Denna uppsats syfte är att undersöka hur broschyrerna Om kriget kommer (1961) och Om krisen eller kriget kommer (2018) skiljer sig åt språkligt och vad som tyder på att Om krisen eller kriget kommer (2018) är skriven med klarspråk. Ambitionen är att se vilka språkliga förändringar som skett i broschyren, om det finns det skillnader i hur avsändaren och mottagaren framställs och hur texterna anpassas till den breda mottagargruppen. Den systemisk-funktionella grammatikens språkmodell (SFG) och Edlings modell för kategorisering av nominala referenter ligger till grund för studiens textanalys. Uppsatsen utgår även från Läsbarhetsindex (LIX) och från de klarspråksideal som handlar om att skriva “vårdat, enkelt och begripligt”. Resultatet visar att Om krisen eller kriget kommer (2018) är klarspråksanpassad på många områden och att det speciellt på en språklig nivå syns tydliga skillnader mellan broschyrerna. Många av dessa skillnader och förändringar går att koppla till klarspråksarbete. Vidare dras slutsatsen att många klarspråksråd rör språknivå men ett stort bekymmer i klarspråksarbetet är att mottagaranpassa innehållet till en heterogen mottagargrupp. Uppsatsen identifierar ett behov av klarspråksråd som behandlar textens innehåll för en ytterligare kunskapsutveckling inom klarspråksfältet. Vidare dras metodologiska slutsatser om SFG och LIX som metoder för att undersöka klarspråk.

Syftet med den här studien är att ge en bild av hur tre punkter kan fungera i en multimodal text i form av en bilderbok för barn. Fokus ligger på hur tre punkter skapar olika funktioner dels inom skriften, mellan satser och meningar, dels i samspelet mellan text och läsare. Studien utgår från teorierna sociosemiotik och systemisk-funktionell grammatik. Vidare tillämpas en multimodal textanalys med analysredskap från systemisk-funktionell grammatik. För att kunna svara på studiens frågeställningar undersöks textens textuella och interpersonella struktur. Resultatet visar att tre punkter kan markera gränser och samband inom skriften, att tre punkter kan bidra till prosodiska effekter, att tre punkter visuellt och spatialt kan peka både framåt och bakåt och att tre punkter kan skapa interpersonella relationer med läsaren. Studiens resultat visar också att tre punkter fungerar på flera olika sätt i en och samma position för att skapa flera olika funktioner.

I december 2015 började polisen använda termen utsatta områden i en serie rapporter. Samtidigt som termen fått stor spridning har polisens rapporter kritiserats från flera håll. Syftet med den här studien är att undersöka den diskursiva konstruktionen av utsatthet i polisens rapporter om de utsatta områdena.  Studien står på två teoretiska grundpelare bestående av kritiska diskursstudier och systemisk-funktionell grammatik. Den kritiska ansatsen i studien är textintern. Materialet består av 3 polisrapporter från perioden 2015–2019, och undersöks med en metod- trianguleringsprincip. En transitivitetsanalys används för att identifiera kongruenta processer och tillhörande deltagare. Därefter analyseras ideationella metaforer för att belysa vilka processer och deltagare som realiseras inkongruent. Till sist utförs en kategoriseringsanalys på fyra övergripande, centrala deltagare: geografiska områden, kriminella, polis och invånare vilka identifierats i de två första stegen av analysen.  Resultatet visar att utsattheten konstrueras diskursivt som ett tillstånd snarare än en process. Termen utsatta områden gör att förstadeltagaren, den som utsätter, göms bakom en ideationell metafor. Materialets kongruenta processer är huvudsakligen relationella medan de inkongruenta processerna oftare är materiella. Således uttrycks sakförhållanden kongruent med explicita deltagare medan när deltagare gör något, uttrycks detta ofta inkongruent med implicita deltagare. Studien bidrar med en fördjupad förståelse för hur den språkliga konstruktionen av fenomenet utsatthet kan bidra till hur fenomenet förstås.

Tidigare forskning på läromedel om klimatförändringar visar att människans roll i processerna döljs på olika sätt i den grammatiska realiseringen. Ett av syftena med ämnet hem- och konsumentkunskap är att elever ska utvecklas som konsumenter utifrån ett hållbarhetsperspektiv. I läromedel för hem- och konsumentkunskap finns således fakta om klimatförändringar. Syftet med undersökningen är att synliggöra hur den språkliga realiseringen i läromedelstexter om klimatförändringar påverkar förutsättningarna att genom texterna se samband mellan mänskligt handlande och klimatpåverkan. Materialet för studien utgörs av sex texter hämtade från två olika läromedel i hem- och konsumentkunskap. Undersökningen har både sin teoretiska och metodologiska grund i systemisk-funktionell grammatik. Resultaten visar att det i böckerna finns två undertyper av texter som i olika grad hämtar språkliga resurser från ett vetenskapligt register. De texter som beskriver klimatförändringar allmänt har fler drag från ett vetenskapligt register; de har mycket få mänskliga förstadeltagare och en hög andel abstrakta fenomen, delvis bestående av grammatiska metaforer, som förstadeltagare. Texterna med en mer praktisk inriktning skriver i större utsträckning ut mänskliga förstadeltagare och skapar en tydligare koppling mellan människans handlande och påverkan på klimatet.

Syftet med denna studie är att undersöka vilken roll Svenska kyrkan tillskrivs i dagens sekulära samhälle, av olika kyrkopolitiska nomineringsgrupper i deras valprogram. Min ansats är språkvetenskaplig och jag utgår från den kritiska diskursanalysen och den systemisk-funktionella grammatiken, och analyserar fyra kyrkopolitiska nomineringsgruppers valprogram inför kyrkovalet 2017. Kristdemokrater i Svenska kyrkan, Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna och Vänstern i Svenska kyrkan. Jag använder två typer av textanalys för att analysera materialet, en innehålls- och temaanalys samt en analys av texternas ideationella metafunktion med utgångspunkt i processtyper och deltagare. Bilder förekommer i begränsad utsträckning i materialet och har analyserats som ideationella visuella processer.  Resultaten visar att Svenska kyrkan presenteras utifrån fyra huvudsakliga teman i valprogrammen, som konstruerar bilden av den och dess roll i samhället. Överlag lämnas större utrymme åt teman som kansägas beröra kyrkans yttre, som vilka värderingar den ska ha, än dess inre, som hur församlingslivet ska gestaltas. Resultaten visar vidare att de olika nomineringsgrupperna skiljer sig åt i hur kyrkans roll i samhället skrivs fram, genom vilka processer den deltar i och hur dess värld materialiseras genom dem. På så sätt kan valprogrammen förstås som inlägg i förhandlingen om vilken riktning kyrkans förändring ska ta efter separationen från staten, och kan sägas utgöra representationer av olika religiösa produkter som dagens väljare vill konsumera.

Undersökningens syfte har varit att se om det finns någon relation mellan betygsnivå och förekomsten av interpersonella funktioner i nationella prov genom att analysera och jämföra fyra elevtexter i svenska 1 respektive fyra i svenska som andraspråk 1 med utgångspunkt i systemisk-funktionell grammatik och dess interpersonella metafunktion. Undersökningens resultat visar att studie av de interpersonella grammatiksresurserna språkhandlingar och modalitet kan vara värdefulla för detta syfte. Resultatet visar även att några av dessa interpersonella variabler verkar påverka markant elevtexters betygsnivå medan andra inte gör det i samma skala. Vidare visar undersökningen att de interpersonella variablernas förekomst inte verkar skilja sig markant mellan ämnena.

Syftet med den här studien är att undersöka hur råd och rekommendationer under covid-19 konstrueras för att få medborgarna att lyda dem. Aktörerna som undersöks är Folkhälsomyndigheten, Vännäs kommun och Älmhults kommun, detta för att få en spridning av aktörer på både nationell och lokal nivå. Metoden som här används är främst den interpersonella metafunktionen där språkhandlingar och modalitet är det centrala, men även teori och perspektiv från Faircloughs tredimensionella modell har använts för att se resultaten från textanalysen ur andra synvinklar. Studiens resultat visar att det främst är deklarativa uppmaningar men även en del direktiva uppmaningar som utgör krävande av varor och tjänster. De deklarativa uppmaningarna är främst utformade genom modala hjälpverb, huvudsatsverb och med modaliteten förpliktelse. Studien visar även att eftersom tilliten i Sverige är hög till myndigheter och experter kan man se uppmaningar som är svaga och medelstarka ändå som mycket uppmanande. Studiens resultat visar även att studiens material från de tre aktörerna bör kunna tolkas som mjuk styrning i och med den stora mängden påståenden kombinerat med uppmaningar.

I den här uppsatsen undersöks två begravningsbyråers externa kommunikation med språkvetenskapliga och multimodala metoder för att belysa vad det är för bild av begravningar som de vill förmedla till sina mottagare. Analysen fokuserar på texernas och bildernas ideationella metafunktion, det vill säga, hur språkliga och visuella resurser används för att konstruera gemensamma bilder och mentala föreställningar om verkligheten.                                                                                            Med hjälp av systemisk-funktionell grammatik analyseras propositioner, processer och deltagare för att visa hur begravningsbyråerna använder språkliga resurser i ett varumärkesstärkande syfte och för att positinera siig själva som en expert eller auktoritet inom områdena döden och begravningar. Den multimodala analysen används för att underaöka hur bilderna fungerar som en semiotisk resurs som förstärker det budskap som finns i texterna. Genom bilder och texter påbjuder begravningsbyråerna hur mottagaren bör tänka och agera kring begravningar.                                                                                                                                                                                                  Det analyserade materialet kan knytas till flera diskurser, men i första hand till en marknadsekonomisk diskurs som syftar till att positionera ett varumärke på en marknad med liten eller ingen efterfrågan. Genom analysen av processer och deltagarroller i materialet kan också en diskurs om makt och inflytande urskiljas, där begravningsbyråernas övertag gentemot de anhöriga ger goda möjligheter för de förstnämna att forma, påverka och upprätthålla idéer om hur vi tänker och agerar kring döden och begravningar.

Syftet med detta examensarbete är att normkritiskt granska ett av de vanligaste läromaterial som används i sex- och samlevnadsundervisning på högstadiet, Sex & sånt (Janouch 2006), för att se hur materialet förhåller sig till den mångfald av elever som finns i ett heterogent klassrum. Granskningen bygger på en kritisk diskursanalys av det kapitel i materialet som specifikt handlar om kärlek och sex. För att synliggöra hur normer och värderingar kommer till uttryck genom författarens grammatiska val används analysredskap från den systemisk-funktionella grammatiken. Resultaten tolkas mot bakgrund av tidigare forskning kring arbete med normer och normkritisk pedagogik samt svensk tradition av sexualupplysning. Resultatet från den kritiska diskursanalysen visar att stilgrepp, språkhandlingar, satskonstruktioner och ordval på olika sätt bidrar till att både bryta och upprätthålla begränsande normer. Slutsatsen som kan dras ur studien är att det finns en del normkritiska perspektiv, men att ett andrafokuserat och toleranspedagogiskt förhållningssätt genomsyrar delar av materialet, vilket leder till ett andragörande och exkluderande av elever som inte lever upp till normen. Mot bakgrund av detta kan konstateras att det i en demokratisk skola är viktigt att lärare är medvetna om språkets makt i upprätthållandet av diskriminerande maktstrukturer, så att normer som underbygger dessa kan synliggöras och utmanas.

Värdegrundstexter är en allt vanligare texttyp i Myndighets-Sverige. I denna uppsats analyserar jag Region Gävleborgs värdegrundstext, samt tre texter där värdegrunden presenteras och preciseras. Genom systemisk-funktionell och intertextuell textanalys undersöker jag hur olika språkliga resurser och intertextuella samspel samverkar i att realisera värdegrundens funktion. Jag analyserar bland annat språkhandlingar, deltagare, processer, tilltal, nominalisering och hur förpliktelse realiseras indirekt. Värdegrundstexten är på många vis vag och öppen för tolkning. Inom ramen för de analyserade texterna förtydligas den och får en i huvudsak förpliktigande och styrande funktion. Den är avsedd att påverka medarbetarnas inre värderingar och attityder såväl som yttre beteende och agerande i arbetet. Det lämnas inget utrymme för att vara medarbetare utan att leva upp till värdegrunden. Särskilt viktiga språkliga resurser är påståendesatser i presens, ett läsarinkluderande vi och ett förutsatt åtagande. De bidrar nämligen till att realisera förpliktelse men på ett sätt som på ytan dämpar det krävande. Analysen visar också hur särhållande av olika språkliga resurser gör det möjligt för organisationen att kräva att medarbetarna har vissa inre värderingar, utan att det framstår som alltför hotande. Det sker genom  att vissa betydelser och funktioner förekommer i själva värdegrundstexten och andra i de omgivande texterna, men aldrig kombineras inom samma satser. Exempelvis förekommer ett läsarinkluderande vi och ett modalt förpliktigande ska aldrig tillsammans i satser som utgör språkhandlingar. Grammatisk inkongruens och andra implicita uttryckssätt har också en avgörande roll. Förpliktelsen vad gäller värdegrunden kan sammantaget göras mycket hög, utan att det behöver synas i själva värdegrundstexten. Genom intratextuella hänvisningar till värdegrunden kommer de omgivande texternas höga förpliktelse att avse det som uttrycks i själva värdegrundstexten.