Syftet med undersökningen är att studera hur grammatiska konstruktioner av Katniss, Gale, Prim, Cinna, Rue, Peeta, och Haymitch i Suzanne Collins ungdomsroman Hungerspelen (2012) kan bidra till karaktärernas görande av manligt eller kvinnligt genus. Frågeställningen som ska besvaras är på vilket sätt framställs Katniss och de sex andra utvalda karaktärerna grammatiskt utifrån den systemisk-funktionella grammatikens transitivitetssystem processer och deltagare? Och på vilket sätt kan framställningen tolkas ur ett genusperspektiv? Genom att analysera sex utvalda delar ur boken med systemisk-funktionell grammatiks transitivitetssystem och se till processer och deltagare gjordes en grammatisk analys. Analysen tolkades sedan utifrån ett genusperspektiv gällande vilka föreställningar det finns kring manligt och kvinnligt beteende. Resultaten visar att de grammatiska konstruktionerna av Katniss och Peeta kan tolkas som görande av både manligt och kvinnligt genus, Gales och Haymitchs konstruktioner som görande av manligt genus och Cinnas, Rues och Prims grammatiska realiserande som görande av kvinnligt genus. Tillsammans visar resultaten på att karaktärernas grammatiska konstruktioner bidrar till görandet av manligt eller kvinnligt genus som inte behöver avspegla deras ”naturliga kön”. / The aim of this thesis is to study how grammatical constructions of the characters Katniss, Gale, Prim, Cinna, Rue, Peeta and Haytmich, from Suzanne Collins The Hunger Games (2012), contribute to their doing of gender. The thesis set to explore this using two research questions: How is Katniss and the six other characters presented grammatically and accordingly to systemic functional grammars transitivity system’s processes and participants? And, how can the grammatical analysis be interpreted from a gender perspective? By analysing six selected excerpts from the book with systemic functional grammars transitivity system’s processes and participants a grammatical analysis was done. The grammatical analysis was then interpreted from a gender perspective regarding the conceptions of what is considered as a doing of male or female gender behaviour. The result show that the grammatical constructions of Katniss and Peeta can be understood as a doing of both male and female gender. Futhermore, Gale’s and Haymitch’s constructions can be understood as a doing of male gender and Cinna’s, Rue’s and Prim’s constructions as a doing of female gender. Together these results show that the grammatical constructions in The Hunger Games (2012) affect the characters’ doing of gender and that their doing of gender does not have to reflect their sex.

I denna uppsats presenteras en textanalytisk studie av ett urval pressmeddelanden från organisationen Djurens Rätt. Studiens syfte är att undersöka hur Djurens Rätt positionerar sig bland de deltagare som beskrivs i deras pressmeddelanden. Djurens Rätt är en ideell och idéburen organisation vilket gör det intressant att undersöka hur dessa förhåller sig till andra aktörer i samhället i sina pressmeddelanden. Studien ut-går teoretiskt och metodologiskt främst från den systemisk-funktionella grammati-ken med fokus på det ideationella och erfarenhetsmässiga. Utöver detta är även positioneringsbegreppet och Greimas aktantmodell centrala för studien. Resultatet visar att Djurens Rätt använder sig av andra aktörer i flera avseenden för att positionera sig i de undersökta pressmeddelandena. Organisationen framstår exempelvis som sakliga och objektiva representanter för djuren genom att avstå från känslomässiga uttryckssätt, ibland tala om djuren i statistiska termer och även lägga fokus på opponenters handlingar istället för opponenterna i sig. / This paper presents a linguistic study of a number of press releases issued by the organization Djurens Rätt. The study aims to examine in which way Djurens Rätt positions itself among other participants being described in their press releases. Djurens Rätt is a non-profit organization based on an ideological idea, which makes it an interesting target for investigating their approach towards other societal opera-tors in their press releases. The study is theoretically and methodologically mainly based on Halliday’s functional grammar, focusing on the ideational and experiential part of language use. In addition to these perspectives, positioning as a concept and Greimas’ actantial model are also essential to the study. The results show that Djurens Rätt uses several other societal operators in order to position themselves in the analyzed press releases. The organization appears to represent the animals in an objective and impartial way, for instance by refraining emotional expressions, occasionally describing the animals in statistical terms and mostly focusing on their opponent’s actions instead of the opponents themselves.

Denna språkvetenskapliga studie syftar till att synliggöra och diskutera kring hur olika genredrag, diskurser och identiteter tas i uttryck genom kundklubbars självpresentationer. Detta för att se på vilket sätt kundklubbar framställer sig själva i jakten på att värva, behålla och främja lojala kunder. I studien deltar åtta företag, vars kundklubbar har presenterats textuellt på respektive företags hemsida. För att hitta betydelsebärande moment i texterna har den systemisk-funktionella grammatiken tillämpats, och genom interpersonella och ideationella textanalyser har genredrag och diskurser synliggjorts. Det dras även paralleller till hur genredragen kan fungera identitetsskapande, och det diskuteras utifrån detta om hur kundklubben skapar en åtråvärd identitet både hos sig själv och sina medlemmar. Detta kopplas även till riktlinjer inom reklamgenren. Resultatet visar en tydlig struktur där kunder erbjuds exklusiva förmåner och en åtråvärd identitet i utbyte mot att registrera sig i klubben. Medlemmar intar en passiv roll som ansträngningslöst får eller tjänar på klubbens alla fördelar, medan kundklubbarna framställs som aktiva skapare och resursrika försörjare. Här framträder även en säljdiskurs, som ställs i kontrast till en dold konsumtionsdiskurs. Negativa aspekter, så som kostnader och villkor, osynliggörs och fokus ligger snarast på att beskriva den positiva upplevelsen och lönsamheten med att vara medlem i kundklubben. / This linguistic study aims to find, highlight and discuss how different genre features, discourses and identities are constructed in text based self-presentations of a customer club. The purpose is to see how these presentations are produced in the quest to recruit, retain and promote loyal customers. The study involves eight companies, whose customer clubs has been presented textually on each company's website. To find important features in the texts, the systemic-functional grammar is applied, and through interpersonal- and ideation text analyzes, the genre features and discourses can be identified. Parallels are also drawn to the genre features connection and creation in works of identity. A comparison to the advertising genre is also made. Based on this, a discussion of what linguistic methods customer clubs use to create a desirable identity both in themselves and their members, becomes a central part in the analysis. The result shows that there is a clear structure, in which customers are offered exclusive benefits and a coveted identity in exchange for enrolling in the club. In the presentations, members play a passive role that effortlessly gets or earns all the listed benefits while the customer clubs on the other hand, are portrayed as an active and resourceful distributor. A sales discourse also emerges here, which contrasts with a hidden consumption discourse. Negative aspects, such as costs and conditions, are made invisible and the presentation mainly focuses on describing the positive experience and all the benefits of being a member of the customer club.

I denna uppsats analyseras fyra olika artiklar från gymkedjan SATS egen tidning, SATS Magazine. Syftet är att undersöka vilken modelläsare som konstrueras. Modelläsaren är den ideala läsaren som skribenten tillägnar texten till, det är den identitet som läsaren blir erbjuden i en text och som skribenten föreställer sig. Med hjälp av den systemisk-funktionella grammatiken samt kritisk diskursanalys är syftet att med en kvalitativ metod undersöka vilka krav gällande träning som ställs på modelläsaren, och hur detta bidrar till hur modelläsaren konstrueras. Den interpersonella betydelsen kommer att beröra språkhandlingar, modalitet, tilltal och värdeladdade ord. Den ideationella analysen är något avgränsad och kommer endast att fokusera på vilka ideationella processer som förekommer i texterna.  Den interpersonella analysen visar att kravställandet på modelläsaren är högt men att det realiseras genom råd. Läsaren görs delaktig i texten vilket skapar närhet mellan avsändaren och läsaren. Den ideationella analysen visar att det främst förekommer materiella och relationella processer där de materiella visar att modelläsaren är aktiv och positivt inställd till att träna, medan de relationella processerna i flera fall används för att realisera uppmaningar. Diskursanalysen visar att artiklarna förutom hälso- och träningsdiskurser även innehåller en medicinsk samt en kommersiell diskurs.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att ge en översikt över vad aktuell forskning kommit fram till om undervisning med genrepedagogik i årskurserna F–6. I studien besvaras följande tre frågeställningar: hur arbetar lärare med genrepedagogik, vilka elever undervisas med genrepedagogik och vilka effekter får genrepedagogik i undervisningen? Materialet till studien består av 12 empiriska studier, 4 svenska och 8 internationella. Studierna har analyserats systematiskt med stöd av två analysscheman som ordnat innehållet i forskningen tematiskt som underlag för beskrivning av såväl genomförandet av studierna som uppgifter som är relevanta som svar på denna studies forskningsfrågor. Genomgången av forskningen visar att lärare som arbetar med genrepedagogik tar stöd av den pedagogiska modell för undervisning som benämns cykeln för undervisning och lärande eller cirkelmodellen, vilken är indelad i fyra faser som främjar elevernas kompetens att skriva texter i olika genrer. Genomgången visar även att lärare använder systemisk funktionell grammatik och situationskontexten för att göra eleverna medvetna om språkliga drag som är funktionella i sin kontext. Vidare framkommer att lärarna stöttar sina elever genom att hjälpa dem i det som eleverna inte klarar på egen hand. De effekter av genrepedagogik som forskningen redovisar är genomgående mycket positiva och beskrivs som att eleverna stärks i sitt språk och utvecklar såväl sin skrivförmåga som sina ämneskunskaper. I flertalet publikationer som ingår i studien redovisas forskning om genrepedagogik i klassrum med flerspråkiga elever och i några redovisas forskning om genrepedagogik för elever i svårigheter; det finns således ett fåtal studier om genrepedagogik för elever som inte är flerspråkiga eller i svårigheter.

Denna studie baseras på elevers skrivande av berättande texter i ämnet svenska från årskurs 5 och 6. Syftet var att undersöka hur lärare kan arbeta stöttande för både låg- och högpresterande elever i arbetet med skrivande av genretexter. Vidare ville vi undersöka vilka utmärkande drag vi kunde finna i låg- respektive högpresterande elevers berättande texter och hur lärare beskriver sin undervisning i förhållande till begreppen inkludering samt differentiering. I studien analyserades 16 elevtexter från de utvalda elevgrupperna, Fyra lärare till dessa elever har intervjuats för att få ta del av deras tankar om undervisningen. Studien baseras på genrepedagogiken med tillhörande bakomliggande teorier, inklusive den sociokulturella teorins scaffolding- och ZPD-begrepp samt systemisk funktionell grammatik. Intervjun undersöks även i relation till begreppen inkluderande och differentierande undervisning samt hur det används i arbetet med eleverna. I resultatet från textanalysen kunde vi se att den största skillnaden mellan de två elevgrupperna var berättelsens händelseförlopp vilket bidrog till diskussionen om grammatiska orsaker. I intervjun beskrev lärarna att de använder sig av explicit undervisning och formativ feedback med ZPD som utgångsläge, vilka utgjorde deövergripande teman som var mest jämförbara med genrepedagogikens stöttning. Lärarna strävade efter att eleverna skulle kunna arbeta med samma uppgifter så långt som möjligt och fokuserade på att anpassa kraven efter elevernas förmågor. Det visade sig att lärarna undervisade något mer differentierande än de själva var medvetna om då vissa av deras kommentarer om inkluderande undervisning även kan kopplas till differentierad undervisning.

The purpose of this bachelor thesis is to investigate how an ideal job applicant is described when searching real estate janitors and real estate managers in job advertising using a Swedish linguistic perspective. This is achieved by looking at how the model reader is constructed i.e. if the ways to describe the two occupational groups differ, if the descriptions tend to include or exclude groups of applicants, and if and how a relationship is created between the employer and the recipient and if so what kind of relationship. The material consists of ten job advertisements where the employer is looking for real estate janitors and ten job advertisements where the employer is looking for real estate managers. The choice of method for the study is systemic functional grammar, critical discourse analysis and gender coding. Theoretically I also start from the systemic functional grammar and the critical discourse analysis, though with an emancipatory approach. The descriptions of the dream candidates that is created in the ads differ between the two occupations. Real estate janitor is a job which requires more practical skills, while the job as a manager requires more theoretical skills. The ideal real estate janitor has equal numbers of masculine and feminine qualities. The dream candidate is self-propelled, service-oriented and is able to plan the working day in an efficient way. Since the employer seems to have a dominant attitude towards the janitor their relationship tends to not be very close. The ideal dream candidate created for real estate managers is also very self-sufficient, but he or she also has a strong internal drive and likes to run projects in combination with a strong sense of responsibility. The ideal real estate manager has a little more feminine than masculine qualities. The relationship between the employer and the ideal real estate manager is more symmetrical than the relationship that is constructed with the ideal real estate manager.

Det övergripande syftet med denna uppsats är att presentera den verklighetsbild Polismyndigheten förmedlar i det valda materialet och diskutera de samhälleliga påföljder diskursen kan få. För att uppnå syftet undersöker jag hur den språkliga konstruktionen av kriminella och Polismyndigheten ser ut i ett urval av material från en myndighetsgemensam broschyr från år 2019. Metoden som används för att uppnå detta är en transitivitetsanalys med fokus på den ideationella metafunktionen, vars resultat leder fram till den kritiska diskursanalys som möjliggör en djupare förståelse kring den verklighetsbild konstruktionerna i utdragen förmedlar. Resultatet av analyserna visar att Polismyndigheten konstruerar de kriminella utifrån egen uppfattning, och kategoriserar dem genom att tilldela dem attribut. Konstruktionen av Polismyndigheten är inte attributiv på det sättet, och riskerar därför inte att påverka attityder på samma sätt som konstruktionen av de kriminella. Uppsatsens övergripande slutsats är att konstruktionen av de kriminella är diskriminerande och därför potentiellt skadlig för den folkgrupp de kriminella associeras med, och att Polismyndigheten utnyttjar sina språkliga val på ett sätt som kan vara skadligt för samhället. / The overall purpose of this paper is to present the reality depicted by the Police Authority in the selected material and discuss the societal consequences this discourse may have. To fulfill the purpose, I examine the linguistic construction of criminals and the Police Authority in a selection of materials from a joint agency brochure from the year 2019. The method that’s used to achieve this is a transitivity analysis, with focus on the ideational meta function, whose results lead to the critical discourse analysis, enabling a deeper understanding of the worldview the constructions in the excerpts convey. The results of the analysis indicate that the Police Authority constructs criminals based on their own perception and categorizes them by assigning attributes. The construction of the Police Authority is not attributive in the same way and therefore does not risk influencing attitudes in the same manner as the construction of criminals. The overall conclusion of the essay is that the construction of criminals is discriminatory and therefor potentially harmful for the group of people the criminals are being associated with, and that the Police Authority utilizes their linguistic choices in a way that may be harmful to society.

I den digitala utveckling som sker inom skolans värld använder eleverna datorn i allt större utsträckning när de producerar texter. Som en del i att skapa en vetenskaplig grund för att förstå hur digitala verktyg kan påverka textskapande är syftet med denna studie att undersöka på vilket sätt det medierande redskapet för att producera text, i detta fall tangentbord, skärm och ordbehandlingsprogram eller papper och penna, förändrar texters transitivitet och hur idéationella betydelser realiseras i de olika texttyperna. Studien ämnar även undersöka hur agentiviteten i texter förändras beroende på medierande redskap och vilka skillnader som det går att identifiera i nyttjandet av olika pronomen i agentiva processer. Tjugo texter skrivna av elever i årskurs 4 och 5 analyserades med utgångspunkt i systemisk funktionell textanalys och analysmetoderna transitivitetsanalys och ergativitetsanalys. Studiens resultat är inkonklusiva och ingen slutsats kan dras om skrivverktygens påverkan på texternas transitivitet eller agentivitet. Studien visar hur uppgiftbeskrivningar för elevers skolskrivande är mer avgörande för hur innehållet konstrueras än om de skriver för hand eller på datorn och bidrar med kunskap för vidare forskning. / In today’s developing digital era, students in school rely to an increasing extent when producing texts. As part of an effort to contribute to creating a scientific basis in regard to understanding how digital tools affects how text is constructed, this study aims to explore in which way the mediating tool for text production, in this case keyboard, screen, and word processing software versus paper and pen, changes the transitivity in texts and how ideational meaning is realised. Additionally, the study investigates how the ergativity in texts change depending on mediating tool and what differences in the use of pronouns can be identified in ergativ processes. Twenty texts written by fourth and fifth grade students are analysed based on Systemic-Functional text analysis and the analysis methods of transitivity analysis and ergativity analysis. The study’s results are inconclusive, providing no clear conclusions on the impact of writing tools on the transitivity or agency of texts. However, the study reveals that task descriptions for students' writing are more critical in shaping content than the choice between handwriting or typing, contributing valuable insights for further research.

I denna uppsats analyseras två informationsbroschyrer för ensamkommande flyktingbarn, en svensk och en tysk. Syftet är att ta reda på hur sändarna beskriver de asylsökande, och om det finns skillnader i hur de olika länderna tilltalar flyktingbarnen. I studien utgår jag ifrån att broschyrerna konstruerar hypotetiska ensamkommande flyktingbarn som modelläsare. Dessa står i ständig kontakt med mottagarländernas statliga företrädare. Sålunda skapas även en relation mellan dessa parter, vilket påverkar hur flyktingbarnen tilltalas. Studien grundar sig på den antropologiskt inriktade språk- och kontextteorin systemisk-funktionell grammatik (SFG) som möjliggör att studera texter som realiseringar av sociala betydelser. Broschyrerna tolkas utifrån att kontext, text och grammatik hänger tätt samman och är beroende av en socialt skriven diskurs. Broschyrerna återspeglar viktiga situationskontextuella aspekter i ideationella erfarenhetsmässiga och interpersonella metafunktioner. Dessa metafunktioner tolkas sedan utifrån SFG:s satsgrammatiska redskap. I studiens ideationella analys diskuteras processer och de deltagare som ingår i dessa. Materiella processer med flyktingbarn eller statliga företrädare som aktörer visar att barnens första tid i respektive mottagarland är föränderlig och dynamisk. Sändarna betonar flyktingbarnens handlingskraft och utnyttjar den för att integrera barnen i samhället. Genom plats och- och tidsomständigheter avgränsas ursprungslandet från mottagarländerna. Analysen visar även på att sändarna förmedlar en osäkerhet hos barnen genom många villkor som uttrycks genom adverbiella konditionala bisatser. Här omtalas vilka krav som barnen måste uppfylla. I den interpersonella analysen behandlas modus och modulering. Denna del av analysen beskriver kvantitativa och kvalitativa skillnader mellan broschyrerna. T.ex. ingår svenska statliga företrädare oftare i moduselementet och tilldelas därigenom även semantiskt en inflytelserik ställning för barnen. Flyktingbarnen hänvisas till statliga myndigheter. Vidare de svenska statliga företrädarnas förpliktelser inskränker barnens rättigheter. I den tyska broschyren är förhållandena omvända. Tyska statliga företrädare får ett mindre utrymme än barnen i subjektspositionen, och i modulerade handlingar lyfts barnens rättigheter fram och blir till företrädarnas skyldigheter.  Analysens huvudresultat är sålunda att de utgivande institutionerna upprättar skiftande relationer till ensamkommande flyktingbarn fastän de har liknande erfarenheter. Migrationsverket identifierar sig inte ovillkorligt med barnen, utan visar auktoritet och konstruerar maktförhållanden. Däremot, den tyska sändaren BumF är en icke-statlig organisation som kämpar för ensamkommande flyktingbarns rättigheter. BumF tar därför parti för barnen och tonar ner hierarkier. Då båda sändarnas syfte är att vägleda nyanlända barn pekar resultaten av denna studie på att sannolikheten är större att den tyska broschyren lyckas med detta. / In diesem Aufsatz werden zwei Informationsbroschüren für unbegleitete minderjährige Flüchtlinge analysiert, eine schwedische und eine deutsche. Ziel ist es herauszufinden, wie die Sender Asylsuchende beschreiben, ob Unterschiede im Hinblick darauf bestehen, wie die unterschiedlichen Länder Flüchtlingskinder anreden. In der Studie gehe ich davon aus, dass die Broschüren hypothetische unbegleitete minderjährige Flüchtlinge als Modelleser konstruieren. Diese stehen in ständigem Kontakt mit den staatlichen Vertretern der Empfängerländer. Folglich wird auch zwischen diesen beiden Parteien eine Beziehung geschaffen, was Einfluss auf die Anrede der Flüchtlingskinder nimmt. Die Studie gründet sich auf der anthropologisch ausgerichteten Sprach- und Kontexttheorie systemisch-funktionale Grammatik (SFG), die es ermöglicht, Texte als Realisierungen sozialer Kontexte zu studieren. Die Broschüren werden ausgehend davon analysiert, dass Kontext, Text und Grammatik eng miteinander verbunden und abhängig von einem sozial geschriebenen Diskurs sind. Die Broschüren spiegeln wichtige situationskontextuelle Aspekte in den ideationellen, erfahrungsgemäßen und interpersonellen Metafunktionen wider. Diese Metafunktionen werden dann ausgehend von SFG:s satzgrammatischen Werkzeugen interpretiert. In der ideationellen Analyse der Studie werden Prozesse und Teilnehmer, die in diese eingehen, diskutiert. Materielle Prozesse mit Flüchtlingskindern oder staatlichen Vertretern als Akteure zeigen, dass die erste Zeit der Kinder im jeweiligen Empfängerland veränderlich und dynamisch ist. Die Sender betonen die Handlungskraft der Kinder und nutzen diese, um die Kinder in die Gesellschaft zu integrieren. Durch Platz- und Zeitumstände wird das Ursprungsland von den Empfängerländern abgegrenzt. Die Analyse zeigt auch, dass die Sender durch zahlreiche Bedingungen, die durch adverbiale konditionale Nebensätze ausgedrückt werden, eine Unsicherheit bei den Kindern vermitteln. Hier wird beschrieben, welchen Anforderungen die Kinder entsprechen müssen. In der interpersonellen Analyse werden Modus und Modulierung behandelt. Dieser Teil der Analyse beschreibt quantitative und qualitative Unterscheide zwischen den Broschüren. Beispielsweise gehen schwedische staatliche Vertreter häufiger in das Moduselement ein und dadurch wird ihnen auch semantisch eine einflussreiche Stellung für die Kinder zuteil. Die Flüchtlingskinder werden auf staatliche Behörden verwiesen. Weiterhin schränken Verpflichtungen der schwedischen staatlichen Vertreter die Rechte der Kinder ein. In der deutschen Broschüre sind die Verhältnisse umgekehrt. Deutsche staatliche Vertreter bekommen weniger Raum als die Kinder in Subjektposition und in modulierten Handlungen werden die Rechte der Kinder hervorgehoben und zu Verpflichtungen der Vertreter. Die Hauptergebnisse der Analyse sind folglich, dass die herausgebenden Institutionen unterschiedliche Beziehungen zu unbegleiteten minderjährigen Flüchtlingen errichten, obwohl sie ähnliche Erfahrungen haben. Das Migrationsverket identifiziert sich nicht bedingungslos mit den Kindern, sondern zeigt Autorität und konstruiert Machtverhältnisse. Hingegen ist der deutsche Sender BumF eine nicht-staatliche Organisation, die für die Rechte unbegleiteter minderjähriger Flüchtlinge kämpft. BumF ergreift deshalb Partei für die Kinder und spielt Hierarchien herunter. Da es das Ziel beider Sender ist, neuangekommenen Kindern den Weg zu weisen, deuten die Ergebnisse dieser Studie darauf hin, dass die Wahrscheinlichkeit größer ist, dass dies der deutschen Broschüre gelingt.