Denna undersökning inriktar sig på hur Historiska museet i Stockholm kommunicerar genom montertexter. Syftet är att ta reda på hur museet skapar en relation mellan museum och besökare, samt mellan besökare och historia genom utställningstexter. Materialet består av skrivna texter hämtade från två rum på utställningen Forntider. För analys används den interpersonella och den ideationella metafunktionen, som båda tillhör systemisk-funktionell grammatik. Resultatet påvisar att museet tar lite plats i texterna och inte kommunicerar ur ett närhetsskapande perspektiv, även om texterna markerar att de är riktade till en mottagare. Fynden och de forntida människorna framställs till största del som frånvarande och svåra att knyta an till.

Syftet med den här studien är att undersöka hur fotbollssupportrar konstrueras språkligt i svensk dagspress. För att göra detta jämförs representationen av olika deltagare i rapporteringen av Villkorstrappan-konflikten. Materialet för analysen består av 15 artiklar ur den rikstäckande dagstidningen Svenska Dagbladet. Studien tar avstamp i teorier från den kritiska diskursanalysen och den systemisk-funktionella grammatiken. De textanalytiska metoderna baseras på den ideationella metafunktionen. Analysresultaten ställs i relation till medieanalytisk och sociologisk forskning om supporterskap, ultraskultur och huliganism. Studiens primära slutsatser är att konstruktionen av fotbollssupportrar är ambivalent och formad av motstridiga diskurser. Polisen konstrueras som ett hot mot supportrar, samtidigt som supportrar representeras som en homogen grupp som deltar i illegala aktiviteter på läktarna. Jag argumenterar för att detta i förlängningen kan ha negativa konsekvenser för svensk supporterkultur och allmänhetens förståelse av den. / The purpose of this study is to investigate the linguistic construction of football fans in Swedish daily press. To fulfill this a comparison is carried out between the representation of participants in the news reports on the so-called Condition Stairs conflict (Villkorstrappan). The data consists of 15 news articles from the nationwide daily newspaper Svenska Dagbladet. The study draws upon theories from Critical Discourse Analysis and Systemic Functional Grammar. The analytical methods are based on the ideational metafunction. The results are discussed in relation to media analytical and sociological research on football fandom, ultras culture and hooliganism. The main conclusions drawn from the study are that the linguistic construction of football fans is ambivalent and shaped by conflicting discourses. The police are constructed as a threat to football fans, at the same time the football fans are represented as a homogeneous group participating in illegal activities in the stands. I argue that this could have negative impacts on the Swedish fan culture and the general understanding of it.

Denna studie undersöker språket i informationstexter om efterförlossningsvård ur ett kritiskt diskursanalytiskt perspektiv. Syftet med denna studie har varit att synliggöra normer och diskurser om efterförlossningsvård om vad som räknas som sjukt och inte, vad som är vårdens respektive individens ansvar och vilka skador som lyfts fram eller göms undan. Uppsatsen utgår ifrån teorier om systemisk-funktionell grammatik (SFG) och kritiska diskursstudier med fokus på makt och kön. De metoder som används är transitivitet och modalitet från SFG samt en studie av tilltal. Undersökningen visar att infinitivfraser och passiv används för att flytta bort fokus från ämnen som toabesök, sex och vissa typer av skador. Andra strategier som används är att använda pronomenet en del när känsligare ämnen behandlas. Imperativ och förpliktelsemodaliteter av låg grad används för att uppmana till självvård. Studien visar att texterna skapar en normalitet där vissa skador beskrivs som ‘normala’ på ett sätt som inte kräver sjukvård, medan andra beskrivs som ‘onormala’ och som kräver sjukvård. Samma skada kan också skrivas fram som ‘normal’ i vissa situationer och ‘onormal’ i andra. Texterna reproducerar också normer kring kön, sexualitet och relationer och vilka handlingar och attribut som är kopplade till dessa.

Skrivundervisning med stöd av genrepedagogik har sedan några år tillbaka bedrivits i flera svenska skolor. Pedagogiken vilar på sociokulturell teoribildning där stöttning och samarbete är centralt. Syftet med denna intervjustudie är att bidra till kunskap om hur verksamma lärare i årskurserna 1–6 upplever arbetet med genrepedagogik. I studien besvaras följande tre frågeställningar: hur arbetar lärarna med genrepedagogik, hur ser låg- och mellanstadielärare på arbetet med genrepedagogik och vilka effekter upplever lärarna att genrepedagogiken ger? Materialet till studien består av fem lärares intervjusvar. Intervjuerna har dels analyserats med hjälp av en innehållsanalysdär svaren har tematiserats utifrån studiens frågeställningar, dels analyserats utifrån de två sociokulturella begrepp som genrepedagogiken utgår från: stöttning och samarbete.  Innehållsanalysen visar att lärarna använder cirkelmodellen som en grund i skrivprocessen när de lär ut en ny genre samt att de använder både systemisk-funktionell grammatik och traditionell grammatik i sin undervisning. De effekter av genrepedagogik som lärarna upplever är genomgående positiva och beskrivs som att eleverna utvecklas i sitt språk och får verktyg som de kan använda i skrivandet. Några lärare lyfter dock negativa aspekter från sina erfarenheter att arbeta genrepedagogiskt som att det tar lång tid och att det fria skrivandet hämmas. Resultatet från analysen som är gjord med stöd av begreppen från den sociokulturella teorin visar att lärarna stöttar sina elever genom checklistor, stödstrukturer och ämnesspecifika begrepp samt genom samarbete. Lärarna beskriver att de upplever att ett genrepedagogiskt arbetssätt skapar tillfällen för elever att samarbeta.

Denna uppsats syftar till att synliggöra och diskutera hur klimatförändringar beskrivs i läromedel ämnade för grundskolan i ämnet geografi. Studiens teoretiska och metodologiska utgångspunkt är systemisk-funktionell grammatik, med fokus på den ideationella grammatiken. Det analyserade materialet utgörs av tre läromedelstexter, avsedda för årskurserna 4-6, 7 och 8. Genom en transitivitetsanalys visar studien att mänskliga förstadeltagare sällan förekommer i materialet. En analys av texternas ergativitet visar att förhållandevis få satser är ergativa, vilket innebär att majoriteten av processerna beskrivs som händelser, snarare än handlingar. Resultatet av ergativitetsanalysen visar vidare att agenter realiseras genom nominaliseringar eller andra abstrakta fenomen. Människans roll i klimatförändringar sätts således i periferin.

Syftet med studien är att belysa de medel som författare av journalistisk text använder för att förmedla attityd, förhandla argumenterbarheten för sina åsikter och förhålla sig till andra(s) externa positioner och åsikter. Den teoretiska basen utgörs av appraisalteorin (Martin och White 2005) och den interpersonella metafunktionen i den systemisk funktionella grammatiken (Halliday 2014). Det analyserade materialet baserar sig på ett urval av artiklar i den ungerska regeringsvänliga veckotidskriften Figyelő publicerade under perioden november 2017 till augusti 2018, vilka samtliga tematiskt behandlar utvecklingen i Sverige med avseende på migration. Resultatet visar på en mycket rik och varierad användning av den språkliga repertoaren för att uttrycka attityd, och på en övervägande subjektiv ton i rapporteringen. En stor andel implicit uttryckt attityd liksom ironi och ett framträdande författar-jag vittnar om en medveten ambition att interpersonellt närma sig läsarna. Materialet visar även på en systematisk undanträngning av alternativa ståndpunkter (kontraherande heteroglossi), bland annat genom förstärkning av egna argument och åsikter eller genom ett förringande av andras. Resultatet gör det motiverat att ställa frågan om det finns en ”Populist Stance” som kan inordnas som en utmärkande journalistisk stil under det som appraisalteorin benämns commentator voice, utifrån det narrativ som förmedlas, och vars utmärkande drag skulle vara just rika språkliga uttryck för närhet till läsarna, omfattande förekomster av värderande uttalanden om personer/grupper, och en systematisk begränsning av utrymmet för alternativa ståndpunkter. Erfarenheterna från att använda appraisalteorin i detta arbete visar att en större, fördjupad och jämförande studie på detta område torde vara meningsfull och möjlig, utifrån en kombinerad kvantitativ/kvalitativ ansats. / Jelen tanulmány célja annak megismerése, hogy az újságírói szövegek írói milyen nyelvi eszközöket használnak fel az adott témához való hozzáállásuk kifejezésére, és hogyan érvelnek véleményük érvelhetőségét mellett, valamint hogyan kapcsolódnak más külső álláspontokhoz és véleményekhez. Az elméleti kiinduló pont az „Appraisal”-elmélet (Martin és White 2005) és az interperszonális meta-funkció a szisztémás funkcionális nyelvtanban (Halliday 2014). Az elemzett korpusz a Figyelő – egy a magyar kormányt támogató heti magazin – 2017 novembere és 2018 augusztusa között megjelent cikkeiből készített saját válogatáson alapul, ahol a cikkek témájukat tekintve a migrációval kapcsolatos svédországi fejleményekkel foglalkoznak. A tanulmány eredményei azt mutatják, hogy a szövegekben a szerzők nagyon gazdag és változatos nyelvi repertoárt használnak fel a hozzáállás kifejezésére, és hogy a szövegek túlnyomórészt szubjektív módon ábrázolják a helyzetet Svédországban. A szerzői hozzáállásnak a sok egyenesen ki nem mondott megnyilvánulása, a sok irónia, valamint a szerző személyének kiemelkedő pozíciója mind arról tanúskodik, hogy tudatos törekvés van arra, hogy interperszonálisan közeledjenek az olvasókhoz. Az anyag azt is megmutatja, hogy szisztematikusan kizárják az alternatív véleményeket (kirekesztő heteroglosszia), többek között azzal, hogy megerősítik a saját érveiket és véleményüket, vagy lekicsinyilik a többiekét. A tanulmány eredményei alapján indokoltan merül fel a kérdés, hogy létezik-e egyfajta „populista hozzáállás” (angol „populist stance”), amelyet jellegzetes újságírói stílusnak lehet tekinteni, és amely besorolható az ”Appraisal”-elmélet által ”Commentator Voice”-nak nevezett jelenség alá. Ezt igazolhatják a szövegek narratívái és megkülönböztető tulajdonságai: az olvasókhoz való közelség/közeledés gazdag nyelvi megnyilvánulásai, a sok egyénekre/csoportokra vonatkozó értékelő kijelentés és az alternatív pozíciók lehetőségeinek szisztematikus korlátozása. Az Appraisal-modell alkalmazásával kapcsolatos tapasztalatok azt mutatják, hogy lehetséges és fontos lenne egy ezen a területen végzett mélyreható, szisztematikus és összehasonlító tanulmány, egy kombinált kvalitatív és kvantitatív kutatási módszer alapján. / The aim of the study is to investigate the means by which authors of journalistic text convey attitude, negotiate the arguability of their opinions and position themselves in relation to external positions and the views of others. The theoretical basis of the study is Appraisal Theory (Martin &h White 2005) and the Interpersonal Metafunction of Systemic Functional Linguistics (Halliday 2014). The analysed material is based on a selection of articles in the Hungarian government-friendly weekly magazine Figyelő, published between November 2017 and August 2018, all of which thematically deal with developments in Sweden with regard to migration. The results of the study show a rich and varied use of the linguistic repertoire for expressing attitude, and a predominantly subjective writer voice. Frequent examples of implicitly expressed attitude and irony as well as the appearance of the author as subject in the text give witness to a conscious ambition to approach readers interpersonally. The material also shows a systematic exclusion of alternative positions (contracting heteroglossia), whereby the author strengthens his/her own arguments and opinions and/or belittles those of others. The results give cause for asking whether there is a "Populist Stance", a distinctive journalistic style under what Appraisal defines as the Commentator Voice, based on the narrative conveyed, and whose distinctive features would be rich linguistic expressions of closeness to readers, extensive occurrences of evaluative statements about individuals/groups, and a systematic limitation of the space for alternative positions. Experience from applying the Appraisal model in the study shows that a larger in-depth, systematic and comparative analysis of this type of material would be meaningful and possible, based on a combined quantitative/qualitative approach.

Denna studie jämför hur SVT respektive Aftonbladet använder den sociala mediekanalen TikTok för att förmedla nyheter till ungdomar och unga vuxna. Specifikt analyseras hur programledaren (och andra aktörer) använder språkliga medel för att bygga en relation med publiken i nyhetsförmedlingen, hur grafiska element samverkar med programledaren för att skapa begriplighet och väcka intresse, samt hur SVT och Aftonbladet skiljer sig åt vad gäller relation, begriplighet och intresse i nyhetsförmedlingen på TikTok. Undersökningens teoretiska ramverk utgörs av systemisk-funktionell grammatik (SFG) och sociosemiotik för att studera multimodal kommunikation. Undersökningens analysmetoder lägger fokus på den interpersonella metafunktionen och dess kategorier och begrepp för att besvara frågan om relation, samt visuell framskjutenhet för att studera de grafiska element som förekommer i TikTok-klippen. Undersökningen har sin grund i min praktik på SVT där det framkom att SVT nyligen lanserat nyhetsförmedling via TikTok i syfte att locka unga vuxna, den så kallade generation Z, och en direkt dialog med målgruppen genom återkommande studiebesök. Studien jämför användandet av språkliga och grafiska element i tre likadana nyheter från SVT:s och Aftonbladets TikTok-kanaler. Vidare genomförs en intervjuundersökning mot målgruppen för att få en initial empirisk återkoppling på de slutsatser som framkommer i den språkvetenskapliga analysen. Undersökningens resultat visar på tydliga skillnader i interaktionen mellan programledare och tittare i SVT:s respektive Aftonbladets TikTok-klipp. Slutsatserna ger därmed insikter till hur nyhetsförmedling på TikTok bör utformas för att nå den önskade målgruppen generation Z.

In this thesis, I delve into how Rhetorical Genre Study and Systemic-Functional Grammar can be used to assess the extent to which GPT-4 adheres to generic features and can be deemed adapted for its function. The objective is to establish a systematic model for objectively evaluating the degree to which AI-generated text is suitable for its intended purpose. To achieve this, I perform a rhetorical genre analysis on a crisis communication genre, which I subsequently quantify. I utilize the concept of topoi to pinpoint the arguments that serve to fulfill the functions of crisis communication. Subsequently, I prompt GPT-4 to produce texts within the genre and contrast them with my discoveries. Alongside this, I investigate the disparate results produced when using text and meta-text as input. The findings reveal a functional model to appraise the degree of text adaptation for its purpose within the analyzed genre. Although the model necessitates further fine-tuning, it effectively distinguishes nongeneric texts. The scope of the material selected was too limited to indicate any disparities in outcomes between different types of input. However, all input models generated texts that substantially conformed to the generic features.

I den här studien undersöks hur svenska företag inom modeindustrin kommunicerar ämnet hållbarhet i webbtexter som riktar sig till kunder och allmänhet. I studien undersöks fem texter från Lindex, Mini Rodini och Björn Borg. Studien görs utifrån Faircloughs kritiska diskursanalys och systemisk-funktionell grammatik både som teoretisk och metodologisk grund. Syftet med studien är att identifiera diskursiva drag i texterna och undersöka vilka normer de producerar eller reproducerar. I samband med klimattoppmötet i Paris 2015 lagstiftade Sverige Agenda 2030 och de globala målen. Mål 12 och 13 sätter ökad press på hållbara produktions- och konsumtionsmönster och att omedelbara åtgärder ska vidtas. År 2021 publicerade FN en rapport där modeindustrin pekas ut som en av de största utsläppskällorna av växthusgaser. Efter det ökade institutionella intresset för hållbarhet inom modeindustrin har fler aktörer inom industrin börjat uttala sig om sin egen hållbarhet och där hållbara handlingar framhävs. Webbtexter om hållbarhet regleras inte av någon lag och följer därmed inga institutionaliserade riktlinjer. För att undersöka vad de tre företagen egentligen säger, genomförs en transitivitetsanalys med fokus på texternas processer och deltagare, en ergativitetsanalys med fokus på ergativitet i de materiella processerna samt en interpersonell analys av texternas språkhandlingar. Utöver den bakgrund som FN ger till texternas uppkomst diskuteras resultatet inför teorin och modellen Corporate Social Responsibility (CSR) som lyfter företagens samhällsansvar, men även att hållbarhetsarbete kan stärka företagets ekonomi.

This study investigates how six writing-instructions aimed at third-year students in upper secondary school, resulting in high student performance, are designed. The aim was to identify common patterns of speech acts and text activities in the writing-instructions and to examine how clearly these communicate what is expected of students. To address this, a qualitative analysis of the six writing-instructions was conducted using tools from systemic-functional grammar: speech act and the concept of text activity. The analysis results show that the writinginstructions primarily communicate through the speech acts of statement and command. The speech act statement is used to provide information about the requirements and expectations of the task, while the speech act command structures the instructional part. The congruent use of speech acts demonstrates that all writing-instructions clearly convey their message. The framing text activity of explanation is used in all writing-instructions, providing a clear guidance, and writing frameworks, and is clarified and reinforced by the embedded text activity of description. The study results suggest that writing-instructions that clearly communicate expected content, structure, and writing frameworks correlate with higher student performance. Further research could expand this study with either a larger sample or in combination with an interview study.