Idag är medvetenheten om miljöförstöring och dåliga arbetsförhållanden för anställda större än för trettio år sedan. Att företag ska ta ansvar och aktivt arbeta för en hållbar utveckling har blivit ett fenomen internationellt. Denna studie är en analys av tre svenska detaljhandelsföretags hållbarhetsredovisning, från 2003, 2008 och 2013, med syfte att visa på eventuell förändring över tid. Med en socialkonstruktivistisk språksyn används delar av Faircloughs kritiska diskursanalys och Hallidays systemisk-funktionella grammatik för att undersöka texternas modalitet samt vilka diskurser som präglar hållbarhetsredovisningarna. Även hållbarhetsredovisningens omfattning i förhållande till årsredovisningens totala omfång undersöks. Resultatet visar att ett av de tre undersökta företagen formulerar sin redovisning med starkare modalitet med åren. För två av företagen blir diskursen som rör bland annat arbetsförhållanden större, medan det tredje företaget domineras av en miljödiskurs. Gemensamt för de tre företagen är att hållbarhetsredovisningen ökar i omfattning. En slutsats är att hållbarhetsredovisningarna har påverkats av den sociala praktik de är en del av. Globalisering och ett ökat intresse för hållbarhetsarbete hos konsumenterna bör vara en bidragande faktor till hållbarhetsredovisningens expansion. Att diskursen för sociala förhållanden tar större plats med åren har möjligen att göra med en ökad medvetenhet om dåliga arbetsvillkor hos allmänheten.

Vår intention var att undersöka lärares uppfattningar av genrepedagogik. Denna pedagogik vilade på tre ben, en teori om lärande, en teori om språk samt cykeln för undervisning och lärande. Genrepedagogiken utvecklades i Australien för cirka 30 år sedan. Idag används den över hela världen. Pedagogiken hade som mål att utveckla elevers läs- och skrivförmåga oavsett socioekonomisk bakgrund. Metoden som låg till grund för vår studie var kvalitativa intervjuer. Vi intervjuade sex respondenter från olika delar i södra och mellersta delarna av Sverige. I analys- och resultatdelen presenterade vi våra resultat utifrån sex teman som svarade mot våra frågeställningar om lärares uppfattningar av genrepedagogik. Vårt resultat visade att våra respondenter genom genrepedagogiskt arbetssätt såg en positiv utveckling av elevernas skrivförmåga och en ökad språklig medvetenhet. De flesta respondenter såg alla faser i cirkelmodellen som lika betydelsefulla och eleverna kunde få den individuella stöttning som var relevant för var och en. Samtliga respondenter såg att texterna för elever i läs- och skrivsvårigheter förbättrades. Ur ett specialpedagogiskt perspektiv var det intressant att se att respondenterna uppfattade pedagogiken som positiv för elever i läs- och skrivsvårigheter. Vår studie visade att den systemisk-funktionella grammatiken var betydelsefull för att genrepedagogiken skulle vila på alla sina tre ben. Det var inte alla respondenter medvetna om. Vissa respondenter ansåg att arbetssättet kunde bli för tidskrävande, men framgångsfaktorerna övervägde.

Uppsatsen undersöker sambandet mellan text, diskurs och social praktik i ett tal hållet av Olof Palme i september 1974 på Skånes partidistrikts Chilemöte. Studien undersöker även vilka strategier Palme använder i sitt tal och de vanligast förekommande teman. Metoden i arbetet är en kombination av Faircloughs kritiska diskursanalys och Hallidays systemiska funktionella grammatik. Textanalysprogrammet Lexicool användes för att se de mest använda orden i talet. Resultatet visar att Palmes tal inte var ett ordinärt politiskt tal, då han till största delen talar i första person plural och om “de” som inte är inkluderade. I politiska tal är det vanligt att man talar i egen person för att vinna röster. Dessutom används inte modalitetsmarkörer i någon större utsträckning, en väl vald strategi för att tala till Chiles folk i kris och för att visa avsky mot Pinochet och andra diktatorer. De mest förekommande teman är politik, demokrati och diktatur, som får sammanfatta talets syfte. Sambandet mellan text, diskurs och social praktik är solidaritet. Palmes sista uppmaning i sitt tal, på textnivå, är att alla ska visa Chile solidaritet. Palme talar även om andra länder i kris, andra länder som levt i diktaturer, vilket visar solidaritet på diskursnivå. Socialdemokratisk ideologi och historia har sin grund i solidaritet, vilket visar en länk mellan text, diskurs och social praktik.

Denna masteruppsats handlar om svenska myndigheters värdegrundstexter och har som över­gripande syfte att förstå vi är-konstruktionen. Vi är-konstruktionen innehåller en grammatisk form som prototypiskt beskriver nutid, framtid eller allmängiltiga påståenden, men som tycks användas i en annan betydelse i värdegrunder. I studien redogör jag för hur konstruktionen kan se ut, vad den uttrycker samt försöker förstå varför den finns genom att använda systemisk-funktionell grammatik (SFG). I undersökningen analyseras 351 vi är-konstruktioner och jag beskriver i en första fas vad som kan vara subjekt och vilka verb som kan användas i konstruktionen. I en andra fas kategoriserar jag verben utifrån vilken process de realiserar och utgår ifrån den svenska beskrivningen av systemisk-funktionell grammatik. I en tredje och sista fas undersöks vi är-konstruktionens olika typer av modalitet som uttrycker avsändarens inställning till yttrandet.  Undersökningen visar att de vanligaste komponenterna är vi och är, att presens indikativ är vanligare än modifierade verbfraser och att relationellt attributiva processer är den vanligaste processen. Undersökningen föreslår att den svenska indelningen i processer bör utvecklas då den inte är tillräcklig för att beskriva materialet.Beteendeprocesser hämtas från den engelska SFG-modellen, men med viss modifikation, för att kunna beskriva materialet och förstadeltagaren kallas utövare.Undersökningen föreslår även att presens indikativ tolkas mer uppmanande då det används tillsammans med rumsadverbial som förankrar händelsen på myndigheten.  Att vi är-konstruktionen används kan vara ett resultat av värdegrundens syfte att fungera både som dokumentation och styrinstrument. Presens indikativ-former är mildare uppmanande än imperativ, de möjliggör att subjekt kan skrivas ut och de uppmuntrar till dialog.

No description available.

I denna uppsats undersöks fyra olika bostadsannonser samt de modelläsare som konstrueras i dessa. Modelläsaren kan beskrivas som den presupponerade eller förmodade läsare som sändaren av texten riktar sig mot och kan vidare förstås som en abstrakt instans som skapas i texten. Syftet med undersökningen är att studera vilka modelläsare som skapas i annonserna och vad dessa modelläsare kännetecknas av, men också att undersöka vilka betydelser och funktioner som hemmet i annonserna kan tillskrivas.  Metoden för analysen bygger på den systemisk-funktionella grammatiken och analysen av modelläsaren är uppdelad i flera steg. I ett första steg görs en analys av annonsernas ideationella betydelser där skriftens olika processer och förstadeltagare studeras, men också de attribut och aktiviteter som kan utläsas i annonsernas bilder. I det andra steget undersöks annonsernas interpersonella betydelser genom en analys av skriftens tilltal och lexikon, samt dess uttryck för attityd. Dessa två steg lägger tillsammans grunden för den sista delen av undersökningen, vilken innebär en analys av de presuppositioner som kan utläsas i texterna. Resultatet av undersökningen visar att modelläsarna som skapas i de olika annonserna liknar varandra i stor utsträckning; samtliga annonser tycks exempelvis förutsätta en urban, kapitalstark och trendmedveten läsare. Hemmet kan i stor utsträckning ses som ett uttryck för modelläsarnas identitet och livsstil och i annonserna kan tre gemensamma teman utläsas: hemmet fungerar som en arena för konsumtion, som en plats för socialt umgänge och som en plats för avkoppling.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur kristendomen framställs i ett läroboksavsnitt i ämnet religion på högstadienivå. För detta har jag använt den systemisk-funktionella grammatikens ideationella analys och undersökt fördelningen av processtyper, textens förstadeltagare samt positionerna för karaktärer relaterade till kristendomen. Analysen visar att kristna människor ofta förekommer som förstadeltagare och därmed framställs som aktiva i texten. Däremot förekommer karaktären Gud, och till viss del resten av treenigheten, framför allt i ganska abstrakta processer, och framstår på så sätt som ett mer abstrakt fenomen än kristna. Detta blir särskilt tydligt om man jämför med karaktären kejsar Konstantin, som är en drivande förstadeltagaren i texten. Detta kan kopplas till läroplanens mål om en icke-konfessionell skola och tolerans. I användningen av pronomenen man respektive vi kan man dock ana en vag antydan till att kristendomen kopplas till människor i dåtid medan människor i nutid antas vara icke-troende, men det skulle krävas en utförligare analys än den ideationella för att bekräfta en sådan hypotes.

Jag har genomfört en textanalys av 12 krönikor från 2013-2016 som handlar om depression. Syftet med undersökningen var att undersöka hur depression framställs i krönikor idag beroende på om skribenten har erfarenhet av sjukdomen från ett inifrån- eller utifrånperspektiv. Jag har tagit avstamp i den systemisk-funktionella grammatiken och undersökt teman, attityder och värderingar, närhet och distans, identitetsskapande samt deltagarroller. Resultaten från undersökningen visar att det skiljer i framställningen av depression beroende på om skribenten har egen erfarenhet eller erfarenhet som anhörig inom alla de områden jag valde att undersöka. Både sjukdomstillstånd och människor framställs som aktiva och passiva beroende på skribentens erfarenhet, de med egen erfarenhet skapar mer närhet till läsaren och en starkare identitet med den egna gruppen och båda grupperna har en negativ attityd till sjukdomen depression men olika om andra sjukdomsdrag samt människor.

I detta examensarbete undersöker jag hur Luleå kommun framställs på kommunens webbsida. Under min praktik på Luleå kommun våren 2017 fick jag en chans att se kommunens arbete på nära håll och även diskutera kommunens viktigaste kommunikationsfrågor med anställda, och det är utifrån dessa erfarenheter jag har valt inriktningen för denna undersökning. Materialet består av 6 webbtexter som har publicerats på kommunens hemsida under fliken 10 000 nya Luleåbor. Materialet valdes efter en närläsning av kommunens varumärkesplattform med syfte att identifiera hur kommunen själva uttrycker att de vill uppfattas. För att analysera webbtexterna har jag använt en systemisk-funktionell metod där jag har tittat närmare på hur ideationella betydelser som rör kommunen uttrycks i texterna. Syftet är att undersöka om kommunen framställs som en aktiv eller passiv deltagare och som en kommun som, i enlighet med ett utvalt påstående ur varumärkesplattformen framställs som en kommun som “bidrar till en hållbar tillväxt”.   Resultatet visar att kommunen visserligen framställs i en aktiv roll när kommunen förekommer i texter, men att vissa faktorer samtidigt påverkar bilden av kommunen som en kommun som aktivt bidrar till en hållbar tillväxt. Vissa av de lexikogrammatiska valen i texterna verkar istället göra arbetet med tillväxten och kommunens roll i det otydlig. Passiva processer används exempelvis i större utsträckning för att informera om byggandet av bostäder i kommunen än processer i aktiv form med en tydlig agent. Att förstå kommunens roll i tillväxtarbetet ställer därmed vissa krav på förkunskaper hos läsaren.

Vad är det som gör att vi uppfattar en person på ett visst sätt? Vi påverkas inte bara av personen själv och allt som personen själv bidrar med, utan även av vår egen utgångspunkt, våra egna och andras värderingar och andras val av framställning. Genom att plocka isär meningar och satser i åtta partiledarintervjuer, analysera deras lexikogrammatiska beståndsdelar och kategorisera dem har jag undersökt om det var möjligt att hitta språkliga mönster för detta. För det syftet har jag använt den systemisk-funktionella grammatiken, SFG, eftersom den gör det möjligt att kategorisera satsers lexikogrammatiska beståndsdelar utifrån både funktion och betydelse. De analyserade beståndsdelarna är förstadeltagare, processtyper och modalitet i alla fria satser. Det analyserade materialet är intervjuer med Mona Sahlin och Fredrik Reinfeldt publicerade i fyra svenska dagstidningar inför valet 2010, ett material som därför innehåller både citat från den studerade personen och kommentarer om densamma. Analysmaterialet är indelat i partiledarens diskurs och journalistens diskurs, för att belysa vilka roller intervjupersonerna själva intar och vilka roller de tilldelas av journalisten. Resultatet visar att det inte räcker att kvantitativt analysera kategorierna processtyper, förstadeltagare och modalitet för att hitta de språkliga mönster som skapar intrycket av en person. Även kontexten och det semantiska innehållet i de verb som får realisera processerna har i det sammanhanget stor betydelse. Resultatet visar också att journalistens diskurs är mer avgörande för hur intervjupersonerna uppfattas, eftersom journalisten styr samtalet genom sina val av verb som får realisera de olika processtyperna och i viss mån även genom modaliteten.