Syftet med studien är att se om de som besvarar ungdomars frågor om genitalier, sexpraktik och sexualitet på nätet kan vara delaktiga i att re_producera normer kring dessa ämnen i och med sina språkliga val. Studien ämnar också se om dessa re_produktioner, i sådana fall, skiljer sig åt beroende på vilket kön frågeställaren uppfattas ha. Studien är en diskursanalys med utgångspunkt i vissa feministiska teorier om genusperformativitet och könsmaktsordning och utgår från den konstruktivistiska språksynen. Vidare metoder som använts är systemisk-funktionell grammatik med fokus på den interpersonella metafunktionen samt tematisk analys av de språkhandlingar som förmedlar en verklighet gentemot frågeställaren att hen ska göra något eller vilja något. Resultatet påvisar att Fråga UMO till viss del kan vara delaktiga i att re_producera normer kring kön och sex. Sett till materialet storlek är det dock inte särskilt vanligt förekommande. Fråga UMO använder inte så vitt skild grammatik beroende på om personen uppfattas som tjej eller kille utan snarare skiljer sig grammatiken åt beroende på om frågan ställs om genitalier eller sexpraktik/sexualitet. Dock kan vissa delar av resultatet härledas till tjejers och killars förväntade sexlust, till det faktum att killar mer sällan besöker ungdomsmottagningen samt att att vissa tabubelagda ämnen kan kopplas till ett specifikt kön. Slutsatsen som dras är att Fråga UMO skulle kunna låta bli att köna personer i sina svar för att vara mer inkluderande. De skulle också kunna byta namn på sina kategorier Tjejers underliv och Killars underliv till exempelvis ”Snippor och snoppar”. Dock finns det antagligen förklaringar till varför svaren formulerats som de gjort. Dels är målgruppen ungdomar mellan 13-25 år och ska således vända sig till både barn och vuxna. Sedan gör även den flyktiga och distanserade kommunikationssituationen det svårt för svararen att utmana normer som ligger i disposivet, det vill säga de normer som är ju djupt rotade i våra kulturer och samhällen att de ses om sanna och naturliga. Överlag verkar Fråga UMO försöka att ha ett så inkluderande och jämställt bemötande som möjligt.

Denna studie har som syfte att undersöka hur råd och stöd språkligt konstrueras i en forumkontext gentemot personer som lider av ett självskadebeteende. Förhoppningen är att denna studie ska bidra till en ökad förståelse för hur icke-professionella personer ger råd och stöd till personer som lider av denna typ av psykisk ohälsa. Studien har urskilt två typer av råd: känslomässiga respektive informativa råd. Med hjälp av den systemisk-funktionella grammatikens språkmodell har studien genomfört  textanalyser av rådens ideationella och interpersonella funktion. Resultatet visar på både likheter och skillnader i hur känslomässiga respektive informativa råd språkligt konstrueras. Studien visar att de båda typerna av råd till störst del beskriver en betydelsemässig erfarenhet som syftar till mentala tillstånd och handlingar samt att de båda typerna är informationsgivande till sin karaktär. Trots att de känslomässiga och de informativa råden förefaller lika varandra utifrån flera avseenden har studien visat att de representerar två olika språkliga karaktärer. De känslomässiga råden karaktäriseras till stor del av att den som ger råd språkligt placerar sig själv i självskadandekontexten, detta till skillnad från de informativa råden där den som ger råd till stor del osynliggörs.

Syftet med den här uppsatsen är att med utgångspunkt i den systemisk-funktionella grammatiken (SFG) undersöka hur bilden av den ideala arbetssökande informatören/kommunikatören ser ut genom att analysera hur denne konstrueras i sex platsannonser hämtade från den ideella, offentliga och privata sektorn. Platsannonsernas innehåll och de kvalifikationer som efterfrågas samt hur modalitet bidrar till att realisera absoluta krav respektive önskemål analyseras. Teoretiskt bygger undersökningen på tanken att sociala identiteter konstrueras i texter. Begreppet den ideala sökande signalerar att det inte enbart är en läsarroll som konstrueras utan en bild som den potentiella sökande bör eftersträva. Undersökningen visar att den ideala sökande informatören/kommunikatören hösten 2013 är en välutbildad, yrkeserfaren generalist samt en driven, självgående, prestigelös person som kan samarbeta och ta egna initiativ. Kongruent förpliktelsemodalitet av hög grad visar sig vara den resurs som främst används för att realisera absoluta krav medan olika sorters "inpackad" modalitet främst realiserar önskemål.

Arbetets syfte har varit att utifrån systemisk-funktionell grammatik jämföra abstraktions- nivån i lättläst och originalversion av Jessica Schiefauers ungdomsroman När hundarna kommer. Studien, som gjorts på två utdrag ur romanen, visar att den lättlästa versionen är mindre abstrakt än originalet eftersom den innehåller avsevärt färre stämningsskapande processer samt renodlar förstadeltagarna, som även de är färre. Därtill kommer att originalets grammatiska metaforer packats upp i den lättlästa versionen. Dessa faktorer bidrar till en text med högre läsbarhet, men studien diskuterar även de negativa konsekvenser en lättläst text kan få för läsupplevelse och ordinlärning.

I denna uppsats analyseras den debatt som ägde rum under sommaren 2018 och som handlade om Mr.Cool och låten ”Knulla barn”. Uppsatsen utgår från en konstruktivistisk språksyn och syftar till att identifiera de diskurser som kan påstås konstituera debatten. Intresset ligger i att åskådliggöra hur olika diskurser söker reglera vad som får och inte får yttras. Identifieringen av diskurser sker genom en analys av olika fragment ur debatten. I dessa fragment analyseras legitimerande strategier som debattdeltagarna tillämpar i samband med sitt deltagande. Ur legitimeringarna urskiljs sedan de olika diskursernas skilda positioneringar av samma referenter, exempelvis hur upphovspersonerna till låten tilldelas olika positioner beroende på diskurs. Analysen visar hur diskurserna upprättar skilda regelverk när det gäller vad som får yttras och inte. Det framgår även hur de olika diskurserna bildar skilda uppfattningar gällande hur språkbruk kan och bör kontrolleras. Avslutningsvis diskuteras kortfattat det ifrågasättande av yttrandefriheten som analysen identifierar, samt de eventuella språkstyrningseffekter som kan uppstå på internet och i sociala medier som en följd av dess utformning.

Finns det skillnader mellan hur två olika attentat beskrivs i olika svenska tidningar? Om det finns en skillnad, går det att se skillnaden mellan attentaten eller mellan tidningarna, eller båda? Dessa frågor besvarar den här uppsatsen. Jag har med, hjälp av systemisk-funktionell grammatik, undersökt om det finns någon skillnad mellan hur en svensk kvällstidning (Aftonbladet) och en svensk morgontidning (Göteborgsposten) beskrivit gärningsmannens handlingar med avseende på materiella processer i artiklar publicerade dagarna efter två olika terrorattentat. Jag har även med samma metod undersökt om det finns skillnader mellan artiklarna som beskriver de två dåden. Alltså vilka potentiella skillnader som kan finnas mellan två tidningar eller två terrordåd. Dåden som har undersökts är för det första skolattacken i Trollhättan 2015-10-22. En maskerad man gick in på en grundskola och högg ihjäl lärare och elever med utländskt påbrå med ett svärd innan han sköts till döds av polis. Det andra dådet är lastbilsattacken i Stockholm 2017-04-07. En man kapade en lastbil och körde ihjäl människor på Drottninggatan och greps senare samma dag. Efter att ha räknat antalet satser och materiella processer med gärningsmannen som deltagare, i fem artiklar per tidning och attentat, visar jag i den här studien att Göteborgsposten har gärningsmannen som aktör eller mål i processerna märkbart färre gånger än Aftonbladet. Uppsatsen kan också visa att andelen materiella processer med gärningsmannen som deltagare är lägre i artiklarna om lastbilsattacken än skolattacken. / Are there any differences between how two different acts of terrorism are described in Swedish newspapers? If there are, is the difference between the newspapers or between the attacks, or both? These are the questions the author have tried to answer in this paper. The author has, with the help of system-functional grammar, analyzed if there are any differences between how a Swedish evening newspaper (Aftonbladet) and a morning newspaper (Göteborgsposten) described the material processes with the perpetrator as a participant in articles published during the days following two different terror attacks. I have with the same method analyzed if there are differences between the articles describing the attacks. Meaning, what are the potential differences between the two newspapers or the two terror attacks. The first attack used in the essay is the school attack on a elementary school in Trollhättan 2015-10-22. A masked man armed with a sword stabbed teachers and students with non-Swedish heritage before being shot by police. The other attack is the truck attack in Stockholm 2017-04-07, where a man hijacked a delivery truck and drove over pedestrians on Drottninggatan before being arrested later the same day. After counting the material processes with the perpetrator as a participant, using five articles per attack in each newspaper following the two attacks, the essay proves that Göteborgsposten has noticeably fewer instances of this than Aftonbladet. It also proves that the amount of material processes with the perpetrator as a participant are fewer in the articles about the truck attack than the school attack.

Genom en transitivitetsanalys och en analys av språkhandlingar samt textjag och textdu har jag undersökt hur bloggare och bloggläsare använder sig av språket för att skapa relation och identifiera sig med varandra i två av Sveriges största bloggar, Blondinbella och Kissie. I undersökningen tar jag mig an två blogginlägg samt femton kommentarer från vardera av de två bloggarna. Resultatet visar att blogginlägg och bloggkommentarer innehåller merparten materiella processer vilket innebär att blogginlägg och bloggkommentarer är förankrade i tid och rum, resultatet visar också att förstadeltagaren är av personlig karaktär. Av resultatet framkom att blogginlägg och bloggkommentarer byggs upp med hjälp av påståenden som förväntas accepteras eller ifrågasättas, av textens mottagare men även ett antal uppmaningar och frågor som kräver handling av den som uppmanas eller tillfrågas. En analys av blogginläggen och bloggkommentarernas textjag och textdu visade att ett vanligt sätt för bloggare och bloggläsare att markera sin egen närvaro i texten är genom användningen at pronomenet jag medan ett vanligt sätt att tilltala någon är genom användningen av pronomenet du. Efter genomförd textanalys kunde jag konstatera att språket spelar en direkt avgörande roll i relationen mellan blogg och bloggläsare och även hur dessa identifierar sig med varandra. Relationen mellan bloggare och bloggläsare är av personlig karaktär och byggs upp genom att människor delar personliga erfarenheter, kunskaper, känslor eller tankar med varandra men även genom att bloggare och bloggläsare tilltalar varandra direkt. I bloggen används språket som huvudsakligt medel för identifikation, bloggare och bloggläsare närmar och distanserar sig från varandra genom att dem delar med sig av den personliga sfären men även prövar sin egen identitet.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vilken världsbild som förmedlas till förskolebarn i en norrbottnisk kommun och hur den världsbild som förmedlas förhåller sig till läroplanen och det den säger om jämställdhet mellan könen. Förmedlas en jämställd eller en ojämställd världsbild? Undersökningen består av ett primärmaterial och ett sekundärmaterial. Primärmaterialet består av tio barnsånger som förekommer i förskoleverksamheten i den representerade kommunen. Med textanalyser belagda med genusperspektiv analyseras primärmaterialet både kvantitativ och kvalitativt. Sekundärmaterialet består av fyra kvalitativa intervjuer med fem pedagoger som arbetar i kommunens förskoleverksamhet och ska fungera som ett komplement till primärmaterialet. Det som undersöks är hur sångerna framställer erfarenheter av världen, vem sångerna i typfallet framställer som aktiv, hur språket i sångerna ser ut på lexikal nivå, om kvinnor och män är lika synliga i texterna och om pedagogerna ute i förskoleverksamheten är könsmedvetna. Resultatet visar att sångerna förmedlar en övervägande jämställd världsbild samtidigt som de lämnar lite mer att önska då språket i dem på kvinnans bekostnad tenderar att göra mannen synlig, framställa honom som aktiv samt låta honom representera arten eller normen. Resultatet visar även att pedagogerna ute i förskoleverksamheten ofta är könsmedvetna utan att de vet om det. Slutsatsen av detta blir att pedagogernas förhållningsätt till jämställdhet i förskolemiljön svarar mot läroplanen och det den säger om jämställdhet mellan könen medan sångtexterna lämnar lite mer att önska när man ställer dem mot läroplanens jämställdhetskriterier.

Det här arbetet ämnar att studera kommunikationspolicyn och -programmet för Stockholms stad. Mot bakgrund att kommunen har tagit fram det nya kommunikationsprogrammet som ersätter den gamla kommunikationspolicyn undersöker jag följande; vilka deltagare som realiseras i texterna och vilka av de som utgör påverkan samt hur kommunen framställer på sig själv och sin kommunikation. Jag undersöker även huruvida det i samband med framställandet av det nya dokumentet och övergången till en strategisk kommunikation har synen på kommunikationenoch på sig själv förändrats och vilka kommunikationskriterier som realiseras i dokumenten. Som metod för min analys använder jag ett verktyg såsom den systemisk-funktionellagrammatiken (SFG) har att tillämpa. Inom SFG har jag tillämpat den ideationellametafunktionen till min analys däri jag har tagit del av transitivitetsystemet och ergativitetssystemet samt satskomplex. Jag har även tillämpat en del av den interpersonellameta funktionen däri analys av modalitetsmarkörer har stått i fokus. Med hjälp av den språkvetenskapliga metoden har jag kommit fram till följande: samtliga deltagare i texterna har rollen agent som utgör påverkan. Agenterna har blivit mer preciserade iprogrammet, där till exempel kommunikation har preciserats med intern och extern samtidigt som agenterna har blivit färre i kommunikationsprogrammet. Dessa agenter skiljer sig åt i policyn och programmet och det finns passiva satser där ansvariga deltagare undandöljs. Analysen har påvisat att kommunens syn på sig själv har förändrats och har gått mer åt att framställa sig själv som ett varumärke i kommunikationsprogrammet. Benämningen ”vi” och ”vår” relaterade till sig själv och kommunikationen har blivit ”Stockholms” och ”Stockholmsstads varumärke” samtidigt som kommunen uttrycker sig alltmer i form av förpliktelser. Kommunikationskriterierna kan genomsyras av attribut som uttrycker gemensamma värderingar. Kommunikationsprogrammet innehåller även mer den vägledande prepositionen ”genom” som utrymmer kommunens generella riktlinjer för kommunikationen. De kommunikationskanaler som ska användas är inte preciserade, varken i kommunikationsprogrammet eller i kommunikationspolicyn. På grund av det föga antal studier om kommunikationspolicyer i svenska kommuner har mitt arbete baserats mest på den teoretiska grunden snarare än den empiriska. Som tillägg till de studier som finns om styrdokument för kommunikation redogör jag för en granskning av kommunikationspolicyn som Stockholms stad genomförde innan det nya styrdokumentet togs fram år 2012.

Uppsatsens syfte är att redogöra för hur de två apoteksaktörerna, Apoteket AB (statligt) och Apotek Hjärtat AB (privat) realiserar sina respektive verksamheter språkligt i de verksamhetspresentationer som återfinns på deras webbplatser. Med hjälp av den systemisk-funktionella grammatiken, SFG, undersöks dels relationsskapandet mellan apoteksaktörerna och konsumenten samt dels hur de konstruerar den egna verksamheten språkligt. Genom en kritisk diskursanalys vidgas perspektivet och resultaten av textanalyserna fördjupas. Den kritiska diskursanalysen bidrar till att ge förståelse för hur och varför texterna ser ut som de gör och kopplar det till aktuella samhällsförändringar som skett de senaste årtiondena. Resultatet av analyserna visar att de två apoteksaktörerna konstruerar relationen till konsumenten såväl som den egna verksamheten på olika sätt. Apoteket AB upprätthåller en auktoritär roll och en distans till konsumenten. Apotek Hjärtat har ett tydligt konsumentfokus där de själva såväl som konsumenten konstrueras som centrala. Slutsatser som kan dras av analysen är att Apoteket AB upprätthåller den ”traditionella” synen på apoteksverksamhet, så som vi är vana att se apoteksverksamheten. Apotek Hjärtat, med sitt konsumentorienterade angreppsätt, visar en ny sida av apoteksverksamheten, präglad av drag som vi är vana att se i övrig detaljhandel.