Dagens samhälle ställer allt högre krav på muntlig förmåga, i synnerhet i arbetslivet där allt fler yrken kräver hög muntlig kompetens. I takt med att kraven ökar blir talängslan ett allt större problem som leder till att talängsliga personer känner starka olustkänslor och därför undviker att tala inför andra människor. I gymnasieskolan är muntlig framställning ett obligatoriskt och betygsgrundande moment som kan vara svårt för talängsliga elever att både genomföra och lyckas med. Trots att talängslan är ett vanligt fenomen så är många lärare inte medvetna om hur de ska hantera talängsliga elever. Syftet med denna forskningsöversikt är därför att kartlägga hur talängslan i samspel med andra faktorer i lärmiljön påverkar elevers förberedda muntliga framställningar. Frågeställningen som forskningsöversikten ämnar besvara är: Vilka faktorer påverkar och har betydelse för talängsliga elevers utveckling av muntlig framställning i gymnasieskolans svenskundervisning?  En systematisk sökprocess utmynnade i tio vetenskapliga artiklar med relevans för frågeställningen. Genom tematisk analysmetod identifierades fem teman som belyser betydande aspekter för talängsliga elevers muntliga utveckling. Vår slutsats är att nervositet och självförtroende, förberedelser, tidigare erfarenheter, övning inför muntlig framställning, stöttande lärmiljö och respons påverkar och har betydelse för talängsliga elevers utveckling av muntlig framställning. Den slutsats vi drar utifrån detta resultat kopplat till lärarprofessionen är att läraren framför allt har två uppdrag, dels att verka för en stöttande klassrumsmiljö, eftersom läraren har visat sig vara viktig vad gäller att skapa och upprätthålla en stöttande lärmiljö, dels att stötta enskilda elever med individuella anpassningar. Läraren behöver dessutom ha goda kunskaper kring muntlig framställning för att kunna tillämpa ett metaspråk vid respons som kan stötta och utveckla eleven på bästa sätt.

Rädsla för att tala inför folk är ett allmänt känt fenomen som har drabbat oss alla någon gång. Muntliga presentationer är en del av svenska elevers skolgång, och det kan bidra till oro och stress hos vissa elever. Trots detta är det ett krav från Skolverket att muntliga presentationer ska genomföras av alla elever. Den första frågan och syftet med denna studie var att undersöka hur mellanstadieelever upplever att göra muntliga redovisningar. Studiens andra fråga och syfte var att studera vilka metoder pedagoger använder för att stödja och förbereda eleverna inför de muntliga presentationerna. Slutligen ställdes frågan hur undervisningen inför muntliga redovisningar visar sig i elevernas upplevelser av presentationerna. För att besvara studiens frågor svarade 84 elever på ett frågeformulär och fyra lärare deltog i semistrukturerade intervjuer om forskningsområdet. Materialet analyserades med stöd av det sociokulturella perspektivet och teorier om stress och coping. Studiens resultat visar att känslorna för presentationerna varierar, även om en majoritet av eleverna uttrycker att de känner någon form av ängslan och stress före och under sin presentation. En del elever behåller känslan av stress efteråt. Intervjuerna visade att lärarna är medvetna om elevernas oro och att de arbetar på olika sätt för att förbereda och stödja dem inför sina muntliga presentationer. Studien visar ett starkt samband mellan mindre ängslan inför muntliga presentationer och en respektfull klassrumsmiljö. Studien visar också att eleverna är öppna för, och har ett behov av, att lära sig mer om retoriska verktyg och att tala inför en grupp. En fortsatt studie med fokus på hur elever upplever sina muntliga presentationer, kan vara av vikt för skolans praktik. Detta för att få en större förståelse för elevernas känslor kring muntliga presentationer, och för utvecklingen av metoder pedagogerna bör använda för att förbereda och stödja eleverna. / Anxiety of speaking in front of people is a commonly known phenomenon that has hit all of us at one time or another. Oral presentations are part of Swedish students' schooling, and it can contribute to anxiety and stress in some students. Despite this, it is a requirement from the Swedish National Agency for Education that oral presentations be conducted by all students. The first question and aim of this study was to investigate how elementary school students experience performing oral presentations. The second question and aim of the study was to study what methods educators use to support and prepare students for the oral presentations. Lastly, the question was asked how lessons in preparation for oral presentations is reflected in students' experiences of them. In order to answer the study's questions, 84 students answered a questionnaire, and four teachers took part in semi-structured interviews about the research area. The material was analysed using the sociocultural perspective and theories of stress and coping. The results of the study show that feelings about the presentations vary, though a majority of the students express feeling some level of distress before and during their presentation. Some students keep the feeling of stress afterwards. The interviews revealed that teachers are aware of students' concerns and that they work in different ways to prepare and support them for their oral presentations. The study shows a strong correlation between less apprehension about oral presentations and a respectful classroom environment. The study also shows that students are open to, and have a need for, learning more about rhetorics and speaking in front of a group. A further study focusing on how students experience their oral presentations, may be of value for school practice. This to gain a greater understanding of students' feelings about oral presentations, and for the development of methods educators should use to prepare and support students.

This study aims to understand how Swedish upper secondary school teachers adapt the teaching for students with speaking anxiety. The questions include which strategies and methods teachers use to help these students, which factors influence students' speaking anxiety, and what teachers believe that students with speaking anxiety need. The results were analyzed through qualitative interviews with teachers. The results show that the teachers use different strategies, but that several of them include common methods. A common strategy is for the students to speak in front of smaller groups and for the teachers to work on creating a sense of security in the classroom. These efforts are considered important to support students' oral presentation and reduce their anxiety about it. By using such strategies, teachers can effectively support students with a desire to speak in the Swedish subject at upper secondary school.

This study explores the realm of foreign language speaking anxiety (FLSA) among Swedish upper secondary school students studying English through a mixed-method approach combining surveys and qualitative interviews. By analyzing responses from a questionnaire distributed to a sample of 99 students and conducting in-depth interviews with four participants, this research aims to explore the extent of speech anxiety among the students, its contributing factors, and viable strategies for teachers to mitigate it. Findings reveal multifaceted sources of speech anxiety, ranging from fear of judgment to lack of self-confidence. Additionally, participants provide valuable insights into the role of teachers in addressing this issue, emphasizing the importance of fostering a safe and encouraging learning environment and working with students' self-confidence. This research contributes insights into understanding and addressing speech anxiety in educational settings, offering practical implications for educators to help students.

<p>The purpose of this essay is to perform a comparative study of first a pedagogical/rhetorical and then a therapeutic method, to help students overcome their speech anxiety. My choice stayed at focusing on the academic world and the benefits offered to mainly students. I have chosen two institutions with long experience of work with speech anxiety: Instutionen of Swedish, rhetoric and journalism at Södertörns Högskola and Student Health at Uppsala University. I want to find the advantages and disadvantages of the two universities and in no way define what is more favorable.</p>

<p>The purpose of this essay was to find the reasons why some students do not dare to participate verbally in the classroom. I also wanted to know how teachers are working to make it easier or students with communication apprehension. After that I put the teacher’s answers in contrast to the theory. I used qualitative interviews as the method. I interviewed seven school teachers in two different schools in Stockholm.</p><p>The conclusion is that students do not dare participate verbally in the classroom because of: shyness, low confidence in their own way of communicate, are worried to answer wrong in front of the teacher and the class, low self-confidence, negative class climate and to large classes. Students are also worried about being graded. These causes were also confirmed in the theory. Differences were: all teachers did not think they teach students with communication apprehension, but the theory argues that it is 20 percent in a class. Some teachers used to ask question direct to students, but the theory says that it can increase communication apprehension. The teachers also meant that it is their function to help students with communication apprehension, but the theory says that some students needs more help than they can get in a regular classroom.</p>

The purpose of this essay was to find the reasons why some students do not dare to participate verbally in the classroom. I also wanted to know how teachers are working to make it easier or students with communication apprehension. After that I put the teacher’s answers in contrast to the theory. I used qualitative interviews as the method. I interviewed seven school teachers in two different schools in Stockholm. The conclusion is that students do not dare participate verbally in the classroom because of: shyness, low confidence in their own way of communicate, are worried to answer wrong in front of the teacher and the class, low self-confidence, negative class climate and to large classes. Students are also worried about being graded. These causes were also confirmed in the theory. Differences were: all teachers did not think they teach students with communication apprehension, but the theory argues that it is 20 percent in a class. Some teachers used to ask question direct to students, but the theory says that it can increase communication apprehension. The teachers also meant that it is their function to help students with communication apprehension, but the theory says that some students needs more help than they can get in a regular classroom.

This study is based on teachers' experiences of how they work with speech anxiety pupils inthe classroom in the Swedish subject in 4th grade at verbal presentations and opinions. The purpose is to find out how a teacher understands and supports a speech fear pupil in oral submissions and opinions. The questions that the study will be based on are: What methods and working methods are used to prevent and promote pupils' talents? How does the teacher visualize and supports speech anxiety pupils in the classroom at oral presentations and opinions? In what way is the work of rhetoric benefiting speech anxiety pupils? The study consists of qualitative methods based on observations and interviews. Data has been collected through four observations and three interviews. The result has shown that in the classroom there are between three and five pupils who either suffer from speech anxiety or who are merely silent. Oral presentations are something that most pupils feel discomforted and therefore the teacher adjusts the teachings according to the pupil's needs and prerequisites. The teacher has varied teaching to enable all pupils to feel included, thus creating confidence and self-esteem through different working methods andgroup size. Furthermore, it was found that the teachers work with a good classroom climate for the student's learning and development. To get a functioning classroom and education, the class must work socially. The conclusion is that teachers already at the lower stage work deliberately and actively with oral requests for the pupils to become good talents in the long run. It is essential that a safe classroom environment is created, and that the teacher communicates with pupils who do not speak about their needs. In addition, it's important that speech anxiety and silent pupils get practice in speaking so they can strengthen their speech, become more visible and comfortable with their speech in front of other pupils

Syftet med detta examensarbete är att få fördjupade kunskaper i hur lärare i årskurs 3 arbetar med muntliga framställningar och hur de stöttar elever med talängslan. Vi har använt en kvalitativ metod som tillvägagångssätt när vi samlat in vårt material. För att samla in vårt resultat har vi intervjuat sex lärare i årskurs 3. I resultatet har det framkommit att de vanligaste metoderna är redovisningar efter ett avslutat ämnesområde, högläsning samt berättande. Lärarna vill få muntliga framställningar till en naturlig del av undervisningen och därför arbetar de mycket med övningar där eleverna får tala utan att vara förberedda. För att eleverna ska utvecklas som talare arbetar de flesta lärarna med respons på olika sätt. Flera av lärarna har stött på elever med talängslan och de har delgett oss flera sätt att stötta dessa elever samt hur de arbetar förebyggande för att skapa ett tryggt klimat. I vår sammanfattande diskussion kommer vi fram till att lärarnas arbetssätt samt deras syn på muntliga framställningar stämmer bra överens med litteraturen som vi lyfter fram i litteraturgenomgången. Vår slutsats blir att alla de lärare vi intervjuat redan under lågstadiet arbetar medvetet och aktivt med muntliga framställningar för att eleverna på sikt ska bli bra talare.

Studiens syfte är att ge en fördjupad uppfattning om hur lärare organiserarar muntlig framställning i kursen Svenska 1 för att stötta elever med talängslan. Studien avser även att belysa vilka pedagogiska anpassningar som lärare använder i undervisning för att förebygga och minska talängslan hos elever. Vidare undersöks även hur elever med talängslan upplever dessa anpassningar, hur deras talängslan påverkar dem psykiskt och fysiskt samt vilka utmaningar de möter inom och utanför skolvärlden. För att inhämta material till studien har en kvalitativ intervjumetod använts där två svensklärare och sex elever med talängslan har blivit intervjuade. De intervjuade lärarna har undervisat eleverna i kursen Svenska 1. Det transkriberade materialet har analyserats med hjälp av en tematisk innehållsanalys. Studien utgår från en sociokulturell teori och några centrala begrepp som språkliga redskap, appropriering, mediering, den proximala utvecklingszonen, stöttning samt sociokulturella praktiker. Resultatet visar att svensklärarna organiserar muntlig framställning i kursen Svenska 1 för att stötta elever med talängslan med ett progressivt undervisningsupplägg som innebär frekvent färdighetsträning, emotionellt stöd och ett förbyggande arbete i form av ett tillåtande klassrumsklimat. Resultatet från elevintervjuerna visade att elevernas upplevelser av huruvida lärarnas anpassningar hade en främjande effekt eller inte dels grundade i relationen till läraren, dels i vilken nivå av talängslan de upplevde. Elever med låg till medelhög nivå av talängslan upplevde att anpassningarna som erbjöds var tillfredställande medan elever med hög nivå av talängslan inte fann anpassningarna tillfredställande. Resultatet visar att elever med hög nivå av talängslan behöver ett mer omfattande stöd för att minska sin talängslan än vad lärare kan erbjuda inom ramen av undervisningen.