Studiens syfte är att ge en fördjupad uppfattning om hur lärare organiserarar muntlig framställning i kursen Svenska 1 för att stötta elever med talängslan. Studien avser även att belysa vilka pedagogiska anpassningar som lärare använder i undervisning för att förebygga och minska talängslan hos elever. Vidare undersöks även hur elever med talängslan upplever dessa anpassningar, hur deras talängslan påverkar dem psykiskt och fysiskt samt vilka utmaningar de möter inom och utanför skolvärlden. För att inhämta material till studien har en kvalitativ intervjumetod använts där två svensklärare och sex elever med talängslan har blivit intervjuade. De intervjuade lärarna har undervisat eleverna i kursen Svenska 1. Det transkriberade materialet har analyserats med hjälp av en tematisk innehållsanalys. Studien utgår från en sociokulturell teori och några centrala begrepp som språkliga redskap, appropriering, mediering, den proximala utvecklingszonen, stöttning samt sociokulturella praktiker. Resultatet visar att svensklärarna organiserar muntlig framställning i kursen Svenska 1 för att stötta elever med talängslan med ett progressivt undervisningsupplägg som innebär frekvent färdighetsträning, emotionellt stöd och ett förbyggande arbete i form av ett tillåtande klassrumsklimat. Resultatet från elevintervjuerna visade att elevernas upplevelser av huruvida lärarnas anpassningar hade en främjande effekt eller inte dels grundade i relationen till läraren, dels i vilken nivå av talängslan de upplevde. Elever med låg till medelhög nivå av talängslan upplevde att anpassningarna som erbjöds var tillfredställande medan elever med hög nivå av talängslan inte fann anpassningarna tillfredställande. Resultatet visar att elever med hög nivå av talängslan behöver ett mer omfattande stöd för att minska sin talängslan än vad lärare kan erbjuda inom ramen av undervisningen.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka några utvalda år 3 gymnasieelevers upplevelser av muntlig framställning i svenskämnet. Detta har undersökts med hjälp av kvalitativa forskningsintervjuer med sex stycken elever. Resultatet antyder att eleverna har till övervägande del negativa upplevelser av muntlig framställning där en omfattande nervositet inför en talsituation är vanligt förekommande samt andra oros- och obehagskänslor såsom stress och panik vilka möjligtvis kan sammankopplas till den avsaknad av återkommande muntliga talmoment som gjort sig gällande i svenskundervisningen. Detta kan ha bidragit till att eleverna inte förmår hantera dessa känslor. Utöver detta har eleverna inte getts rikligt med övningstillfällen och således saknar en metakunskap om talet. De slutsatser som dras är att eleverna behöver mer systematisk talträning och övning på den konkreta talsituationen genom mindre talövningar för att succesivt utsatta sig för de känslor som uppstår för att kunna hantera dessa konstruktivt samt att ett tillåtande och öppet klassrumsklimat bidrar till ökad trygghet och säkerhet där välövervägd och återkommande respons från läraren kan stimulera och utveckla eleverna till bättre talare.

Att som elev delta muntligt i engelskundervisningen kan vara spännande för många elever men för en del elever uppstår talängslan. Talängslan innebär att man vid specifika situationer upplever ångest för att tala. Den här studien har genomförts utifrån intresset att undersöka huruvida lärare ser några negativa följder för elevers kommunikativa förmåga i engelska till följd av talängslan. Vidare har även läraresstöttning och motivation för att elever ska våga tala engelska i klassrummet undersökts. Studien är genomförd utifrån ett lärarperspektiv genom metodtriangulering där webbenkäter och semistrukturerade intervjuer har använts. All insamlad empiri har koncentrerats, kategoriserats och tolkats utifrån en induktiv ansats samt teorin WTC och det sociokulturella perspektivet. Informanterna i denna studie var 25 lärare med behörighet att undervisa engelska i årskurs 1–3 samt fyra undervisande lärare i engelska, utan behörighet. Resultatet visar att talängslan riskerar att påverka elevers kommunikativa förmåga i engelskundervisningen, bland annat genom att elever som saknar en god relation till sin lärare saknar grundtryggheten för att våga tala engelska i klassrummet och väljer att förbli tyst. Resultatet visar att lärarna i studien stöttar och motiverar sina elever genom att elevernas intressen tas tillvara, genom bland annat spel och lekar samt positiv förstärkning. / Learning to speak English can be exciting for many pupils, but it can cause language anxiety for others. Language anxiety refers to the fear of speaking in certain situations. This study was conducted to determine whether teachers see any negative consequences for their pupils’ communicative ability in English because of language anxiety. The study also investigated how the teachers motivate and support their pupils to speak English in the classroom. This study is based on a teacher’s perspective with method triangulation where web surveys and semi-structured interviews were used. All collected data was compiled, classified, and interpreted based on an inductive approach, as well as the WTC theory and the socio-cultural perspective. The informants in this study were 25 teachers with authorization to teach English in grades 1–3 and four teachers without authoraization. Language anxiety is at risk of affecting pupils’ communicative ability in English, according to the findings, because those pupils who do not have a good relationship with their teacher lack the basic confidence speak English in the classroom and therefor choose to remain silent. The teachers in this study believe they have the right tools to push and motivate their pupils. This study discovered that teachers who use pupils’ interests, positive and reasonably high expectations, positive reinforcement, and a playful approach to teaching can help pupils with language anxiety.

The purpose of this study is to contribute knowledge about some educators´ perceptions regarding the teaching situation concerning students with speech impediment/selective mutism. Based on the research questions, the study aims to make visible knowledge that in the long run can contribute to a more equal education for students with speech impediment/selective mutism.  Based on a qualitative method and a phenomenographic approach ten educators in compulsory schools and compulsory schools for students with learning disabilities have been interviewed. The results reveal variations in educators´ perceptions of the student´s expressions as passive or active. Furthermore, perceptions of the student´s ability to show his or her knowledge is seen as tied to subject or relationships. Different perceptions of ways to create routines and contexts as well as different perceptions of the student´s group affiliation as linked to a larger group, a small group or both emerge here. The results show that the educators´ perceptions to varying extents can be linked to the special educational perspectives such as the compensatory perspective, the critical perspective, the dilemma perspective and the relational perspective - KoRP.  Based on the perceptions in the results, mathematics as a subject is seen as contributing to the student´s opportunities to show his or her communicative ability. There are also different perceptions of whether the student should be challenged to express itself or whether the student should be given support in other ways. Based on the perceptions, the educator´s view of and attitude towards the student´s abilities seem of importance to affect the student´s education and the opportunity to show its abilities. / Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om några pedagogers uppfattningar av undervisningssituationen för elever med talängslan/selektiv mutism. Utifrån forsknings­frågorna syftar studien till att synliggöra kunskap som i förlängningen kan bidra till en mer likvärdig utbildning för elever med talängslan/selektiv mutism. Utifrån en kvalitativ metod och en fenomenografisk ansats har tio pedagoger i grundskola och grundsärskola intervjuats. I resultatet framkommer variationer i pedagogers uppfattningar av elevens uttryck som passivt eller aktivt. Vidare syns uppfattningar av elevens förmåga att visa kunskap som bundet till ämne eller relationer. Här framkommer även olika uppfattningar av vägar till rutiner och sammanhang samt skilda uppfattningar av elevens grupptillhörighet som knutet till helklass, mindre grupp eller både och. I resultatet framgår även att pedagogernas uppfattningar i varierande omfattning kan kopplas till de specialpedagogiska perspektiven kompensatoriskt perspektiv, kritiskt perspektiv, dilemmaperspektiv och relationellt perspektiv -  KoRP. Utifrån uppfattningarna i resultatet lyfts matematikämnet fram som bidragande för elevens möjligheter att visa sin kommunikativa förmåga. Här syns även skilda uppfattningar av huruvida eleven ska utmanas att uttrycka sig eller om eleven ska ges stöttning på andra sätt. Baserat på uppfattningarna i resultatet spelar pedagogens syn på och inställning till elevens utbildning en stor roll för elevens möjligheter att kunna visa sina förmågor.

Based on the democratic values that the Swedish curriculum wants to mediate, the aim of thisstudy is to investigate what support pupils with speech anxiety receive and wishes to receivein grade 4-6. This study is a multi-method research - a research that combines qualitative andquantitative methods within the same project. The qualitative method is used to answer thefirst two research questions directed at the teachers. These are “How do three teachers planthe oral parts considering pupils with speech anxiety?” and “What kind of support isparticularly favorable according to the teacher's experience?” The quantitative method is usedto answer the last research question addressed to pupils which is “What support do theteachers’ pupils want if they have speech anxiety?” The theoretical framework used for this study is Pauline Gibbons' understanding of theconcept scaffolding which was originally founded by Lev Vygotsky and is a branch of hissociocultural theory. The results of this study show that some teaching methods andadaptations are particularly effective. These include: language development strategies, givingpupils time for preparation and to practice at home/with friends, present orally only for theteacher or a small group, join the group that presents without speaking, have a friend standingwith them at presentations, record a video as an alternative and to plan oral sub-goals in thedevelopment talks. Another key part is the teacher's behavior towards and relationship withthe pupils, which can play a crucial role in their development. Pupils with speech anxiety tendto not tell the teacher about it unless they have a good relationship, which can lead to notgetting the help that they need. The classroom climate is also addressed as an importantaspect. Overall, the teachers and pupils agree on which support is most successful. Theconclusion of this study is that pupils with speech anxiety performs better in environmentsthey experience as safe and with people they feel safe with.

Det engelska språket har genom åren börjat undervisas i allt yngre åldrar i Sverige där muntlig produktion utgör en stor del av undervisningen. För många elever är detta kul och spännande men för vissa elever uppstår talängslan. Talängslan avser att känna oro och obehag inför att tala. Den här studien har genomförts utifrån intresset att undersöka vad elever har för attityder till den muntliga kommunikationen i engelskundervisningen samt vad lärare har för uppfattningar om talängslan och hur de arbetar för att främja muntlig produktion i ämnet. Studien är genomförd utifrån både elev- och lärarperspektiv genom metodkombination där enkäter och semistrukturerade intervjuer använts. All insamlad empiri har koncentrerats, kategoriserats och tolkats utifrån en induktiv ansats samt teorin WTC och det sociokulturella perspektivet. Informanterna i denna studie var 38 elever i årskurserna 2 och 3 samt tre lärare med behörighet att undervisa engelska i årskurserna 1–3. Resultatet visar att elever i årskurserna 2 och 3 till stor del har en positiv inställning till den muntliga produktionen i engelskämnet. Sammantaget visar resultatet från både elevenkäter och lärarintervjuer att talängslan förekommer, om än i liten grad. Resultatet visar även att elevernas trygghet ligger till grund för elevernas vilja att kommunicera på engelska, där varierade arbetssätt, mindre grupper och elevernas intressen förespråkas. / Over the years, the English language has started to be taught at younger ages in Sweden where oral production forms a large part of the education. For many pupils this is fun and exciting, but for some pupils language anxiety can occur. Language anxiety refers to feeling anxiety and discomfort towards speaking. This study has been carried out based on the interest to investigate pupils' attitudes towards oral communication in English education, and teachers' perceptions of language anxiety and how they work to promote oral production in the English language class. The study is carried out from both pupils and teacher perspectives through a combination of methods where questionnaires and semi-structured interviews were used. All collected data has been compiled, categorized, and interpreted based on an inductive approach as well as the WTC theory and the socio-cultural perspective. The informants in this study were 38 pupils in grades 2 and 3, and three teachers with authorization to teach English in grades 1–3. The results show that pupils in grades 2 and 3 mainly have a positive attitude towards oral production in the English subject. Overall, the results from both pupils’ questionnaires and teacher interviews show that language anxiety occurs, albeit to a small degree. The results also show that the pupils' sense of safety is the basis for the pupils' willingness to communicate in English, where varied working methods, smaller groups and the pupils' interests are advocated. / <p>Engelska</p>

Tidigare genomförde vi en systematisk litteraturstudie som syftade till att beskriva elevers talängslan i klassrummet med fokus i svenskämnet i årskurs 7–9 utifrån tidigare forskning. Det var möjligt att dra slutsatsen att området talängslan inte är särskilt väl forskat om på en nationell nivå och därför baserades studiens resultat främst på internationell forskning inom området. Syftet med denna empiriska studie är att öka kunskapen om svensklärares uppfattningar och erfarenheter om undervisning och bedömning i att tala och samtala inom svenskämnets ramar kopplat till fenomenet talängslan. Den teoretiska utgångspunkten för studien är det socio-kulturella perspektivet. För att uppnå studiens syfte genomfördes intervjuer med tio svensklärare i högstadiet. Resultatet av denna studie visade att elevers talängslan främst blir synlig i situationer som innebär att de ska tala inför andra. Svensklärarna var medvetna om att eleverna behövde få stöttning vad gäller sin talängslan och därför redogjorde lärarna för lämpliga hjälpmedel och anpassningar. Majoriteten av lärarna menade att det var nödvändigt att främst ge eleverna positiv respons i samband med ett muntligt anförande eller redovisning. Svensklärarna ansåg även att de bedömde samtliga elever lika oavsett om de lider av talängslan eller inte.