No description available.

Syftet med studien är att beskriva sju lärares reflektioner kring hur de ger sina elever möjligheter att lära i NO- undervisningen. Lärarna arbetar upp till skolår 6 och är erkänt skickliga i sin undervisning. Under vår lärarutbildning vid Högskolan i Skövde har vi blivit intresserade av hur vi som lärare kan ge elever möjligheter att lära. Utifrån egna erfarenheter kan vi se vissa brister i undervisningen av de naturorienterade ämnena.  Med dessa två utgångspunkter valde vi att skriva om NO-undervisning.  I studien användes en kvalitativ metod, där vårt urval gav oss möjlighet att intervjua sju erkänt skickliga lärare. Urvalet var strategiskt för att kunna intervjua lärare som har en undervisning av god kvalitet. Utifrån lärarnas reflektioner har vi funnit möjligheter för elever att lära i NO-undervisningen. Dessa presenteras i fyra teman med utgångspunkt ur det sociokulturella perspektivet som användes gör att analysera vår data. Dessa fyra temans namn är språket som redskap för lärande, fysiska redskap för lärande, lärandet i ett större perspektiv och lärandet har inga gränser. Centralt i resultatet är att språket skall användas för att ett lärande skall uppstå. I diskussionen sätts resultatet i relation till relevant litteratur, forskning samt delar från styrdokumenten. Vi drar följande slutsats utifrån läst litteratur och studiens resultat; För att eleverna skall få möjligheter till lärande krävs det att undervisningen är utformad så att språket används aktivt. Läraren skall väcka elevernas intresse och utgå från deras erfarenheter och sedan skall detta förklaras och diskuteras så förståelse utvecklas. Utan förklaring och diskussion uppstår ingen förståelse för det upplevda och därmed inget lärande. / The purpose with the study was to describe seven teachers reflections around how they give their pupils the opportunity to learn in science-education.  The teachers are working up to 6th grade and they are recognized as competent. Through our teacher education at University of Skövde we have become interested in how we as teachers can give pupils the opportunity to learn. On the basis of our own experience we can see certain insufficient in science-education.  We choose to write about science-education with these two points as a base. We used a qualitative method in the study where our selection gave us the opportunity to interview seven recognized competent teachers. The selection was strategic because we wanted to interview teachers with teaching of high quality. With the base in the teachers reflections have we found opportunities for pupils to learn in science-education.   These are presented in four themes with a base in the sociocultural perspective which we used to analyse our data. The names of the themes are language as a tool for learning, physical tools for learning, learning in a bigger perspective and learning without boundaries. A central part of the result is that language is important for learning to take place. In the discussion the result is related to relevant literature, research and parts from rule documents for Swedish school. We draw following conclusion from read literature and our result; to give the pupils the opportunity to learn the education must be formed in a way that makes the language being actively used. The teacher has to arise the pupils interests and take base in their experience and then should this be discussed and explained. Without the explanation there will be no understanding of the experienced and no learning will occur.

<p>Syftet med studien är att beskriva sju lärares reflektioner kring hur de ger sina elever möjligheter att lära i NO- undervisningen. Lärarna arbetar upp till skolår 6 och är erkänt skickliga i sin undervisning.</p><p>Under vår lärarutbildning vid Högskolan i Skövde har vi blivit intresserade av hur vi som lärare kan ge elever möjligheter att lära. Utifrån egna erfarenheter kan vi se vissa brister i undervisningen av de naturorienterade ämnena.  Med dessa två utgångspunkter valde vi att skriva om NO-undervisning.  I studien användes en kvalitativ metod, där vårt urval gav oss möjlighet att intervjua sju erkänt skickliga lärare. Urvalet var strategiskt för att kunna intervjua lärare som har en undervisning av god kvalitet. Utifrån lärarnas reflektioner har vi funnit möjligheter för elever att lära i NO-undervisningen. Dessa presenteras i fyra teman med utgångspunkt ur det sociokulturella perspektivet som användes gör att analysera vår data. Dessa fyra temans namn är språket som redskap för lärande, fysiska redskap för lärande, lärandet i ett större perspektiv och lärandet har inga gränser. Centralt i resultatet är att språket skall användas för att ett lärande skall uppstå. I diskussionen sätts resultatet i relation till relevant litteratur, forskning samt delar från styrdokumenten. Vi drar följande slutsats utifrån läst litteratur och studiens resultat; För att eleverna skall få möjligheter till lärande krävs det att undervisningen är utformad så att språket används aktivt. Läraren skall väcka elevernas intresse och utgå från deras erfarenheter och sedan skall detta förklaras och diskuteras så förståelse utvecklas. Utan förklaring och diskussion uppstår ingen förståelse för det upplevda och därmed inget lärande.</p> / <p>The purpose with the study was to describe seven teachers reflections around how they give their pupils the opportunity to learn in science-education.  The teachers are working up to 6th grade and they are recognized as competent.</p><p>Through our teacher education at University of Skövde we have become interested in how we as teachers can give pupils the opportunity to learn. On the basis of our own experience we can see certain insufficient in science-education.  We choose to write about science-education with these two points as a base. We used a qualitative method in the study where our selection gave us the opportunity to interview seven recognized competent teachers. The selection was strategic because we wanted to interview teachers with teaching of high quality. With the base in the teachers reflections have we found opportunities for pupils to learn in science-education.   These are presented in four themes with a base in the sociocultural perspective which we used to analyse our data. The names of the themes are language as a tool for learning, physical tools for learning, learning in a bigger perspective and learning without boundaries. A central part of the result is that language is important for learning to take place. In the discussion the result is related to relevant literature, research and parts from rule documents for Swedish school. We draw following conclusion from read literature and our result; to give the pupils the opportunity to learn the education must be formed in a way that makes the language being actively used. The teacher has to arise the pupils interests and take base in their experience and then should this be discussed and explained. Without the explanation there will be no understanding of the experienced and no learning will occur.</p>

Matematik i dagens undervisning präglas av matematikbokens användning, denna har en större roll i undervisningen. Detta sker trots att författare inom matematikdidaktik påpekar betydelsen av att matematiska samtal måste framgå i undervisningen för att elever ska ges möjlighet till att utveckla de olika förmågor och kunskaper som det matematiska ämnet berör. Målet med denna kunskapsöversikt blir att undersöka vad forskningen säger kring de matematiska samtalen och hur dessa kan påverka utvecklingen av elevers resonemang utifrån ett lärarperspektiv. Resultatet från denna kunskapsöversikt visar att samtal i matematik har en betydande roll i elevers utveckling av resonemang i ett kollaborativt lärande. För att samtalen ska ha en positiv effekt för utvecklingen av elevers resonemang krävs det att lärare aktivt arbetar med planeringen inför det kollaborativa lärandet. Lärare behöver även kunna delta i de kollaborativa samtalen som sker i undervisningen, där lärare bland annat agerar dirigent för att vägleda och guida elever i deras resonemang.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur fem verksamma svensklärare arbetar för att främja och utveckla elevers motivation till skönlitterär läsning i årskurs 4–6. Vidare undersöks hur lärarna beskriver samverkansarbetet med skolbiblioteket. För att undersöka detta genomförs intervjuer för att ta reda på berörda lärares upplevelser och erfarenheter av elevers läsmotivation. Tidigare forskning visar att motivation har en avgörande betydelse för elevers läsning och läsutveckling. Motivation definieras som en målinriktad process med inre och yttre påverkansfaktorer som skapar förutsättningar för lärande och utveckling. Resultatet visar att samtliga lärare i studien är eniga om att elevers motivation är viktig för deras progression i skolans alla ämnen. Framgångsfaktorer som beskrivs är exempelvis ett brett utbud av böcker, variationsrik undervisning samt en god samverkan med hemmet och skolbiblioteket. Tillgången till ett välfungerande skolbibliotek skiljer sig åt mellan skolorna, vilket främst beror på skolans resurser, ekonomi och bristande kunskap. I diskussionen problematiseras och utvecklas studiens resultat i förhållande till lärarens roll samt till elevers olika förutsättningar för att lära. Slutsatser som kan dras är att läsning är en komplex aktivitet som kräver engagemang, uthållighet och tid från lärare, elever, vårdnadshavare och skolbibliotekarie för att främja ett livslångt läsintresse.

Studien syftar till att undersöka hur och varför fem svensklärare i årskurs 4–6 arbetar med skönlitteratur i undervisningen samt vad de ser för möjligheter och utmaningar i sitt arbete med skönlitteratur. För att samla in data genomfördes semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att lärarna arbetar med skönlitteratur på olika sätt och att det finns möjligheter såväl som utmaningar inom arbetsområdet. Slutsatser som kan dras utifrån studien är att de intervjuade lärarna arbetar med skönlitteratur för att utveckla elevernas kunskaper och bilda demokratiska samhällsmedborgare. De arbetar dock med det ena som ett primärt syfte och det andra som ett sekundärt syfte, vilket leder till att ett av områdena hamnar i skymundan. Vidare diskuteras de förutsättningarna som finns på varje enskild skola, där det visar sig att skolbiblioteket spelar en central roll. Majoriteten av de intervjuade lärarna anser att förutsättningarna vad gäller skolans bibliotek och bristande tillgång till rådgivning av bibliotekarie gör det svårt att hitta böcker som är relevanta för eleverna.

Syftet med studien är att undersöka förskollärares förhållningssätt till genus och könsstereotypa normer, och hur detta förhållningssätt i sin tur påverkar utformningen av inomhusmiljön i förskolan. Studien utgår från en kvantitativ enkätundersökning, med en kvalitativ del där respondenterna gett egna kommentarer. Resultatet av de kvantitativa frågorna pekar på att populationen består av störst andel nyutexaminerade förskollärare, med examen inom de fem senaste åren. Resultatet indikerar även en hög enighet bland respondenterna, att det är av vikt att motverka könsstereotypa normer i förskolans inomhusmiljö, samt att deras verksamhets inomhusmiljö har utformats därefter. I relation till majoritetens enighet följde frågor om praktiskt utförande av mer varierande indikationer i resultatet. I studiens kvalitativa del framkom tre olika kategorier. I kategori ett intog förskollärarna ett könsblint förhållningssätt till genus och könsstereotypa normer, vilket ledde till en uppdelning av könskodat lekmaterial i inomhusmiljön. I kategori två intog förskollärarna ett medvetet förhållningssätt till genus och könsstereotypa normer, vilket ledde till en utformning av inomhusmiljön med enbart könsneutralt lekmaterial. I kategori tre intog förskollärarna ett medvetet förhållningssätt till genus och könsstereotypa normer, vilket ledde till en integrering av könskodade lekmaterial. Sammanfattningsvis indikerar föreliggande arbete på att det, i synnerhet hos gruppen förskollärare med examen inom de fem senaste åren, finns en hög grad av enighet i frågan om det är viktigt att arbeta med att utforma förskolans inomhusmiljö utifrån ett genusperspektiv. Däremot skiljer sig förhållningssätt och inställning till praktiskt utförande inom gruppen, och det går att urskilja flera olika strategier för tillämpning.

Studiens syfte ämnar att, genom ett komparativt internationellt perspektiv, undersöka förskollärares syn på arbete gällande barns rörelse i förskolan utifrån den svenska förskolans läroplan (Lpfö18, 2018) och den engelska förskolans läroplan (EYFS, 2021). Detta genom två frågeställningar; Hur ser förskollärare på sitt arbete med rörelse i förskolan, utifrån förskolans läroplan? Vilka likheter och skillnader framträder hos förskollärare i Sverige och i England, i relation till förskollärarnas syn på arbetet med barns rörelse? Studien utgår från ett förskollärarperspektiv genom en kvalitativ metod, inkluderande nio semistrukturerade intervjuer med förskollärare, fyra i Sverige och fem i England. Arbetet utgår från policy enactment teorin, med fokus på hur rörelse i läroplanstexter tolkas och omsätts i förskolan. I arbetets bakgrund återfinns beskrivningar av rörelse i olika sammanhang, läroplaner från England och Sverige samt säkerhet kopplat till rörelse. I resultatet framgår de intervjuade förskollärarnas syn på arbete gällande barns rörelse i förskolan genom sju teman, varav ett tema med två underteman. Temana framkom genom en tematisk analys med den teoretiska utgångspunkten som grund. Sammanfattningsvis framkommer olika perspektiv gällande arbetssätt, förhållningssätt och kunskaper kring hur rörelse kan förstås och omsättas i olika förskolor, detta utifrån två olika läroplaner. De största skillnaderna mellan förskollärares syn på arbete med rörelse utifrån läroplanen i Sverige och England inbegriper kulturella olikheter och syn på säkerhet kopplat till rörelse. De likheter som främst framträder är vikten av rörelse i förskolan, samt utomhusmiljöns centrala plats i arbetet med rörelse i förskolan.

Syftet med denna studie är att undersöka vad social interaktion är förförskollärare och förskollärarstudenter och hur de främjar social interaktionmellan flerspråkiga barn och vilka dilemman de har mött. Det här är enkvalitativ intervjustudie som använde sig av en narrativ ansats. Studien äruppdelad i två intervjuer, den första intervjun har identiska frågor, intervju tvåutgår efter skrivna narrativ som pedagogerna fick diskutera. I urvalet ingår tvåförskollärarstudenter och tre förskollärare. Resultatet på studien visade attsynen på vad social interaktion är kunde variera men det fanns begrepp somåterkom i fler intervjuer. Nyfikenhet och intresse är två av begreppen, alladeltagare berättade också att ett verbalt språk inte är ett måste för positiv socialinteraktion. Pedagogerna hade liknade strategier för att främja socialinteraktion, det inkluderade gemensamma intressen, estetiska ämnen,förebyggande teman osv. Det var svårare att få svar runt möjliga dilemman irelation till flerspråkighet och social interaktion. / The purpose of this study is to investigate what social interaction is for pre-school teachers and pre-school teacher students and how they promote socialinteraction between multilingual children and what dilemmas they have faced.This is a qualitative interview study that used a narrative approach. The studyis divided into two interviews, the first interview has identical questions,interview two is based on written narratives that the educators were allowed todiscuss. The sample includes two preschool teacher students and threepreschool teachers. The results of the study showed that the view of what socialinteraction is could vary, but there were concepts that recurred in moreinterviews. Curiosity and interest are two of the concepts, all participants alsotold that a verbal language is not a must for positive social interaction. Theresults also showed that the educators had similar strategies to promote socialinteraction, it included common interests, aesthetic subjects, preventionthemes, etc. It was more difficult to get answers about possible dilemmas inrelation to multilingualism and social interaction.

Denna studie undersöker mellanstadielärares erfarenheter om hur de arbetar för att främja elevernas motivation och måluppfyllelse i ämnet historia och hur motivationen påverkas. Lärarna som intervjuades fick beskriva sina upplevelser och erfarenheter av att arbeta med historieämnet i klassrummet. Syftet med denna studie var att få en inblick i hur lärare kan göra historieämnet intressant och eleverna engagerande och motiverade samt belysa vilka undervisningsupplägg, arbetssätt och arbetsformer som dominerar i historieundervisningen. Studien utgår ifrån pragmatismen och självbestämmandeteorin, eftersom pragmatismen sammanför det psykologiska tankesättet och beskrivs som en faktor av hur en individ lär sig, utvecklar och strävar efter en inre och yttre kapacitet. Självbestämmandeteorin beskriver tydligt hur motivationen kan påverkas av yttre faktorer och där syftet är att utveckla en inre motivationen för att bli mer självstyrd och självständig i sitt utförande.  Det som betonades i intervjuerna utifrån mellanstadielärarnas tankar och erfarenheter, var att eleverna bäst lär sig genom praktiska arbeten, dramatiseringar, estetiska lärprocesser och diskussioner i par, grupp och helklass. Fokus för lärarna låg i att skapa ett historieintresse och engagemang hos eleverna för att främja deras motivation. Det framkom även andra viktiga aspekter som kan påverka elevernas motivation och engagemang, vilket lyfts i resultatdelen. Studien visade på behovet av att som mellanstadielärare levandegöra historieämnet för att eleverna ska utveckla goda förmågor. Detta genom att göra lektionerna verklighetstrogna, måla upp bilder för eleverna, men även skapa en känsla av den tid som varit. Variationen är även den del i undervisningen som ligger till grund för intressanta och tongivande lektioner i historia för att skapa historieintresserade elever. Vidare i resultatet kom mellanstadielärarna fram till att elevernas tidigare erfarenheter lyfts in i undervisningen för att eleverna ska utvecklas tillsammans som grupp och individer, viket följaktligen skapar nya historieintressen. Slutsatsen av denna studie visade på att om lärarna är intresserade och engagerade i historieundervisningen, och skapar utvecklande och intressanta lektioner, då främjas motivationen hos eleverna något som genererar i en ökad måluppfyllelse.