Syftet med vårt arbete är att belysa vilket synsätt som förskollärarna har på det inkluderande arbetet kring barn i förskolans verksamhet. Inkludering är ett teoretiskt begrepp som kan vara svårt att tolka för förskollärare. Både i ordet i sig, som kan betyda olika för alla förskollärare samt hur man ska jobba och tänka kring inkludering i förskolans verksamhet. Som teoretisk ansatts har vi använt oss av dilemmaperspektivet, eftersom vi inte kommer komma fram till någon lösning kring inkluderingsarbetet utan mer belyser förskollärares olika synsätt och vilka perspektiv dem använder sig av i sin syn på inkludering. För att få fram hur förskollärarna ser på inkludering i förskolans verksamhet har vi använt oss av semistrukturerad intervju, öppna frågor och följdfrågor för att få fram en beskrivande berättelse av förskollärarna. Som vi kunde se i vår tidigare forskning så är inkludering ett ord som många av förskollärarna tycker är svårt att arbeta kring och förstå. Det är ett begrepp som behöver planering, kunskap och en inkluderande grundsyn för att uppnå inkludering i förskolans verksamhet. Resultatet visar att förskollärarna ser inkludering som viktigt och ett måste, men svaren skiljer sig åt beroende av tolkningen av inkludering i förskolans verksamhet som helhet eller som inkludering i olika aktiviteter och undervisningssituationer. Resultatet i studien visar även vad inkludering i förskolans verksamhet är för varje respondent, varför inkludering behövs i förskolans verksamhet samt hur varje respondent ser att inkludering bör arbetas med.

The purpose of this study is to determine the relation between the teachers’ and the students’ understanding of music rubrics. The study will present the use of music rubrics in three different schools. In these schools, observations were performed as well as interviews with the teachers and their students. A study of the rubrics on each school was also executed to construct appropriate questions and an observation schedule. To analyse our material a phenomenographical method was used. The result shows that the teachers and students have similar understandings and interpretations of the content as well as the purpose of the music rubric.

I juli 2018 började den nya reviderade läroplanen med utökat fokus och nya krav på digitala kompetenser och digital utveckling för bland annat grundskolan och fritidshemmet gälla. Innan dess hade inte digitaliseringen varit lika definierad som uppdrag i läroplanen. Syftet med denna studie är att ta reda på vilka möjligheter och utmaningar utbildade lärare i fritidshem och fritidspedagoger i nuläget uppfattar gällande digitaliseringen utav fritidshem. Denna studie är en fenomenografisk studie som samlat data genom intervjuer med sex respondenter från fyra skolor i två städer belägna i Mellansverige. Databearbetningen har skett genom att respondenters uppfattningar sorterats in i beskrivningskategorier och tematiserats. Uppfattningarna har sedan även jämförts med tidigare forskning kring digitalisering, för att sätta dem i en forskningskontext.   Studiens resultat visar att fritidshemmet delar vissa utmaningar med andra skolformer, såsom tekniska problem och resursbrist, samt att det även tycks finnas utmaningar som är mer specifika för fritidshemmen, såsom att finna en balans mellan digitala aktiviteter och icke-digitala. Resultaten indikerar vidare på att fritidshemmet har goda möjligheter till arbete med elevers sociala utveckling med hjälp av digitala verktyg. Fritidshem verkar dessutom utifrån sitt verksamhetsuppdrag vara väl anpassade för att arbeta elevutvecklande med digitalisering. Då det finns möjligheter för elevcentrerad, kreativ, kommunikativ, individanpassad och problemlösande undervisning genom fritidshemsaktiviteter, vilka tycks kunna komplettera skolans användning utav digitalisering.

I förskolans läroplan beskrivs att pedagoger ska lägga stor vikt vid att uppmuntra varje barn till att utveckla sitt språk. Under verksamhetsförlagda delar av utbildningen och arbete på förskolor har vi sett att små barn ibland får stå åt sidan för att gynna verksamhet för äldre barn. Att låta barn utveckla sitt språk med stöd av pedagoger och en social miljö är något som påverkar oss resten av livet. Att behärska språket är en nödvändighet i samhället. Syftet med studien är att synliggöra verksamma pedagogers arbete med ett- till treåringars språkutveckling i förskolan. Studien syftar vidare till att påvisa eventuella skillnader i språkligt bemötande ur genusperspektiv. Studien är kvalitativ och bygger på fyra observationer och fyra intervjuer, vilka är genomförda på två olika förskolor. Resultatet presenterar pedagogers arbetssätt och tankar bakom arbetet med språkutveckling, vilka möjligheter respektive hinder de ser och deras tankar bakom bemötande av flickor och pojkar ur språkutvecklingsperspektiv. I resultatet framkom att pedagogerna arbetar med språket på många sätt på förskolan, till exempel genom samlingar, vardagliga möten med barnen och genom att minska barngrupperna för att få mer tid för varje barn. I arbetet med språket ser pedagogerna möjligheter att använda sig av samlingen som pedagogiskt redskap men även utnyttja de vardagliga mötena. Pedagogen själv kan vara ett hinder om inte tiden finns för samtal med barnen då en viktig del av språkstimulansen går förlorad. Vissa pedagoger ser inga hinder alls för språkutvecklingen. Beträffande eventuell skillnad i bemötande gentemot flickor och pojkar visar resultatet att pedagogerna inte gör någon märkbar skillnad utan de alla har värderingen att bemöta alla barn lika. Slutligen diskuteras resultatet i relation till litteraturen och våra egna reflektioner. Studiens slutsats är att uppmuntran, benämning och bekräftelse kännetecknar det språkliga bemötandet i pedagogernas arbete med små barns språkutveckling. / In the curriculum of the nursery school it is said that the teachers shall lay stress on encouraging each child to develop his/her language. During trainee work of the education and the work at nursery schools, we have been witnessing young children step aside in the favour of the older children’s activity. Letting children develop their language with the support of the teachers and a social surrounding affects them for the rest of their lives. Controlling the language is a necessity in the society. The purpose with this study is to visualise how active teachers are thinking and working with a language education for one- to three-year-olds. The study aims further to point out any differences in a linguistic treatment from a gender perspective. The study is qualitative and it is based on four observations and four interviews, which are carried out at two different nursery schools. The result presents the teachers’ way of working and thoughts behind the work with language education, what possibilities and obstacles they see and their thoughts behind the treatment of girls and boys from a language developing perspective. In the result it appeared that the teachers work with the language in many different ways at the nursery school, for instance by gatherings, everyday meetings with the children and by reducing the children groups to gain more time for each child. In the work with the language, the teachers see the possibilities of using the gathering as an educational tool and utilising the everyday meetings as well. The teacher him/her self can be an obstacle if there is no time for talk with the children, whereas an important part of the language stimulation is lost. Some teachers don’t see any obstacles whatsoever for the language development. Regarding a possible difference in the treatment against girls and boys, the result shows that teachers don’t make any remarkable distinction, but they all share the value of treating every child equally. Finally, the result is discussed in the relation to the literature and our own reflections.

Denna studie syftar till att fördjupa förståelsen för skolsituationen hos elever i behov utav särskilt stöd, de elever som utgör diskussion i elevhälsoteam samt de elever som har någon form av diagnos. Studien antar en kvalitativ forskningsansats. Skolsituationen hos elever i behov utav särskilt stöd undersöks utifrån ett lärarperspektiv. Resultaten visar att elevernas identitetsskapande kännetecknas av individualitet. Centrala aspekter av elevernas identitetsskapande är vilken typ av svårigheter som eleven har och vilket stöd eleven får. En eventuell diagnos har stor inverkan på elevens identitetsskapande och påverkar även lärares förväntningar och krav. I mötet med elever i behov utav särskilt stöd är det viktigt att lärare är medvetna om sin roll och hur deras bemötande påverkar eleven. / The purpose of this study is to deepen the understanding of the school situation for students with special needs, students who are talked about in prereferral teams and students who have some form of diagnosis. The study uses a qualitative research approach and the school situation for students with special needs is examined through a teacher’s perspective. The study shows that the students’ identity formation is characterized by individuality. Key aspects of the students’ identity formation are the specific difficulties that the student has and what type of support the student receives. If the student has a diagnosis, this has a major impact on the student’s identity formation and also affects teachers’ expectations and demands. It is important for teachers’ to be aware of their role and their perceptions of students with special needs and how this affects the students.

<p>I förskolans läroplan beskrivs att pedagoger ska lägga stor vikt vid att uppmuntra varje barn till att utveckla sitt språk. Under verksamhetsförlagda delar av utbildningen och arbete på förskolor har vi sett att små barn ibland får stå åt sidan för att gynna verksamhet för äldre barn. Att låta barn utveckla sitt språk med stöd av pedagoger och en social miljö är något som påverkar oss resten av livet. Att behärska språket är en nödvändighet i samhället. Syftet med studien är att synliggöra verksamma pedagogers arbete med ett- till treåringars språkutveckling i förskolan. Studien syftar vidare till att påvisa eventuella skillnader i språkligt bemötande ur genusperspektiv. Studien är kvalitativ och bygger på fyra observationer och fyra intervjuer, vilka är genomförda på två olika förskolor. Resultatet presenterar pedagogers arbetssätt och tankar bakom arbetet med språkutveckling, vilka möjligheter respektive hinder de ser och deras tankar bakom bemötande av flickor och pojkar ur språkutvecklingsperspektiv. I resultatet framkom att pedagogerna arbetar med språket på många sätt på förskolan, till exempel genom samlingar, vardagliga möten med barnen och genom att minska barngrupperna för att få mer tid för varje barn. I arbetet med språket ser pedagogerna möjligheter att använda sig av samlingen som pedagogiskt redskap men även utnyttja de vardagliga mötena. Pedagogen själv kan vara ett hinder om inte tiden finns för samtal med barnen då en viktig del av språkstimulansen går förlorad. Vissa pedagoger ser inga hinder alls för språkutvecklingen. Beträffande eventuell skillnad i bemötande gentemot flickor och pojkar visar resultatet att pedagogerna inte gör någon märkbar skillnad utan de alla har värderingen att bemöta alla barn lika. Slutligen diskuteras resultatet i relation till litteraturen och våra egna reflektioner. Studiens slutsats är att uppmuntran, benämning och bekräftelse kännetecknar det språkliga bemötandet i pedagogernas arbete med små barns språkutveckling.</p> / <p>In the curriculum of the nursery school it is said that the teachers shall lay stress on encouraging each child to develop his/her language. During trainee work of the education and the work at nursery schools, we have been witnessing young children step aside in the favour of the older children’s activity. Letting children develop their language with the support of the teachers and a social surrounding affects them for the rest of their lives. Controlling the language is a necessity in the society. The purpose with this study is to visualise how active teachers are thinking and working with a language education for one- to three-year-olds. The study aims further to point out any differences in a linguistic treatment from a gender perspective. The study is qualitative and it is based on four observations and four interviews, which are carried out at two different nursery schools. The result presents the teachers’ way of working and thoughts behind the work with language education, what possibilities and obstacles they see and their thoughts behind the treatment of girls and boys from a language developing perspective. In the result it appeared that the teachers work with the language in many different ways at the nursery school, for instance by gatherings, everyday meetings with the children and by reducing the children groups to gain more time for each child. In the work with the language, the teachers see the possibilities of using the gathering as an educational tool and utilising the everyday meetings as well. The teacher him/her self can be an obstacle if there is no time for talk with the children, whereas an important part of the language stimulation is lost. Some teachers don’t see any obstacles whatsoever for the language development. Regarding a possible difference in the treatment against girls and boys, the result shows that teachers don’t make any remarkable distinction, but they all share the value of treating every child equally. Finally, the result is discussed in the relation to the literature and our own reflections.</p>

The purpose of the study is to find out how Swedish teachers in grade 6 integrate the school’s value base into the Swedish subject. Following question have driven the study: How is value-based work integrated into Swedish subject in grade 6? What methods/teaching strategies do Swedish teachers in grade 6 use to integrate the value base into Swedish subjects? How does Swedish teacher experience value-based work in Swedish subjects in grade 6? The methods that’ve been used are qualitative methods in form of participatory observations and teacher interviews. The study is based on teacher’s perspective. The theories that’ve been used in the study are the socio-cultural perspective, the hidden curriculum, the prevention work and the social interaction. The value base is a term that can interpreted on several different levels. A value-based work need to be done all the time. It should be an active work that will permeate all Swedish education. The foundation of values for the students is to feel safe and to be able to express themselves through their education. Through the value base, students should feel involved in the teaching as well as school’s activities. The results were a co-operative learning, inclusive education, value-based exercises, four corner-activities, every-other questioning method, health- and safety groups, student advice, property-oriented methodology, cognitive development methology, role-playing methology and value-clarification method.

Denna studie belyser lärares arbete med livsfrågor i religionskunskapsundervisningen. Syftet med studien är att undersöka vilka strategier lärare använder i livsfrågeundervisningen samt vilka utmaningar som uppkommer i arbetet med dessa. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex olika lärare som undervisar om religionskunskap i årskurs 4-6, har använts vid insamling av empiri. Efter analys av materialet framkommer det fyra olika teman i resultatet. Den första delen behandlar lärarnas definition av begreppet livsfrågor. Den andra handlar om hur mycket lärarna undervisar om livsfrågor. Den tredje belyser lärarnas betydelse av livsfrågor i religionskunskapen. Den sista beskriver vilka strategier och utmaningar lärarnas ser med livsfrågor. Studiens resultat visar att dessa frågor är en viktig del av religionskunskapsundervisningen. / This study illustrates teachers' work on existential questions in religious education. The purpose of the study is to investigate what strategies teachers use in the Swedish school subject life education, and what challenges that occur in their work. Qualitative semi- structured interviews with six different teachers who teach religion in grades 4-6 have been used in gathering empirical data. After analyzing the material, four different themes occurred and became a result. The first part deals with the teachers' definition of the concept of existential questions. The second part is about how much teachers teach about existential questions. The third part illustrates the importance of existential questions in religion education. The last part describes the strategies and challenges the teachers see with existential questions. The result of the study show that these questions are an important part of the religious teaching.

This study sets out to explore English teachers’ perceptions of aspects concerning theirworkplace and collegial collaborations. At the present time in Sweden, there is a need fornew qualified teachers, and furthermore, a considerable amount of the current teachersemployed are considering resignation. This has resulted in that many unlicensed teachers,who are not properly qualified, have been hired. In some schools, this has causedcompetence development to stagnate, having teachers rely more on getting through theirwork-days rather than to develop the quality of their teaching. Furthermore, reports havesurfaced that reveal heightened stress levels, and workload to be causing more sick leaveand burnout. However, a concept called collective efficacy, have been found to countermany of these issues. By prioritizing collective collaboration and efforts that are wellstructured and supported by the school leadership, personnel have been shown to improvein both efficacy and well-being. This is why we wanted to examine what perceptionsEnglish teachers had of their current workplace situation, communication, opportunities forcollegial exchanges, supportive measures and competence development in regard toteaching English. The study was conducted using a mixed methods approach. We gathereddata through a questionnaire with 34 respondents, and through semi-structured interviewswith two English teachers. A majority of the teachers in the study were positive to theperception that they collectively could improve student results. They were also positive tothe benefits of collegial exchanges. However, time is frequently identified as the leadingfactor as to why they can not, under ruling circumstances, incorporate more structuredcollegial exchanges. This implies that schools and school leadership would need todedicate both time and to structure formal and functioning meetings for these collegialexchanges at their schools - should they chose an approach such as this.

This study means to examine and map out teachers' professional leadership and how distance learning has affected the quality of that leadership in the situation of having the physical classroom removed and new practical and social conditions to rule the everyday school life, caused by the global Covid-19 pandemic. To get a more nuanced insight in the different kinds of classrooms, teachings and the leadership that surrounds them I have studied both the teachers and students perspectives on the situation to compare them. It’s a qualitative study with a focus on reaching teachers and students personal experiences and thoughts through semi structured interviews as its main method. I limited my study to being on teachers and students from different high schools in the Blekinge and Kronoberg regions and used personal interviews with the teachers and small group interviews with the teachers' respective students. The overall results of my study shows that the conditions for effective leadership had been limited in several aspects. The most prominent being different social aspects of leadership, classroom management and teaching. The general experience were difficulties in communication and the ability to build and maintain relations and also problems with the ability of teachers to read their class’ different needs and respond to them efficiently due to missing body language and facial expressions of distance learning. The students'needs boiled down to adjustments in response to their increasing lack of motivation in their studies and need for further and easier contact with their teachers for questions and help. The study also revealed that the teaching situations needed to be a bit more fun and interactive to help restore the social needs but that the best for all would be to return to the normal physical classroom as soon as possible to ensure improvements in wellbeing and ability to learn for the majority of people.