Tusentals människor avlider varje år genom suicid, i Sverige och globalt. Flera av dem har en tid innan sin död haft kontakt med hälso- och sjukvården. Dygnet runt, årets alla dagar går det att nå sjuksköterska på telefonrådgivning för att få råd och stöd. Psykiatrisjuksköterskan arbetar för att vården av suicidnära patienter ska ge utrymme för att kunna uttrycka sina suicidtankar på ett tryggt sätt. Genom vårdrelationen kan patienten finna viljan att fortsätta leva. Suicidriskbedömning på telefon är vanligt förekommande och är en komplex uppgift att göra på psykiatrisk akutmottagning. Det är viktigt att fånga upp psykiatrisjuksköterskans upplevelser för att skapa förståelse för de utmaningar som telefonbedömning medför. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att göra suicidriskbedömning på telefon på psykiatrisk akutmottagning. Totalt åtta informanter, varav fyra specialistsjuksköterskor inom psykiatrisk omvårdnad och fyra grundutbildade sjuksköterskor som arbetar på psykiatrisk akutmottagning intervjuades. Intervjuerna gjordes genom semistrukturerade intervjufrågor och med kvalitativ innehållsanalys. Av analysen bildades tre huvudkategorier: utmaningar och svårigheter, möjligheter och trygghet. Sju underkategorier: att bedöma utan att se, forcerad av tiden, anhörigas delaktighet, livräddande samtal, möjlighet till ökad kunskap, kunna få hjälp och stöd och vinster i det vårdande samtalet. Huvudfynd som lyfts i diskussionen är rädslan för att göra fel i bedömningen, vilka förutsättningar som finns till hjälp och anhörigas betydelse samt hur de kan spela en betydande roll i bedömningen.

Pandemin har nu under en lång tid påverkat människors liv globalt och har även satt sina spår i Sverige. Omorganisationer har gjorts i primärvården till följd av pandemin. Distriktssköterskor har en viktig roll i det hälsofrämjande och förebyggande inom primärvården men detta arbete har till stora delar fått prioriteras bort. Studiens syfte är att undersöka distriktssköterskors upplevelser av att arbeta inom primärvården under en pågående pandemi. För att kunna svara på syftet valdes en kvalitativ metod med induktiv ansats. Studien är baserad på semistrukturerade intervjuer där åtta distriktssköterskor deltog. Analysarbetet har utförts med kvalitativ innehållsanalys. I resultatet belyser de tre huvudkategorierna En förändrad arbetsmiljö, Mötet med patienten och Positiva effekter distriktssköterskornas upplevelser av arbetet inom primärvården under pandemin. Distriktssköterskorna har bland annat upplevt utmaningar i ett överflöd av information samt att deras yrkeskompetens inte upplevdes tas tillvara på till följd av ökad telefonrådgivning. Distriktssköterskorna har också upplevt att det varit utmanande att skapa en tillitsfull och trygg relation till patienterna som under pandemin varit oroliga eller rädda. De har fått prioritera hårdare i vilka patienter som ska få komma till vårdcentralen samt fått förändra sitt arbetsätt mot mer digital vård. En av slutsatserna är betydelsen av att distriktssköterskorna är uppdaterade. Vidare ses behov av att distriktssköterskor får tid till att upprätthålla sin yrkeskompetens som är av stor vikt för att kunna skapa en trygg relation med patienten. En annan slutsats är att möjligheter till att skapa relationer med patienter sker via digital vård.

Introduktion: Hälso- och sjukvårdsrådgivning per telefon introducerades i Sverige på 30-talet. Efterfrågan på telefonrådgivning har ökat sedan dess. Målet är att uppringaren känner sig hörd och distriktssköterskan är trygg i sin bedömning. För att uppnå detta mål krävs en god kommunikation mellan de två. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva kommunikation mellan sjuksköterska och uppringare vid telefonrådgivning. Metod: Studiens syfte utforskades med hjälp av en systematisk litteraturstudie med en kvalitativ innehållsanalys. Studiens resultat baserades på tio artiklar från databaserna CINAHL, PubMed och en manuell sökning genom digital snowballing. Resultat: Flertalet faktorer som påverkar kommunikation mellan sjuksköterska och uppringare fanns. Dessa redovisas i tre huvudkategorier: Förståelse, Bemötande och Miljö. Slutsatser: Studiens resultat visar på att kommunikation är ett multifacetterat och invecklat begrepp. Då kommunikation sker mellan två människor är den levande och sensitiv för utomstående påverkan som miljö och individens känslor. Genom att sjuksköterskan känner till dessa faktorer ökar chansen för sjuksköterskan att kunna bemöta uppringaren med förståelse via telefon. Studien kan även utgöra ett underlag för vidare förbättringsarbeten inom olika organisationer. / Introduction: Health and medical advice via telephone was introduced in Sweden in the 1930s. The demand for telephone counseling has since then increased. The goal is for the caller to feel heard and the district nurse to be confident in her assessment. To achieve this goal, good communication between the two is required. Aim: The aim of this study was to describe the communication between the nurse and the caller during telephone counseling. Method: The aim of the study is explored using a systematic literature study with a qualitative content analysis. The study's results are based on ten articles from the databases CINAHL, PubMed and a manual search through digital snowballing. Results: A multitude of factors affecting communication between nurse and caller were discovered. These were summarized in three main categories: Comprehension, Nurse-patient relationship and Environment. Conclusions: The results of the study show that communication is multifaceted and complicated. As communication takes place between two people, it is vivid and sensitive to external influences such as environment and feelings. By the nurse knowing these factors, the chance for the nurse to receive the caller with understanding over the phone increases. The study can also form a basis for further improvement work within various organizations.

I dagens samhälle inom primärvården sker ofta den första kontakten via telefonrådgivning och det är sjuksköterskan som tar emot samtalen från patienten. Primärvården ska vara tillgänglig via telefon under hela dagen för att patienten ska kunna få en första bedömning av sitt vårdbehov under samma dag som de ringer in. Det finns både hinder och förutsättningar för sjuksköterskan i sitt arbete med telefonrådgivning. Studien syftade till att undersöka sjuksköterskans upplevelse av att arbeta med telefonrådgivning inom primärvården. Studien var en kvalitativ studie som använde innehållsanalys med en induktiv ansats. Åtta sjuksköterskor som arbetar med telefonrådgivning och har erfarenhet och upplevelse av det som undersöks intervjuades. Frågorna som ställdes var semistrukturerade. Intervjuerna transkriberades och lästes flera gånger för att få fram kategorier och subkategorier. Det framkom två kategorier och det var Kontinuerlig kompetensutveckling och Svårigheter med telefonrådgivning samt fem subkategorier. Det som framkom tydligast i resultatet var att sjuksköterskorna upplevde en stress, att stödet från kollegor var viktigt samt att kunskap och erfarenhet skapar en trygghet hos sjuksköterskan vid bedömningar vid telefonrådgivning. För att vården ska utvecklas och vara tillgänglig för patienten måste det finnas sjuksköterskor som arbetar med telefonrådgivning och kan möta patienten på ett värdigt sätt. För att uppnå det krävs det att sjuksköterskorna får en bättre arbetsmiljö med minskad stress som kan leda till att de känner sig trygga i sina bedömningar. Detta kan i förlängningen leda till att patienten känner sig väl bemött, lyssnad på och känner tilltro till vården.

Introduktion: Hälso- och sjukvårdsrådgivning per telefon introducerades i Sverige på 30-talet. Efterfrågan på telefonrådgivning har ökat sedan dess. Målet är att uppringaren känner sig hörd och distriktssköterskan är trygg i sin bedömning. För att uppnå detta mål krävs en god kommunikation mellan de två. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva kommunikation mellan sjuksköterska och uppringare vid telefonrådgivning. Metod: Studiens syfte utforskades med hjälp av en systematisk litteraturstudie med en kvalitativ innehållsanalys. Studiens resultat baserades på tio artiklar från databaserna CINAHL, PubMed och en manuell sökning genom digital snowballing. Resultat: Flertalet faktorer som påverkar kommunikation mellan sjuksköterska och uppringare fanns. Dessa redovisas i tre huvudkategorier: Förståelse, Bemötande och Miljö. Slutsatser: Studiens resultat visar på att kommunikation är ett multifacetterat och invecklat begrepp. Då kommunikation sker mellan två människor är den levande och sensitiv för utomstående påverkan som miljö och individens känslor. Genom att sjuksköterskan känner till dessa faktorer ökar chansen för sjuksköterskan att kunna bemöta uppringaren med förståelse via telefon. Studien kan även utgöra ett underlag för vidare förbättringsarbeten inom olika organisationer. / Introduction: Health and medical advice via telephone was introduced in Sweden in the 1930s. The demand for telephone counseling has since then increased. The goal is for the caller to feel heard and the district nurse to be confident in her assessment. To achieve this goal, good communication between the two is required. Aim: The aim of this study was to describe the communication between the nurse and the caller during telephone counseling. Method: The aim of the study is explored using a systematic literature study with a qualitative content analysis. The study's results are based on ten articles from the databases CINAHL, PubMed and a manual search through digital snowballing. Results: A multitude of factors affecting communication between nurse and caller were discovered. These were summarized in three main categories: Comprehension, Nurse-patient relationship and Environment. Conclusions: The results of the study show that communication is multifaceted and complicated. As communication takes place between two people, it is vivid and sensitive to external influences such as environment and feelings. By the nurse knowing these factors, the chance for the nurse to receive the caller with understanding over the phone increases. The study can also form a basis for further improvement work within various organizations.

Bakgrund: När patienter söker hälso- och sjukvård är primärvården ofta den första instansen i vårdledet. Vårdgarantin ställer krav på en god tillgänglighet och utvecklingen av digitala vårdtjänster gör att vårdkontakt via telefon och e-tjänst ofta utgör en större andel än det sedvanliga vårdbesöket. Detta ställer krav på en god kommunikation där distriktssköterskan spelar en viktig roll i att göra säkra bedömningar utan visuell kontakt. Motiv: Trots att distrikt- och sjuksköterskor utgör en viktig del i utvecklingen och användandet av digitala vårdtjänster i primärvården så är studier i ämnet bristfälligt. Tidigare studier har främst fokuserat på att studera erfarenheter av telefonrådgivning eller e-tjänstrådgivning separat.  Syfte: Att beskriva distrikt- och sjuksköterskors erfarenheter av att bedöma vårdbehov utan visuell kontakt. Metod: Studien genomfördes med individuella semistrukturerade intervjuer, både med sjuksköterskor (n= 5) och distriktssköterskor (n=3). Den insamlade datan analyserades genom kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier; “Att göra säkra bedömningar”, “Komplex kommunikation på distans” samt “Tid och tillgänglighet påverkar arbetsbördan”. Konklusion: Telefon- och e-tjänstrådgivning utgör en stor del av distrikt- och sjuksköterskors arbete inom primärvården. Uppgiften att bedöma vårdbehov utan visuell kontakt är komplex och innebär svårigheter när språket inte räcker till. Stöd från kollegor, egen erfarenhet och ett personcentrerat förhållningssätt i relation till patienten är viktiga förutsättningar för att göra patientsäkra bedömningar medan resurs- och tidsbrist ökar stressen och är ett hot mot patientsäkerheten. Genom att belysa dessa områden har studien kunnat presentera förslag för framtida forskning samt ge en indikation på politiska och organisatoriska förbättringsområden.

Telefonrådgivning till föräldrar med sjuka barn är en stor del av arbetet inom primärvård och sjukvårdsrådgivning. Telefonsjuksköterskor ställs inför många utmaningar i samtalen med föräldrar. Syftet med den här studien var att belysa telefonsjuksköterskors erfarenheter av telefonrådgivning till föräldrar med sjuka barn. Datainsamlingen gjordes genom kvalitativa forskningsintervjuer och analyserades med innehållsanalys. I resultatet framkom tre kategorier; att skapa ett samtal, att bedöma och prioritera barn samt att möta vårdsökande föräldrar. Telefonsjuksköterskor hade erfarenhet av olika svårigheter med att göra en bedömning av barnets hälsotillstånd via telefonen. En stor del av samtalen ägnades åt att bemöta oro och skapa trygghet. Till hjälp i bedömningen fanns ett datoriserat bedömningsstöd men också ett kollegialt stöd. Telefonsjuksköterskans uppgift handlade till stor del om att förmedla kunskap till föräldrarna och det upplevdes viktigt att i samtalen uppnå samförstånd. Telefonsjuksköterskor hade erfarenhet av att möta föräldrar i olika sammanhang såsom föräldrar med annan kulturell bakgrund och särboende för-äldrar. Föräldrar sökte gärna information på internet. Telefonsjuksköterskor ställdes inför många ut-maningar men upplevde ändå sitt arbete som tillfredsställande. Det behövs handledning och fördjupad utbildning med inriktning på telefonrådgivning då det är nödvändigt med en bred och god kompetens för att på ett bra sätt utföra uppdraget som telefonsjuksköterska. / Telephone consulting for parents with sick children is a large part of health consulting. Telephone nurses faces many challenges in the calls with parents. The purpose of this study was to illustrate the experiences of telephone consulting to parents with sick children. Qualitative research interviews were made and analyzed through content analysis. The result is presented in three categories; to create a conversation, to assess and prioritize children and to meet care-seeking parents. Telephone nurses experienced many difficulties in the assessment of a sick child’s state of health. A large part of the conversations were spent addressing concerns and provide security. A digital appraisal system was available as well as collegial support. A major part of the conversation was to conveying knowledge and achieving consensus was perceived as vital. Telephone nurses met parents in various situations such as parents with a different cultural and ethnic background as well as parents who were living apart. Parents today are seeking information on the internet. Telephone nurses are facing many difficult challenges but are still perceiving their work as satisfying. There is a need for further education focusing on telephone consulting as wide and deep competence is essential in order to be able to perform telephone consulting.

No description available.

Bakgrund: Kommunikationen är ett viktigt redskap för sjuksköterskor och inte minst vid telefonrådgivningen som utvecklats under de senaste årtiondena. Syftet med föreliggande studie var att beskriva distriktssköterskornas erfarenheter och reflektioner av telefonrådgivning inom primärvården. Metod: Studien var av kvalitativ ansats med en deskriptiv design. Nio distriktssköterskor intervjuades med hjälp av en semistrukturerad intervjuguide. Kvalitativ innehållsanalys användes som dataanalys. Resultat: Distriktssköterskorna ansåg telefonrådgivning som utmanande då det var många olika patienter, i olika åldrar och med olika vårdbehov som ringde telefonrådgivningen. Arbetet med telefonrådgivning beskrev informanterna som stimulerande då de via telefon hade möjlighet att hjälpa många patienter med enkla medel. Distriktssköterskorna upplevde även arbetet som stressigt vissa dagar. Distriktssköterskorna beskrev att bristen på visualisering i samband med att bedöma vårdbehovet hos patienten som det svåraste med telefonrådgivning. Flera svårigheter som distriktssköterskorna beskrev var att ställa rätt frågor samt svårigheterna med att hantera missnöjda patienter. Informanterna beskrev att de inte endast hade patientens önskemål att tillgodose utan även krav från hälsocentralen då det var brist på tider att boka samt att de fördelade arbetet på hälsocentralen via telefonrådgivningen. Informanterna beskrev arbetet med telefonrådgivning som betydelsefull då det var vägen in på hälsocentralen för patienterna. Slutsats: Distriktssköterskorna beskrev arbetet med telefonrådgivning inom primärvården som utmanande och svårt med begränsade möjligheter att tillgodose allas behov. Distriktssköterskorna som arbetade med telefonrådgivning inom primärvården upplevde liknande svårigheter som sjuksköterskorna på call-centers. Det svåraste distriktssköterskorna upplevde med telefonrådgivning var att de inte fysiskt såg patienten. Distriktssköterskorna upplevde även telefonrådgivningen som betydelsefull och stimulerande. / Background: Communication is an essential tool for nurses, especially when working with the telephone advice nursing (from here on mentioned as telenursing) that has been developed in recent decades. The aim of the present study was to describe the primary healthcare nurse´s experiences and reflections of telenursing in primary healthcare. Method: The present study was of qualitative approach with a descriptive design. Nine primary healthcare nurses was interviewed using a semi-structured interview guide. Qualitative content analysis was used as data analysis. Results: Primary healthcare nurses experienced telenursing as challenging because there were many different patients of different ages and with different health needs who contacted the telenursing. The informants described working with telenursing as stimulating because they easily were able to help many patients. Primary healthcare nurses also experienced the work stressful. The most difficult thing with telenursing described the primary healthcare nurses as the lack of visualization when assessing the need of care. Other difficulties the primary healthcare nurses described were difficulties in dealing with dissatisfied patients and to ask the right questions. The informants described they were not only the patient's wishes to meet. The primary healthcare center made demands of the primary healthcare nurses when it was lack of doctors’ appointments and because the nurses distributed the work on the healthcare center by the telenursing. The informants described the telenursing important because that is the only way for the patient to get an appointment at the healthcare center. Conclusion: The primary healthcare nurses described working with telenursing in primary healthcare as challenging and difficult with limited opportunities to ensure everyone is satisfied. The primary healthcare nurses working with telenursing in primary healthcare experienced similar difficulties as nurses at the call-centers did. The most difficult thing the primary healthcare nurses experienced with telenursing was that they did not met the patient physically. Primary healthcare nurses also experienced telenursing as important and stimulating.

Bakgrund: Tanken med telefonrådgivningen var både att minska antalet besök hos läkarna men även öka tillgängligheten genom att slussa patienterna till rätt vårdnivå i början av sjukdomsprocessen. Sjuksköterskan i telefonrådgivningen ska göra adekvata och välgrundade omvårdnadsbedömningar utifrån den vårdsökandes individuella hälsoproblem. De ska även kunna bemöta och kommunicera på ett sätt som inger trygghet. Telefonrådgivning är en självständig och utmanande arbetsuppgift som kräver kompetens hos sjuksköterskan. Syfte: Att belysa sjuksköterskans upplevelser och erfarenheter av att arbeta med telefonrådgivning. Metod: Semi-strukturerade intervjuer genomfördes med åtta sjuksköterskor som arbetar med telefonrådgivning. Kvalitativ innehållsanalys användes för att granska och tolka materialet. Resultat: Genom bearbetning av analysen framkom fem kategorier vilka benämns; Att ge ett bra bemötande, Behov av återhämtning, Att möta utmaningar, Att vara professionell, Att utvecklas inom arbetet samt underkategorier. Slutsats: Denna studie har belyst komplexiteten i att arbeta med telefonrådgivning för människor med olika symtom i alla åldrar. Det är ett arbete som kräver gedigen erfarenhet, kompetens och självständighet. Studien har synliggjort en positiv upplevelse av arbetet och visar att det krävs tydliga strategier för att kunna utföra arbetet på ett patientsäkert sätt. / Background: The purpose of having telephone triage is to decrease the number of doctor appointments and to increase the availability by getting the patient to the right level of care from the start. The nurses working with telephone triage should make adequate and informed decisions based on the patient's health problem. They should also give the patient a sense of security. Telephone triage is an independent and challenging work task that requires the nurse to be competent.   Purpose: To illustrate how nurses experience working with telephone triage Method: Eight nurses working with telephone triage were interviewed using semi-structured questions. A qualitative analysis was performed to review and interpret the results.   Results: By performing the qualitative analysis five categories and some subcategories were found to be important. The five categories are; To give good service, The need of recovery, To be challenged, To be professional and To develop at work. Conclusion: This study has given light to the complexity of working with telephone triage to people with various symptoms in all ages. The job requires extensive experience, competence and the ability to work independently. The study has shown that the nurses have a positive experience of working with telephone triage and shows that it requires clear strategies for it to be performed without risking the patient safety.