Syftet med denna studie är att undersöka hur läs- och skrivundervisningen ser ut i en förskoleklass där det finns svenska och norska elever samt om vi finner några likheter och skillnader i ländernas olika styrdokument. Vi har valt att fokusera på pedagogernas medvetenhet när det gäller arbetssätt och metoder samt hur de ser på läs- ochskrivundervisningen. I forskningsbakgrunden belyses svenska och norska styrdokument och hur lärarutbildningarna i respektive land är uppbyggda. Vi tar upp vad forskningen anser om läs- och skrivundervisning samt olika arbetssätt och metoder. I bakgrunden utnyttjas tidigare forskning inom förskoleklass, elevers läs- och skrivlärande samt arbetssätt och metoder inom detta. I undersökningen har en kvalitativ intervjustudie genomförts med verksamma lärare från en skandinavisk skola i Afrika. Resultatet i undersökningen visar att pedagogerna använder sig av ett tematiskt arbetssätt men ingen specifik metod. Studien visar att det finns skillnader mellan de olika styrdokumenten och att det finns en osäkerhet hur förskoleklassens verksamhet bör se ut.

Vårt övergripande syfte har varit att utifrån vår litteraturstudie undersöka hur lärare, som arbetar utifrån pedagogiska inriktningar där tematiskt arbete är centralt, ser på förutsättningar för detta arbetssätt. Vårt arbete påbörjades 2002 och när vi nu återupptar det har vi blivit intresserade av att se om dessa förutsättningar kan ha förändrats. Som metod har vi använt oss av intervjuer. De första tre intervjuerna genomfördes 2002 och uppföljningsintervjun 2007. För att få en tydligare bild av tankarna bakom det tematiska arbetssättet har vi studerat delar av pedagogikens historia samt följt det tematiska arbetet genom läroplanerna fram till idag. Vi har också tagit del av några kritiska röster mot ämnesintegrering och eget arbete, vilka har vissa beröringspunkter med det tematiska arbetssättet, som fått oss att fundera över om den tematiska metoden är lämplig för alla elever. Våra första intervjuer visar att lärarnas syn på förutsättningarna för ett tematiskt arbetssätt i skolan är väldigt lika i många avseenden. De viktigaste förutsättningarna är tid för planering, dokumentation och utvärdering. Läraren i vår uppföljningsintervju upplever att förutsättningarna för det tematiska arbetet har förändrats till det sämre, och gjort det svårare att arbeta tematiskt i skolan, bl. a har planeringstiden blivit en bristvara. Nyckelord Tematiskt arbetssätt, ämnesintegrering, temaarbete, projektarbete, Lpo 94, pedagogiska inriktningar.

En central tanke i ett tematiskt arbetssätt är att alla ämnen integreras till en helhet, där barnen tillåts att inhämta kunskap med alla sina sinnen. I inriktningen Språk- och skapande på lärarutbildningen vid Högskolan Kristianstad används ett tematiskt arbetssätt för att inspirera studenterna till att efter studietiden arbeta på detta sätt i sin yrkesverksamhet. Syftet var att undersöka hur pedagoger som har läst inriktningen Språk- och Skapande i lärarutbildningen på Högskolan i Kristianstad beskriver arbetet med ett tematiskt arbetssätt i sin yrkesverksamhet. Vi ville också få fram vad pedagogerna anser att de som pedagoger har för roll och vad de tycker att barnen får för roll i det tematiska arbetssättet. Utskrifter från kvalitativa intervjuer med sex yrkesverksamma lärare utgjorde utgångspunkt för en explorativ bearbetning och analys. Resultatet visar att det tematiska arbetssättet i stort sett används i verksamheten av samtliga intervjuade pedagoger. Alla tycker att ett tematiskt arbetssätt gynnar alla barn, även barn med särskilda behov. De anser att fler elever kan nås eftersom det tematiska arbetssättet tillåter att man använder sig av alla uttrycksformer och hjälpmedel. Vi fann att samtliga lärare anser att genom ett tematiskt arbetssätt utgår pedagogen ifrån barnet och tar tillvara på dennes erfarenheter, intressen med mera. På detta sätt kan de skoltrötta lätt nås. Barnen blir mer delaktiga i arbetet. Som svårigheter i att arbeta tematiskt nämner lärarna tidsbrist samt vikten av att ha med sig sina arbetskollegor.

Syftet med denna undersökning har varit att göra en beskrivning av ett tematiskt arbetssätt i förskolan med utgångspunkt i en fallstudie. Vi saknade en färdig beskrivning som kan följas för pedagoger som vill arbeta tematiskt på förskolan. Vi ville därför skapa en beskrivning för att kunna ge oss själva och andra ett verktyg som kan underlätta arbetet för den tematiska verksamheten på förskolor. Vi valde att ta ansats i den hermeneutiska vetenskapsteorin i vårt arbete. Ett sociokulturellt perspektiv tillsammans med ett kontextuellt perspektiv utgör vår teoretiska utgångspunkt i arbetet. Vi bestämde oss för att göra en fallstudie för att kunna fördjupa våra kunskaper om tematiskt arbete. Vi genomförde intervjuer med pedagoger på en förskola för att kunna tolka deras syn på tematiskt arbete i förskolan. Vi observerade även en barngrupp på förskolan för att med egna ögon kunna se hur förskolan arbetade tematiskt. Empirin ledde fram till tre kategorier som vi skriver om i vår resultat och analysdel. I resultat och analysdelen finns vår beskrivning för hur tematiskt arbete kan bedrivas på en förskola baserade på de tre delarna, planering av tema, genomförande av tema samt avslut av tema som vår empiri ledde fram till. Nyckelord: Förskola, tematiskt arbetssätt, temaarbete, tematiskt arbete, sociokulturellt perspektiv, kontextuellt perspektiv, hermeneutik, fallstudie

AbstractDet här arbetet syftar till att undersöka sambandet mellan ett ämnesövergripande arbetssätt i grundskolan med inriktning 4–6 och elevers studiemotivation. Fokus kommer främst ligga på hur lärare ser på att arbeta ämnesövergripande jämfört med ämnesindelat inom de samhällsorienterande ämnena. De teoretiska utgångspunkterna som vi utgått ifrån är konstruktivismen och det sociokulturella perspektivet.Undersökningen har gjorts genom kvalitativa intervjuer med sju olika lärare runt om i Sverige. Vi har undersökt lärares syn, erfarenheter och hur de ser på att arbeta ämnesövergripande utifrån läroplanens kunskapskrav och förmågor.Resultatet visar på att majoriteten av lärarna i teorin föredrar att arbeta ämnesövergripande men att det i praktiken medför vissa svårigheter. Olika svårigheter som tas upp rör bland annat schema, samarbetssvårigheter, lärarbrist samt hur läroplanen är utformad med separata betygskriterier. På frågan ”I vilken utsträckning på en skala mellan 1–10 anser du att din undervisning är ämnesövergripande?” Placerade sig majoriteten av lärarna i mitten av skalan. Till stor del berodde det på, förutom svårigheterna vi nämnt ovan, att samtliga lärare även undervisade i matematik och ansåg ämnet vara svårare än andra att integrera.Slutsatser som kunde dras av vårt sammanställda resultat med hjälp av den tidigare forskningen var att den ena arbetsformen inte bör utesluta den andra och att variation är en viktig aspekt att ha i åtanke vad gäller studiemotivation hos eleverna. Samtliga lärare ansåg att ämnes- övergripande undervisning skapade mer motiverade elever, antingen i stor eller i ganska stor utsträckning, där elevernas betyg antogs höjas. Efter att ha studerat detta område har vi insett att arbeta ämnesövergripande inte är så enkelt som vi först antagit, arbetsformen uppfattas som enklare i teorin än vad det visat sig vara i praktiken.Arbetet riktar sig främst till verksamma lärare, lärarstudenter samt övrig skolpersonal.

No description available.

I detta arbete har vi studerat några pedagoger och deras syn på lärande. En viktig del i dagens skola är att eleven själv kan och ska kunna påverka sin lärandesituation samt ta ansvar för sitt arbete. Dessutom bör undervisningen ligga så nära elevens verklighet som möjligt för att på ett bättre sätt fånga hans/hennes intresse och därigenom öka motivationen. Istället för att arbeta ämnesvis vill vi utgå från områden som ligger eleven nära. Dessa områden delar vi sedan in i teman. I varje tema integreras sedan de i grundskolan förekommande ämnena. Varje tema är indelat i en basdel och en forskningsdel. Basdelen tillgodoser de ämneskunskaper som krävs enligt kursplanerna medan forskningsdelen däremot tillgodoser de enligt läroplanen föreskrivna kraven på ett undersökande arbetssätt samt elevens egna intressen