Detta är ett kandidatexamensarbete i informationsdesign med inriktning textdesign. I arbetet har jag undersökt informationsupplevelsen och informationsbehovet hos målgruppen medflyttare. Syftet med examensarbetet är att undersöka hur en integrationsservice och informationsförmedlare för nyinflyttade bättre kan tillgodose subgruppen medflyttares informationsbehov. Samt hur information om servicen kan utformas och förmedlas till målgruppen. Metoderna som har använts för att genomföra arbetet är deltagande observationer, en fokusgrupp samt kvalitativa intervjuer. Resultatet av studien stödjer tidigare forskning om nyinflyttades informationsbehov och informationsbeteenden samt hur sociala nätverk har egenskap av att fungera som en informationskälla och ett sätt för nyinflyttade att ta del av- och sprida information. Resultatet påvisar även informationens bidragande roll i social inkludering och att avsaknaden av- eller bristfällig information kan leda till en känsla av- eller faktisk exkludering. Min studie visar även att information som kan möjliggöra tillgången till det sociala nätverk som medflyttarservicen kan medföra anses utgöra ett särskilt viktigt och vitalt informationsbehov för medflyttarna men att detta inte är något som tillgodoses eller förmedlas ut om i dagsläget. Till följd av resultatet har jag tagit fram ett gestaltningsförslag som baseras på principer om text och bild i samverkan för att skapa ett nytt informationsmaterial om medflyttarservicen. / This is a bachelor’s thesis in information design with a focus on text design. In this work, I have examined the information experience and information needs of the target group withcomers. The purpose of the thesis is to investigate how an integration service and information provider for newcomers better can meet the information needs of the sub-group withcomers. And how information about the service can be designed and mediated to the target group. The methods used to conduct this study are participant observations, a focus group, and qualitative interviews. The results of the study support previous research on the information needs and information behaviors of newcomers, as well as how social networks serve a function as an information source and a way for newcomers to access and mediate information. The results also demonstrate the contributing role of information in social inclusion and that the lack of, or insufficient information can lead to a sense of- or actual social exclusion. My study also shows that information that can enable access to the social network that the withcomer service can provide is considered a particularly important and vital information need by the withcomers, and that this is not currently being met or communicated about. As a result of the findings, I have developed a design proposal based on the principles of text and image interaction to create new informational material about the withcomer service.

Detta är ett examensarbete i informationsdesign med inriktning textdesign. Syftet med detta arbete är att undersöka vilka svårigheter studenter med dyslexi ställs inför när de besöker sidan Studera med funktionsnedsättning på Mälardalens universitets hemsida, för att kunna lösa de problem som uppstår och tillgodose de behov som finns. Resultaten som framkommer genom detta arbete ska sedan stå i grund för en guide till Mälardalens universitet om hur de kan anpassa hela hemsidan för att bli mer tillgänglig. Rullstolsburna personer behöver inte bära på sina egna ramper, så varför kan inte hemsidor vara mer tillgängligt anpassade för personer med dyslexi?   Metoderna i detta arbete som kommer utföras för att undersöka kring användarna och deras behov är deltagande observationer, intervjuer, fokusgrupp, A/B tester och enkät. Utifrån de genomförda metoderna har det framkommit att mottagarna önskar att få fler tillgänglighetsalternativ i form av uppläsning, få möjligheten att ändra färg på bakgrunden samt ändra typsnitt. Utöver dessa tillgänglighetsanpassningar har det även framkommit att annorlunda rubriksättning, annat gränssnitt och layout är önskat från användarna samt att innehållet på brödtexterna ska minska.   Prototyper har utformats utifrån de framtagna resultaten och finns att ta del av i slutet av denna rapport. Teorierna som används i arbetet är läsbarhetsteorier, lättlästhet, läsförståelse samt universell design och tillgänglighet för webb. Dessa teorier har använts för att styrka arbetets relevans och forskning där informationen som framkommer från tidigare forskning testas och analyseras utifrån målgruppen för detta arbete. Teoriernas sammanställning och fakta tillsammans med metodresultaten kommer sedan stå i grund för utformningen där universell design appliceras för att skapa en mer användarvänlig och tillgänglig sida från början där även innehållet blir mer lättläst för att öka läsbarheten för målgruppen. / This is a thesis in information design with a focus on text design. The purpose of this work is to investigate the difficulties faced by students with dyslexia when visiting the Study with Disabilities page on Mälardalens university’s website in order to solve the problems that arise and meet the needs that exist. The results obtained through this work will then form the basis for a guide to Mälardalen University on how to adapt the entire website to become more accessible and apply universal design. Wheelchair users do not need to carry their own ramps, so why can't websites be more accessible for people with dyslexia?  The methods used in this work to further investigate users and their needs include participatory observations, interviews, focus groups, and A/B testing. Based on the methods conducted, it has been found that users wish to have more accessibility options such as text- to-speech, the ability to change the background color, and font style. In addition to these accessibility adjustments, it has also been found that different headline formatting, a different interface and layout are desired by users, and that the content of the body text should be reduced.  Prototypes have been designed based on the results obtained and can be found at the end of this report. The theories used in this work are readability theories, easy-to-read text, reading comprehension, and universal design and web accessibility. These theories have been used to support the relevance of the work and research where the information obtained from previous research is tested and analyzed based on the target group for this work. The sammary and facts of the theories together with the method results will then form the basis for the design where universal design is applied to create a more user-friendly and accessible site from the start, where the content also becomes easier to read to increase readability for the target group.

Varje år tar cirka 85 000 elever studenten från svenska gymnasieskolor. Elever som behöver ta ett beslut gällande sin framtid. Många alternativ presenteras för eleverna men mycket av informationen handlar om studier och arbete i Sverige. En möjlighet har därför setts kring att skapa ett material som presenterar andra möjligheter utöver de traditionella och inspirerar eleverna till att resa och välja själva istället för att påverkas av andra. Arbetet har resulterat i en möjlig gestaltning och har gått ut på att svara på frågor kring hur informationen skapas för att inspirera och hur arbetet kan anpassas till målgruppen. Huvudfrågan har varit hur de retoriska greppen ethos, pathos och logos kan användas för att skapa ett inspirerande informativt material. Med underfrågor om hur stil och språkbruk behöver anpassas för målgruppen gymnasieelever och hur text och bild kan kombineras i digitala medier. Teoristudier kombinerades med informantintervjuer samt analyser av retorik och stil. Gestaltningen har sedan baserats på dessa resultat. / Every year, about 85,000 students graduate from Swedish high schools. Students that need to make a decision for their future. Plenty of alternatives are presented to the students but a lot of the existing information is about further studies and employment in Sweden. A possibility has therefore been seen to create an information material that presents other opportunities rather than the traditional routes and to inspire the students to travel and choose their own path.  The process has resulted in a possible design and has endeavored to answer questions about how the work can be created in order to inspire and be adapted to the target audience. The main question is how the rhetorical devices ethos, pathos and logos can be used to create an effective, inspiring and informative material. This is combined with a few other areas, about how style and language needs to be adapted to the target audience of high school students and how text and pictures can be combined in digital media. Theoretical studies were combined with interviews and rhetorical and style analysis. The design was later based upon these results.

<p>Jag har genomfört ett examensarbete i ämnet informationsdesign med inriktning textdesign, i samarbete med Eskilstuna Kommunfastigheter AB. Syftet med detta var att komma fram till en eller flera lämpliga informationskanaler att kommunicera gentemot målgruppen nyinflyttade studenter, och därefter producera ett informationsmaterial som passar i den valda informationskanalen. Informationen som EskilstunaKommunfastigheter ville nå ut med var att informera om sig själva, och de möjligheter de erbjuder studenter, vilket kortfattat har utgjort innehållet i informationsmaterialet. Jag har använt mig av både kvantitativ metod (genom en enkätundersökning) samt kvalitativ metod (genomutprovningar) vid genomförandet av informationsmaterialet.Jag kom fram till att den informationskanal som nyinflyttade studenter föredrar är internet, och på andra plats direktutskick från Eskilstuna Kommunfastigheter. Således har jag producerat ett informationsmaterial, i form av en tidning, som bör läggas på webben, men som också kan användas som direktutskick till målgruppen.</p>

In Sweden there are about 385,000 children and adolescents living with one or two parents who abuse alcohol. All over the country there is several organizations and operations that work to provide these children with a place where they can speak out, regain trust in adults and grow as people. But due to the fact that the target audience lives in an exposed situation, it is difficult to reach out with information about these operations to them. This has the operation “Huven” in Eskilstuna experienced. Therefore, they want a material that aims to reach the target audience in the best possible way and provide them with information that is easy to understand. There are few studies on how to write to reach children and adolescents in vulnerable environments, and even fewer studies on how to use rhetorical and narrative techniques to succeed. Therefore, this study aims at testing rhetorical and narrative techniques on the target audience to find out if it can and what could be used to create a material that can successfully reach the target audience. The result of this research shows that four storytechnical features in combination with pathos and its three emotional motives can be used in Huven's material to create an understanding of the operations of an exposed target group. The four narrative techniques that can be used are sociolectic, message, redundancy and unambiguous tendency, and the emotional motives are essence, subject and stimuli. / I Sverige finns det ungefär 385 000 barn och ungdomar som lever med en eller två föräldrar som missbrukar alkohol. Landet över finns det flera organisationer och verksamheter som jobbar med att förse dessa barn med en plats där de kan prata ut, återfå tilliten till vuxna och växa som människor. Men på grund av att målgruppen lever i en utsatt situation är det svårt att nå ut med information om dessa verksamheter till dem, vilket den kommunala verksamheten Huven i Eskilstuna har upplevt. Därför önskar de ett material som syftar till att nå ut till målgruppen på bästa sätt och förse dem med information som är lätt att ta till sig och förstå. Det finns få studier om hur man bör skriva för att nå ut till barn och ungdomar i utsatta miljöer, och om hur man kan använda retoriska och berättartekniska grepp för att lyckas med detta. Därför syftar denna studie till att testa retoriska och berättartekniska grepp för att ta reda på om och vilka som kan användas för att skapa ett material som på ett lyckat sätt kan nå ut till målgruppen. Resultatet i denna forskning visar att fyra berättartekniska grepp i kombination med pathos och dess tre känslotopiker kan användas i Huvens material för att skapa förståelse för verksamheten hos en utsatt målgrupp. De fyra berättartekniska greppen som kan användas är sociolekt, budskap, redundans och entydig tendens och känslotopikerna är essens, subjekt och stimuli.

<p>Att kunna läsa och skriva är en fråga om demokrati. Utan information kan ingen människa känna sig delaktig i dagens informativa samhälle. Det är lika självklart som att det utan anpassade läroböcker kan vara svårt att känna sig delaktig i sin skolundervisning. Av Sveriges vuxna befolkning är det 25% som inte uppfyller kunskapskraven i svenska för grundskolan. Kursplanen säger att alla elever efter årskurs nio ska "kunna läsa till åldern avpassad skönlitteratur, saklitteratur och dagstidningarnas artiklar med god förståelse".</p><p>Syftet med C-uppsatsen är att undersöka en anpassad lärobok i gymnasiets A- och B-kurs i svenska. Föremål för undersökningen är läroboken Vägen till språket som är en ganska vanligt förekommande lärobok på gymnasieskolor och Komvux i Sverige. Boken är utgiven 2001 på Liber förlag där den ingår i förlagets Trapets-serie, en bokserie som är anpassad för gymnasieelever och vuxna med läs- och skrivsvårigheter. För att se vad som skiljer Vägen till språket från en ”ordinarie” lärobok i svenska A och B, har jag jämfört boken med Gleerups Svenska timmar – språket från 2001.</p><p>För att undersöka Vägen till språket, har jag jämfört hur text-, bild och form skiljer sig i de två läroböckerna. Jag har också intervjuat sex gymnasieelever med läs- och skrivsvårigheter samt tre lärare för att ta reda på vad de tycker om läroboken. Därutöver har jag via e-post skickat frågor till författaren av respektive lärobok.</p><p>Slutsatsen av min undersökning – och svaret på uppsatsens övergripande frågeställning – är att Vägen till språket fungerar bra för sitt ändamål när den används av lärare vars arbetsmetod går ut på att lära ut metakognition. Läroboken är utformad enligt några för målgruppen lämpliga teorier som används inom ämnet informationsdesign, bland annat vänsterjusterad text och frasriktigt radfall. Fem av de intervjuade eleverna tror att en anpassad lärobok såsom Vägen till språket kan få dem att ändra attityd till skolarbete som kräver läsning. Lärobokens läsbarhet kan dock förbättras.</p>

<p>Det här examensarbetet är gjort på uppdrag av Scania CV AB. Det har lett fram till ett förslag som visar hur Scania på ett bättre sätt kan utforma informationen i sin förarhandbok. Förarhandboken är en manual som innehåller information om hur lastbilsförare på ett säkert och riktigt sätt ska använda Scanias lastbilar.</p><p>Rapportens syfte är att beskriva hur jag med hjälp av principer för informationsdesign kan förbättra layout, innehåll, text och bild i en manual.</p><p>Min arbetsgång följer Zetterlunds TI-pyramid (Zetterlund, 1997, s. 62) men jag har även hämtat inspiration från Ottersten och Berndtssons modell för användbarhet (Ottersten och Berndtsson, 2002). Mitt förslag bygger på resultat från en målgruppsanalys, flera användningstester och rekommendationer från litteratur inom informationsdesign.</p><p>Resultatet är en jämförelse mellan mitt förslag och förarhandboken och ger en motivering till de förändringar som jag föreslår.</p><p>Rapportens slutsats är att layout, innehåll, text och bild är beroende av varandra. För att förbättra en manual bör skribenten därför utgå från dessa områden och rätta till de brister som han/hon hittar inom varje område samt i samspelet mellan dem.</p><p>Den viktigaste åtgärden som Scania kan göra för att förbättra sin förarhandbok är att arbeta fram riktlinjer för förarhandboken för att skapa en mer konsekvent utformning av texter och bilder. Mitt förslag kan användas som underlag för det arbetet. Jag föreslår också att Scania lägger text och bild bredvid varandra för att utnyttja utrymmet i förarhandboken effektivare.</p>

Det här examensarbetet är gjort på uppdrag av Scania CV AB. Det har lett fram till ett förslag som visar hur Scania på ett bättre sätt kan utforma informationen i sin förarhandbok. Förarhandboken är en manual som innehåller information om hur lastbilsförare på ett säkert och riktigt sätt ska använda Scanias lastbilar. Rapportens syfte är att beskriva hur jag med hjälp av principer för informationsdesign kan förbättra layout, innehåll, text och bild i en manual. Min arbetsgång följer Zetterlunds TI-pyramid (Zetterlund, 1997, s. 62) men jag har även hämtat inspiration från Ottersten och Berndtssons modell för användbarhet (Ottersten och Berndtsson, 2002). Mitt förslag bygger på resultat från en målgruppsanalys, flera användningstester och rekommendationer från litteratur inom informationsdesign. Resultatet är en jämförelse mellan mitt förslag och förarhandboken och ger en motivering till de förändringar som jag föreslår. Rapportens slutsats är att layout, innehåll, text och bild är beroende av varandra. För att förbättra en manual bör skribenten därför utgå från dessa områden och rätta till de brister som han/hon hittar inom varje område samt i samspelet mellan dem. Den viktigaste åtgärden som Scania kan göra för att förbättra sin förarhandbok är att arbeta fram riktlinjer för förarhandboken för att skapa en mer konsekvent utformning av texter och bilder. Mitt förslag kan användas som underlag för det arbetet. Jag föreslår också att Scania lägger text och bild bredvid varandra för att utnyttja utrymmet i förarhandboken effektivare.

This is a thesis on information design with a focus on text design. The purpose of this study is to gather knowledge about how information on the Easy-to-Read website, of the police, should be composed so that immigrants more easily will be able to read and understand the content. The goal of the study is to present a design proposal based on the knowledge that has been found through principles for readability, theoretical perspectives and literature, together with methods; readability analysis and interviews. The interviews were performed individually with the coordinator at polisen.se as well as four students from SFI (Swedish for immigrants).   The study showed that the content on the website of the police is not adequately adapted to the needs of the target group. It also exhibited that the website's disposition is unclear, and that complicated terms are not explained. This makes the understandability worse for immigrants as their difficulties with reading mostly have to do with vocabulary, background knowledge and textual proficiency is culturally limited. / Detta är ett examensarbete i Informationsdesign med inriktning mot textdesign. Syftet med denna studie är att få kunskap om hur information på polisens lättlästa webbplats ska utformas för att nyanlända svenskar lättare ska kunna läsa och förstå innehållet. Målet med studien är att presentera ett gestaltningsförslag grundat på den kunskap som framkommit genom principer för lättläst, teoretiska perspektiv och litteratur, samt metoder; läsbarhetsanalys och intervjuer. Intervjuerna skedde individuellt och genomfördes med samordnaren på polisen.se samt fyra elever från sfi.   Det framgick i studien att innehållet, på polisens lättlästa webbplats, inte är anpassat efter målgruppens behov. Det framkom bland annat att webbplatsens disposition är otydlig, och att komplicerade begrepp inte förklaras. Detta försvårar förståelsen för nyanlända svenskar då deras lässvårigheter framförallt har att göra med att deras ordförråd, bakgrundskunskaper och textkompetens, är kulturellt begränsade.

Unga personer som lider av den kroniska sjukdomen fibromyalgi upplever att jämnåriga anhöriga ofta har svårt att förstå vad sjukdomen innebär och hur den påverkar vardagen för den som har det. I detta examensarbete i Informationsdesign undersöks hur berättartekniska och retoriska grepp kan användas i text och bild för att öka förståelsen för hur det är att leva med fibromyalgi. Denna studie består av en teoretisk del och en praktisk del. I den teoretiska delen presenteras teorier kopplade till retorik, berättarteknik och multimodalitet samt tidigare forskning inom berättarteknik. Här används även tre metoder: kvalitativa intervjuer, enkätundersökning och användartest på målgruppen. Den teoretiska delen lägger grunden för den praktiska delen där ett gestaltningsförslag av ett informationsmaterial presenteras. Denna studie har genom teorier och metoder kommit fram till att vissa retoriska stilfigurer och troper samt berättartekniska grepp i text och bild bör vara effektiva för att informera om fibromyalgi så att unga anhöriga förstår. Dessa är främst metaforer, liknelser, anaforen, direkt anföring och en talspråklig stil som förstärker känslan av personlighet. Detta utesluter dock inte att det finns fler troper, figurer och grepp som kan fungera väl i detta syfte, men dessa har inte undersökts i denna studie. / Young people suffering from the chronic illness fibromyalgia experience that peers in their proximity have a hard time understanding what the illness means, feels, and how it affects the everyday life. This thesis in Information Design explores how the use of narrative and rhetorical devices in text and pictures can raise the understanding of life with fibromyalgia. This thesis consists of one theoretical and one practical part. The theoretical part addresses theories concerning rhetoric, narrative and multimodality. Three methods are used in this part: qualitative interviews, a survey, and a user experience test performed on the target audience. The theoretical part works as a foundation for the practical part in which a design proposal of an informative material is presented. This thesis has concluded that narrative and some rhetorical devices are effective when informing young people about living with fibromyalgia. These rhetorical devices are metaphors, similes, anaphora. First and second person perspective, and a colloquial writing style that emphasizes the personality in a text are also shown to be effective. This does not exclude the effectiveness of other tropes, figures and devices, but they have not been part of this study.