The purpose of this study was to investigate and highlight preschool teachers perceptions of challenging children in preschool. Furthermore, the study aims to increase knowledge about what´s most important when encountering with challenging children and which strategies and approaches that are advocated. In addition, the study aims to highlight children's thoughts on how they think the preschool's staff can respond to their needs in challenging situations. The analyses is based on a special educational field where the relational and categorical perspective has been used to interpret our material. The study was conducted through qualitative interviews with six preschool teachers and a group of eight preschoolers. The results show that it is difficult to interpret the concept of challenging children in preschool. However, the main results show that challenging children are often described as needing more time and adult attention in preschool than other children. The results also shows that the relationship between children and teachers is important, and awareness is needed when encountering challenging children. Furthermore, the study shows that advocated strategies consist of dividing the children into smaller groups, working preventively and using a low-affective approach. The work requires much planning and adaptation at both the individual, group and organizational level in order for challenging children to succeed and develop in preschool. From a child’s perspective the results show that it is important for the educator to see opportunities and base preschool planning on the child's interest. Finally, the results from a child’s perspective show that it is important that the educator tries to understand why the child becomes challenging and enables interactions between children.

In today's Swedish preschool and elementary school all children are entitled to an inclusive education, where they receive the support and are presented with the educational challenges they are perceived to be in need of. To meet the needs and preconditions of all children, the educational mission of teachers today involves the apply of special educational tools, such as for example the use of visual support. The aim of this study is to analyse teachers experiences of visual support and the results they have experienced from using visual support in the learning environment. The study involves a preschool and an elementary school in a municipality in Sweden, and is based on interviews with three preschool teachers, three elementary school teachers, the headmaster of the preschool, and the headmaster of the elementary school. The results have been analyzed using sociocultural theory and a relational perspective on special education. The overall results show that teachers have used visual support for the children as a group, combined if necessary with visual support for individual children. Furthermore the results show that the use of visual support originates from a necessity to address pedagogical dilemmas and problems that have arisen within the learning environment. Both the headmasters and the teachers describe that the use of visual support has been beneficial for improving the learning environment for all of the children as well as the working environment for the teachers. In accordance with sociocultural theory and a relational perspective on special education, visual support has been used by the teachers participating in this study, as a tool to promote inclusion of all children, and as means of adapting the learning environment according to difficulties children experience within that context. The results of this study confirms that the use of visual support for children as a group can be considered a good example of what Jensen (2017) describes as reversed inclusion, meaning that the learning environment is adapted on a group level to meet the needs and preconditions of children in need of special support.

Syftet med studien är att lyfta fram olika aspekter av förskollärares erfarenheter av att delta i barns fantasilek. Studien avser även att undersöka hur förskollärare blir och är delaktiga i barns fantasilek, samt hur detta påverkar hur lärandet tar sig uttryck. Tidigare forskning har visat att förskollärare sällan intar en roll i barns fantasilek. Detta trots deras uppfattning om lekens betydelse för att ta del av barns tankar, idéer och intressen samt utvecklandet av deras fantasi. Hur förskollärare väljer att förhålla sig till barns fantasilek påverkar utvecklandet av fantasileken och det lärande som möjliggörs samt hur förskollärarna kan närma sig barns perspektiv. Studien har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer med sex verksamma förskollärare. Resultatet som framkom genom intervjuerna analyserades utifrån von Wrights (2000) pedagogiska rekonstruktion av George Herbert Meads teori om människors intersubjektivitet. I resultatet framkom att det finns en rädsla hos förskollärare att störa barns fantasilek i deras försök att bli delaktiga i den. Samtidigt visade resultatet att förskollärare ser deras delaktighet i fantasilek som en möjlighet att utvidga lärandet i leken. Det finns en stark ambition hos förskollärare att komma nära barns perspektiv, vilket studien visar att deras deltagande i fantasileken ger stora förutsättningar för. Resultatet visade att förskollärares delaktighet i barns fantasilek fordrar en lyhördhet hos förskollärarna, vilket kan kallas en fingertoppskänsla. / The purpose of the study is to highlight different aspects of preschool teachers' experiences of participating in children's imaginary play. The study also intends to investigate how preschool teachers become a part of and participate in children's imaginary play, and how this affects how learning is expressed. Previous research has shown that preschool teachers rarely take a role in children's imaginary play. This is despite their perception of the importance of play to take part in children's thoughts, ideas and interests and the development of their imagination. How preschool teachers choose to relate to children's imaginary play affects the development of imaginary play and the learning that is made possible, as well as how preschool teachers can approach children's perspectives. The study was conducted with the help of semi-structured interviews with six active preschool teachers. The results that emerged from the interviews were analyzed based on von Wright's (2000) pedagogical reconstruction of George Herbert Mead's theory of human intersubjectivity. The results showed that there is a fear among preschool teachers of disturbing children's imaginary play in their attempts to participate in it. At the same time, the results showed that preschool teachers see their participation in imaginary play as an opportunity to expand learning in play. There is a strong ambition among preschool teachers to get close to children's perspectives, which the study shows that their participation in the imaginary play provides great conditions for. The results showed that preschool teachers' participation in children's imaginary play requires a sensitivity on the part of preschool teachers, which can be called a fingertip feeling.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka vilka framgångsfaktorer som finns i undervisningen, ur ett specialpedagog-, lärar- och elevperspektiv. På vilket sätt kan lärare arbeta med ledning och stimulans på gruppnivå, för att undvika för många extra anpassningar på individnivå? Utifrån studiens syfte har tre frågeställningar utformats och dessa är; Vad anser eleverna gynnar deras lärande i den undervisning de möter? Vad anser specialpedagoger och lärare gynnar eleverna i deras lärande? Vilka specialpedagogiska perspektiv framkommer i synen på elever? Metoden är kvalitativa intervjuer med tre lärare, tre specialpedagoger, och tre fokusgruppsintervjuer med fem elever i varje. De teoretiska perspektiv studien utgår från är det sociokulturella perspektivet med utgångspunkt i Vygotskijs fokus på relationer och samspel. Även de specialpedagogiska perspektiven, relationellt- och kategoriskt perspektiv ligger till grund för studien. Resultatet visar att det finns många framgångsfaktorer när det handlar om undervisningsmetoder och planering. Elever, lärare och specialpedagoger påvisar samma saker som centrala för att uppnå kunskapskraven. Visuellt stöd, begreppsinlärning, olika stödstrukturer och samarbete är några av de faktorer som lyfts. Resultatet visar även att relationen mellan lärare och elev har en central roll i elevernas lärande och utveckling. Relationen skapar trygghet, ökar elevernas självförtroende och får eleverna att känna tillhörighet, vilket skapar bättre förutsättningar för elevernas lärande. / The purpose of this study is to identify the key success factors in teaching, from a special educator, teacher and pupil perspective. How can leadership and stimulation at a group level be applied in order to avoid excessive personalized adaptations at an individual level? Based on the purpose of the study, three questions have been formulated; What do the pupils consider to be beneficial in the education they get? What do special educators and teachers consider to be beneficial in the education they conduct? What special educational perspectives emerge with the pupils in mind? The chosen method is qualitative interviews with three teachers, three special educators and three focus groups with five pupils in each. The theoretical perspective this study is based on is the sociocultural perspective using Vygotskijs’ focus on relationship and teamwork. The study is also based on the special educational perspective, the relational perspective and the categorical perspective. The result shows that there are several success factors when it comes to teaching methods and planning. , teachers and special educators identify the same factors to be critical in order to achieve the required educational proficiency. Visual aids, learning concepts, different support structures, and collaboration are some of the main factors identified. The result also shows that the relationship between the teacher and the pupil is key when it comes to learning and development. A good relationship creates safety, increases students’ self-confidence and generates a sense of belonging. This environment creates a better foundation for the pupils’ learning.

I denna studie undersöker vi specialpedagogers tankar kring relationers betydelse i deras roll som handledare för lärare. Vi utforskar även relationella faktorer som främjar ett bra samarbete med lärare. Vår teoretiska förankring är relationell pedagogik och studien tar utgångspunkt i såväl svensk som internationell forskning i ämnet. Undersökningsmetoden vi använder är kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med fem specialpedagoger i skola och förskola. Resultaten av intervjuerna sammanställs och presenteras utifrån fyra teman som vi funnit i svaren från specialpedagogerna. I innehållsanalysen och tolkningen av resultaten utgår vi ifrån vår valda teori, relationell pedagogik, och i vår diskussion tar vi avstamp utifrån litteratur om perspektiv på handledning samt tidigare forskning om relationskompetens inom handledningssituationer. Resultaten i vår studie belyser att samtliga specialpedagoger framhåller att goda relationer mellan dem och de handledda pedagogerna är en viktig del i deras arbete. Vidare indikerar resultaten att dialog och samtal är avgörande för att skapa relationer. Att skapa förtroende, vara ödmjuk, uppmuntrande, lyhörd, inlyssnande, nyfiken, tydlig, respektera varandra samt vara genuint intresserad av vad pedagogerna har att säga, är några relationella faktorer som specialpedagogerna anser vara viktiga att bemästra för att skapa och bygga relationer med de lärare som de handleder. En annan upptäckt som görs i studien är att relationsskapandet för specialpedagogen är en kombination mellan ontologisk och instrumentell relationsorientering, (Kullenberg & Eksath, 2017), samt en kombination mellan "det mellanmänskliga" och " det sociala" inom relationer (Bubers teori i Aspelin, 2016). Det vill säga relationer byggs och upprätthålls genom att specialpedagogerna är tillmötesgående och genom spontana samtal där man lär känna varandra på ett personligt och naturligt sätt. Samtidigt anser de att man måste vara tydlig, göra några avgränsningar och visa varandra respekt. Här arbetar specialpedagogerna målmedvetet med att skapa relationer med syftet att få ett bra samarbete med lärarna för att hitta lösningar till deras gemensamma elever. / In this study, we examine special educationals needs co-ordinators (SENCO) thoughts about the importance of relationships in their role as coaches for teachers. We also explore relational factors that promote good collaboration with teachers. Our theoretical foundation is relational pedagogy and the study is based on both Swedish and international research in the subject. The research method method we use is qualitative, semi-structured interviews with five SENCOs in school and preschool. The results of the interviews are compiled and presented based on four themes that we have found in the answers from the SENCOs. In the content analysis and interpretation of the results, is based on our chosen theory, relational pedagogy, and in our discussion is based on literature on perspectives on coaching and previous research on relational competence in coaching situations. The results of our study highlight that all SENCOs emphasize that good relations between them and the educators they coach are an important part of their work. Furthermore, the results indicate that dialogue and conversation are crucial for creating relationships. Creating trust, being humble, encouraging, responsive, listening, curious, clear, respecting each other and being genuinely interested in what educators have to say, are some relational factors that SENCO consider important to master in creating and building relationships with teachers they coach. A conclusion drawn in the study is that for a SENCO building relations means a combination between ontological and instrumental relationship orientation (Kullenberg & Eksath, 2017) and a combination of "the interpersonal" and "the social" in relationships (Bubers teori i Aspelin, 2016). That is, relationships are built and maintained by the SENCOs being accommodating and through spontaneous conversations where you get to know each other in a personal and natural way. At the same time, they believe that you have to be clear, make some boundaries and show each other respect. Here, the SENCOs work purposefully to create relationships with the aim of having a good collaboration with the teachers to find solutions for their common students.

Studien syftar till att få större förståelse av musiklärares perspektiv på betygsättning av elevers socioemotionella kompetenser och sociala omständigheter. Studien lyfter även musiklärares strategier för att uppnå en betygsättning som inte väger in elevers socioemotionella kompetenser. Tidigare forskning visar att det förekommer att lärare väger in elevers socioemotionella kompetens och sociala omständigheter i betyget och på vilka grunder det kan ske. Genom kvalitativa intervjuer av tre verksamma musiklärare, två högstadielärare och en gymnasielärare, lyfts deras perspektiv och erfarenheter av betygssättning fram. Resultatet visar, precis som tidigare forskning, att musiklärare ibland väger in elevers socioemotionella kompetens och sociala omständigheter i betygsättningen. I resultatet identifieras också strategier för att möjliggöra en betygsättning som väger in elevers ämneskunskaper. Exempel på strategier kan vara lärares resonerande om elevers ämneskunskaper sinsemellan och vikten av ett professionellt förhållningssätt från lärarens sida vid betygsättning. I diskussionen används ett relationellt perspektiv med hjälp av begreppet relationskompetens. Studien är av intresse för lärarstudenter och yrkeresverksamma lärare som vill ha större förståelse av betygsättning och vilka svårigheter som kan förekomma.

Syftet med examensarbetet är att undersöka arbetsgivares upplevelser av att anställa personermed funktionsvariationer samt vilka framgångsfaktorer som kan identifieras. Fokus ligger vidatt identifiera arbetsgivares drivkrafter till att anställa personer med funktionsvariationer samtvilka styrkor och utmaningar de upplevt i sitt arbete. Resultatet identifierar mångfald,samhällsansvar och bidrag till arbetsklimatet som drivkrafter till att anställa personer medfunktionsvariationer, samt styrkor och utmaningar de upplever. För att förklara resultatettillämpas till stor del tidigare forskning inom området. Stigmatiseringsteori och socialtrelationelltperspektiv på funktionsvariationer utgör studiens teoretiska ramverk. Studien har enkvalitativ forskningsansats där sex semistrukturerade intervjuer genomfördes med respondenterfrån organisationer som aktivt arbetar med att anställa personer med funktionsvariationer. I enresultat- och analysdel jämförs resultatet från intervjuerna med den tidigare forskningen. Ettflertal identifierade faktorer diskuteras i uppsatsens avslutande del. Resultatet belyser vikten avatt se individers möjligheter och utvecklingspotential i stället för att fokusera på debegränsningar en funktionsvariation medför, samt visar positiva effekter dessa medarbetare gerorganisationen. Genom detta kan resultatet av examensarbetet verka som underlag ochinspiration för arbetsgivare vid anställning av personer med funktionsvariationer. Vidare kanexamensarbetet bidra med forskning- och uppsatsförslag för både personalvetarstudenter samtforskare då framgångsfaktorer vid anställning av personer med funktionsvariationer är ettområde som till stor del saknar forskning inom en svensk kontext. / The aim of this study was to examine employers' experiences of employing people withdisabilities and which factors could be identified as successful. Focusing on identifying what ismotivating employers to employ people with disabilities, and the strengths and challenges theyhave experienced in their work. The results identify diversity, social responsibility andcontributions to the work climate as motivating to employ people with disabilities, as well asthe strengths and challenges they experience. To explain the results, an extensive applicationof previous research was applied. Stigmatization and a social-relational perspective ofdisabilities constitute the theoretical framework of the study. The study was conducted by usingqualitative research where six semi-structured interviews were held with respondents fromorganizations who actively employ people with disabilities. The results from the interviewswere compared with the previous research and after analysis, several identified factors werepresented in the discussion and conclusion. Results highlight the importance of paying attentionto individuals' abilities and progress potential instead of focusing on the limitations of adisability. And furthermore, show what positive effects the organization can experience byemployment. Through this, the result of this study can act as inspiration and a foundation foremployers when employing people with disabilities. Furthermore, the study can contribute withinspiration for both students and researchers as success factors in hiring people with disabilitiesare an area that largely lacks research within a Swedish context.

Syftet med uppsatsen var att bidra med kunskap om särskilt begåvade elevers skolsituation utifrån deras och vårdnadshavarnas upplevelser och erfarenheter av bemötandet under skoltiden. För att uppnå syftet valdes fyra elever som var bedömda som särskilt begåvade samt deras vårdnadshavare. Fokus var att hitta betydelsefulla erfarenheter från tidigare skolgång, från tiden innan eleverna hade bedömts som särskilt begåvade.Empirin speglas delvis utifrån sociokulturella perspektivet, kognitivistiska perspektivet samt relationella perspektivet. I sociokulturella perspektivet är psykologiska processerna resultat av social aktivitet. Kognitivismen har människors intellekt i fokus. Relationella pedagogiken omfattar tre sammanhängande aspekter: relationer som huvudsakliga analysenheter, sociala verkligheten som dynamisk och föränderlig och sociala fenomen som en del av och influerade av sociala sammanhang. Samspelet mellan gruppen och individen är en sammanfattning av dessa teorier. Metoden är kvalitativ, resultatinsamlingsmetoden är halvstrukturerade intervjuer som delvis är inspirerade av fenomenologin. Fenomenologin har ett filosofiskt perspektiv med fokus på undersökningspersonens livsvärld. Som analysmetod har kvalitativ innehållsanalys använts, inspirerad av Graneheim och Lundman (2004).Resultatet presenteras utifrån de fyra dominerande teman som har kunnat urskiljas: Mer av samma sak; Bristande förutsättningar hindrar viljan att utmana; Högstadiet utmanar och stimulerar samt Stödet hemifrån. Alla fyra teman finns beskrivna utifrån elevernas erfarenheter samt utifrån vårdnadshavarnas erfarenheter. En mycket kort sammanfattning av erfarenheterna är att eleverna inte uppmanades att fortsätta vidare med nästa arbetsområde, utan fick invänta klasskompisar. Det fanns dock ett undantag då en av eleverna fick stöttning tidigt under lågstadiet och fick utmaningar. Annan erfarenhet var att lärarna hade en intention att stötta och använde uppkopierat material (stenciler) som oftast var mer av samma sak dvs. fler uppgifter inom ett område. Alla fyra elever i studien kom till sin rätt under högstadiet och alla hade ett gott stöd från sina föräldrar. Stödet hade olika karaktär, ibland stöd för att förstå och komma vidare och ibland för att utmana och underhålla elevernas begåvning. Slutsatsen blir att utbildning och fortbildning av pedagoger behövs för att synliggöra och uppmärksamma särskilt begåvade elever samt sprida kunskaper om de metoder som finns om hur man uppmärksammar dessa elever. Dock är den viktigaste slutsatsen är bygga på ett gott bemötande, en bärande relation och rikta fokus på den relationella pedagogiken. / The purpose of this essay was to contribute with knowledge about gifted students’ situation in school, based on their and their guardians’ experiences in general as well as of their received treatment in school in particular. To achieve said purpose, four students estimated to be especially talented, were chosen together with their guardians. The focus was to find relevant and essential experiences from previous years in school, from the time before the students had been labeled gifted. The empirical material is partially reflected by the socio-cultural perspective, the cognitivist perspective as well as the relational perspective. According to the socio-cultural perspective, the psychological processes are a direct result of social activity. Cognitivism focuses on human intellect. The relational perspective consists of three coherent aspects: relations as main units of analysis, the social reality as dynamic and changing, and social phenomenons as a part of and influenced by different social contexts. The interaction between group and individual is a summary of these three theories. The method is qualitative, and the method of gathering results are semistructured interviews partly inspired by phenomenology. Phenomenology has a philosophical perspective with great focus on the life worlds of the study subjects. As method of analysis qualitative content analysis has been used, inspired by Graneheim and Lundman (2004). The result is presented on the basis of four dominant themes that have been distinguished: ‘More of the same’, ‘Inadequate conditions prevent the will to challenge’, ‘Secondary school challenges and stimulates’ and ‘The support from home’. All four themes are described based on the students’ experiences as well as their guardians’. A very brief summary of these experiences is that the students weren’t encouraged to continue working with the next subject area, but instead had to wait for their classmates to finish their studies. There was though one exception where one of the students received support early on during primary school and received challenges based on her abilities. Another experience was that the teachers had the intention to support and used copied material (such as stencils and handouts) which were often more of the same thing, i.e. additional tasks from the same subject area. All four students found their place during secondary school and received a good amount of support from home. This support varied between the different homes; sometimes directed towards understanding and helping the student to move on, sometimes through challenging and feeding the student’s abilities. The conclusion is that education and further training of pedagogues is needed in order to recognize gifted students and to spread knowledge about the methods available to pay adequate attention to these students. However, the most important conclusion is that building on a positive way of treating students, on a durable relation and to focus on the relational pedagogy should be a great matter of interest.

The purpose of this study is to shed light on how school-age educare teachers' reason about their work in order to include all students in after-school education based on students' different conditions and needs. Issues touched upon and discussed in this study are school-age educare teachers' views on inclusion, pedagogical strategies and methods, and challenges that school-age educare teachers identify with inclusion work. This is a qualitative study and we have used semi-structured interviews to collect our data material. We have visited two different schools and interviewed four trained educare teachers with greater responsibility within the operation. We analyzed the collected material through a relational perspective. The results were divided into three different themes that answer our questions. In the result it appeared that the school-age educare teachers agree that it is important to work for and find alternative approaches to include all students in the activities. They also agree on the importance of being a responsive and engaged adult in social contexts and of actively building relationships with the students. When it comes to challenges, the experiences differed, we saw obstacles such as poor cooperation, staff shortages, guardians' resistance to diagnoses and religious reasons, among other things.

Tidigare forskning visar att matematiklärares kunskaper om adhd är låg och att det finns flera utmaningar att bemöta i matematikundervisningen hos elever med diagnosen. Den aktuella studien eftersträvar att belysa hur verksamma matematiklärare bemöter elever med diagnosen adhd, vilka strategier och metoder som fungerar och vilka utmaningar som finns i klassrumsundervisningen. Studien genomförs inom det teoretiska ramverket för lärares pedagogiska innehållskunskap (PCK, pedagogical content knowledge) och huruvida lärare ser ens egen del i att förkovra sig i kunskaper om elever med adhd och deras situation i undervisningen. Det vill säga, hur lärare utmanar och växer i sitt hantverk som pedagogisk ledare i undervisningen av matematiska ämneskunskaper. Metodvalet för datainsamlingen i studien var semistrukturerade intervjuer med tre verksamma matematiklärare från norra delen av Sverige. Alla tre lärare har en gedigen yrkeserfarenhet inom undervisning på mellanstadiet och så även inom matematikämnet. Likt den tidigare forskningen kan även denna studie belysa en låg kunskapsnivå om adhd hos undervisande matematiklärare på mellanstadiet. Studien visar också på svårigheter som uppkommer i samband med elever inom diagnosen och matematikundervisningen samt metoder och strategier som kan tänkas möta dem på ett framgångsrikt sätt. / Previous research shows that mathematics teachers' knowledge of adhd is low and that there are several challenges to be met in teaching mathematics to students with the diagnosis. The current study aims to shed light on how effective mathematics teachers deal with students diagnosed with adhd, which strategies and methods work, and which challenges that exist in classroom teaching. The study is carried out within the theoretical framework of teachers' pedagogical content knowledge (PCK) and whether teachers see their own part in improving their knowledge of students with adhd and their own teaching. That is, how teachers challenge and grow in their craft as pedagogical leaders in the teaching of mathematical subject knowledge. The method chosen for the data collection in the study was semi-structured interviews with three active mathematics teachers from the northern part of Sweden. All three teachers have solid professional experience in middle school teaching and so also in mathematics. Like the previous research, this study can also highlight a low level of knowledge about adhd among middle school mathematics teachers. The study also shows difficulties that arise in connection with students in diagnosis and mathematics teaching, as well as methods and strategies that can be thought of to meet them in a successful way.