<p>Det är viktigt att kommunpolitiker och tjänstemän i kommuner använder sig av de verktyg som finns tillgängliga i kommunen. Det fungerar inte alltid, vilket det finns en rad olika orsaker till. Gröna bokslut är ett dokument som visar trender i samhället, den pekar på hur kommunen lyckas främja en hållbar utveckling på valda områden om. Det är till för att användas som beslutsunderlag vid olika beslut. </p><p>Syftet med fallstudien är att se hur stor kännedomen är om det gröna bokslutet bland kommunpolitiker och tjänstemän, och om de använder sig av boksluten. De frågeställningar som studerades är: </p><p>1. Hur stor kännedom har kommunpolitiker och tjänstemän om de gröna boksluten? </p><p>2. Använder de sig av det gröna bokslutet som beslutsunderlag för att främja den hållbara utvecklingen? </p><p>För den teoretiska anknytningen valdes implementeringsteori. Det man valde att titta på är ramen för olika implementeringsprocesser, exempel på det är nätverksimplementering och top - down - bottom - up användande processer för gröna boksluten. </p><p>Studien utfördes i kommunerna Linköping, Mjölby och Norrköping. Som metod för undersökningen valdes öppna kvalitativ intervjuer. Respondenterna blev sammanlagt nio stycken, två ledamöter i kommunfullmäktige och miljöcheferna för de olika miljökontoren i respektive kommun. Ett frågeunderlag användes vid intervjuerna. I analysen var de frågor som ställdes under intervjuerna utgångspunkten. Det som kom fram i analysen var att alla har kännedom om boksluten, det som skiljer dem åt är i vilken omfattning. Likaså skiljer sig användningen. Bland ledamöterna i kommunfullmäktige är det blandat, vissa använder det mycket medan andra knappt tittar i boksluten. Miljöcheferna använder inte bokslutet, då de anser att de inte har användning för det i sitt arbete. </p><p>Inte att förglömmas är att denna studie är väldigt smal och bara ger en bild utifrån de intervjuade om problematiken. Om studien hade utökats med fler eller med andra respondenter hade kanske ett annat resultat uppnåtts.</p>

Sedan mitten av 1950-talet har det politiska intresset för miljöfrågorna ökat ur både ett nationellt och internationellt perspektiv. Den svenska miljöpolitiken har decentraliserats och kommunernas ansvar och möjligheter att utveckla den lokala miljöpolitiken har därmed ökat. Tekniska Verken i Linköping utgör av de viktigaste lokala aktörerna på miljöområdet och är därför intressant att studera. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka aktörer som har makten över miljöområdet i Linköpings kommun samt möjliga orsaker till varför dessa aktörer innehar denna makt. Undersökningen har begränsats till energi- och avfallsområdet i Linköpings kommun. Uppsatsen bygger på femton djupintervjuer med politiker och tjänstemän från Tekniska Verken. Makt definieras i uppsatsen som en egenskap baserad på resurser. Vidare görs en skillnad mellan makt och inflytande. Inflytande ses som en del av makt, en slags dold maktutövning. Undersökningen visade att inflytande främst används av tjänstemännen. Politikerna däremot besitter en lagligt grundad auktoritet att utöva makt, vilket tydligast kan ses när politiker och tjänstemän har befunnit sig i en konfliktsituation. Sammanfattningsvis kan sägas att tjänstemän och politiker har olika tillgång till resurser för att utöva makt på energi- och avfallsområdet. Det medför att strategiskt tänkande och rationella val blir mycket betydelsefulla för parterna i en förhandlingssituation för att de skall nå bästa möjliga utfall.

Det är viktigt att kommunpolitiker och tjänstemän i kommuner använder sig av de verktyg som finns tillgängliga i kommunen. Det fungerar inte alltid, vilket det finns en rad olika orsaker till. Gröna bokslut är ett dokument som visar trender i samhället, den pekar på hur kommunen lyckas främja en hållbar utveckling på valda områden om. Det är till för att användas som beslutsunderlag vid olika beslut. Syftet med fallstudien är att se hur stor kännedomen är om det gröna bokslutet bland kommunpolitiker och tjänstemän, och om de använder sig av boksluten. De frågeställningar som studerades är: 1. Hur stor kännedom har kommunpolitiker och tjänstemän om de gröna boksluten? 2. Använder de sig av det gröna bokslutet som beslutsunderlag för att främja den hållbara utvecklingen? För den teoretiska anknytningen valdes implementeringsteori. Det man valde att titta på är ramen för olika implementeringsprocesser, exempel på det är nätverksimplementering och top - down - bottom - up användande processer för gröna boksluten. Studien utfördes i kommunerna Linköping, Mjölby och Norrköping. Som metod för undersökningen valdes öppna kvalitativ intervjuer. Respondenterna blev sammanlagt nio stycken, två ledamöter i kommunfullmäktige och miljöcheferna för de olika miljökontoren i respektive kommun. Ett frågeunderlag användes vid intervjuerna. I analysen var de frågor som ställdes under intervjuerna utgångspunkten. Det som kom fram i analysen var att alla har kännedom om boksluten, det som skiljer dem åt är i vilken omfattning. Likaså skiljer sig användningen. Bland ledamöterna i kommunfullmäktige är det blandat, vissa använder det mycket medan andra knappt tittar i boksluten. Miljöcheferna använder inte bokslutet, då de anser att de inte har användning för det i sitt arbete. Inte att förglömmas är att denna studie är väldigt smal och bara ger en bild utifrån de intervjuade om problematiken. Om studien hade utökats med fler eller med andra respondenter hade kanske ett annat resultat uppnåtts.

Möjligheten till politiskt ansvarsutkrävande är något som är centralt för legitimiteten för den representativa demokratin. Inom den svenska statsvetenskapliga forskningen har på senare tid allt mer uppmärksamhet riktats mot en grupp aktörer med politisk makt som är anställda snarare än valda för att bedriva politik, de politiska tjänstemännen. Väljares bristande möjligheter till ansvarsutkrävande mot dessa har i tidigare forskning ansetts utgöra ett hot mot legitimiteten för den representativa demokratin. Genom att undersöka politiska tjänstemäns inflytande inom politiken i Sveriges kommuner, samt hur ansvarsutkrävandet mot dessa förhåller sig till ansvarsutkrävandet mot politiker strävar denna uppsats efter att besvara frågan om huruvida politiska tjänstemäns politiska inflytande på kommunal nivå verkligen utgör ett demokratiskt problem. Detta har undersökts genom en kvantitativ analys av Kommun- och landstingsfullmäktigeundersökningen 2012. Studien visar att politiska tjänstemän i relation till politiker har litet inflytande inom den kommunala politiken. Vidare visar studien att den enda faktor som är unik för ansvarsutkrävandet mot politiker i förhållande till politiska tjänstemän, direkt ansvarsutkrävande genom personröster, även är en av de faktorer som är av minst avgörande för vilken politiker som blir vald. Ansvarsutkrävandet sker därmed i realiteten indirekt genom partiet för både politiker och politiska tjänstemän. Då problemet snarare ligger i bristande möjligheter till direkt ansvarsutkrävande mot politiker anses politiska tjänstemäns inflytande i den kommunala politiken i sig inte utgöra något demokratiskt problem.

Syfte: Syftet med studien är att skapa förståelse för en organisations specifika onboardingprocess och vilka delar som beskrivs viktiga för att en nyanställd ska komma in i sin roll samt organisationen utifrån HR-funktionens, chefer och nyanställdas perspektiv. Förhoppningen med studien är också att nyckelpersoner inom onboarding kan använda sig av studiens resultat för att reflektera över hur onboardingprocessen upplevs och fungerar i deras organisation. Metod: Studien är en kvalitativ fallstudie med induktiv ansats. Det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes med fem tjänstemän, två chefer och en HR-manager. Slutsats: Studien framställer flertalet centrala delar med onboardingprocessen utifrån de tre perspektiven. Det mest centrala under processen, i det specifika fallet, är att kunna arbeta med individanpassning för att möta samtliga behov. Även tidsaspekten är en av de mest centrala delarna som påverkar upplevelsen av onboarding. / Purpose: The purpose of this study is to create an understanding of an organisation’s specific onboarding process. The aim is also to provide an understanding of the essential parts in adapting to the position and organisation described by the HR-function, managers and officials. The results of the study will hopefully provide key individuals in the field of onboarding with the opportunity to reflect on how the onboarding process is experienced and how it functions in their organisation. Method: This study is a qualitative case study with an inductive approach. The empirical material has been collected through semi-structured interviews. The interviews were conducted with five officials, two managers and one HR manager. Conclusion: This study highlights a number of essential parts regarding the onboarding based on the three perspectives. The most essential part in this specific case is being able to work with individual factors to satisfy the needs of the new employee. The aspect of time is also one of the most essential parts that will affect the experience of onboarding.

Syfte: Syftet med detta examensarbete är att undersöka huruvida det mansdominerade byggarbetet och den machokultur som i vissa fall finns på arbetsplatsen påverkat kvinnliga tjänstemän i deras val av arbete, samt om de upplever att de märker av och påverkas av rådande normer och strukturer i arbetet. Metod: Examensarbetets datainsamling har genomförts på ett kvalitativt sätt i form av semistrukturerade intervjuer med sju kvinnliga tjänstemän från fyra olika byggföretag i Jönköpings län. Utöver det gjordes en litteraturstudie som lade en grund för undersökningen. Resultat: De intervjuade kvinnorna har i det tidiga stadiet av karriären reflekterat olika mycket på machokulturen och den manliga jargongen som skulle kunna tänkas uppenbara sig på deras framtida arbetsplatser. Vidare visar undersökningen att respondenterna i senare skeden upplevt machokulturen i liten eller större skala. Alla såg det dock inte som något särskilt anmärkningsvärt eller negativt, medan vissa vittnade om situationer som direkt går att anknyta till machokultur. Slutligen visade undersökningen att vissa intervjurespondenter upplevt skillnader gällande förutsättningar till att både utföra sitt arbete och att göra karriär. Konsekvenser: De flesta kvinnorna är ensamma på byggarbetsplatserna och har i viss mån upplevt machokulturen. Alla intervjurespondenter är eniga om att vi går åt rätt håll gällande såväl förutsättningar som bemötande. Vissa berättar dock om situationer med såväl arbetskollegor och företagsledningen som på något sätt fått dem att känna sig illa eller orättvist behandlade.  Rekommendationen är att företagen bör marknadsföra byggbranschen och då framförallt produktionsplatsen mot kvinnor. Fler studiebesök från skolans håll, då kan entreprenadföretagen visa upp byggarbetsplatsen och de yrkesroller som finns där. Byggföretagen bör också försöka få in fler kvinnor i ledande positioner som i sin tur kan bli förebilder för andra kvinnor. Förutsättningarna bör också bli jämnare när det kommer till bland annat arbetskläder och omklädningsrum. Byggföretagen bör slutligen se över om det går att förändra tjänsterna till att bli mer flexibla med arbetstiderna. Begränsningar: Då studien endast undersöker ett litet antal kvinnor på ett geografiskt begränsat område, bedöms arbetet inte ge några generaliserbara slutsatser för byggbranschen som helhet. Resultaten ger en bild av några kvinnors tankar och upplevelser av att arbeta i en mansdominerad miljö. Att komplettera studien med exempelvis enkäter till ett större urval kvinnor hade förmodligen ökat möjligheten till att dra mer generaliserbara slutsatser. / Purpose: The purpose of this bachelor thesis is to investigate if, and how, the male dominated construction work and the macho culture that may exist at the workplace have affected the female officers choices of occupation, and if they are affected by prevailing norms and structures at work. Method: The data collection for this bachelor thesis was conducted in a qualitative form of semi-structured interviews with seven female officials from four different construction companies in Jönköping County. In addition, a literature study was conducted that formed the basis for the study. Findings: In the early stages of their career, the interviewed women reflected to a varied extent on the macho culture and the male jargon that might be evident in their future workplaces. The survey also shows that respondents in later stages experienced the macho culture on a small or larger scale. However, everyone did not see it as particularly remarkable or negative, while some testified to situations directly linked to macho culture. Finally, the survey showed that some interview respondents experienced differences in the conditions for both performing their work and making a career. Implications: Most women are alone at the construction sites and have to some extent experienced the macho culture. All interview respondents agree that we are going in the right direction on both conditions and response. Some, however, talk about situations with both work colleagues and company management that somehow made them feel ill or unfairly treated. The recommendation is that companies should market the construction industry and especially the construction site towards women. More study visits from the school, then the construction companies can show the construction site and the different occupational roles that are there. The construction companies should also try to get more women into leading positions, which in turn can become role models for other women. The conditions should also be more even when it comes to, for example, work clothes and changing rooms. Finally, the construction companies should review whether it is possible to change the services to become more flexible with the working hours. Limitations: As the study only examines a small number of women in a geographically limited area, the work is not expected to give any generalizable conclusions for the construction industry. The results give a glimpse of some women's thoughts and experiences of working in a male-dominated environment. Supplementing the study with, for example, questionnaires to a larger sample of women would probably have increased the possibility of giving more generalizable conclusions.

Människans krav på att själv få bestämma över sina intressen och angelägenheter har gamla anor. Kampen mellan centralmakt och lokalmakt går att finna redan under medeltiden. För att den tveeggade relationen mellan politik och offentlig förvaltning ska fungera väl så är det av essentiell betydelse att dessa demokratiska organ i stor utsträckning verkar i symbios. Detta ställer inte bara kompetenskrav på de tjänstemän som utgör den offentliga förvaltningen. Det är likaså av essentiell betydelse att samarbetet mellan styrande organ och verkställande organ kan kommunicera väl, samt fattar rättssäkra och demokratiska beslut innan de förankras i befolkningen. Oavsett innebär den dikotomiska uppdelningen mellan politik och förvaltning ett stort ansvar för de som ska förvalta politikens förtroende, och ett stort ansvar gällande medborgarnas förtroende och offentlig legitimitet. I denna studie granskas hur tjänstemän på kommunal nivå uppfattar statlig styrning och kommunal styrning. Idéen är sprungen ur tidigare forskning som påvisar att kommunala tjänstemän tycker att de besitter bäst förmåga att tolka och implementera politiska beslut i jämförelse med kommunen. De tycker också i större utsträckning att staten besitter högre grad av legitimitet att styra i jämförelse med den egna kommunen med hänvisning till professionalism och kompetens. Vad den tidigare forskningen dock inte fokuserar på är vilka värden som ligger till grund för tjänstemännens uppfattningar, varpå denna studie syftar till att expandera förståelsen och kunskapen inom detta vetenskapliga fält. Studien använder sig av kvalitativ metod genom intervjuer för att kartlägga vilken form av styrning som de tillfrågade tjänstemännen föredrar samt vilka värden som ligger till grund för deras lojalitet. Studiens resultat visar att ju närmare den lokalpolitiska maktens kärna som de tillfrågade tjänstemännen befinner sig, desto större är benägenheten att föredra kommunal styrning. De tillfrågade tjänstemännen som verkade längre ifrån den lokalpolitiska maktens kärna, det vill säga de tjänstemän som verkade närmare medborgarna, var mer benägna att föredra statlig styrning. Författarna till denna uppsats har från start haft som mål att bidra med kunskap inom ett vetenskapligt område som till stor del är outforskat. Vi hoppas att denna studie har nyanserat perspektiv på politisk styrning och hur förvaltningshierarkin kan påverka de offentliga tjänstemännens uppfattningar beroende på deras position, befogenheter och handlingsutrymme inom ramen för deras profession.

Introduction How we can increase children’s opportunities to participate and influence society is a highly topical issue. Against the background of a reduced commitment to political participation and a reduced trust in politicians (see e.g. Amnå &amp; Ekman, 2013; Öhrnvall, 2023), it becomes more important to work on promoting dialogues between decision-makers and citizens. These dialogues can contribute to deepening and strengthening democracy (Bornemark, 2017). The UN Convention on the Rights of the Child (SFS 2018:1197) describes the child’s right to form and express his or her views and to have these considered. Swedish youth policy describes the goal as "all young people should have good living conditions, the power to shape their lives and have influence over the development of society" (Prop. 2013/14:191). In addition to the statutory requirements for children’s and young people’s opportunities for participation and influence, there are positive individual and societal benefits. The work with children’s and young people’s participation strengthens social capital and reduces social exclusion (Andersson &amp; Sandgren, 2015; Wennerholm, Juslin &amp; Bremberg, 2004). Municipalities must ground their efforts in the UN Convention on the Rights of the Child, which is incorporated into Swedish law and stated in political objectives. However, in several municipalities, politicians and civil servants find it difficult to put their knowledge of the Convention into practical work (see e.g. Barnombudsmannen, 2022; Stern &amp; Jörnlund, 2011).  Children and young people have been the main focus in previous studies regarding the work with children’s and young people’s influence. These studies have examined children’s and young people’s political interest and commitment (see e.g. Amnå &amp; Ekman, 2013; Amnå, Ekström &amp; Stattin, 2016; Tukkannen, Kankaaranta &amp; Wilska, 2012) and the significance of forums for the future of democracy such as youth councils (Kassman &amp; Vamstad, 2019; 2022). Other studies have shed light on forums for children’s and young people’s opportunities for participation and influence and how children and young people are given the opportunity to develop by participating in these forums (Andersson, 2018a; Harada, 2023; Kassman &amp; Vamstad, 2019). Informal learning focuses mainly on how children and young people learn to cooperate (Harada, 2023), develop their thoughts by listening to others (Kassman &amp; Vamstad, 2019), and develop their democratic skills (Andersson, 2018a; Harada 2023; Kassman &amp; Vamstad, 2019). There are also studies that have emphasized pedagogical perspectives on adults’ attitudes and the consequences for the way they approach children and young people (Andersson, 2015, 2018a, 2018b, 2022). Viewing young people as future citizens rather than current citizens has been described as a risk that limits their opportunities for participation (Taft &amp; Gordon, 2013). While these previous studies have focused to a greater extent on children and young people, they lack in focus regarding adults and their learning (politicians and civil servants), meaning what skills, abilities, and knowledge adults develop (see e.g. Andersson, 2015, 2018a; Harada, 2023; Kassman &amp; Vamstad 2019; Svensson, 2006; Waara et al., 2010). This study focuses on the adults by highlighting the conditions and expressions of politicians’ and civil servants’ learning in their work on increasing children’s and young people’s influence. A large proportion of the decisions concerning children and young people are made at the municipal level. Local civil servants and politicians deal with a wide range of issues relating to schools, social services, leisure, and community planning, a complex task that requires both education and acquired knowledge in these areas. In a changing world with various demands on the organization, knowledge development and learning processes become central to meeting the challenges they face (see e.g. Argote, 2011; Tjulin &amp; Klockmo, 2023; Sunnemark et al., 2023). The point of departure for this study is that politicians and civil servants have both individual and collective experiences as well as knowledge that can be made visible when they work with children’s and young people’s influence. The learning that takes place within organizations thus becomes central to adapting, developing, and managing the changes in the work that politicians and civil servants are faced with (see e.g. Argote &amp; Miron-Spektor, 2011).  Aim and research question In this study, the focus is on conditions for and expressions of politicians’ and civil servants’ learning in their work on children’s and young people’s influence. Conditions are understood as what enables and hinders learning, which reflects the premises for what kind of learning is made possible in their work. Central to their work on increasing children’s and young people’s influence is dialogue, which makes it possible to share experiences and knowledge.  The purpose of this study is to examine the conditions and expressions of politicians’ and civil servants’ learning in their work with children's and young people's influence. The following research questions guided the study:  x How do politicians and civil servants describe the experiences they bring with them from their work with children and young people?  x What conditions enable and hinder the learning processes of politicians and civil servants in their work with children’s and young people’s influence?  Method This study emanates from data produced between October 2020 and June 2022, primarily through observations of meetings in which nine politicians and 16 civil servants participated. The study is designed as a case, where the case is framed by the model that the municipality has designed for their work on children’s and young people’s influence. The study’s empirical data has been collected through observations and dialogue sessions. Through these observations of their work, it became possible to see how their understanding is expressed (see e.g. Lalander, 2015; Kawulich, 2005). In doing so, the observations have been a prerequisite for studying conditions and expressions that emerge while they work and how these can enable or hinder politicians’ and civil servants’ learning. The study’s dialogue sessions were inspired by unstructured focus groups (Wibeck, 2010) and reflexive participant collaboration (Motulsky, 2021). Prior to the dialogue session, participants viewed a stimulus material based on the observations. These meetings allowed politicians and civil servants to develop their thoughts about the work previously observed (see e.g. Motulsky 2021; Wibeck, 2010). The empirical material that forms the basis of the analysis consists of three parts, (1) observation notes, (2) transcripts from dialogue sessions and (3) written documents. In the current study, data triangulation has been used. By collecting data in such a way, it’s possible to see what commonly occurs on different occasions and what becomes visible in situated contexts (Fusch, Fusch &amp; Ness, 2018). It can be described by the way observations relate to different activities between people and groups where the context becomes central. Triangulation has been used in this study to deepen knowledge about how these different factors complement each other in the municipality’s work. All data was analysed through a thematic analysis based on the work of Braun and Clarke (2006). The analysis aimed to identify and investigate patterns in the material in relation to the purpose of the study and resulted in five themes with subthemes. Results The study’s material shows how politicians’ and civil servants’ experience external demands and internal expectations become prerequisites for the shaping of their learning processes. The external and internal contexts create conditions for what knowledge both individuals, groups, and the organization obtain (see e.g. Argote 2013; Argote &amp; Miron-Spector, 2011). The study shows how their work is shaped by external requirements which contain overall goals based on the UN Convention on the Rights of the Child and the national goals for youth policy (SFS 2018:1197; Prop. 2013/14:191). The external context is also shaped by existing norms, such as norms about age, and the way politicians formulate policies that are institutionalized in their work (see e.g. Butler, 1980). Norms regarding children and childhood shape their work including policies and politics. In the external contexts of the work, there is also a contradiction that can be exemplified by nationally prevalent political expressions such as "being the adult in the room" which comes into conflict with the point of view regarding children as competent actors, stated in the UN Convention on the Rights of the Child (SFS 2018:1197). The different demands formulated by the external context also have an impact on how the local goals and efforts are shaped.  This study shows how commitment and motivation are prerequisite for sharing experiences and knowledge at work. Politicians and civil servants participate in various knowledge-raising activities related to work with children’s and young people’s influence and then bring these experiences to their smaller working groups. The discussions that take place at work can be understood as a way of assimilating knowledge, i.e. how they try to make sense of others' experiences and knowledge in their own context (see e.g. Cohen &amp; Levinthal, 1990; Vaghefi, Lapointe &amp; Shahbaznehad, 2018). However, the results reveal challenges in transferring the information to new situations and making use of it. The results show that the new forms of work largely resemble their previous structures. An explanation could be seen in terms of how their experiences affect the knowledge they acquire (see e.g. Argote, 2013; Argote &amp; Miron-Spektor, 2011). An alternative way of understanding this might be that reaching out to a wider range of young people is a complex issue. It also appears from previous studies that organizations can encounter difficulties in dealing with complex problems and that individuals and groups tend to propose solutions that are familiar to them (Fang, Lee &amp; Shilling, 2010). These issues can be difficult to address in the context of previous experience, and this demonstrates the need to develop new knowledge in and for efforts to increase children’s and young people’s influence.  The results of the study also indicate that the information and knowledge gained at work is mostly limited to discussions in smaller working groups. Previous studies have emphasized the importance of information and knowledge being discussed between individuals with different backgrounds, which benefits the organization’s ability to utilize it in and for work (Cohen and Levinthal, 1990). Experiences and knowledge are mainly discussed in smaller constellations, limiting the possibility of making these discussions into a common knowledge resource.  Discussion and Conclusions The results of the study show that external and internal contexts of work, together with experiences, affect directions that politicians and civil servants see as viable in their work on increasing children’s and young people’s influence. The external context for work includes goal formulations, legal provisions as well as norms that shape conditions for the way politicians and civil servants make sense of their work within a local context. The results also show vague goal formulations in both the external and internal contexts of their work, which contributes to creating implicit goals for work. Previous studies have emphasized the importance of breaking down overall goals, to make the core of the work visible and for individuals and groups to create the circumstances for sharing relevant experiences and knowledge (see e.g. Goswami &amp; Agrawal, 2020). The results of the study highlight the importance of working within the organization to develop a common understanding of goals and the reason for working to increase children’s and young people's influence. The results also indicate that existing norms regarding children and childhood constitute a hinderance to the conditions needed for politicians’ and civil servants’ learning processes. The division between children’s rights and children’s protection contributes to the challenges that politicians and civil servants encounter in their work. The results of the study show that politicians and civil servants need to reflect upon their experiences of children and understanding of childhood and how doing this is a condition for doing their job. This is to bridge a dichotomous way of thinking about children’s rights and children’s protection. These two perspectives do not have to create contradictions but can be united in the efforts to increase children's and young people’s influence. These two perspectives have been highlighted in previous studies which found that they do not have to imply contradictions, but rather that it is necessary to include both concerns in their work (see e.g. Hellman, Hekkilä, Sundhall, 2014; Gustafsson, 2022). The results indicate that there is a need to pay attention to norms about age that appear in the work done by politicians and civil servants. This study contributes to other findings showing it is important to think critically about one’s previous notions regarding age and what these experiences add to new situations at work. / Den här studien belyser villkor och uttryck för politikers och tjänstemäns lärande i deras arbete med barns och ungas inflytande. Studien tar sin utgångspunkt i hur politiker och tjänstemän beskriver erfarenheter de tar med sig från arbetet med barn och unga och vilka villkor som möjliggör och hindrar deras lärprocesser i arbetet med barns och ungas inflytande. Studien är en fallstudie som ramas in av politikers och tjänstemäns arbete med den modell som de utvecklat för arbetet med barns och ungas inflytande. I studien har nio politiker och 16 tjänstemän deltagit. Materialet har samlats in genom observationer, dialogmöten samt dokument. Observationerna genomfördes vid möten som har en relation till kommunens modell, under tidperioden oktober 2020 – juni 2022. Inför studiens dialogmöten användes tematiseringar från de genomförda observationerna som stimulusmaterial. Avslutningsvis genomfördes dialogmöten i två grupperingar, politiker respektive tjänstemän. Dialogmötena möjliggjorde för politiker och tjänstemän att resonera och reflektera kring det arbete som tidigare observerats.  En utgångspunkt i studien är att politiker och tjänstemän har individuella och kollektiva erfarenheter och kunskaper som synliggörs i arbetet med barns och ungas inflytande. Dessa erfarenheter blir, tillsammans med de yttre och inre kontexterna i arbetet, centrala för vilka vägar de ser som framkomliga. De yttre kontexterna innehåller målformuleringar, lagrum och normer som formar villkor för hur politiker respektive tjänstemän begripliggör arbetet inom deras lokala kontext. De vaga målformuleringarna inom de yttre och inre kontexterna bidrar till att det skapas implicita mål för arbetet. Resultatet visar även på att normer kring barn och barndom utgör ett hindrande villkor för politikers och tjänstemäns lärande. Uppdelningen som finns i såväl omgivningen som organisationen mellan barns rätt och barns skydd kan här förstås bidragande till de utmaningar som de möter. Studiens resultat visar ett behov av att rikta uppmärksamhet mot normer kring ålder som framträder i arbetet och vad de erfarenheter som de formar bidrar med till och för arbetet.  I studien framträder även hur engagemang och motivation hos politiker och tjänstemän blir förutsättningsskapande för att utveckla arbetet likväl som för att skapa lärandeprocesser. Diskussionerna som sker i arbetet, kan förstås bidra till att politiker respektive tjänstemän delar erfarenheter och kunskaper. För att dessa erfarenheter och kunskaper ska bli till en resurs för arbetet krävs att dessa assimileras, det vill säga omsätts i nya situationer. Studiens resultat visar att de individer som deltar i olika former av kunskapshöjande aktiviteter får en viktig roll i att dela och begripliggöra information och kunskap till övriga inom organisationen. Det framgår även att de erfarenheter och kunskaper som utvecklas framför allt delas i mindre arbetsgrupper. Här framträder ett behov av att utveckla arbetssätt för att ta vara på de erfarenheter och kunskaper som utvecklas, för att dessa framåt kan utgöra en gemensam kunskapsresurs för och i arbetet.

Syftet med denna uppsats är att undersöka förutsättningarna för implementeringen av tillitsbaserad styrning och ledning på Arbetsförmedlingen. Vidare ska intentionerna med tillitsbaserad styrning och ledning undersökas för att ställas gentemot tjänstemännens förutsättningar. Implementeringsproblematik är något som kan förekomma om rätt förutsättningar inte finns bland dem som ska implementera. Förutsättningarna har i uppsatsen undersökts med hjälp av Lundquists tre implementeringsvillkor – förstå, kan och vill. Semistrukturerade intervjuer har använts som metod och genomförts med tjänstemän på Arbetsförmedlingen och med organisationschefen för att besvara syftet och frågeställningarna. Uppsatsen redogör för den tidigare forskning som är relevant och går vidare in på det teoretiska ramverket som ligger till grund för studiens analys. Resultatet visar att tjänstemännen förstår vad som efterfrågas av dem och har kompetens för att genomföra arbetssättet. Deras motivation ökar vilket innebär att viljan finns där. Men det finns inte tillräckligt med resurser i form av tid, pengar och personal för att kunna genomföra deras uppdrag utifrån tillitsbaserad styrning och ledning.

En stor del av en individs liv består av arbete och fritid. Ett konstaterade är att arbete och lärande handlar om att utveckla copingstrategier som individen behöver för att framgångsrikt kunna hantera och följa den växande förändringen i samhället som kan förebygga faror för ohälsa i individens arbetslivs- samt fritidsmiljö och stärka individernas balans mot de situationer som kan uppstå i den livsmiljön de befinner sig i. Studiens syfte var att undersöka om människor upplevde stress på fritiden och arbetet och i så fall om det påverkade arbetsprestationen samt om det är fritiden eller arbetet som upplevdes skapa stress. Ville även identifiera vilka copingstrategier som kunde optimera balansen för den enskilda individen och på så sätt stärka individens arbetsprestation. Metoden är enkätstudie. Urvalet var 410 personer på offentlig förvaltning av dessa valdes 80 personer slumpmässigt ut att delta i studien. Resultatet visade att 72 procent av medarbetarna hade känt sig stressade den senaste månaden, 60 procent uppgav att den arbetsrelaterade stressen påverkade deras arbetsprestation negativt, av de som hade kontorstjänst uppgav 50 procent att den arbetsrelaterade stressen påverkade deras arbetsprestation motsvarande svar för de med praktisk tjänst var 74 procent. 50 procent av kvinnorna och 34 procent av männen upplevde att stressen på fritiden påverkade arbetsprestationen. 92 procent uppgav att de sökte efter copingstrategier då de upplevde stress. / A large part of an individual's life consists of work and leisure. One noted that work and learning is about developing copingstrategies that an individual needs to successfully manage and track the growing changes in society that can prevent hazards to health in the individual's working life and leisure environment and strengthen the individual's balance against the situations that may arise in the habitat they are in. The study's purpose was to examine whether people felt stress free time and work, and if so, whether it affects work performance and whether it is leisure or work that was perceived create stress. Wanted also to identify the copingstrategies that could optimize the balance for the individual and thus strengthen the individual work performance. The method is questionnaire survey. The sample was 410 persons on public management of these, 80 people were randomly selected to participate in the study. The results showed that 72 percent of employees had felt stressed in the past month, 60 percent reported that work-related stress affected their job performance negatively, of those who had office services said 50 percent of work-related stress affected their job performance corresponding responses for those with practical services were 74 percent. 50 percent of women and 34 percent of men felt that the stress in your spare time affect work performance. 92 percent reported that they were looking for copingstrategies when they experienced stress.