I detta examensarbete har jag undersökt elevers beteenden och handlingar i en trä- och metallslöjdssal i en 6-9 skola utifrån James J. Gibsons affordansteori, The theory of affordances, vilken inriktar sig på de handlingserbjudanden - affordanser - en viss miljö erbjuder individen. Studien har grundats på antagandet att trä- och metallslöjdssalen är en miljö vars särpräglade karaktär, full av virke, verktyg, maskiner och slöjdföremål, har en särskilt stark inverkan på eleverna och i detta tenderar att inbjuda till handlingar som kan resultera i konflikter vilka kan utgöra säkerhetsrisker. Syftet har därmed varit att försöka identifiera och analysera för slöjdsalen typiska handlingar, som ur ett lärar- och säkerhetsperspektiv kan betraktas som oönskade. Jag har huvudsakligen tagit stöd i forskning kring miljöpsykologi med inriktning mot lärandemiljöer, samt forskning kring skolans slöjdverksamhet. Metoden för insamling av empiriskt material har varit en kombination av direkt observation och observation med videokamera. Min slutsats är att många av de handlingar som direkt kan relateras till slöjdsalen bör ses i ett större perspektiv där de är delar i beteenden som är allmäna i  alla skolans miljöer. Beteenden som härstammar ur interaktioner och kommunikation mellan elever som kan antas vara tämligen normal för åldern, oavsett miljö. Genom att analysera handlingarna har nyanser och aspekter framträtt som antyder att det sannolikt finns goda skäl att som lärare omvärdera sina åsikter och reflektera över sina förutfattade meningar om vad som är acceptabelt och inte, avseende elevers beteenden. Det har åtminstone jag gjort.

Syftet med undersökningen var att öka förståelsen för elevernas möjlighet att välja materialinriktning i åk 8-9 i grundskolan. Jag ville ta reda på varför vissa skolor väljer den här modellen av slöjdundervisningens organisation. I undersökningen använde jag mig av kvalitativ data med intervjuer med två rektorer, fyra lärare och åtta elever från olika skolor för att få fram olika åsikter kring valet av materialinriktning i åk 8-9 i grundskolan. Litteratur och tidigare forskning visar att bestämmelsen angående val av materialinriktning i slöjden för elever i åk 8-9 är ett lokalt beslut som är baserat på slöjdämnets historia samt tradition. De visar också att det inte finns tydliga riktlinjer i styrdokumentet som preciserar vilka material som ska kombineras på slöjden i åk 7-9 i grundskolan. Organiseringen av slöjdundervisningen ser olika ut och sker på lokal nivå. Lärare och rektorer tolkar styrdokument olika vilket kan påverka elevernas kunskapsutveckling. Att eleverna väljer materialinriktning gör att skolan inte förhåller sig till kursplanen och kunskapskraven för ämnet slöjd. Detta resulterar i att eleverna går miste om en del kunskapsområde som behandlas i grundskolan.

Syftet med denna studie var att utveckla kunskap om varför skolor har slöjdval och på vilketsätt lärare upplever slöjdvalets påverkan på slöjdundervisningen. Studien genomfördes meden metod av kvalitativ ansats där fem stycken intervjuer gjordes med slöjdlärare verksamma i grundskolans senare år på skolor där elever ges möjlighet att välja materialinriktning. Frågeställningarna som guidade mig under arbetets gång var: 1. Varför har skolor slöjdval och hur motiveras detta? 2. Vilka för- och nackdelar upplever slöjdlärare med slöjdvalet? 3. Vilka förutsättningar för undervisning i slöjd skapas av slöjdvalet? Huvudresultaten var att tradition är orsaken till varför skolor genomför vad slöjdlärare kallar för slöjdval i grundskolans senare år. Slöjdvalet upplevs av de intervjuade slöjdlärarna sompositivt, likaså av eleverna. De främsta fördelarna med val av materialinriktning visade sig vara:- Mer motiverade och drivna elever- Högre måluppfyllelse och betyg hos eleverna- Ett mer varierat yrke för slöjdläraren- Bättre arbetsmiljö i slöjdsalen. De mest påtagliga nackdelarna menade slöjdlärarna vara dels ojämna grupper i förhållande tillbåde storlek och kön, dels att konflikter kunde uppstå mellan lärarkollegorna samt mellan lärare och elev. Fortsättningsvis visade resultaten att slöjdvalet har påverkan och påverkas av 5 olika ramfaktorer: Tradition, gruppen, rummet, tiden och styrdokument.

Syftet med denna studie är att ta reda på om trä- och metallslöjden, dvs den del av slöjden som arbetar med hårda material kan bli sammanslagen med ämnet teknik. Bakgrunden till det är att jag vill undersöka om hur slöjdens framtid skulle kunna se ut och om man skulle behöva förändra ämnet för att låta det passa in mer i framtidens teknikutveckling. Samt om det kanske endast räcker med att ha valfria teknologiska inslag så som läroplanen redan idag tillåter. Studien har gjorts med nio semistrukturerade frågor från fyra informanter. I diskussionsdelen framgår att tekniken mycket väl kan sammanfogas med ämnet trä- och metallslöjd men med komplikationen att det kan vara svårt att få tag på lärare i ett nytt ämne som liknar Finlands motsvarighet till trä- och metallslöjd som heter teknisk slöjd. Det kommer att behövas vara en långsam övergångsprocess för att hinna få utbildade lärare som kan hantera både ämnet teknik och trä- och metallslöjd. Kanske är en mer teknologiinriktad slöjd en väg att gå har jag kommit fram till i min undersökning. En annan aspekt med denna undersökning är att jag vill ta reda på om skolämnet trä- och metallslöjdens status kan förändras, dvs. hur kan man höja det och på vilka sätt är det möjligt. Jag har funnit att slöjdämnets status varierar på olika platser och för olika människor beroende på vilken bakgrund de själv har.

Syftet med denna studie har varit att undersöka erfarna slöjdlärares upplevelser om hur upphävandet av slöjdvalet på högstadiet har påverkat slöjdundervisningen. Studien genomfördes med den kvalitativa intervjun som metod och utgick ifrån tre frågeställningar;Vad finns det för upplevda effekter med att eleverna inte får välja materialinriktning i högstadiet? Vad uppger lärarna som skäl till slöjdvalets borttagande? Vilka ramfaktorer styrslöjdvalet? Huvudresultatet visade att det främst är ramfaktor Gruppen och den ojämna gruppstorleken samt arbetsbelastningen hos slöjdlärarna som styrde slöjdvalet och var anledning till slöjdvalets borttagande. Slöjdlärarna i studien upplevde framför allt positiva effekter när eleverna har båda materialinriktningarna i högstadiet. Den negativa effekt som visade sig i studien var att elevernas möjlighet till fördjupning inom materialinriktningarna minskas.

Syftet med denna studie är att försöka förstå hur slöjdlärare ser på sambedömning som i sin tur leder till ett slutbetyg i ämnet slöjd. Studien genomfördes med kvalitativ metod där 10 stycken slöjdlärare intervjuades, alla verksamma och utbildade i grundskolans årskurs 7 - 9. Intervju med Skolverket har även gjorts för att få en klarare bild och hänvisning i frågeställningarna. Intervjuerna gav en insyn i hur olika sambedömningar ter sig i grundskolorna runt om i Sverige och hur de tänker olika kring bedömningen mot ett slutbetyg i ämnet slöjd. Slöjdlärarna har olika förutsättningar till att kunna bedriva sambedömning och har olika anledningar till vilken utsträckning sambedömning görs eller inte görs. Kunskapsnivåerna mellan de olika slöjdarterna trä- och metall samt textil varierar. I vilken utsträckning ämnesmatriser används är även de olika på samtliga skolor men något som är gemensamt är att samtliga skolor undervisar i båda slöjdarterna, har samma betygskriterier och sätter ett gemensamt termins och slutbetyg i ämnet slöjd. Studien indikerar att det behövs mer forskning kring sambedömning och hur slöjdlärare tillsammans sätter betyg i ämnet slöjd och kanske undersöka hur olika detta görs runt om i skolorna i Sverige.

Ämnet slöjd skrivs fram som ett gemensamt ämne enligt den nu gällande läroplan, men som i praktiken är uppdelad i två slöjdinriktningar. Traditionens makt är stor över hur slöjdundervisningen skall mötas och bearbetas. Syftet med studien har varit att undersöka hur slöjdlärare arbetar vid högstadieskolor som i organisationen av slöjdämnet suddat ut gränserna mellan materialinriktningarna textilslöjd och trä- och metallslöjd. Syftet har studerats genom frågeställningarna: Hur beskriver lärare att det kollegiala samarbetet fungerar i det gemensamma slöjdämnet i relation till planering, undervisning och bedömning? Vilka ramfaktorer styr detta samarbete och hur inverkar det organisatoriskt på utformandet av det gemensamma slöjdämnet? Studiens empiri har sin grund i kvalitativa intervjuer av sex slöjdlärare som arbetar med slöjd som ett ämne. Det kollegiala samarbetet och slöjdundervisningen påverkas organisatoriskt av olika ramfaktorer, påverkas både positivt och negativt. Slöjdlärarna har beskrivit olika faktorer och situationer i sitt samarbete som har gjort att de befinner sig där de är med sitt kollegiala samarbete. Resultatet i studien har visat att ramfaktorer som tid har en stor inverkan på samarbete mellan slöjdlärarna, påverkan på hur lärarnas schemapositioner och gemensamma planeringstid ser ut. Samt påverkan på faktorer som hur stora elevgrupper man möter och slöjdsalarnas placering i förhållande till varandra.

<p>Studiens <em>syfte</em> har varit att undersöka några verksamma trä- och metallslöjdslärares erfarenheter, tankar och upplevelser kring sin undervisning för elever som har någon form av neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, hur denna elevgrupp kan bemötas samt vilka arbetssätt som gynnar denna elevgrupp. <em>Bakgrunden</em> ger en översikt av begreppet <em>en skola för alla</em>. Vidare behandlas de olika diagnoserna med utgångspunkt i medicinska och psykiatriska kriterier. Fokus ligger på hur problembilden ser ut samt på vilka sätt man kan bemöta denna elevgrupp ur ett pedagogiskt perspektiv. Vidare beskrivs synen på diagnoser samt olika förhållningssätt och strategier som kan vara användbart för verksamma trä- och metallslöjdslärare som arbetar med denna elevgrupp. <em>Metoden</em> har varit en kvalitativ<strong> </strong>intervjustudie<strong> </strong>med<strong><em> </em>s</strong>tandardiserade intervjufrågor med öppna frågor och svar.<strong><em> </em></strong><em>Resultatet</em> påvisar behov av mer utbildning kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Det finns en brist på kompetens där lärarutbildningen inte lyckats ge sina studenter lämplig utbildning. De deltagare som visar på en stor kompetens har på eget initiativ skapat sig kunskap rörande elevgruppen i fråga. Dessa deltagare ser också lättare personen bakom diagnosen, alltså förmågan att kunna se alla elever för den de är. Resultatet beskriver allt från att några inte gör något utöver det vanliga för att anpassa undervisningen, till deltagare som har en mycket genomtänkt undervisning. Slöjden är rörlig, med mycket ljud och intryck vilket kan innebära problem för elevgruppen i fråga. Samtidigt finns det också fördelar eftersom eleverna får gå runt, prata med varandra, hjälpa varandra och ta pauser när det behövs vilket ger en tillåtande miljö. Studiens deltagare är övervägande positiva gällande inkludering av dessa elever och menar att undervisningens utformning gör skillnad för hur delaktig eleven blir. Mina förväntningar och erfarenheter innan jag startade denna studie var att slöjdlärare hade för lite kompetens att bemöta dessa elever. Delvis har jag fått detta bekräftat, men också bevisat för mig att kompetens och möjligheter finns så att även dessa elever kan erbjudas en kreativ, givande och stimulerande undervisningsmiljö.</p>

Studiens syfte har varit att undersöka några verksamma trä- och metallslöjdslärares erfarenheter, tankar och upplevelser kring sin undervisning för elever som har någon form av neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, hur denna elevgrupp kan bemötas samt vilka arbetssätt som gynnar denna elevgrupp. Bakgrunden ger en översikt av begreppet en skola för alla. Vidare behandlas de olika diagnoserna med utgångspunkt i medicinska och psykiatriska kriterier. Fokus ligger på hur problembilden ser ut samt på vilka sätt man kan bemöta denna elevgrupp ur ett pedagogiskt perspektiv. Vidare beskrivs synen på diagnoser samt olika förhållningssätt och strategier som kan vara användbart för verksamma trä- och metallslöjdslärare som arbetar med denna elevgrupp. Metoden har varit en kvalitativ intervjustudie med standardiserade intervjufrågor med öppna frågor och svar. Resultatet påvisar behov av mer utbildning kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Det finns en brist på kompetens där lärarutbildningen inte lyckats ge sina studenter lämplig utbildning. De deltagare som visar på en stor kompetens har på eget initiativ skapat sig kunskap rörande elevgruppen i fråga. Dessa deltagare ser också lättare personen bakom diagnosen, alltså förmågan att kunna se alla elever för den de är. Resultatet beskriver allt från att några inte gör något utöver det vanliga för att anpassa undervisningen, till deltagare som har en mycket genomtänkt undervisning. Slöjden är rörlig, med mycket ljud och intryck vilket kan innebära problem för elevgruppen i fråga. Samtidigt finns det också fördelar eftersom eleverna får gå runt, prata med varandra, hjälpa varandra och ta pauser när det behövs vilket ger en tillåtande miljö. Studiens deltagare är övervägande positiva gällande inkludering av dessa elever och menar att undervisningens utformning gör skillnad för hur delaktig eleven blir. Mina förväntningar och erfarenheter innan jag startade denna studie var att slöjdlärare hade för lite kompetens att bemöta dessa elever. Delvis har jag fått detta bekräftat, men också bevisat för mig att kompetens och möjligheter finns så att även dessa elever kan erbjudas en kreativ, givande och stimulerande undervisningsmiljö.

Syftet med studien har varit att undersöka hur några elever som har Aspergers syndrom upplever trä- och metallslöjdsundervisningen samt deras tankar och erfarenheter av ämnet.Övergripande syfte är att, ur ett inifrånperspektiv, ta del av upplevelser, tankar och erfarenheter från elever samt författare vilka själva har Aspergers syndrom. Bakgrunden startar med en sammanfattning av studien Kniven flyger – hur några trä- och metallslöjdslärare utformar sin undervisning för elever som har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar(Jakobsson Löfgren, 2010). Vidare beskrivs Aspergers syndrom ur ett utifrån samt inifrånperspektiv. Därefter redogörs för begreppen en skola för alla, delaktighet, diagnosens vara eller icke vara, följt av Lpo94 och kursplanen i slöjd. Avsnittet avslutas med att beskriva kreativitet och skapande samt begreppet KASAM. Metoden har varit en tolkning utifrån respondenternas skriftliga svar, med en hermeneutisk fenomenologisk ansats. Totalt har 13 elever från två olika skolor svarat på fjorton frågor med öppna svarsalternativ. Då studien sökt svar på deltagarnas egna upplevelser av undersökningsområdet, föll det sig naturligt att inta ett elevperspektiv. Resultatet visar att upplevelsen av slöjd är övervägande positiv. Några elever upplever ljud från maskiner som påfrestande, dock verkar drivkraften för slöjd vara starkare än det obehag som maskinernas ljud utgör. Elva av tretton elever arbetar helst ensamma, samtidigt finns nyfikenhet hos några till att ingå i grupparbete. Eleverna från skola B beskriver att de inte får den hjälp de vill ha. Däremot känner eleverna från skola A sig sedda och får hjälp. Eleverna i studien efterfrågar bland annat en lärare som är positiv, sätter eleven i fokus, är tydlig och har tålamod. Lärarens roll och hur denne kan stå i vägen för ämnet har blivit tydlig i resultatet. En slutsats av studien är att upplevelsen av slöjden hos eleverna är beroende av det förhållningssätt läraren har. Vidare kan sägas att beroende av hur förutsägbar och tydlig undervisningen är samt lärarens sätt att förmedla sig till eleverna, påverkar hur och om eleven uppfattar slöjden som begriplig, hanterbar och meningsfull.