<p>The country Cambodia has in the last recent years prospered as an international tourist destination and the tourism industry has become more recognised as a major source of income. The international tourist destination has therefore come to occupy an important role for the country’s economic development. Concerning the fact that Cambodia is a Third World country the local community can be extremely vulnerable in relation to the consequences that international tourism can create. The project ChildSafe was formed by the organization Friends International as a consequence of the poor situation for street children.</p><p>This project works to protect children from all sorts of abuse. This project has also developed information for the international tourist to take part of while visiting the country. This information provides guidelines concerning how to act as a responsible tourist. The aim of this study is consequently to investigate how international tourism can influence the social community in Cambodia.</p><p>To limit the research the study will focus on the organization ChildSafe and their work to promote a sustainable social development. It will also focus on the Ministry of Tourism and their work and attitude towards the same issue.</p><p>The result of the study shows that international tourism affects the social community in many ways, both positive and negative. International tourism can contribute to the community and create a sustainable social development if there is support, information, incentives or regulations for the tourists that interests them or controls them in a way that is beneficial for the local community.</p><p>Both ChildSafe and the Ministry of Tourism agree that the main positive consequence of international tourism for the social community is the revenue that the tourism industry can generate. Concerning the negative impacts of tourism the two organizations differ significantly as ChildSafe identifies many negative consequences for the social community. The Ministry of Tourism, on the other hand, believes that the negative impacts of international tourism do not affect the community significantly.</p><p>However, both organizations believe that sustainable tourism can support the local community and create a sustainable social development. It is concluded from the work done by ChildSafe that international tourism can be used to promote the social community, but only if there is support and information for the international tourists when they arrive in the country. Finally, it is concluded that support from the Ministry of Tourism is needed as it is believed that they possess the greatest power of change for the tourist destination Cambodia.</p>

Den här undersökningen handlar om i vilken mån dagstidningarna kan fortsätta att göra anspråk på att utgöra tredje statsmakten. Den tredje statsmakten utgörs av journalistiken i medierna som ska bevaka den första statsmakten regeringen och den andra, riksdagen. Jag har valt att undersöka hur kommun- och landstingsjournalistiken samt den undersökande journalistiken, prioriteras på tidningarna. Alltså motsvarigheten till regering och riksdag på lokal nivå. 21 ansvariga utgivare vid den största tidningen i respektive län/region har fått möjlighet att svara på en enkät, svarsfrekvensen blev 66,6 procent. Dessutom har jag besökt fem tidningar i mellansverige för att genomföra halvstrukturerade intervjuer med fem reportrar om hur de upplever möjligheterna att verka som tredje statsmakten. De viktigaste slutsatserna är att samtidigt som två regeringsutredningar visat på mediernas viktiga roll i demokratin uppger flera ansvariga utgivare inte den traditionella definitionen av tredje statsmakten. De svarar istället allt från att ” Har ingen definition” till att ”Har aldrig ställt mig den frågan”. De fem reportrarna har alla en definition som ligger i närheten av den allmänt vedertagna. Reportrarna har sett hur antalet journalister på redaktionerna blivit färre samtidigt som arbetstakten ökat på redaktionerna. De upplever att det blir allt svårare att bevaka makten. Samtidigt som resurserna minskat har informationsflödet i övrigt ökat, dessutom blir den lokala politiken allt mer komplicerad att bevaka. Enkäten bland de ansvariga utgivarna visar att antalet kommun- och landstingsreportrar, samt tillfälliga grävgrupper har ökat jämfört med för tio år sedan, men det har inte gått att få fram om de arbetar heltid eller deltid. Reportrarna vittnar i intervjuerna om att det finns flera reportrar på respektive redaktion som bevakar kommunen, men i många fall har allmänreportrar ansvar för en eller flera nämnder, vilket leder till en lägre grad av specialisering i ämnet. De intervjuade reportrarna oroar sig för framtiden och möjligheterna att kunna genomföra en kvalificerad samhällsjournalistik. De ser därmed svårigheter att fylla rollen som demokratins kontrollanter. Det är framförallt i fortsatta neddragningar på redaktionerna samt kravet på kortare texter, ”snuttifiering” som de ser som de största hoten.

Background and problem: In March 15, 2009, the third piece of money laundering directive was introduced which mean a more strict legislation in control against money laundering and terrorist financing. The directive is based on a risk based point of view which means that the resources should be used where the needs are. The responsibility for financial companies and other parts are bigger then before which means that they have to get a more extensive customer knowledge etc. It has however been appeared that the directive in some cases lack of precision and clarity which creates an insecurity among those who are included by the law.  Purpose: The purpose of this paper is to examine which consequences the third piece of money laundering will bring on the banks customer relationships and how the employees work assignments at the banks will be affected. The authors also want to examine how the extension of money laundering will be affected and clarify if there is any indistinctness about how the application looks around the banks. Method: The authors choose to use a qualitative method and the empiric material has been collected through personal meetings, telephone interviews and through e-mail answers.   Conclusion: The majority sees the third piece of money laundering directive as something positive which will protect both the banks and their customers. Although it has been showed that the banks think that some parts of the directive is both unclear and meaningless since they don’t get the tools which are required to complete the work. The customers of the banks will be exposed for more and personal questions then before which has led to that the customers in some cases feel insulted. Since also the employees of the banks will be affected of the new routines and have to deal with irritated customers, it is important that they will experience good internal education. The authors have discovered some lack in these educations since the employees aren’t aware of that they personally can be judged to fines if they don’t live up to the legislation.   Future studies: A proposal for future studies is to after a time examine if the directive has got the effect that the legislation aims to, videlicet examine if the extent of money laundering has been reduced.   Keyword: Risk based point of view, the third piece of money laundering directive, agency theory, and politically exposed persons

Byggavtalet AB 04 återfinns inom entreprenadrättens område, ett område vars särdrag bland annat utgörs av bristen på lagregleringar. Istället bildar avtalen i den så kallade AB-familjen en systematik som fungerar såsom reglering som används och accepteras av de flesta parter på området. Ryggraden, och stommen, i denna systematik utgörs av avtalet AB 04 för generalentreprenader och delade entreprenader, och ABT 06 för totalentreprenader. De övriga avtalen (bland andra AB-U 07, ABT-U 07, ABM 07 och ABK 09) innehåller liknande typer av regler och är utformade för att fungera tillsammans i en kontraktskedja. Under entreprenadarbeten används som regel byggavtalet AB 04 mellan såväl byggherre och entreprenör, som entreprenör och dennes underentreprenörer. Ansvarsfördelningen för en skada på tredje man regleras genom 5:13 i AB 04, och skada på sådana som inte är tredje man i 5:11. Definitionen av vem som utgör tredje man och vem som inte gör det är således central för förståelsen av ansvarsfördelningen mellan beställare och entreprenör. 5:11 och 5:13 skiljer sig åt vad gäller ansvarsform (presumtionsansvar i 5:13, och culpaansvar eller felansvar i 5:11) och placeringen av bevisbördan. Dessutom innehåller 5:11 ansvarsbegränsningar vad gäller beloppet (15 % av kontraktssumman, eller det belopp som ansvarsförsäkring utgör) och industriell produktion eller annan kommersiell verksamhet. Genom den vida skrivningen i 5:13 och genom att ingen praxis finns i frågan finns osäkerhet kring frågan om ansvarsfördelningen. Med tredje man i den betydelse som åsyftas i 5:13 måste, enligt uppsatsens resultat, förstås alla som inte är part i avtalet, undantaget underentreprenörer, underleverantörer och övriga som står i avtalsförhållande med någon av parterna avseende entreprenaden. Det vill säga såväl sådana skadelidande som är helt frikopplade från avtalsparterna, som skadelidande som står i avtalsförhållande med någon av parterna, men inte rörande entreprenaden. Med detta som grund blir effekten att de skadetyper som räknas in under första stycket i 5:13 är alla skador som kan träffa dessa personer som kan vara tredje man. Det finns inget gehör för begränsningar av vad paragrafen är ”åsyftad” att innebära, likt de Byggandets kontraktskommitté (BKK) ger uttryck för i sina yttranden. En osäkerhet av den typ som finns i AB 04 är olämplig, med tanke på de stora skillnader som finns i 5:11 och 5:13. Genom ett förtydligande av paragraf 5:13 vid exempelvis nästa revidering av AB 04, och en anpassad standardiserad försäkringslösning, skulle problematiken enkelt kunna undvikas.

<p>Den här undersökningen handlar om i vilken mån dagstidningarna kan fortsätta att göra anspråk på att utgöra tredje statsmakten. Den tredje statsmakten utgörs av journalistiken i medierna som ska bevaka den första statsmakten regeringen och den andra, riksdagen. Jag har valt att undersöka hur kommun- och landstingsjournalistiken samt den undersökande journalistiken, prioriteras på tidningarna. Alltså motsvarigheten till regering och riksdag på lokal nivå. 21 ansvariga utgivare vid den största tidningen i respektive län/region har fått möjlighet att svara på en enkät, svarsfrekvensen blev 66,6 procent. Dessutom har jag besökt fem tidningar i mellansverige för att genomföra halvstrukturerade intervjuer med fem reportrar om hur de upplever möjligheterna att verka som tredje statsmakten.</p><p>De viktigaste slutsatserna är att samtidigt som två regeringsutredningar visat på mediernas viktiga roll i demokratin uppger flera ansvariga utgivare inte den traditionella definitionen av tredje statsmakten. De svarar istället allt från att ” Har ingen definition” till att ”Har aldrig ställt mig den frågan”. De fem reportrarna har alla en definition som ligger i närheten av den allmänt vedertagna. Reportrarna har sett hur antalet journalister på redaktionerna blivit färre samtidigt som arbetstakten ökat på redaktionerna. De upplever att det blir allt svårare att bevaka makten. Samtidigt som resurserna minskat har informationsflödet i övrigt ökat, dessutom blir den lokala politiken allt mer komplicerad att bevaka. Enkäten bland de ansvariga utgivarna visar att antalet kommun- och landstingsreportrar, samt tillfälliga grävgrupper har ökat jämfört med för tio år sedan, men det har inte gått att få fram om de arbetar heltid eller deltid. Reportrarna vittnar i intervjuerna om att det finns flera reportrar på respektive redaktion som bevakar kommunen, men i många fall har allmänreportrar ansvar för en eller flera nämnder, vilket leder till en lägre grad av specialisering i ämnet.</p><p>De intervjuade reportrarna oroar sig för framtiden och möjligheterna att kunna genomföra en kvalificerad samhällsjournalistik. De ser därmed svårigheter att fylla rollen som demokratins kontrollanter. Det är framförallt i fortsatta neddragningar på redaktionerna samt kravet på kortare texter, ”snuttifiering” som de ser som de största hoten.</p>

<p>The aim of the essay is to investigate how the term ’Third world’ is constructed in media. With this I intend to make a historical survey of the conception. With the help of Swedish newspapers and their description of the concept, I am going to answer the following questions: How is the concept ‘Third world’ constructed in script, in a historical context and in modern time? Is there a tendency of racism in the term?</p><p>The method I used was discourse analysis. To get further answer to my questions I used postcolonialism as a theoretical starting-point, whitch brings forth the effects and after-effects colonialism has on the identity and culture of the colonialised. The concept ‘Third World’ has gone from signifying a composition of countries that wanted to prove they stood neutral in the ‘Cold war’, to, during the latest centuries, consist of a very large group of people that are believed not to be able to take care of themselves an thereby needs to be brought up by the Western world. In order to this, social hierarchies are established along with hidden conditions of power, whitch you only can start breaking down by showing that they do exist.</p>

The country Cambodia has in the last recent years prospered as an international tourist destination and the tourism industry has become more recognised as a major source of income. The international tourist destination has therefore come to occupy an important role for the country’s economic development. Concerning the fact that Cambodia is a Third World country the local community can be extremely vulnerable in relation to the consequences that international tourism can create. The project ChildSafe was formed by the organization Friends International as a consequence of the poor situation for street children. This project works to protect children from all sorts of abuse. This project has also developed information for the international tourist to take part of while visiting the country. This information provides guidelines concerning how to act as a responsible tourist. The aim of this study is consequently to investigate how international tourism can influence the social community in Cambodia. To limit the research the study will focus on the organization ChildSafe and their work to promote a sustainable social development. It will also focus on the Ministry of Tourism and their work and attitude towards the same issue. The result of the study shows that international tourism affects the social community in many ways, both positive and negative. International tourism can contribute to the community and create a sustainable social development if there is support, information, incentives or regulations for the tourists that interests them or controls them in a way that is beneficial for the local community. Both ChildSafe and the Ministry of Tourism agree that the main positive consequence of international tourism for the social community is the revenue that the tourism industry can generate. Concerning the negative impacts of tourism the two organizations differ significantly as ChildSafe identifies many negative consequences for the social community. The Ministry of Tourism, on the other hand, believes that the negative impacts of international tourism do not affect the community significantly. However, both organizations believe that sustainable tourism can support the local community and create a sustainable social development. It is concluded from the work done by ChildSafe that international tourism can be used to promote the social community, but only if there is support and information for the international tourists when they arrive in the country. Finally, it is concluded that support from the Ministry of Tourism is needed as it is believed that they possess the greatest power of change for the tourist destination Cambodia.

Syftet med studien var att öka kunskapen och förståelsen för äldres sociala behov i den tredje åldern för de som besöker träffpunktsverksamheten. För att genomföra studien har en kvalitativ intervjumetod används med fyra seniorer samt två träffpunktsledare. Detta för att få bådas perspektiv på vad ett gott åldrande innebär, men fokus har legat på seniorerna. Studien utgick ifrån två teorier, den sociala nätverksteorin och aktivitetsteorin. Dessa två är huvudteorier. I förhållande till dessa har gerotranscendensteorin används då den motsäger vad de två ovannämnda teorierna pekar på. Studiens empiriska data har analyserats efter den hermeneutiska cirkeln. Resultatet av studien visade att ett aktivt liv är av stor vikt för seniorerna som besöker träffpunktsverksamheten. Studien visade även att träffpunktsledarnas engagemang och motivation bidrar till att seniorerna upplever att de har ett inflytande i träffpunktsverksamheten. Seniorerna menade att känslan av delaktighet bottnar i den goda relation som de har till träffpunktsledaren.

The present essay concerns the Levinasian understanding of responsibility in relation to the two spheres that Levinas introduces in his second major work Otherwise than Being or Beyond Essence, namely the Saying and the Said. The essay investigates some of the different meanings that the concept responsibility takes on in regard to these two spheres, and thus also in regard to the separation between the ethical and the political that is apparent in the book. Is it possible to find a politically uttered responsibility in Levinas Otherwise than Being or Beyond Essence? The essay wants to emphasize the continuous transition between the ethical or the Saying and the political or the Said, and vice versa, with the purpose of showing how the two spheres may be conceived simultaneously. By posing the relationship between the two as a reciprocal rather than a oppositional one, the essay aims to suggest that an understanding of responsibility at once must be ethical and political. In order to show this, the essay analyses responsibility as communication, sensibility and exposure. Thereafter, it turns to Judith Butler's Giving an Account of Oneself to offer an ethical/political reading of responsibility as the subjectivity of the subject. Levinas' concepts of the Trace, the Third Party and the question of Justice is discussed, using Jacques Derrida's Adieu to Emmanuel Levinas, Bettina Bergo's Levinas Between the Ethical and the Political, and Howard Caygill's Levinas and the Political. The essay poses the question of how we are to discuss responsibility if its original, ethical meaning is undone at the very moment that we try to grasp it.  Therefore what Levinas calls the philosophical reduction of the Said is taken in consideration.

För näringsidkare i dagens samhälle är äganderättsskyddet av stor betydelse, synnerligen näregendom ägs med samäganderätt. När en gäldenär inte förmår att uppfylla sinabetalningsförpliktelser kan det leda till att gäldenären får en exekutionstitel mot sig. För attinte inskränka annans äganderätt måste det säkerställas att egendom som kan komma attutmätas ägs av gäldenären. För näringsidkare eller fysiska personer som har ingått ettsamäganderättsavtal innehållande ett försäljningsförbud, som innebär att en av andelsägarnainte får begära att samägd egendom ska bjudas ut till offentlig försäljning, är det viktigt förparterna att veta i vilka situationer deras avtal inte är gällande. Även för sökande borgenär ärvetskap om vilken egendom som är utmätningsbar och som inte kan hämmas av ettsamäganderättsavtal av betydelse. Sålunda finns det ett behov av att klargöra för vilkasituationer ett samäganderättsavtal som innehåller ett försäljningsförbud inte är gällande, föratt samägande tredje man möjligen ska kunna undvika att drabbas av en annan samägaresbetalningsförsummelser. I praxis har det fastslagits att det är betingelsen av ett förvärv somavgör när ett samäganderättsavtal står fast och när det inte gör det. Därmed torde samägandetredje man inte kunna nyttja ett samäganderättsavtal som ett hinder från att samägd egendomutmäts. För att ett samäganderättsavtal, som innehåller ett försäljningsförbud, ska kunnanyttjas som ett utmätningshinder krävs det att samägd egendom har förvärvats benefikt.I och med att HD nyligen har meddelat dom i mål Ö 2347/17 har det klargjorts vems intresse,samägande tredje mans äganderätt eller borgenärs fordringsrätt, i ett utmätningsförfarandesom ska tillmätas störst betydelse och skyddas. Betydelsen av vems intresse som väger tyngstär särskild viktig när Kronofogdemyndigheten ska avgöra om utmätning av gäldenärs lön ellerbostadsfastighet ska ske, eftersom borgenärens rätt till betalning konkurrerar med samägandetredje mans äganderätt. HD:s avgörande har tydliggjort att de omständigheter som ska beaktasoch som är av avgörande betydelse är löneutmätningens väntade tidsspann ochfastighetsutmätningens beräknade överskott. Uppsatsens slutsats följer av att det, vid ettbeaktande av de bestämmelser som gäller för samäganderätt och för utmätning samt etthänsynstagande till relevant praxis, inte tycks vara någon skillnad om samägande tredje manär en juridisk eller en fysisk person, samma regler gäller för dem båda. Det är de förhållanden,beträffande hur lång tid en löneutmätning kan väntas ta och hur stort överskott enfastighetsutmätning kan väntas ge, som råder i det enskilda fallet som avgör vems intressesom får en övervägande betydelse.