Vid både ny- till- och ombyggnation sker ofta arbete tätt inpå redan befintlig bebyggelse. Då dessa innehåller både kontor, bostäder samt övriga verksamheter är risken stor att dessa påverkas negativt av buller från närliggande byggarbetsplatser. I dagsläget finns allmänna råd som Naturvårdsverket har tagit fram. I dessa går det att utläsa vilka ljudnivåer buller från byggarbetsplatser inte bör överstiga samt under vilka tider på dygnet dessa gäller. Det är viktigt att komma ihåg att allmänna råd inte är bindande utan endast riktvärden som i möjligaste mån bör följas. Tillsynsmyndigheten på Länsstyrelsen ansvarar för att dessa följs och tar beslut i samband med byggnation vilka bullernivåer som är lämpliga. Trots förekomsten av de allmänna råden uppkommer det i stor utsträckning tvister mellan den byggande parten och tredje man. Det behöver inte enbart handla om att råden inte efterföljs utan kan i fler fall bero på andra faktorer, till exempel att informationen om kommande störningar varit otydlig. Klagomål kan även förekomma då riktvärdena följs.   Genom att diskutera bullerproblematiken med byggföretaget STRABAG Projektutveckling AB har kunskap om deras syn och erfarenhet av ämnet inhämtats. Företaget lägger stort fokus på att informera tredje man genom att skylta om kommande störningar. Enligt oss bör företaget dock arbeta mer med bland annat planering av avskärmningar mot omgivande bebyggelse. Hur bullerskärmar bör placeras i förhållande till omgivningen, hur de ska utformas och vilka områden som ska skyddas är viktiga frågor att ta upp redan under planering av projekt. Ytterligare information har inhämtats genom en enkätundersökning och intervjuer med Naturvårdsverket, kommuner och Tillsynsmyndigheten. / Construction work is often performed in close contact to existing buildings such as offices, homes and stores. The people working and living in these buildings may thereby be affected negatively by the noise occurring from the construction site. There are guidelines compiled by Environmental Protection Agency regarding the level of noise that should not be exceeded. It’s important to remember that these guidelines are only guidelines and not binding values. “Tillsynsmyndigheten” at “Länsstyrelsen” is responsible for the adherence of the guidelines and make decisions related to which noise levels are appropriate at the construction site. Even though the existence of the guidelines there are times when the construction company can disturb the third party. This does not always have to do with the fact that the noise levels have been exceeded. It could also occur if the information about upcoming disturbances has been unclear. Complaints may also occur when the guidelines are followed. By interviewing representatives at STRABAG Projektutveckling AB about disturbance caused by noise we have received their opinions and experience in the matter.  The company puts great effort to distribute the information about upcoming noise and posting it on billboards. By our opinion more effort should be added to planning upcoming projects and deciding what kind of protection should be used and the most efficient way of placing it due to its surroundings. These are questions that are to be decided in an early stage of the planning process. Additional information has been obtained through a questionnaire survey and interviews with Environmental Protection Agency, municipality and “Tillsynsmyndigheten”.

Att befinna sig i den så kallade tredje åldern, mellan avslutat yrkesliv och innan beroende av stöd i vardagen, är att vara i en tid som utmärks av att vara aktiv och där möjligheter till självuppfyllelse finns. Den här uppsatsens syfte var att undersöka hur pandemin påverkade personer i tredje åldern och hur de hanterade olika risker och önskningar gentemot bilden av sig själva som del av en särskild riskgrupp. Det undersöktes även hur dessa personer förhöll sig till att tillhöra en grupp som lyftes fram som riskgrupp baserat på sin ålder, där särskilda rekommendationer gavs av myndigheterna. Frågeställningarna fokuserade på hur dessa personer förhållit sig till risker i vardagen, pandemins fokus på äldre och upplevelsen av särskilda rekommendationer. Studien har en kvalitativ ansats och genomfördes med hjälp av sju djupintervjuer. Respondenterna var mellan 70–82 år och hade alla slutat arbeta i försörjningssyfte. Baserat på tidigare forskning har två teoretiska ingångar använts - Anthony Giddens teorier om risk och tillit samt Axel Honneths erkännandeteori. Resultatet visade att pandemin gick att betrakta som ny och särskild situation, vilket lett till att vardagen fått omformas och fyllas med ibland ny mening men också nya former för att upprätthålla meningsfullhet. Att bibehålla självständighet framstod som en viktig drivkraft bakom olika beslut som togs i vardagen i förhållande till riskhantering och skapande av nya rutiner. Hanterandet av en ny vardag, med förändrade villkor och en ny uppfattning om ens ålder präglades av ett aktivt hanterande för att dels väga olika risker mot varandra i pandemin och balansera detta mot behovet av erkännande. På olika sätt framträdde de egna förmågorna som en viktig aspekt i hur personerna i intervjuerna bedömde sin egen situation i pandemin och de egna möjligheterna till anpassning och skapande av en ny vardag. Detta resultat diskuteras i slutet i relation till tidigare forskning och metodologiska och teoretiska val. Uppsatsen utmynnar i en diskussion där resultaten om hur de komplexa relationer mellan självständighet och begränsningar som hanterades i pandemin kan förstås.

No description available.

Den åldrande befolkningen ställer krav på samhällsplaneringen att skapa nya boendeformer för äldre. Syftet med den här studien är att undersöka äldres boendepreferenser och syn på att dela gemensamma ytor med Uppsala kommun som fallstudie. Uppsala kommun är medlemmar i WHO:s nätverk för äldrevänliga städer sedan 2016 och antog 2020 strategin: äldrevänlig kommun som ett sätt att implementera äldrevänlig utveckling i många områden. Den här studien använder en blandad metod av både en kvantitativ och kvalitativ ansats med sekundära och primära data. Studien granskar styrdokument från Uppsala kommun gällande bostäder för äldre och presenterar intervjuer med tjänstepersoner från Uppsala kommun. Dessutom presenterar studien en kvantitativ enkätundersökning om äldres boendepreferenser samt kvalitativa intervjuer med äldre kvinnor boende i olika upplåtelseformer om deras syn på att dela gemensamma ytor med sina grannar som ett sätt att minska sin boendekostnad.  I studien identifieras vad för ytor man egentligen kan tänkas dela med sina grannar och varför vissa ytor är viktiga att ha i den egna lägenheten. Studiens resultat visar att de allra flesta inte vill dela ytor om de inte behöver, men att toalett och dusch är den främsta ytan man vill ha privat och att det blir allt viktigare när man blir äldre. Kommunen behöver planera för att skapa en större variation av bostäder för äldre i framtiden, delningsbostäder kan vara en lösning för de som har svagare ekonomi men även en lösning för att öka den sociala integrationen hos äldre och minska ensamhet.

During the Middle and Late Neolithic, especially in south-eastern Sweden, the archaeological material sometimes reveals a type of hybrid ceramic that was previously classified as a Battle-axe ceramic. But as recent as the latter part of the 1990s, this hybrid pottery was again noticed by researchers in a compilation of Neolithic pottery. In this compilation, the name Third Group is used as a collective name for the hybrid ceramics. Further studies have since resulted in a relatively restrictive template with several subgroups where the material has been defined as the Third Group. This work is a type of definition analysis with an element of comparative analysis where the use of the term Third Group is analyzed, as well as the definition behind the term. The main goal of the study is that during the relatively short period the term has been in use, be able to follow and gain a deeper understanding of how words and definitions in technical language are used, developed, and discussed. The aim of the study is to show that communication and language use within one's own profession is extremely relevant for further research.

SammanfattningMaria Montessori och Loris Malaguzzi är grundare till två olika arbetssätt inom förskolansverksamhet: Montessoripedagogik och Reggio Emilia filosofi. Båda har som central punkt attarbeta med språkstimulering med hjälp av pedagogisk miljö och material. Enligt läroplanenhar pedagogerna skyldighet att utmana barnen i de olika uttrycksformer som förskolanerbjuder. Syftet med detta arbete är att se hur pedagoger arbetar med språkstimulering ochkommunikation inom deras inspirationer, hur pedagogerna planerar och utför sitt arbete samthur den pedagogiska miljön utformas. Dessutom vill vi se vilka likheter och skillnader detfanns mellan dessa inspirationer. Genom litteratur om de olika inspirationerna så har vi kunnatkoppla ihop teori och praktik med bland annat stöd ifrån teoretiker som Jean Piaget och LevVygotskij.Det empiriska materialet som vi har samlat in är består av intervjuer med pedagoger samtobservationer i barngrupper. De slutsatser som vi dragit är att inspirationerna egentligen ärväldigt lika varandra, samtidigt finns det skillnader de emellan. Både Montessoripedagogikenoch Reggio Emilia filosofin är väldigt noga med att den pedagogiska miljön är uppbyggd såatt barnen ska få inspiration till ett lärande. Skillnaden är att Montessori är en pedagogik ochhar en metod att följa medan Reggio Emilia filosofin är ett synsätt och har ett arbetssätt sompedagogerna själv får tolka och planera verksamheten efter.NyckelordMontessoripedagogik, Reggio Emilia filosofin, den tredje pedagogen, Maria Montessori,Loris Malaguzzi.

Denna studie är ett utvecklingsinriktat arbete som använder aktionsforkning som metod för att utveckla lärmijön i förskolan. Fantasilek och konstruktionslek hanteras ofta separat, men i vår studie avser vi i stället använda en kombination genom att fokusera på den tredje pedagogen, det vill säga lärmiljön. Syftet är att dokumentera och utvärdera ett aktionsforskningsprojekt med målet att förändra förutsättningarna för barnens lek på en förskola, så att avdelningens barn kan känna sig välkomna, trygga och därmed vill leka i rummet. I aktionsforskningsprojektets båda aktioner användes loggbok, observationer och reflektionsmöten för att dokumentera processen. Resultatet visar att lärmiljön i rummet Gläntan utvecklades genom de båda aktionerna. Kombinationer av konstruktions- och fantasilek kom till uttryck i barnens lek. Dessutom såg alla deltagare att barnen tycktes känna sig trygga och säkra i sina lärmiljöer. Viktigt i den här typen av aktionsforkningsprojekt är att även personalen ges tid för reflektion tillsammans med studenterna och att hänsyn tas till förskolans planering av verksamheten.

This essay is about third-party sexual harassment. That type of harassment occurs when a person who isn’t employed by the company harasses an employee. It may be a customer, guest, client, patient or similar. Statistics show that sexual harassment by third parties is more common than sexual harassment by employers or colleagues. The purpose of this essay is to find out and analyze what regulation there is regarding the subject and whether the protection for employees against third parties is stronger or weaker in comparison to the protection that exists against employers and colleagues. The essay will also pay attention to sanctions to be able to compare the penalties in different laws. With an application of the legal dogmatic method, sources of law such as legislation, legislative history, case law, and doctrine have been analyzed to fulfill the purpose and answer the questions asked. Although third-party sexual harassment is more common than when the harasser is an employer or colleague, the legal investigation shows that the protection against third parties is insufficient. The protection against employers and colleagues, on the other hand, is both clearer and more solid. Despite the gaps in current regulation, the future seems bright. There is more than one proposal on how to make improvements in this area, both within Swedish, international and EU law.

No description available.

Bakgrund: Lumbal smärta (LP) och bäckengördelssmärta (PGP) är vanligt förekommande för gravida kvinnor. Detta beror på olika faktorer, till exempel mekaniska, hormonella och övriga livsstilsrelaterade faktorer. Denna typ av problematik är vanligt förekommande under den tredje trimestern av graviditeten. Denna period ställer krav på den gravida kvinnan då fostret är som störst under denna period. Fysisk aktivitet har enligt tidigare forskning haft en positiv inverkan på lumbal smärta och bäckengördelsssmärta under graviditet. Den träning som rekommenderas under graviditet är muskelstärkande träning, framför allt träning för bäckenbottenmuskulaturen och bålen. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att sammanställa litteratur gällande hur fysisk träning kan påverka ländryggssmärta och bäckengördelssmärta hos gravida kvinnor i den tredje trimestern. Metod: En litteraturstudie utfördes. PICO modellen användes för att avgränsa frågeställningen. Därefter tillämpades en uttömmande sökstrategi för att hitta relevanta artiklar. Databaserna PubMed, CINAHL och AMED användes. Inkluderade artiklar kvalitetsgranskades med hjälp av SBU:s granskningsmallar. Resultat: Åtta artiklar inkluderades. Dessa visade att fysisk träning har reducerande effekt på Lumbal smärta och bäckengördelssmärta. Träning för bäckenbottenmuskulatur, bål och nedre extremitet studerades specifikt och hade en positiv inverkan på aktuell problematik. Diskussion: Eftersom flera olika typer av artiklar inkluderades, blev evidensgraden begränsad. Det fanns inte tillräckligt med relevanta RCT-studier att tillgå i valda databaser för att uppnå hög evidensgrad. Konklusion: Olika typer av fysisk träning har effekt på aktuell problematik. Vidare forskning behövs för att kunna dra slutsatser gällande ämnet.