The purpose of this paper is to examine the strategies used by library personell to motivate young people between the ages of thirteen and seventeen to visit the library or otherwise make use of its services. This question is answered through empiric material in the form of semi-structured interviews with librarians at five different libraries in southern Sweden. The findings are then analysed through the lens of the four spaces model, which is used to categorize and evaluate the results. The interviews show that the librarians share an interest in creating a library that appeals to the youth, but likewise acknowledge that doing so is a difficult and complicated challenge. Although most of the libraries did not operate under a clearly defined strategy when marketing to this demographic, the description of the librarians’ work was fairly consistent among the interviewees. The libraries use various methods such as cooperating with other youth-centered institutions and hosting activities based around user participation. Only on select issues, such as the implementation of social media, did the interviewees present differing opinions. The results also show that young peoples’ usage of the library is largely location-dependent as libraries in smaller communities experience considerably higher difficulty in attracting young visitors. The findings of this study are largely consistent with previous research concerning public libraries’ work with young people and user interaction.

I denna studie analyseras individernas uttryck för identitetsutveckling bland personer med utländsk bakgrund. För att genomföra studien används kvalitativa intervjuer med sju informanter, vilka samtliga har en utländsk bakgrund. Av dessa är fyra informanter män och tre är kvinnor. Efter genomförandet av intervjuerna genomfördes en tematisk analys av transkriberingarna för att undersöka hur de uttryckte sin identitetsutveckling. Genom analysen konstateras att samtliga informanter uttryckte en form av "mellanförskap" i sin identitetsutveckling. Denna analys ger en tydlig och omfattande bild av hur informanternas identitetsutveckling har formats samt vilka faktorer som har påverkat denna process. Bland de bidragande faktorerna återfinns anpassningsutmaningar, språkliga aspekter, kulturella influenser, religiösa värderingar och liknande faktorer.

Denna studie syftar till att undersöka hur utanförskap och gemenskap kommer till och utvecklas i utsatta svenska områden. Då klyftorna mellan innerstad och förort växer allt större och synen på specifika förorter förändrats, är det väsentligt att undersöka varför detta är fallet och vad det har för konsekvenser. Genom att analysera ett 50-tal personliga berättelser i olika former och söka spår efter beståndsdelar av såväl materialistiska som idealistiska förklaringsmodeller tillförs en nyanserad bild av utanförskap i förorter. Fortsättningsvis ser vi, utifrån dessa personliga skildringar, närmare på hur gemenskap kan utvecklas trots den marginalisering människor i dessa områden upplever. Analysen visar att utanförskap attribueras till både diskriminerande förhållningssätt och att välfärdsinstitutioner retirerar. Vidare ser vi att gemenskap följaktligen utvecklas som en motreaktion till dessa orättvisor. Resultaten åskådliggör således att gemenskap i förorter kännetecknas av flera olika aspekter. Sammanhållningen karakteriseras av idéer kring civilsamhälle och plats samt reflektioner kring identitet. Vi finner även att gemenskapen upplevs vara en direkt reaktion mot utanförskapet och att den utmärks av människors olikheter samt utvecklingen av språk och identiteter. Till följd av analysen konstaterar vi att det förekommer flera olika förklaringar till fenomenen och att en hybridteori kan utvecklas för vidare forskning inom området.

Denna uppsats utgår från att sociala medier ses som platser till vilka personer skapar platskänsla. Det är en fallstudie som studerar några få yngre äldre, deras användande av sociala medier och hur de skapar platskänsla till dem. Även hur personerna förhåller sig till platserna och vilka egenskaper de ger dem undersöks. För att samla in material har semistrukturerade intervjuer genomförts med fyra personer. Studien visar att personer använder sociala medier på olika sätt och därmed skapar olika stark platskänsla till platserna. Hur informanterna identifierar sig med platserna varierar, en del upplever mer insideness än andra. Det som kan ses är att de som skapar starkast platskänsla är de som uppfattas vara mest insiders. Slutligen visar studien att olika personer ger platserna olika karaktäristika. Baserat på dessa kan de studerade sociala medierna ses som virtuella tredje platser, dock inte optimala sådana i varje enskilt fall. Studien utgår från ett individperspektiv. Det som presenteras baseras på just dessa individers känslor och upplevelser och representerar inte en hel generations uppfattningar. Den yngre äldre delen av befolkningen glöms ofta bort eller klumpas ihop och är inte alltid uppmärksammade som internetanvändare. Detta är förhoppningsvis ett steg i rätt riktning mot att belysa just dessa personers roll på sociala medier.

This essay is a qualitative study based on interviews. This essay focuses on studying six primary schools teachers and twelve primary school students  experiences and descriptions of English teaching design in relation to students interests and experiences. The purpose is to investigate what motivates student learning and how students extramural meetings, english activities outside school, incorporate in English teaching to create a meaningful teaching for the students.     The results has been analyzed through theoretical perspectives about intrinsic motivation, the theory of a third area and design for learning. The results show that the teachers in this study are aware of the students extramural activities and uses them as a resource in the English teaching. Previous research has shown that there is a gap between the English used in school and the English used outside of school.  The results show that to be able to bridge the gap between the two cultures of english teachers have designed their English lessons by the theory of a third area and a design for learning to motivate their students.

Syftet med denna studie är att undersöka hur unga vuxna som växer upp i Sverige med utländsk bakgrund formar och reflekterar över sin etniska identitet, samt eventuella identitetskriser. En etnisk identitetskris syftar till upplevelsen av inte kunna identifiera sig med någon specifik etnicitet, som en följd av att växa upp med utlandsfödda föräldrar. Tidigare forskning visar att dessa ungdomar upplever en problematik kring formandet av sin identitet, och att deras etnicitet spelar en betydande roll i den processen. Denna uppsats ämnar att bidra till att belysa detta problem, samt att bidra till att närma sig förståelsen för hur individers problem kring etnisk identitet kan få större samhälleliga konsekvenser. För att utföra denna studie har det genomförts tio stycken intervjuer med respondenter i åldern 18–30 som har utlandsfödda föräldrar. Undersökningen baseras på en analys av respondenternas intervjusvar som har kodats och tematiserats. Vidare präglas studiens metodologiska ansats av ett fenomenologiskt perspektiv, i kombination med en klassisk komparativ analysmetod.  Det teoretiska ramverket för undersökningen grundar sig i George Herbert Mead och Herberts Blumers teorier om symbolisk interaktionism, med stöd av Anthony Giddens teori om självidentitet samt Joane Nagels perspektiv etnisk identitet och kulturell grupptillhörighet. Denna studie har med hjälp av ovanstående upplägg bidragit till fältet av forskning som belyser problem kring etniska identitetskriser och social fragmentering. Resultatet har påvisat att den etniska identitetskrisen är aktuell i dagens Sverige och ger upphov till utvecklandet av en så kalla tredje identitet, som i vissa fall baseras på att erövra vad det innebär att vara svensk, medan det i andra fall handlar om att anamma ett kränkande skällsord som “blatte”.

The purpose of this thesis is to research public librarians view ofthe public library as a meeting place and how it may contribute tofacilitate social integration. To study this we have asked thefollowing research questions: How do public librarians work withthe public library as a meeting place? And how do they contributeconditions for “soft inclusion”?The method we have used for this study is semi-structuredinterviews. Seven public librarians from the Gothenburg areawere interviewed and the empirical material was analyzed usingqualitative content analysis.As a theoretical foundation we have used Dorte Skot-Hansensmodel of the public library as a third place and Mikael Stigendalstheory on social inclusion. Furthermore have we used research onthe public library as a meeting place and social integration as acomplement to the model and the theory.Conclusions from the material gathered is that public librarianssee the public library as a meeting place with potential tocontribute to integrating individuals and groups with one another.The librarians’ foremost method was to attract visitors withactivities aimed at certain target groups. According to thelibrarians the result of people meeting others different fromthemselves at the public library could lead to better understandingand tolerance between individuals.The purpose of this thesis is to research public librarians view ofthe public library as a meeting place and how it may contribute tofacilitate social integration. To study this we have asked thefollowing research questions: How do public librarians work withthe public library as a meeting place? And how do they contributeconditions for “soft inclusion”?The method we have used for this study is semi-structuredinterviews. Seven public librarians from the Gothenburg areawere interviewed and the empirical material was analyzed usingqualitative content analysis.As a theoretical foundation we have used Dorte Skot-Hansensmodel of the public library as a third place and Mikael Stigendalstheory on social inclusion. Furthermore have we used research onthe public library as a meeting place and social integration as acomplement to the model and the theory.Conclusions from the material gathered is that public librarianssee the public library as a meeting place with potential tocontribute to integrating individuals and groups with one another.The librarians’ foremost method was to attract visitors withactivities aimed at certain target groups. According to thelibrarians the result of people meeting others different fromthemselves at the public library could lead to better understandingand tolerance between individuals. / Program: Bibliotekarie

This study is about how body activists use the social media platform Instagram to convey activistic messages and also how these activist’s messages relate to gender stereotypes in the patriarchal society. The aim of this study is to investigate how semiotic resources are used to convey activistic messages through text and images respectively. The study is based on thirteen posts from four different Instagram accounts run by self-appointed body activists; @sarasongbird, @fitnessfeministen, @lindamariie and @stinawollter. The study adopts with a qualitative text analytic approach with a semiotic framework. The theoretical approaches of this study are gender, third wave feminism and gender stereotypes. The results of the analysis showed that there were some consistent similarities in how activists conveyed their messages, but also some differences. The results are presented through six themes; normalization of the body, sexualisation of the body, community informative, stereotypes and norm breaking. The analysis also shows that the activists both challenge and sustain gender stereotypical attributes.

Syftet med denna studie är att undersöka vilken betydelse ideologi har när politiska beslut tas inom sjukvårdspolitiken, om det går att utläsa en ideologisk tanke bakom beslutsfattande inom hälso- och sjukvårdsnämnden i Västernorrlands region. Undersökningen baseras på protokoll från nämnden under perioden januari 2015 – december 2017, under denna period sker en omorganisering inom specialistvården i Västernorrland, där delar av Sollefteå sjukhus avvecklas och det sker en uppstart av länsövergripande verksamheter istället för tre självstyrande sjukhus. Protokollen analyseras med en kvalitativ textanalys som metod, protokollen studeras även utifrån en idealtypsanalys och materialet som används samlades in på Region Västernorrlands hemsida. Resultatet visade att det gick att påvisa att ideologi kan ha en liten betydelse, även om besluten förefaller tas rent strategiskt för att förbättra den ekonomiska situationen inom Västernorrlands specialistvård. De tendenser som ses i resultatet är att den klassiska socialistiska ideologin har en mindre betydelse och att den tredje vägen inom socialismen utmärker sig starkare i protokollen, liberalismens ideologi går att utläsa från vårdalliansens uttalande och röstning i protokollen. Skillnaden ligger snarare i sakfrågan än mellan de olika partiernas ideologier vilket skulle kunna förklaras av att skillnaden mellan vänsterpartierna och högerpartierna har minskat.

<p><em>Background and problem:</em> In March 15, 2009, the third piece of money laundering directive was introduced which mean a more strict legislation in control against money laundering and terrorist financing. The directive is based on a risk based point of view which means that the resources should be used where the needs are. The responsibility for financial companies and other parts are bigger then before which means that they have to get a more extensive customer knowledge etc. It has however been appeared that the directive in some cases lack of precision and clarity which creates an insecurity among those who are included by the law. </p><p><em>Purpose:</em> The purpose of this paper is to examine which consequences the third piece of money laundering will bring on the banks customer relationships and how the employees work assignments at the banks will be affected. The authors also want to examine how the extension of money laundering will be affected and clarify if there is any indistinctness about how the application looks around the banks.</p><p><em>Method:</em> The authors choose to use a qualitative method and the empiric material has been collected through personal meetings, telephone interviews and through e-mail answers.</p><p><em> </em></p><p><em>Conclusion:</em> The majority sees the third piece of money laundering directive as something positive which will protect both the banks and their customers. Although it has been showed that the banks think that some parts of the directive is both unclear and meaningless since they don’t get the tools which are required to complete the work. The customers of the banks will be exposed for more and personal questions then before which has led to that the customers in some cases feel insulted. Since also the employees of the banks will be affected of the new routines and have to deal with irritated customers, it is important that they will experience good internal education. The authors have discovered some lack in these educations since the employees aren’t aware of that they personally can be judged to fines if they don’t live up to the legislation.</p><p> </p><p><em>Future studies:</em><em> </em>A proposal for future studies is to after a time examine if the directive has got the effect that the legislation aims to, videlicet examine<strong> </strong>if the extent of money laundering has been reduced. <em></em></p><p><em> </em></p><p><em>Keyword:</em> Risk based point of view, the third piece of money laundering directive, agency theory, and politically exposed persons<em></em></p><p><em> </em></p>