Samhällets förväntningar kring ansvarstagandet hos företagen har ökat drastiskt under de senaste årtionden. Som följd till detta har antalet företag sedan 1900-talet i större utsträckning börjat redovisa icke-finansiella rapporter frivilligt. Dessa icke-finansiella rapporter har sin benämning idag som hållbarhetsredovisning. Det kvarstående problemet är trovärdighetsgapet på hållbarhetsredovisningarna och som lösning till problemet kan en tredje-part anlitas i syfte att säkerställa att hållbarhetsinformationen är trovärdig. Denna säkerställning som tredje-parten utför benämns bestyrkande. Syftet med denna uppsats var att undersöka hur olika faktorer påverkar de svenska börsnoterade företagens val att låta hållbarhetsredovisningar bestyrkas samt valet av bestyrkandegivare. Den positivistiska forskningsfilosofin har använts i uppsatsen och det har anammats en kvantitativ metod med en deduktiv ansats. Faktorerna som har undersökts är lönsamhet, branschtillhörigheten, användandet av Global Reporting Initiative (GRI):s riktlinjer samt företagsstorlek. Datainsamlingen har skett genom skriftiga källor där information hämtades från alla 255 svenska börsnoterade företag. Endast 105 av de 255 företagen hade upprättat en hållbarhetsredovisning och ingick i studien. Hypoteserna prövades genom statistiska tester och analyser med utgångspunkt i uppsatsens teoretiska referensram. Resultatet visade att bestyrkande samt val av bestyrkandegivare inte påverkades av lönsamhet. Bestyrkande påverkades inte heller av bransch och GRI, men däremot av storlek. Vidare påverkades bestyrkandegivare inte av storlek, men däremot av bransch och GRI. Detta eftersom de större företagen har bättre resurser och därmed mer råd att bestyrka hållbarhetsredovisningen. De börsnoterade företagen i Sverige som befinner sig inom de sociala- och miljökänsliga branscherna säkerställer sin legitimitet gentemot samhället och därför anlitar de revisorer vid bestyrkandet av hållbarhetsredovisningen. Det föreligger ett åtagande av GRI:s riktlinjer som är förknippat med kravet att lämna trovärdig information. Denna rapporterade information i hållbarhetsredovisningen blir mer trovärdig med bättre kvalitét genom ett bestyrkande av revisorer.

Syftet med studien var att beskriva och analysera äldres samtal med avseende på innehåll och betydelse för deras sociala identitet. Utifrån syftet har följande frågeställningar arbetats fram: Vad samtalar äldre om i möte med andra? Vad är det äldre försöker förmedla i samtalen? Vilken betydelse har samtalen när det gäller äldres sociala identitet? Studien har en kvalitativ metod med en explorativ ansats. Fyra deltagande observationer har använts i kombination med fyra semi­strukturerade intervjuer. Intervjuerna har spelats in och transkriberats till skriven text, för att sedan tematiseras. Under observationerna har fältanteckningar gjorts. Informanterna är i åldrarna 80-95 år, boende i eget hem samt utan större omfatt­ning av hjälpinsatser. Resultaten av studien visar på betydelsen av samtal för äldres välbefinnande. Den visar på skillnader av samtalsämnen i olika sammanhang. När det gäller hälsofrågor vänder äldre sig helst till familjemedlemmar. Samtal med vänner och bekanta innehåller ofta minnen från förr samt aktuella händelser i bygden. I analysen har valda delar lyfts ut och ställts mot teoretiska perspektiv samt tidigare forskning.  Slutsatserna är att äldre har behov av samtal i olika sammang för ett gott åldrande och de sociala arenorna som finns i samhället spelar en viktig funktion för att finna samtalspartners. För att samhället ska klara av att möta äldres behov behövs ökande kunskaper om deras vardagsvillkor.

The purpose of this thesis is to clarify the grounds upon which an arbitration clause may be binding in the new relationship between the parties after a transfer of rights and/or obligations. The issue is not regulated by law but instead it has been left to the Supreme Court to regulate. In the Emja-case the Swedish Supreme Court left guidance on the issue. The Supreme Court stated that a third party purchaser of a right where the contract includes an arbitration clause shall be bound by the clause. The arbitration clause is only binding to the remaining part of the initial agreement if no special circumstances exist. The binding effect was justified by the reason that a situation where the purchaser but not the remaining part should be bound to the clause was not sought after and the principle through the 27 § of the Swedish debt instruments act.

Reggio Emilias filosofi kan kortfattat beskrivas likt ett förhållningssätt där man ser barnen som kompetent och utforskande. Det är viktigt att skapa en tillgänglig och tillåtande pedagogisk miljö som uppmuntrar till egna initiativ och självständighet. Syftet med den här studien har varit att undersöka olika förskollärares beskrivningar av den pedagogiska miljön på Reggio Emilia-inspirerade förskolor samt undersöka sambandet mellan en väl utformad miljö, barns utveckling och lärande enligt förskollärare. Vi har valt att basera vår studie på att intervjua sex olika förskollärare och tagit del av deras beskrivningar av den pedagogiska miljön. Vi har valt att använda oss utav en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer.  Förutom genomförda intervjuer har vi också genom litteratur tagit del av vetenskaplig forskning som gjorts kring relationen mellan Reggio Emilia och den pedagogiska miljön. Resultatet har visat att det finns ett starkt samband mellan tidigare forskning och förskollärarnas beskrivningar. Den pedagogiska miljön har stor betydelse för barns lärande och utveckling i förskolan enligt de förskollärare vi intervjuat. Genom att skapa en tillgänglig och tillåtande miljö ger det barnet möjlighet till att bli självständigt och kompetent. Vi har tillsammans kommit fram till att det är vår uppgift som blivande förskollärare att tillsammans med barnen skapa en stimulerande miljö som uppmuntrar till lärande och utveckling.

Ett av förskolans viktigaste uppdrag är att skapa trygga lärandemiljöer för barn. Förskolans inomhusmiljö ska vara anpassad till barnens individuella behov och inbjuda till såväl lek och aktivitet som stimulans och lust att utforska.Syftet med denna studie är att synliggöra pedagogernas uppfattningar om förskolans inomhusmiljö och dess betydelse för den pedagogiska verksamheten. De frågor som ligger till grund för min studie är: Vilka uppfattningar har pedagogerna om förskolans inomhusmiljö och dess betydelse? Vilka uppfattningar har pedagogerna kring utformningen av förskolans inomhusmiljö? Vilka uppfattningar har pedagogerna om materialet på förskolan?För att finna svar på frågorna används en kvalitativ datainsamlingsmetod. Studien bygger på fem kvalitativa intervjuer med pedagoger som är verksamma inom förskolan. Resultatet från de kvalitativa intervjuerna visar att pedagogernas uppfattningar är att förskolans inomhusmiljö är viktig eftersom barn och pedagoger vistas i den varje dag. Pedagogerna uppfattar förskolans inomhusmiljö som en förutsättning till aktivitet.Enligt pedagogernas uppfattningar kan inomhusmiljön vara såväl tillåtande som begränsande. Pedagogerna uppfattar inomhusmiljön som den tredje pedagogen. Enligt pedagogernas uppfattningar skapar inomhusmiljön gemenskap mellan barnen och kan påverka barnen att ingå i särskilda gruppkonstellationer. Inomhusmiljön är enligt pedagogerna oerhört viktig för förskolans pedagogiska verksamhet då den ligger till grund för kommunikation, inlärning, socialt samspel och rutiner. Förskolans inomhusmiljö ska enlig

Miljön i förskolan är en viktig del för barns förståelse för sin omvärld, därför bör miljön vara utformad för att främja dess lärande. Men också vara anpassad för alla barnen, en förskola för alla. Syftet med studien var att undersöka vad miljön och tingen i förskolan kan betyda för dess jämställdhetsuppdrag genom att belysa några förskollärares tankar om inomhusmiljön i förskolan. En kvalitativ undersökning av intervjuer och observationer av den fysiska miljön genomfördes, för att ta reda på hur förskollärare ser inomhusmiljön utifrån ett genusperspektiv men också hur förskollärare arbetar med utformningen av inomhusmiljön utifrån ett normkritiskt perspektiv. Data analyserades genom tematisk innehållsanalys. Resultatet visade att samtliga informanter var initierade i arbetet med uttänkta miljöer utifrån ett normkritiskt perspektiv och ett genusperspektiv. Samtliga informanter var eniga om att material som blir könskodat eller inte sitter i oss vuxna, inte materialet i sig, även att pedagogers förhållningssätt är av stor betydelse i förskolan. En slutsats är att genus och jämställdhet inte alltid är lätt. Informanterna menar på att det grundar sig i okunskap i samhället, vilket bidrar till en rädsla hos vårdnadshavare att deras barn kan bli utsatta om de avviker från normen. Därför bör kunskapen om genus och jämställdhet lyftas i högre utsträckning än vad det i många fall gör.

Syftet med denna studie är att synliggöra hur sju verksamma förskollärare resonerar kring den tredje pedagogen och hur den kan komma att påverka verksamheten. Vi valde att använda oss av kvalitativa intervjuer utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Vår uppsats baseras utifrån begreppen: den tredje pedagogen, miljöpsykologi samt den sociokulturella teorin och det interaktionistiska perspektivet.                                                                    I vår studie har vi kommit fram till att förskollärarna arbetar aktivt med den tredje pedagogen men att deras medvetenhet varierar. Vidare har vi uppmärksammat att även om förskollärarna arbetar olika, så besitter de ett barnperspektiv som mynnar ut i att de gör sitt bästa för barnen. En slutsats från vår studie är att den pedagogiska miljön har en stor betydelse för förskollärarnas förhållningssätt i arbetet med den tredje pedagogen. Vidare kan vi se att det beror på olika faktorer så som samspelet mellan barn, pedagoger och material som leder till hur den pedagogiska miljön kan användas och förändras.

Vårt syfte med denna uppsats har varit att undersöka barns tillgång och tillträde till förskolans pedagogiska material och lärmiljöer. Skolinspektionen utkom under 2018 med rapporten Förskolans kvalitet och måluppfyllelse (2018), vilken påvisar att nästan en femtedel av alla granskade förskolor har en mindre god kvalitet på lärandemiljön och en fjärdedel av förskolorna har inte tillräckligt bra material. De förskolor som granskats i studien är en Reggio Emilia inspirerad förskola samt en förskola utan specifik inriktning, vilket vi fortsättningsvis i den här studien kommer att beskriva som en traditionell förskola. Totalt har vi genomfört fyra intervjuer med förskollärare samt har fotodokumentation gjorts till stöd för vårt underlag. Vi har studerat bland annat hur den fysiska lärmiljön på förskolorna egentligen såg ut, både hur förskolorna har valt att placera materialet samt hur materialet presenterats för barnen. Ett annat fokusområde för denna uppsats har varit att granska vad tillgängligt och tillåtande material för förskollärare ute i verksamheten innebär samt om innebörden skiljer sig åt beroende på vilken pedagogisk inriktning förskolan har. Vi har sedan ställt informanternas svar mot varandra för att analyserat dem gentemot tidigare forskning, samt mot vårt valda teoretiska perspektiv för att se hur olika pedagogiska atmosfärer påverkar barns tillgång och tillträde till förskolans material och miljöer. I studiens resultat framkommer det både likheter och olikheter då båda förskolorna till viss del har ett gemensamt tankesätt kring hur de vill att den fysiska lärmiljön ska vara utformad. Utifrån den insamlade empirin går det relativt enkelt att se att förskolorna, trots det gemensamma tankesättet, ändå skiljer sig åt. De intervjuade förskollärarna verkar medvetna om miljöns betydelse ändå erbjuds barnen olika förutsättningar i lärmiljöerna. En identifierad orsak till detta kan vara den pedagogiska inriktningen förskolan har. När en förskola har en specifik inriktning tenderar det att bli tydligare för pedagogerna att förhålla sig till materialets tillgänglighet. En annan anledning till skillnaden mellan förskolorna som identifierats är skillnaden i hur förskollärarna uttrycker sig om hur förskolans miljö är eller ska vara.

This paper examines language learning, specifically the German language, forstudents with another native language a Swedish. During my teaching I experiencedthat students with another native language than Swedish have more difficulties andless motivation to learn a fourth language. To find out the reason why I sent aquestionnaire to the students learning German and I made interviews with languageteachers at one senior high school. It turned out that multilingualism should ratherbe an advantage for the learning of a fourth language and not as I thought, adisadvantage. To get an answer to my problem formulation I had to continue myresearch. During the teacher interviews the Swedish merit point system came up. Isent a new questionnaire to all the students learning a third or fourth language and Imade an interview with the study career counselor. The results showed clearly thatthe merit point system causes serious problems for the students and for the languageteachers. Students mostly choose to study a modern language just to get the meritpoints and not because they are interested.

Mer än en fjärdedel grundskolelever i Sverige har en utländsk bakgrund och kan anses att ha kunskaper i ett språk annat än svenska. Skolan har ett uppdrag att ge en likvärdig utbildning till alla elever och därför måste eventuella inverkan av elevernas olika språkliga färdigheter på deras lärande utredas. Syftet med den här studien är att undersöka lärare i engelskas erfarenheter av att arbeta med tvåspråkiga elever, det vill säga elever som har höga kunskaper i svenska och pratar ett språk annat än svenska hemma. Denna ska bilda kunskap om utmaningarna och möjligheterna som finns i arbetet med elever som lär sig engelska som ett tredje språk. Ostrukturerade intervjuer genomförs med sex grundskolelärare, två från varje stadium, för att få fram deras erfarenheter. En tematisk analys visar: att lärarna inte ser tvåspråkiga elever som en distinkt kategori, helt skild från nyanlända elever; att tvåspråkiga elever bedöms ofta att ha högre förmågor i muntliga färdigheter och; att mellan- och högstadielärarna önskar fortbildning om undervisningsmetoder respektive tredje språkinlärning för att möta utmaningarna och möjligheterna som finns på bästa sätt. Diskuteras lärarnas erfarenheter och sin tankegång kring dessa och hur dessa skiljer sig beroende på i vilket stadium de arbetar. Vidare forskning behövs utifrån tvåspråkiga elevernas perspektiv.