The informants say in the interviews that when it was finished with all the heavy daily duties and everyday things, the knitting was brougt out. That is perhaps what is the connection to today's knitting, that the everyday fades a little, one's monotonous work, one's state of health, whatever it is, maybe knitting frees us from it and gives us a new spirituality, a new liberating space where our creation achieves something free, without musts, a space where we can create as we want and feel free. A way to move from the thought to the hand, from thinking to doing, a way to rest from stressed minds. The knitting is concrete, something is created, perhaps something to be proud of, visible productivity, what remains.

During the time I've attended the programme to become a Transportation manager, I've been presented with quite a large number of different words. My purpose with this paper is to take a closer look at them, and see if they're sustainable concepts. This paper will be a literary study, and be on a wholly theoretical level. After a thorough examination of the various words, I've come to the conclusion that these words that I've chosen aren't just fad-words. They're going to be around for quite a while, this due to the fact that they're based on good ideas from the get-go. Many of them represent simple but functional solutions, that every one at work or at home that may partake in and thus create a better environment / Under den tiden jag har gått på Transportation manager programmet har jag fått ta del av en mängd ord. Dessa tänker jag gå in lite närmare på och se ifall de kan vara hållbara koncept. Detta arbetet kommer vara en litteraturstudie, och kommer att vara på en rent teoretiskt nivå. Efter att ha gått igenom de olika orden har jag kommit fram till att detta inte är några modeflugor jag har valt. De kommer att finnas kvar en lång tid, mest för att de är baserade på goda idéer från början. Många av dem representerar enkla men funktionella lösningar som var och en på företaget och hemma kan ta del av för att skapa en bättre miljö.

<p>Detta arbete, inom ämnet Kristendomens historia, presenterar en svenskkyrklig orden, ”Franciskus Tredje Orden inom Svenska kyrkan” (F.T.O.), som tillhör den ”Tredje Orden” (TSSF) inom ”The Society of Saint Francis” (SSF), en ordensgemenskap inom den Anglikanska kyrkan, Church of England. Orden är öppen för kvinnor och män, vigda (biskopar, präster och diakoner) och lekfolk som lever vanliga liv i familj och samhälle, med en vilja att leva sina liv utifrån en tydlig inspiration av den helige Franciskus och hans liv.</p><p>Syftet med arbetet är att undersöka och redogöra för de primärkällor som finns från tiden av F.T.O.: s grundande för att svara på frågan om huruvida Ordens uppkomst var förenlig eller ej med den Svenska kyrkan, dess tro, lära och bekännelse.</p><p>Undersökningen inleds med en deskriptiv del gällande bakgrunden till frågeställningen där jag redogör något för reformationen och vad detta medförde för Svenska kyrkan gällande klosterliv. Sedan följer en redogörelse och en hermeneutiskt och dogmatisk analys av de, för tiden av Ordens grundande, aktuella källorna.</p><p>En sammanfattning av resultatet som framkommit är det att grundandet av F.T.O. i början av 1970-talet var förenligt med den Svenska kyrkan. Vi kan se i källorna att Ordens syfte och annat typiskt för Orden, korresponderar väl med vad som uttrycks gällande tro, lära och bekännelse i Kyrkolagen 1686 och de, förutom Bibeln, samlade bekännelseskrifterna för den Svenska kyrkan. Genom detta arbete konstaterar vi att ett ordensliv likt F.T.O. kan tillämpas inom ett evangeliskt-lutherskt kyrkosamfund och att det på intet sätt är synonymt med den gärningsfromhet inom klosterväsendet som reformatorerna så tydligt vände sig mot under medeltiden.</p> / <p>This study, in the subject the history of Christianity, present an order in the Church of Sweden, “Saint Francis Third Order within the Church of Sweden” (F.T.O.), which is a part of the “Third Order” (TSSF) within “The Society of Saint Francis” (SSF), a community within the Anglican Church, Church of England. The order is open for women and men, ordained (bishops, priests and deacons) and lay people who live ordinary lives in family and society, with a desire to live their lives inspired by Saint Francis and his life.</p><p>My purpose with this study is to examine and describe the prime sources from the time of the foundation of the F.T.O. to answer the question about whether the foundation of the Order was compatible or not with the Church of Sweden, their faith, doctrine and confession.</p><p>The examination starts with a descriptive part about the background to the study problem where I give some facts about the reformation and what that brings for the Church of Sweden in relation to monastery life. Then comes a description and a hermeneutics and a dogmatic analysis of the, for the time of the foundation of the Order, current sources.</p><p>A summery of the upcoming results of this study is that at the foundation of F.T.O. in 1970ths was compatible with the Church of Sweden. In the sources we can see that the Orders purpose and other typical for the Order corresponds well with what they say about faith, doctrine and confession in the church law from 1686 and the, except the holy Bible, confession scripts for the Church of Sweden. Through this work we establish the fact that an order life like that we see in F.T.O. could practices in an evangelical-Lutheran church and it is not in any way synonymic with that phenomena called “action piety” within the monastery life that the men’s of the reformation so clearly said no to under the middle age.</p>

Detta arbete, inom ämnet Kristendomens historia, presenterar en svenskkyrklig orden, ”Franciskus Tredje Orden inom Svenska kyrkan” (F.T.O.), som tillhör den ”Tredje Orden” (TSSF) inom ”The Society of Saint Francis” (SSF), en ordensgemenskap inom den Anglikanska kyrkan, Church of England. Orden är öppen för kvinnor och män, vigda (biskopar, präster och diakoner) och lekfolk som lever vanliga liv i familj och samhälle, med en vilja att leva sina liv utifrån en tydlig inspiration av den helige Franciskus och hans liv. Syftet med arbetet är att undersöka och redogöra för de primärkällor som finns från tiden av F.T.O.: s grundande för att svara på frågan om huruvida Ordens uppkomst var förenlig eller ej med den Svenska kyrkan, dess tro, lära och bekännelse. Undersökningen inleds med en deskriptiv del gällande bakgrunden till frågeställningen där jag redogör något för reformationen och vad detta medförde för Svenska kyrkan gällande klosterliv. Sedan följer en redogörelse och en hermeneutiskt och dogmatisk analys av de, för tiden av Ordens grundande, aktuella källorna. En sammanfattning av resultatet som framkommit är det att grundandet av F.T.O. i början av 1970-talet var förenligt med den Svenska kyrkan. Vi kan se i källorna att Ordens syfte och annat typiskt för Orden, korresponderar väl med vad som uttrycks gällande tro, lära och bekännelse i Kyrkolagen 1686 och de, förutom Bibeln, samlade bekännelseskrifterna för den Svenska kyrkan. Genom detta arbete konstaterar vi att ett ordensliv likt F.T.O. kan tillämpas inom ett evangeliskt-lutherskt kyrkosamfund och att det på intet sätt är synonymt med den gärningsfromhet inom klosterväsendet som reformatorerna så tydligt vände sig mot under medeltiden. / This study, in the subject the history of Christianity, present an order in the Church of Sweden, “Saint Francis Third Order within the Church of Sweden” (F.T.O.), which is a part of the “Third Order” (TSSF) within “The Society of Saint Francis” (SSF), a community within the Anglican Church, Church of England. The order is open for women and men, ordained (bishops, priests and deacons) and lay people who live ordinary lives in family and society, with a desire to live their lives inspired by Saint Francis and his life. My purpose with this study is to examine and describe the prime sources from the time of the foundation of the F.T.O. to answer the question about whether the foundation of the Order was compatible or not with the Church of Sweden, their faith, doctrine and confession. The examination starts with a descriptive part about the background to the study problem where I give some facts about the reformation and what that brings for the Church of Sweden in relation to monastery life. Then comes a description and a hermeneutics and a dogmatic analysis of the, for the time of the foundation of the Order, current sources. A summery of the upcoming results of this study is that at the foundation of F.T.O. in 1970ths was compatible with the Church of Sweden. In the sources we can see that the Orders purpose and other typical for the Order corresponds well with what they say about faith, doctrine and confession in the church law from 1686 and the, except the holy Bible, confession scripts for the Church of Sweden. Through this work we establish the fact that an order life like that we see in F.T.O. could practices in an evangelical-Lutheran church and it is not in any way synonymic with that phenomena called “action piety” within the monastery life that the men’s of the reformation so clearly said no to under the middle age.

Det finns tydliga skillnader mellan hur andra och tredje vågens feminister förhåller sig till sexualitet och den nakna kvinnokroppen. Bör kvinnlig nakenhet och sexualitet ses som aktivism och en frigörelse från patriarkatet eller enbart som en cementering av rådande normer och bekräftelse av patriarkatet? Uppsatsen undersöker samtida feministisk debatt och retorik och behandlar skillnader i synen på vad som är feminism och hur den bör uttryckas. Jenny Strömstedt, journalist och programledare på TV4, har för Expressen skrivit en krönika där hon ifrågasätter unga kvinnliga influencers vilja att visa upp sin nakenhet på sociala medier. Svar ges av Johanna Nordström, social media manager och krönikör på Nyheter24, som ifrågasätter varför Strömstedt trycker ner unga kvinnor som är stolta över sina kroppar. Debatten synliggör motsättningar kring vad det är att vara feminist.  Skiljelinjerna i den feministiska debatten åskådliggörs med hjälp av teorier kring socialistisk radikalfeminism, marxistisk feminism samt utgående från amerikanske forskningsartiklar rörande tredje vågens feministiska teman och uttryckssätt.

Archaeology is a popular subject that is often depicted in popular media. Archaeology is also an academic field that contributes to national and individual identities. Therefor archaeologists conducting research need to be aware of the political and ethical implications their work may have. This essay presents and discuss previous research done about archaeologists and their communication efforts. Moreover, the essay also presents scientist communication goals and tries to discuss it in relation to Uppsala University’s and the department of Archaeology and Ancient History goals and guidelines. The discussion is based largely on a survey made by the author. Questions discussed are: who should write about archaeology? Would a better communication create a more “correct” use of history? Who has the right to write about archaeology? Is Uppsala University’s goals in line with how the scientist perceive and conduct their communication mission? The essay is based on previous research and a survey conducted by the author. The survey was sent to eight archaeology professors active at Campus Gotland, Uppsala university. Five responded to the survey. The method used in the essay is comparative literature analysis. The result of the survey is discussed in relation to Uppsala university and departments goals. The essay shows that archaeologists need more time to be able to conduct their communication goals more efficient and at a higher volume than present. The essay also states that archaeologists often have other work-related priorities than communication with the adjacent society.

Syfte: Undersöka vad som påverkar privata investerare inom crowdfunding equity i Sverige i deras investeringsbeslut och hur informationsgapet hanteras. Teori: Informationsgap inkluderar, pecking order, asymmetrisk information, negativt urval och moraliskt dilemma som kommer att hanteras tillsammans med beteendekonomi inkluderar flockbeteende, “Word of mouth”, nätverk och legitimitet. Tillsammans med tidigare forskning om crowdfunding equity och finansiella gap. Metod: Explorativ studie med 10 kvalitativa intervjuer med privatinvesterare inom crowdfunding equity. Slutsats: Resultatet visar att investerare använder emotionella grunder för sina investeringar på då företag inom crowdfunding equity tenderar att ha kortare historik som omöjliggör fullt rationella investeringsbeslut. Empirin tyder på att investerare köper andelar i företag för egen vinning men även på grund av sociala aspekter som ger dem en känsla av att delta. Informationsgapet bryggas genom att investerare tenderar att använda flockbeteende och tredje-parts information för att skapa sin uppfattning om företaget inför en investering.

<p>Syftet med undersökningen har varit att undersöka hur hög användbarhet kan uppnås på Örebro universitets webbplats avseende delen samverkan så att ett bra samarbete mellan Örebro universitet och omvärlden kan upprätthållas.</p><p>För att definiera användbarhetsbegreppet har vi utgått från ISO-standarden ISO 924 som berör riktlinjer för användbarhet. Som underlag för studien har vi använt oss av empiriska studier i</p><p>form av användningstester och intervjuer med Örebro universitets externa intressenter, framför allt i närregionen.</p><p>Resultat visar att hög användbarhet, vad gäller ändamålsenlighet, effektivitet och tillfredställelse, uppnås genom att utarbeta ett gränssnitt och en terminologi som är anpassad för den specifika målgruppen av användare. I Samverkanskansliets fall görs detta genom att göra gränssnittet mer lättsamt genom mer färg och interaktion, använda ett språk som avspeglar användaren och vara mycket mer tydliga med syftet med webbplatsen och Samverkan.</p>

<p>The aim of the study was to investigate how a small group of elderly people in the third age might experience their own aging from three investigation questions: how they experienced their individual aging, what a good life means and how they considered growing old in today’s society. One underlying cause of the research was to see if these people saw themselves affected by attitudes in today’s society in relation to their age. For this study were selected active retirees, who were members of a pensioner’s organization. To get the questions answered we applied a qualitative method with a phenomenological attempt. Four separated interviews were used with two male and two female retirees in the ages from 70 to 79 years old. The interviews were partly centered on the three investigation questions and the interviews were constructed in the form of a conversation. The result showed us that especially the people that we investigated led a very mentally and physical active life, were healthy, had a rich social network, were engaged in societies and were well being. The way the retirees experienced their own age varied depending on their individual contexts and state of health. A good life for them consisted in maintaining healthy, having good friends and staying busy. To grow older in today’s society was experienced by them by time passing very quick, safety in the society and a decent living, but there occurred signs on phenomenon that could indicate discrimination due to age, which is ageism.</p> / <p>Syftet med studien var att undersöka hur en liten grupp äldre människor i tredje åldern kunde uppleva att åldras utifrån tre frågeställningar: hur de upplevde sitt individuella åldrande, vad ett gott liv innebar för dem och hur de upplevde att åldras i dagens samhälle. En bakomliggande orsak med studien var att undersöka om intervjupersonerna ansåg sig påverkade av rådande attityder i samhället i relation till deras ålder. Urvalet i undersökningen var pensionärer som var medlemmar i en pensionärsförening. För att få svar på frågeställningarna användes en kvalitativ metod med en fenomenologisk ansats. Totalt fyra enskilda intervjuer gjordes med två manliga och två kvinnliga pensionärer i åldrarna från 70 till 79 år. Intervjuerna var delvis strukturerade i form av de tre forskningsfrågorna och intervjuerna hade formen av samtal. Resultatet som kom fram visade på att just de äldre människor i tredje åldern som undersöktes levde ett mycket psykiskt och fysiskt aktivt liv, var friska, hade ett rikt socialt nätverk, var engagerade i föreningar och var välmående. Upplevelse av ålder varierade beroende på sammanhang och hälsotillstånd. Ett gott liv innebar att förbli frisk, ha vänner och att ha något att göra. Att åldras i dagens samhälle upplevdes av att tiden hade gått fort, trygghet i samhället och ett bra boende, men att det förekom företeelser som kunde tyda på diskriminering på grund av ålder, det vill säga ålderism.</p>

The aim of the study was to investigate how a small group of elderly people in the third age might experience their own aging from three investigation questions: how they experienced their individual aging, what a good life means and how they considered growing old in today’s society. One underlying cause of the research was to see if these people saw themselves affected by attitudes in today’s society in relation to their age. For this study were selected active retirees, who were members of a pensioner’s organization. To get the questions answered we applied a qualitative method with a phenomenological attempt. Four separated interviews were used with two male and two female retirees in the ages from 70 to 79 years old. The interviews were partly centered on the three investigation questions and the interviews were constructed in the form of a conversation. The result showed us that especially the people that we investigated led a very mentally and physical active life, were healthy, had a rich social network, were engaged in societies and were well being. The way the retirees experienced their own age varied depending on their individual contexts and state of health. A good life for them consisted in maintaining healthy, having good friends and staying busy. To grow older in today’s society was experienced by them by time passing very quick, safety in the society and a decent living, but there occurred signs on phenomenon that could indicate discrimination due to age, which is ageism. / Syftet med studien var att undersöka hur en liten grupp äldre människor i tredje åldern kunde uppleva att åldras utifrån tre frågeställningar: hur de upplevde sitt individuella åldrande, vad ett gott liv innebar för dem och hur de upplevde att åldras i dagens samhälle. En bakomliggande orsak med studien var att undersöka om intervjupersonerna ansåg sig påverkade av rådande attityder i samhället i relation till deras ålder. Urvalet i undersökningen var pensionärer som var medlemmar i en pensionärsförening. För att få svar på frågeställningarna användes en kvalitativ metod med en fenomenologisk ansats. Totalt fyra enskilda intervjuer gjordes med två manliga och två kvinnliga pensionärer i åldrarna från 70 till 79 år. Intervjuerna var delvis strukturerade i form av de tre forskningsfrågorna och intervjuerna hade formen av samtal. Resultatet som kom fram visade på att just de äldre människor i tredje åldern som undersöktes levde ett mycket psykiskt och fysiskt aktivt liv, var friska, hade ett rikt socialt nätverk, var engagerade i föreningar och var välmående. Upplevelse av ålder varierade beroende på sammanhang och hälsotillstånd. Ett gott liv innebar att förbli frisk, ha vänner och att ha något att göra. Att åldras i dagens samhälle upplevdes av att tiden hade gått fort, trygghet i samhället och ett bra boende, men att det förekom företeelser som kunde tyda på diskriminering på grund av ålder, det vill säga ålderism.