Syftet med studien har varit att förstå hur företrädare för idéburna organisationer med social inriktning inom äldreomsorg ser på sin egen, organisationens och civilsamhällets roll som serviceproducent av offentligt finansierad välfärd. För att uppnå syftet har semistrukturerade intervjuer genomförts med sex företrädare på ledande nivå inom idéburna organisationer med skiftande storlek och geografisk spridning. Lundquists förbindelseteori har delvis använts som en teoretisk utgångspunkt i analysen. De har i Lundquists termer gett uttryck för ett aktörskap som vi har försökt förstå genom att sätta det i relation till de strukturer företrädarna verkar inom och är beroende av. Resultatet från intervjuerna visar generellt på att de två lagrum som styr villkoren för driften av äldreomsorg på entreprenad och i egen regi, lagen om valfrihetsysten respektive lagen om offentlig upphandling ger kommunerna stora friheter i tillämpningen. Det gör att förutsättningar att bedriva äldreomsorg varierar stort vilket skapar osäkerhet och kan hämma de idéburna att ta en större roll. Organisationerna anpassar sig på olika sätt till förutsättningarna. De större aktörerna använder sina resurser för att skapa sig ett handlingsutrymme. Det görs genom att eftersträva en större kontroll av hela vård- och omsorgskedjan tack vare en mer omfattande administration och fler servicefunktioner inom den egna verksamheten. Möjligheten att involvera frivilliga inom äldreomsorgen ger dock i det närmaste ett obefintligt tillskott, speciellt i termer av någon ekonomisk vinning. Riksorganisationen för idéburen vård och omsorg, Famna, har en central roll och är en samlande kraft för de flesta av de intervjuade organisationerna när det gäller påverkan och opinionsbildning på nationell nivå, inte minst genom sina remissvar till olika departement. De har även en viktig uppgift i att ta fram utbildningar till medlemmarna och driva gemensamma nationella utvecklingsprojekt. En sammanfattande slutsats är att villkoren för organisationerna är komplex och beror främst på de lokala förutsättningarna där de ekonomiska ramarna sätter tydliga gränser för möjligheten att ta en större roll som utförare av äldreomsorg. / The purpose of this study has been to understand how representatives of non-government organisations active in the care for the elderly view their own, the organisation’s and civil society’s role as service providers of publicly funded care. To achieve this objective, semi-structured interviews have been performed with six representatives in leading roles within non-government organisations of varying size and locations. Lundquist’s theory of stakeholders and structures have in part been used as a starting point for the analysis. This has, in Lundquist’s terms, given voice to a stakeholdership which we have tried to understand by relating it to the structures within which the representatives work and are dependent on. The result of the interviews give a general picture of one of the two laws that control the conditions for the management of municipal as well as outsourced care for the elderly; the law of freedom of choice and the law of public procurement, which give the councils great scope for adaptation. This means the prerequisites for managing care for the elderly vary greatly which creates uncertainty and may hamper the non-government organisations to take on a bigger role. Organisations adapt in different ways to these prerequisites. The bigger stakeholders use their resources to create space to work. This is done by striving for a stronger control of the entire chain of care thanks to a more extensive administration and more service functions without their own management. The possibility of involving volunteers in the care for the elderly, however, gives a practically non-existent addition, especially in terms of financial gain. The national organisation for non-government care, Famna, holds a central role and is a uniting force for most of the organisations interviewed when it comes to advocacy and opinion forming on the national level, not least through its comment letters to different departments. They also have an important role in creating training programmes for their members and run joint national development projects. To summarise, our conclusion is that the conditions for the organisations are complex and depend primarily on the local prerequities where the financial framework sets clear boundaries to the possibility of taking on a more extensive role as providers of care for the elderly.

Syfte med detta arbete är att få en ökad kunskap om hur pedagoger planerar sin lärmiljö så att den är anpassad för barn i behov av särskilt stöd. Jag vill också med arbetet få en bild av hur mycket miljön överhuvudtaget påverkar ett barns lärande i förskolan. Syftet har besvarats genom intervjuer med fyra pedagoger på två olika förskolor. Resultat visar att pedagogerna har ett noggrant tänk bakom miljön som byggs upp inför varje nytt läsår på förskolan. Är det en avdelning som har barn som är i behov av särskilt stöd ska detta självklart tas på allvar. De förskolor som jag har varit på använder sig bland annat av bilder som stöd för att se till att alla barn kan på något sätt bli förstådda genom att använda sig av bilder i kommunikation med andra. Pedagogerna trycker på att man alltid ska se till det enskilda barnets behov för att skapa det bästa för just det barnet. När man jobbat en stund så man skapat det bästa för de enskilda barnen kan man sedan jobba med barngruppen i helhet för att skapa den bästa miljön för just denna barngrupp. / The purpose of this work is to gain more knowledge about how educators plan their environment to be adapted for children with special needs. I also want to get a picture of how much the environment affects a child's learning. This purpose is answered through interviews with a total of four teachers at two different preschools. Through these interviews have I come up with a result where the educators have a great idea of the environment that is being built for every new year at the preschool with every new group of children. If it is a department that has children with special needs, this should of course be taken seriously. The preschools I have been at are, among other things, using pictures to ensure that all children can be understood in some way. All four educators I have been talking to are taking this very seriously and they all said that they have to look to every single child needs to create the best environment for the whole group.

This study aims to apply a design theoretical perspective on museum educators in a natural sciencemuseum to see which didactic choices they make. This study proceeds from the following questions: How is the scientific content of the exhibition orchestrated? Which semiotic resources do the museum educators uses? How do the museum tutors reason for their didactic choices? The study is based on seven observations of five different museum educators teaching seven different classes in the younger ages in one specific exhibition. It is also based on one interview with three of the museum educators. The design theory of learning, which is the theory that this study is analysed through, is mostly based on the studies by Staffan Selander and Gunther Kress (2010). The result of the investigation shows, in short, that the scientific content is orchestrated like a journey through time where different sceneries represent the geological ages of the earth. The museum educators uses a combination of multiple semiotic resources. The interview showed what the museum educators wanted to be the key words in their teaching: understanding, curiosity, desire, to arouse interest and willingness to take on the science glasses and ask yourself questions like 'How can you know that?' and 'How can you find out?'.

"Understanding what I write" is a study of university-scientists’ work concerning science-information, with the basis in Pedagogical Theory. The empirical material is collected through an inquiry and several interviews with scinentists at the ten universities of Sweden. This inquiry was done within the timeframe of November 2000 to Janurary 2001. The purpose is to find out wich methods scientists use to spread their knowledge to the society and what possibilities there are to improve these. / "Jag skriver begripligt "är en studie av universitetsforskares arbete med forskningsinformation med utgångspunkt i pedagogisk teori. Det empiriska materialet är insamlat i form av en enkät och ett flertal intervjuer med forskare på Sveriges tio universitet, under tidsperioden första november 2000 till sista januari 2001. Syftet med undersökningen är att ta reda på vilka metoder forskare använder för att sprida sin kunskap till det omgivande samhället och vilka möjligheter det finns att förbättra dessa.

Title: Stop moving stuff around all the time! - A scientific essay about the challenges in the preschool indoor environment  My scientific essay is based on a series of events in which I believe that both I and my colleague was unprofessional and did not have the children’s best interest at heart. The events took place in my professional career as an unskilled educator. The quandary was about the clashes that occurred between me and my colleague, when I was hired as a new but experienced educator to her department. A department with, in my opinion, a poor educational indoor environment. I came up with new ideas on how it could be further developed, but did not discuss it with my colleague or children before I changed it. This meant that we ended up in conflict with each other, both because of my hasty actions, but also because of her ambiguous leadership. The purpose of this scientific essay has been to reflect on the importance of how we as educator communicate with each other and what the consequences are when we do not. I examined how the distribution of power between us educators may appear and the importance of having a good educational indoor environment in the preschool facility. The issues I have analyzed are: What characterizes a good educational environment? How to work towards cooperation and collaboration in a new team of educator? How does the division of power between the teachers affect the educational operation in preschools? I have used the method of reflection to examine my dilemma. I chose to use the Reggio Emilia pedagogy to reflect on the children's part in creating the preschool environment, in which they spend their days. I’ve also reflected on the perspective of knowledge of Aristotle’s work The Nicomachean Ethics, where I focused primarily on the three forms of knowledge; episteme, techne and phronesis. Last but not least, I reflect on power relations, based on some of Foucault's thoughts about power. It has been discovered in my individual reflections as well as in discussions with my fellow students and work colleagues that this is a common dilemma and that conflicts often arise when strong wills meet and are to be welded into a collaborating team. / Min vetenskapliga essä utgår från en serie händelser där jag anser att både jag och min kollega handlade oprofessionellt och inte hade barnens bästa för ögonen. Händelserna utspelade sig inom min yrkesverksamma tid som outbildad barnskötare. Dilemmat handlade om de krockar som uppstod mellan mig och min kollega, när jag kom som ny men erfaren pedagog till hennes avdelning. En avdelning med, enligt mig, undermålig pedagogisk inomhusmiljö. Jag kom med nya idéer om hur den skulle ändras, men diskuterade inte det med min kollega eller barnen innan jag ändrade i den. Detta gjorde att vi hamnade i konflikt med varandra, både på grund av mitt förhastade handlande men även på grund av hennes otydliga ledarskap. Syftet med den vetenskapliga essän har varit att reflektera över vikten av att vi pedagoger kommunicerar med varandra och vilka konsekvenserna blir när vi inte gör det. Jag undersökte hur maktfördelningen mellan oss pedagoger kan te sig och vikten av att ha en god pedagogisk inomhusmiljö på förskolan. De frågeställningar jag utgått från är: Vad kännetecknar en bra pedagogisk miljö? Hur får man till bra samarbeten och samarbetsformer i ett nytt arbetslag? Hur påverkar maktfördelningen mellan pedagogerna det pedagogiska arbetet i förskolan? Jag har använt metoden reflektion för att kunna undersöka mitt dilemma. Jag valde att använda mig av Reggio Emilia pedagogiken, för att reflektera över barnens del i den miljön de vistas i varje dag. Jag har reflekterat kring kunskapsperspektivet med utgångspunkt i Aristoteles bok Den Nikomachiska etiken, där jag fokuserat på de tre kunskapsformerna; episteme, techne och fronesis. Sist men inte minst har jag reflekterat utifrån ett maktperspektiv med utgångspunkt i några av Foucaults tankar om makt. Det har framkommit i mina individuella reflektioner samt i diskussioner med mina kurskamrater och arbetskollegor att detta är ett vanligt dilemma och att det ofta förekommer konflikter när starka viljor möts och ska sammansvetsas till ett fungerande arbetslag.

Studien har fokuserat på hur feministiska aktivister använder sig av det sociala mediet Instagram. Syftet med studien har varit att undersöka hur aktivisterna har använt sig av text och bild samt samspelet mellan dessa och vad för typ av budskap som har kommunicerats. Materialet i studien baseras på sammanlagt tio inlägg från de feministiska aktivisterna Sarah Delshad (sarahdelshad), Anna (notondietanymore) och Natashja Blomberg (ladydahmers). De teoretiska utgångspunkterna för studien har varit den tredje vågen inom feminismen och multimodal kritisk diskursanalys. Den tredje vågen anser att dagens aktivism är mer individbaserad än förut samtidigt som vågen fortsatt att fokusera på att sprida det feministiska budskapet, men nu till en större publik. Den andra teoretiska utgångspunkten, multimodal kritisk diskursanalys, har också har använts som metod i studien med hjälp av olika analysredskap. Analysen visade på att inlägg kunde innehålla flera olika typer av teman och det var inte alltid som text och bild samspelade. De teman som framkom i studien var: stereotypiskt, informativt, personligt, egofunktionellt och normbrytande. De feministiska aktivisterna använde sig av olika former av teman som olika typer av strategier för att nå ut med sina budskap. / This studie is about how feminist activists use the social media Instagram. The purpose of this studie is to investigate how the activists are using text and images and how they interplay with each other and what kind of message they communicate. The studie is based on ten posts from the feminist activists Sarah Delshad (sarahdelshad), Anna (notondietanymore) and Natashja Blomberg (ladydahmers). The theoretical approaches of this studie is the third wave feminism and multimodal critical discourse analysis. The third wave feminism is more individualized than the waves before while the focus still remains on spreading the word of feminism, but on a bigger scale. The second theoretical approach, multimodal critical discourse analysis, is used as a method as well through different analytical tools. The analyze showed that the posts could contain several different themes and there was not always an interplay between the text and the image. The following themes appeared: stereotypical, informative, personal, ego functional and norm-breaking. These themes were used by the feminist activists as different types of strategies in order to spread the word of feminism.

Detta är en receptionsstudie om mottagandet av ett urval av Colin Nutleys filmer och serier, om hur dessa filmer togs emot av svenska kritiker. Genom en närläsning av recensioner vill denna studie forska kring hur det offentliga samtalet ser ut, samt att ta reda på om man kan koppla kritiken till auteurteorin. Studien undersöker vilka återkommande stildrag och metoder Nutley använder sig av i sitt filmskapande, samt hur kritikerna kommenterar detta i sina recensioner. Slutsatsen i denna studie besvarade hur det offentliga samtalet ser ut samt hur det går att koppla till ett auteurperspektiv.

Syftet med den här studien är att bidra med kunskap om hur förskollärare kan utnyttja den fysiska miljön för att gynna barns lärande i kemi. Studiens resultat bygger på data insamlat av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med nio förskollärare i två olika kommuner. Studien utgår från det teoretiska perspektivet Reggio Emilia med fokus på miljön som tredje pedagog och pedagogisk dokumentation. Resultatet visar att miljön har en betydelsefull del i arbetet med kemi i förskolan. Hur förskollärare väljer att utforma den fysiska miljön i förskolan kan ha en betydande roll för barnens lärande. Miljön kan ses som en tredje pedagog, där tillgängligt material kan skapa en nyfikenhet för barnen att utforska kemi i vardagen. Att använda sig av material och kemiska begrepp vid olika aktiviteter var något som samtliga förskollärare ansåg vara viktigt. Det framkom även att den pedagogiska dokumentationen i miljön ansågs vara betydelsefull för barnens möjlighet att reflektera och utmanas vidare i sitt lärande. Sammantaget kan förskollärarens roll i arbetet med kemi i förskolan ses som den viktigaste komponenten för att barnens lärande i kemi ska gynnas. / The purpose of this study is to increase knowledge about how the preschool teacher uses the physical environment to benefit children's learning in chemistry. The results of the study are based on data collected from qualitative semi-structured interviews with nine preschool teachers in two different municipalities. The study is based on the theoretical perspective Reggio Emilia with focus on the environment as a third educator and pedagogical documentation. The results show that the environment has a significant part in the work with chemistry in preschool. How preschool teachers choose to design the physical environment in preschool can play a significant role in children's learning. The environment can be seen as a third educator, where available material can create a curiosity for children to explore chemistry in everyday life. Using chemical concepts in various activities and materials was something that all preschool teachers considered important. It also emerged that the pedagogical documentation in the environment was considered important for the children's ability to reflect and be further challenged in their learning. Overall, the role of the preschool teacher’s work with chemistry can be seen as the most important component to benefit children's learning in chemistry.

The ongoing Covid-19 pandemic has led to society being forced to switch to a digital presence, where physical meetings have been replaced by digital ones. For universities, this has meant that teaching and examinations have taken place through a special installation of the video conferencing service Zoom. Zoom is offered in a so-called on-premises installation which largely runs on private servers or instance, in Denmark. NORDUnet and Sunet are the providers of the special installation which has been given the “Sunet E-meeting”. For the service to work, personal data is processed. This data includes names and e-mail addresses, but also meeting data, gathered by the camera and audio feed, and IP-addresses. All personal data should be processed on the private instance according to the service description. To connect to the service, various options are provided, including installing a client provided by Zoom on a computer or smartphone. Another way to connect that does not require any installation is through a web client, also provided by Zoom.  One of Sweden’s universities recently discovered that a student who joined the meeting via the web client was connected to a public Zoom data center in the United States. Through network analyzes and the study below, it turns out that the web client is a form of exception in the service where traffic does not go directly to the private cloud. Instead, the traffic goes via Zoom's public cloud where traffic is at risk of going to various data centers both outside and within the European Union. This study of the service is based on the data protection legislation. Questions concerning the division of roles and responsibilities between the data controller and the processor, security concerns, the use personal data, processing, and third-country transfers has been done.  Following the Schrems II judgment, where the European Court of Justice ruled that the United States does not have an adequate level of protection regarding the protection of individuals' personal data, the possibilities of transferring personal data to the country were limited. Determining whether the usage of the cloud service means that personal data is transferred to the United States or not is therefore of great importance. This study concludes that a third country transfer has occurred at least once, which is not compatible within the data protection regulation. The study also shows the importance of knowledge of the service being used both by the controller and processor to ensure correct processing of the data.

The purpose of this essay is "How is time allocated in a family in between women and men who live in a relationship?" We conducted a qualitative interview study to answer the purpose of the study. The study was conducted based on semi-structured interviews with four couples consisting of a woman and a man living in a relationship. All couples live and work in Värmland and have at least one child living at home under 12 years of age. Three of the couples have children from previous relationships and two of them also have joint children, while the third couple is expecting their first newborn. The last couple has no children since previous relationships and two children in common. The results of our study indicate that even disposition of time in a family constellation requires that both the woman and the man have a consensus on how their joint time should be distributed. Structure, awareness, commitment and presence have been central to the couples in the study who have an even distribution of time and live equally. The couples have their own experiences of living in a relationship where time has not been evenly distributed and today strive together not to fall into stereotypical gender roles that contribute to an uneven distribution. What unites the couples who do not dispose of time evenly is characterized by gender norms and acts to some extent by traditional forms of action. The term third shift largely describes the basic aspects of how couples dispose of their time, the term aims to shed light on the time that is not perceived as measurable like the first and second shifts. One of our conclusions is that when the third shift is largely or completely attributed to one in the couple, the time is not divided evenly, this then only one is responsible for initiative and emotional presence.