En undersökning av estetiska projekt i skolmiljö. I undersökningen intervjuas en musiklärare, en förskoleklasslärare och en musikterapeut som representanter för olika yrkesgrupper som arbetar med estetiska projekt i skolmiljö. Studiens syfte är att undersöka vilka påverkansfaktorer och kvalitetskriterier som beskrivs i forskning eller av studiens informanter. Perspektivet är musikpedagogiskt men även estetiskt verksamhet med andra estetiska uttryck än musik undersöks och skillnader och likheter diskuteras. I analys och diskussionsdelarna används bl.a. Anne Bamfords och Tomas Saars forskning för att förklara och sätta in informanternas utsagor i ett större sammanhang.

Informationsteknik (IT) har en betydelsefull roll i dagens samhälle och ett av de mest framgångsrika verktygen för att inhämta, bearbeta och bevara data och information är olika typer av IT-system. Studier visar att ett väletablerat IT-system kan möjliggöra kunskapsöverföring inom en organisation. En välkänd bransch som har utnyttjat de konkurrensfördelar som kunskap och kunskapsöverföring kan ge är konsultbranschen. Uppsatsen syftar därmed att studera vilken roll IT-system kan ha vid kunskapsöverföring och studien genomfördes således på ett konsultföretag i Stockholmsregionen. Studiens empiri inhämtades från sju intervjuer med anställda vid företaget. Uppsatsens slutsats visade att ITsystemen har en fundamental roll men att systemen inte används uteslutande vid kunskapsöverföring då även sociala interaktioner används i processen. / Information technology (IT) has gained an increasingly important role in today's society and one of the most successful tools for retrieving, processing and preserving data and information are different types of IT systems. Studies show that a well-established IT system can enable knowledge transfer within an organization. A well-known industry that has taken advantage of the competitive advantages that knowledge and knowledge transfer can provide is the consulting industry. The aim of the thesis is thus to study the role of IT systems in the process of knowledge transfer and the study was conducted at a consulting company in the Stockholm region. The empirical material was obtained from seven interviews with employees at the company. The conclusion of the thesis showed that IT systems have a fundamental role but that the systems are not used exclusively for knowledge transfer since social interactions are also used in the process.

With the starting point in a self percieved dilemma I reflect on how I acted in a crisis situation and if I could have acted in a different way. I ask questions about how preschool educators can handle children and guardians in crisis and the importance of the pedagogues education and experience in dealing with crisis. I have chosen to focus on a socio-cultural perspective, existentialism and tacit knowledge. The methods of the study have been to write a scientific essay and to use qualitative interviews with four educators. I reflect on theories and concepts and discuss how they can be applied in practice. / I denna essä har jag utgått ifrån ett eget upplevt dilemma och reflekterar över hur jag agerade i en krissituation och om jag hade kunnat agera på något annat sätt. Jag ställer mig frågor om hur förskolan kan hantera barn och vårdnadshavare i krissituationer samt vilken betydelse pedagogers utbildningsbakgrund och erfarenhet har när de hanterar kriser. Det teoretiska ramverket utgörs av ett sociokulturellt perspektiv tillsammans med litteratur om relationskompetens, utvecklingspsykologi, existentialism och tyst kunskap. Jag kommer att reflektera kring detta och diskutera hur teorierna kan tillämpas i praktiken. Metoderna för undersökningen har varit att skriva i vetenskaplig essäform och att använda kvalitativa telefonintervjuer med fyra pedagoger.

Syftet med denna studie är att synliggöra hur lärare undervisar i folkmusik. Studien tar både upp förhållningssätt till den gehörstradition som folkmusik bygger på, hur utbildningen har påverkat musiken och vilka konkreta metoder lärare använder i sin undervisning. Bakgrundslitteraturen sätter folkmusik och undervisning i ett historiskt perspektiv och den tidigare forskningen tar upp begrepp som metodik, institutionalisering, gehör och tyst kunskap. Arbetet studeras utifrån ett sociokulturellt perspektiv. För att samla in material till studien har semistrukturerade intervjuer använts och dessa har sedan analyserats tematiskt. I resultatet presenteras lärarnas metodiska tankesätt kring genrespecifika övningar som antingen har utformats på egen hand, utifrån låtar eller utifrån existerande material som har anpassats till genren. Vidare framkommer tankar kring tyst kunskap i en gehörstradition och hur detta ses i relation till utbildning. En folkmusikmetodik som är på väg att formas och utvecklas genom att folkmusiken har tagit plats i utbildningsmiljön är något som diskuteras av respondenterna. Diskussionen tar upp hur nya redskap för lärande utvecklas när musiken hamnar i nya kontexter och vilka redskap lärare tycker är viktiga för lärandet av fiol och folkmusik. / The main goal of this study is to examine the methodology in the teaching of fiddle, used by teachers in traditional music. The study examines the approaches to the tradition of learning music by ear which is central to the teaching of traditional music, how education has affected music and which methods teachers use in their tuition. The background literature sets traditional music and teaching traditional music in a historical perspective. Previous research studies address concepts such as methodology, institutionalization, learning music by ear and silent knowledge. Material for the study is collected through semi-structured interviews. The interviews were transcribed and then analyzed thematically. The result presents the teachers' methodical way of thinking about genre-specific exercises. These have either been designed by themselves, based on tunes or based on existing material that has been adapted to the genre. Furthermore, thoughts emerge about silent knowledge in a learning by ear-tradition and how this is seen in relation to education. A traditional music methodology that is about to be shaped and developed, due to traditional music taking place in the educational environment, is discussed by the respondents. The discussion addresses how new tools for learning develop when the music is put in new contexts and which tools teachers think are important for the learning of fiddle and traditional music.

För att bli en framgångsrik organisation talar man om kunskap– och lärprocesser som går genom organisationen, från individen till högsta ledningen. Det innebär att den kunskap som finns hos individerna måste synliggöras, delas, spridas och tas i bruk av andra i organisationen. I denna uppsats ligger fokus på processen. Här är lärandet och ledandet som regel av avgörande betydelse och en viktig framgångsfaktor. Den primära datainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer med chefer på Region Halland. Avsikten var att informanterna skulle få delge sin syn och erfarenhet inom valt ämnesområde. Resultatet har analyserats utifrån valda teorier och tidigare forskning inom ämnesområdet. Peter Senges teorier för den lärande organisationen fungerar i studien likt en ideologisk bakgrund som sammanfattar grunddiskursen och tänkandet kring begreppet den lärande organisationen. Fredrik Tell, Jonas Söderlund och Nancy Dixons modeller för kunskapsprocesser utgör i studien mer konkreta teorier som applicerats på det empiriska materialet. Studiens resultat ses utifrån chefernas perspektiv och uppfattningar. Resultatet gör tydligt att kunskapshantering står centralt och är avgörande för organisationens framgång. Medarbetare lär sig genom att lära tillsammans. Ännu en slutsats är att ledarskapet och medarbetarskapet i den studerade organisationen mer ses likna ett partnerskap, där chefen har stort inflytande över hur kunskapsöverföring sker. Samarbete, deltagande och anpassningsbarhet präglar chefers syn på den lärande organisationen. / The key to a successful organisation lies in knowledge management. In this study we acknowledge that knowledge exists within individuals and believe that this knowledge can serve of use to the organization through learning– and knowledge processes. In this paper we aim to highlight this process, where learning and leadership act as a crucial and important factor on the road to success. The primary empirical data has been collected via semi-structured interviews where informants where allowed to share their views and experience. The results have been analysed based on selected theories and previous research in the area of subject. Peter Senge presents a theory on learning organization which in this paper act as an ideologic framework which summarise the thinking behind the concept. Fredrik Tell, Jonas Söderlund and Nancy Dixon's models on how knowledge management can be applied in a practical context constitute more concrete theories in use. The study’s results are viewed from the managers perspectives and perceptions. The result emphasise that knowledge management is central and crucial in becoming a successful organisation. Employees learn by learning together. Another conclusion is that leadership and employeeship in the studied organization takes form as a partnership, where managers has influence on the way knowledge is transferred, shared and put into use. Teamwork, participation and adaptability characterizes managers' view of the learning organization.

Begreppet tyst kunskap är centralt i uppsatsen och utgår från Polanyis förståelse att vi kan veta mer än vi kan säga. Syftet med uppsatsen är att utforska begreppet tyst kunskap med utgångspunkt i Polanyis teori om tyst kunskap. I relation till socialt arbete är det värdefullt att få syn på och fördjupa förståelsen för tyst kunskap. Med hänsyn till transparens i professionens kunskapsutövande är det särskilt viktigt att vara medveten om hur tyst kunskap kan yttra sig i yrkesutövandet och inverka på det sociala arbetet. Studiens övergripande forskningsfråga är på vilka sätt det går att förstå innebörden av ett begrepp som tyst kunskap och dess implikationer för kunskapsutövande i socialt arbete. I uppsatsen som har formen av en filosofisk studie, utforskar jag olika tänkares tankar och teorier om tyst kunskap utifrån min tes att tyst kunskap existerar och att det är viktigt att förstå och vara medveten om hur förståelsen av tyst kunskap påverkar det sociala arbetet som kunskapsfält. Bengt Molander, Bertil Rolf och Donald A. Schön är några av de tänkare som förekommer i arbetet.  Uppsatsens slutsatser visar att vi sannolikt inte kan sätta ord på all den kunskap vi använder oss av i socialt arbete. Tyst kunskap beskrivs som nära förbunden med våra sinnen och färdigheter och kan därför vara svår att beskriva med ord. Det kan handla om undermedveten kunskap, eller kunskap som inte fullt ut ryms i språket eller vårt logiska tänkande. Följaktligen kan Polanyis konstaterande att vi kan mer än vi kan säga betraktas som en förutsättning för att förstå socionomens kunskapsutövande.  Uppsatsen indikerar att det behövs en transparent levande dialog om kunskapsutövande för att dra nytta av tyst kunskap i socialt arbete. Tyst kunskap förutsätter därför ett engagemang, ansvar och vilja som håller kunskapen livskraftig. I uppsatsen förs ett resonemang som mynnar ut i vikten av att låta personliga erfarenheter och handlingar få stå i rampljuset för att, med stöd av teoretiska perspektiv, synliggöra olika aspekter av tyst kunskap och dess betydelse för professionellt socialt arbete. Hur tyst tyst kunskap behöver vara och hur nära vi kan komma en förståelse för den tysta kunskapens innebörd för kunskapsutövande i socialt arbete, beror sannolikt på de arbetssätt och metoder vi använder oss av. / The main aim of this thesis is to explore the impact of tacit knowledge in everyday life of professional social workers. The findings of this philosophical study is that it is necessary to understand the impact of tacit knowledge, in order to understand the very heart of social work practice and the ways of the reflective practitioner. Theories of philosophers like Michael Polanyi and Donald A. Schön are at focus in the study.

Sloyd is related to craft knowing, making traditions and materiality. The meaning of knowing in sloyd is vaguely articulated and thereby can be interpreted by teachers in different ways. This study aims at contributing to an articulation of craft knowing within sloyd education. The study was carried out in the form of two learning studies, each one focusing on a specific object of learning. The knowing of sawing straight was studied through phenomenographic analysis of video recordings of students’ work with handsaws in wood. Different ways of knowing this capability have been described. The second study focused on the knowing of interpreting symbols in sloyd objects. Different ways of perceiving this capability have been described through the learning study’s three iterative lesson interventions. The two objects of learning are discussed as pointing out different aspects of craft knowing in sloyd education. Craft knowing has been recognized as embodied thinking and interaction with tools and materials in order to achieve certain intentions (Dormer, 1994; Illum, 2004). It is often described as embedded in our actions (Polanyi, 1966) and manifested in specific actions: as knowing-in-action (Schön, 1983). Furthermore, it is multimodal and derives from practical knowledge traditions where dexterity, visuality and materiality are central modes of communication (Kress & van Leeuwen, 2006). When engaging in sloyd activities one engages in different communal shared craft techniques and strives to obtain and express intended shapes, functions, lines, patterns and affiliations. To be able to say and make something in a ‘right way’ can be understood as a specific literacy (Gee, 2015). Some aspects of craft knowing are presented and discussed in terms of craft literacy: as embodied interactions with materials and tools in specific ways. These descriptions can contribute to our shared understanding of the meaning of craft knowing as well as the meaning of sloyd knowing.

Problematiken med begreppet beprövad erfarenhet är att det inte finns några konkreta riktlinjer eller förklaringar kring hur arbetet ska ske utifrån beprövad erfarenhet. Syftet med studien är att skapa förståelse för hur förskollärare uppfattar arbetet med beprövad erfarenhet i förskolans verksamhet. För att få svar på frågeställningarna i syftet har en kvalitativ studie gjorts med utgångspunkt i det fenomenografiska perspektivet. Metoden som använts i studien är en kvalitativ webbenkät, som 18 förskollärare valde att delta i. I resultatet framkom det flera olika uppfattningar kring hur arbetet med beprövad erfarenhet sker i förskolans verksamhet. Det framkom att det finns likheter och skillnader i hur förskollärarna uppfattar arbetet med beprövad erfarenhet. Utifrån fenomenografi finns det inga rätt eller fel i hur enskilda individer uppfattar ett fenomen och studiens syfte är inte att finna svar på så vida något är rätt eller fel. Utan som tidigare nämns görs studien i syfte för att få en förståelse för hur förskollärare uppfattar arbetet med beprövad erfarenhet. I resultatet framkom det uppfattningar om vilken betydelse beprövad erfarenhet har, vilka hjälpmedel som används samt vilka utvecklingsmöjligheter som finns i relation till beprövad erfarenhet. Studien kan inte dra några generella slutsatser men resultatet visar att det finns en stor variation på arbetssätt i relation till beprövad erfarenhet. Slutligen diskuteras resultatet i förhållande till tidigare forskning, litteratur samt i relation till fenomenografi. / The problem with the concept of proven experience is that there are no concrete guidelines or explanations about how the work should be done based on proven experience. The purpose of the study is to create an understanding of how preschool teachers perceive the work with proven experience in the preschool's activities. In order to get answers to the questions for the studies purpose, a qualitative study has been made based on the phenomenographic perspective. The method used in the study is a qualitative online survey, which 18 preschool teachers chose to participate in. The result revealed several different perceptions about how the work with proven experience takes place in the preschool's activities. It emerged that there are similarities and differences in how preschool teachers perceive the work with proven experience. Based on phenomenography, there is no right or wrong in how individuals perceive a phenomenon and the purpose of the study isn´t to find answers to the extent that something is right or wrong. But as previously mentioned, the study is made in order to gain an understanding of how preschool teachers perceive the work with proven experience. The results revealed perceptions of the significance of proven experience, what tools are used and what development opportunities there is in relation to proven experience. The study can´t draw any general conclusions, but the results show that there is a great variety of working methods in relation to proven experience. Finally, the results are discussed in relation to previous research, literature and in relation to phenomenography.

Detta examensarbete genomfördes hos ett tillverkande företag utanför Stockholm. Företagets produktion består delvis av egenbyggda maskiner. Lämpliga instruktioner för underhåll, riggning samt felsökning fanns inte tillgängliga för dessa maskiner. En av de mest kritiska avdelningarna hos företaget kallas för klipp- och rullavdelningen. För tillfället finns endast en operatör i avdelningen som känner till samtliga maskiners funktioner. Denna operatör innehar så kallad tyst kunskap. Målet med detta examensarbete har varit att dokumentera tyst kunskap genom digitalisering av instruktioner. Efter att mål, problemdefinition och tillvägagångssätt fastställts gjordes en faktainsamling som bestod av primär- och sekundärdata. Diskussioner med företagets VD och de operatörer som arbetar i den aktuella avdelningen genomfördes. Detta bidrog till en djupare förståelse av problemet som i sin tur skapade en grund för hur digitaliseringen skulle ske. Arbetet bestod även av en teoretisk referensram vars syfte var att bidra till förståelse av vetenskaplig karaktär. I den teoretiska referensramen studerades även det nya konceptet för digitalisering inom industrin och dess påverkan på små och medelstora företag (SMF). Digitaliseringen karaktäriseras av smart teknologi. I dagsläget anses inte vissa smarta teknologier, så som virtual reality (virtuell verklighet) och augmented reality (förstärkt verklighet) tillämpbara hos företaget. Augmented reality (AR) kan dock komma att underlätta reparation och liknande arbetsuppgifter i framtiden. Den metod som valdes för att ta fram instruktioner var videoinspelning. Tillämpning av detta ansågs vara ett adekvat val då projektet utfördes. För att kunna spela in, redigera och använda videoinstruktioner krävs dock kompatibel hård- och mjukvara. De rekommendationer som gavs till företaget var att lagra filerna på ett intranät eller någon molntjänst som skapar lättillgänglighet. Förutom videoinstruktioner rekommenderas även praktisk handledning av en erfaren operatör. Detta skapar en kombination av praktisk och teoretisk inlärning. Instruktioner för hur företaget ska redigera och lagra videoinspelningarna togs fram för att skapa ett standardiserat arbete. / This project was conducted at a manufacturing company outside of Stockholm. Production is partially operated by machines that are manufactured by the company; however, appropriate maintenance instructions, machine settings and error search are currently unavailable for these machines. The most critical department within the workshop is called “cut and roll”, the department only has one operator who has full knowledge of the machines and their functions. This type of knowledge possessed by the operator is called tacit knowledge. The aim of this project is to document and transfer the tacit knowledge through digitalisation of instructions. After defining the problem, methods and aims of the project, primary and secondary data was collected. Furthermore, discussions were held with the chief executive of the company and the operators working in the cut and roll department. This led to a deeper understanding of the main problem and created a foundation for the methods used to digitalise instructions. The project also contains a literature review to conduce the scientific aspects of the problem. Moreover, the upcoming concept regarding digitalisation within manufacturing companies and its effect on small and medium-sized enterprises (SME) was also taken into consideration. The concept is characterised by smart technology. These types of technologies, e.g. virtual reality (VR) and augmented reality (AR), are not adequate to implement in the company today. Even so, AR could be a complementary tool regarding maintenance and similar tasks in the future. The method used to digitalise instructions was video recording, serving as the most adequate digital tool whilst executing the project. However, compatible hardware and software is necessary to create video instructions. Recommendations proposed to the company are that instructions should be stored in an intranet or cloud; and, in addition to video instructions, practical supervision given by an experienced operator is recommended. Thereby giving a combination of both practical and theoretical learning. Instructions on how to edit and store the videos was created to maintain standardized working methods.

This thesis looks at two sides of the same coin: how to support the production and future development at a specialist medical technology department at Danderyd Hospital. The two sides are; a pilot study of a product management system (PDM) and an interview based study on the characteristics of the silent knowledge of the technicians. The department (National respiratory centre, NRC) is facing retirement of several key employees. The technical study shows that the success of an implementation is largely dependent on the users’ prior knowledge and use of a 3D Computer aided design system (CAD).The system itself is shown to fulfill the Lifecycle requirement of tracking the products (mostly tracheostomy tubes) but without a CAD centered workflow, some substantial education and preferably some new recruits, an implementation of the PDM system will fail. The author recommends development of the current “low-tech” system of MS Excel and Access rather than redistribute the dependency from technician towards a complex, commercial software and its vendor. The analysis of the technicians’ silent knowledge with the newly developed method, epithet for silent knowledge (ETK), shows that the longer employment time: the more differentiated technicians become in describing their work, practical knowledge are regarded higher and the social and collective problem solving factors of the work becomes more important. Typically, it is shown that a new employee should preferably enjoy problem solving, being pragmatic and social as well as having some prior education or work experience in a CAD and/or a PDM system.