Det här är en intervjustudie om lärares attityd till den tysta läsningen i klassrummet och hur de arbetar med den. Stort fokus läggs på lärares påverkan på elevers tysta läsning, och läraren som en läsande förebild. Vidare tar uppsatsen upp medvetna och omedvetna sätt som lärare motiverar elever till tyst läsning. Även syftet med den tysta läsningen diskuteras. Sammanfattningsvis visar resultaten att lärare har en stor påverkan på elevers tysta läsning. Lärares attityd till läsning påverkar eleverna och de arbetssätt de väljer i klassrummet. Lärare har också en viktig roll i att motivera elever till tyst läsning, där lärare kan arbeta på olika sätt för att främja elevers motivation. Vi såg även att syftet med elevers läsning kan vara olika. Uppsatsen tar upp exempel på detta.

Denna undersökning baseras på att jag med hjälp av en kvalitativ metod valt att undersöka hur lärare undervisar i läsförståelse samt hur de arbetar för att eleverna ska få möjlighet att utveckla en god läsförståelse. Detta för att jag saknade en uttrycklig bild av hur lärare väljer att bygga upp sin undervisning i läsförståelse. Denna undersökning baseras på fem genomförda intervjuer med lärare som undervisar i årskurserna 4-6. I denna uppsats är kapitel två, Bakgrund, och kapitel fem, Resultat, de mest omfattande delarna. Bakgrunden är uppdelad i sju avsnitt, där det till en början redogörs för vad läsförståelse är för något. Efter detta redogörs det för innebörden av att undervisa i läsförståelsestrategier, hur styrdokumenten framställer läsförståelse, samt vilka faktorer som kan påverka elevers läsförståelse. Slutligen kommer ett avsnitt där Läslyftet, en fortbildning som många av de lärare som intervjuats genomgått, förklaras. I tidigare forskning finns tre delar – Skolinspektionens kvalitetsgranskning av läsförståelseundervisning, den senaste PIRLS-undersökningen samt teoretiska utgångspunkter. I det tredje avsnittet, Teoretiska utgångspunkter, redogörs för ett hermeneutiskt perspektiv, som tillämpats i samband med denna undersökning. Det hermeneutiska perspektivet utgår från att tolka meningen med människoskapande ting i relation till de sammanhang som skapat dem. Den metod som används för att förstå meningen är tolkning (Brinkjaer &amp; Høyen, 2013, s. 73), vilket är ett viktigt inslag i denna undersökning. Mina huvudsakliga resultat från de genomförda intervjuerna är att samtliga intervjudeltagare anser att läsförståelse är viktigt i många avseenden, att läsförståelse inte bara behövs i ämnet svenska utan i alla skolämnen, samt att skolans tid räcker till att eleverna ska få möjlighet att utveckla en god läsförståelse. Fler saker som lärarna är överens om är att det finns ett tydligt samband mellan läsning och skrivande och att det är viktigt att erbjuda texter i olika svårighetsgrader till eleverna. Gällande läsförståelsestrategier, berättar tre av de intervjuade att de inte använder några specifika läsförståelsestrategier i undervisningen. / <p>2018-06-15</p>

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare uppger att de arbetar med tyst läsning samt hur de uppfattar att deras arbetssätt påverkar elevers läsutveckling i årskurs 1-3. Syftet konkretiseras genom två frågeställningar: Hur uppger lärare att de arbetar med tyst läsning i klassrummet? Hur uppfattar lärare att deras arbetssätt påverkar elevers läsutveckling i årskurs 1-3? För att besvara syftet och frågeställningarna genomfördes en intervjustudie med sju lärare som är verksamma i årskurs 1-3. Det sociokulturella perspektivet användes som stöd vid analysen av det insamlade materialet. Den forskning som ligger till grund för studien visar att det framför allt är viktigt med undervisning i läsförståelsestrategier för eleverna och att de får samtala kring läsningen samt att de får stöd under hela arbetet. Studiens resultat visar att lärare tycker det är viktigt att eleverna tidigt utvecklar ett läsintresse och får många tillfällen till att läsa tyst. Lärarna arbetar med läsförståelsestrategier för att ge eleverna verktyg att tillämpa vid den tysta läsningen med målet att utveckla deras läsförståelse. Lärarna menar att det är viktigt med samtal kring läsning, dock är dessa samtal inte lika vanliga i samband med elevernas tysta läsning. / <p>Svenska</p>

Denna studies syfte är att redogöra för hur lärare i F–3 arbetar i klassrummet för att elever med läs- och skrivsvårigheter ska utveckla sin läsförmåga. Syftet är också att redogöra för hur lärare arbetar för att motivera dessa elever till läsning. För att konkretisera syftet kommer följande frågeställningar att användas: på vilket sätt arbetar lärare för att elever med läs- och skrivsvårigheter ska kunna utveckla sin läsförmåga? Och hur arbetar lärare för att motivera läsning hos elever med läs- och skrivsvårigheter?Den forskning som ligger till grund för den här studien har visat att lärare behöver ge rätt stöd till elever med läs- och skrivsvårigheter. Elever med läs- och skrivsvårigheter behöver utvecklas genom högkvalitativ undervisning och det kräver att lärare arbetar med många olika läs- och skrivaktiviteter med eleverna.Undersökningen innehåller sex semistrukturerade intervjuer med sex olika lärare. Resultatet av studien visar att det är svårare att motivera elever med läs- och skrivsvårigheter till läsning än de elever som är utan dessa svårigheter. Det har även visat sig att det är viktigt att anpassa läseböckerna till elevernas intressen och nivåer för att de ska kunna utveckla läsförmågan. Resultatet i frågan om hur lärare arbetar för att elever med läs- och skrivsvårigheter ska utveckla sin läsförmåga har varit olika eftersom samtliga lärare har olika arbetssätt. Några exempel är inläsningstjänster, högläsning och spegelläsning. / <p>Svenska</p>

Syftet med föreliggande studie är att undersöka och jämföra metoder som elever i årskurs 3 på gymnasiet använder sig av vid tillägnande av skönlitteratur. Jag undersökte även vilka av läsmetoderna tyst läsning, högläsning och ljudbok elevernas svensklärare och andra svensklärare på skolan anser är givande för deras elevers tillägnande av skönlitteratur i årskurs 3 på gymnasienivå. Detta undersöktes genom kortare lärar- och elevintervjuer. Resultaten visar att lärarna tycker att alla metoder är bra för olika elever och menar att eleverna kan variera när de läser skönlitteratur. Elevernas svar visar att högläsning och läsning i en fysisk bok fortfarande är populärt och de anser att ljudböcker bör användas på deras egen fritid. Studiens intervjusvar från eleverna visar också på att merparten av informanterna tycker det är intressant och positivt med läsning av skönlitteratur och de upplever att de får ut något av det, medan ett fåtal anser att det är svårt, jobbigt och tråkigt. Slutsatsen som jag kan dra utifrån mina resultat är att eleverna själva bör kunna välja på vilket sätt de ska tillägna sig skönlitteraturen i skolan samt att informanterna är positiva till olika tillvägagångssätt för att läsa skönlitteratur.

Syftet med denna studie är att undersöka och jämföra vilka läsmetoder några f-3 lärare väljer att använda i sin undervisning för elevernas tillägnande av skönlitteratur samt vilka läsmetoder några f-3 elever föredrar. De läsmetoder som studien fokuserar på är högläsning, tyst läsning och ljudbok. Till studien har intervjuer använts som datainsamlingsmetod med några lärare och elever. Resultatet av lärarnas svar visar att lärarna varierar sig i användning av läsmetoder, men den läsmetod som föredras är högläsning. Resultatet av elevernas svar visar att de tycker om samtliga läsmetoder, men att de föredrar tyst läsning. Detta är även den läsmetod som flera av eleverna använder sig av på fritiden. Studiens slutsats är att lärarna är eniga om att det är viktigt med varierande läsmetoder som gynnar eleverna på olika sätt och att det kan öka deras läslust. Läsmetoderna blir sedda som komplement till varandra. Den läsmetod som eleverna anser fungerar bäst för dem är tyst läsning, både i skolan och på fritiden.

Syftet med detta arbete var att undersöka mellanstadielärares syn på den fria läsningens funktion och syfte samt undersöka hur lärarna använder den fria läsningen i undervisningen. Genom att skicka ut enkäter till sju olika lärargrupper på Facebook och genomföra intervjuer med fem frivilliga lärare, samlades empirisk data in. Denna data analyserades sedan med hjälp av forskning, annan litteratur och variationsteorin för att bättre förstå lärarnas perspektiv och tillvägagångssätt kring den fria läsningen. Resultaten av studien indikerar att det finns en betydande andel lärare som inkluderar den fria läsningen som en del av sin undervisning. Det framkom också att lärarna ser att hemmets bidrag till den fria läsningen är av stor vikt. Detta antyder att det finns en medvetenhet om att de två grundläggande villkoren för att lära sig att läsa, nämligen tillgång till intressant läsmaterial och närvaron av en förstående och erfaren läsare som vägledare, inte enbart kan uppfyllas i skolmiljön. Det är också viktigt att notera att trots att vissa elever kan uppleva den fria läsningen som svår, tråkig eller meningslös, men genom att erbjuda eleverna möjligheten att välja sina egna böcker och läsa för nöjes skull, kan den fria läsningen bidra till att utveckla läskondition, läsförståelse och läslust. Slutligen visar denna studie att den fria läsningen har en viktig funktion och ett syfte i undervisningen. Den fria läsningen kan ha funktioner som sträcker sig bortom det didaktiska och den kan bidra till elevernas personliga utveckling, erbjuda avkoppling och välbefinnande, främja social interaktion och erbjuda gemenskap samt främja ett livslångt lärande enligt lärarna men forskning visar att den regelbundna lästiden är central och ger mening åt alla andra läsrelaterade aktiviteter (Chambers, 2011:45). / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2023-06-04</p>

I denna studie användes en enkätundersökning som skickades ut i Facebookgrupper där grupperna riktade sig till lärare, där urvalet som användes i studien uppgick till 48 lärare. Syftet med att göra en studie om lässtrategier är att öka förståelsen varför det är en viktig faktor i undervisningen i framförallt läsförståelse. Genom studien framkom det att olika lässtrategier används av lärarna beroende på elevernas olika förståelsenivåer och förmåga att hantera olika kommunikationsformer. Vissa strategier anses lämpliga som startpunkt medan andra passar bättre när eleverna har utvecklat sin förmåga att kommunicera i olika former enligt lärarna. Enligt läroplanen ska eleverna träna på att använda bilder och hjälpmedel för att förstå och tolka texter, och majoriteten av lärarna använder lässtrategier för att främja elevernas läsförståelse och läsutveckling men det finns dock skillnader mellan ämnen när det gäller användningen av lässtrategier. Enligt enkätundersökningen använde samtliga lärare lässtrategier inom samhällskunskap, medan det fanns lärare som inte använde lässtrategier i några andra ämnen. De vanligaste strategierna som nämndes av lärarna var Cirkelmodellen, En läsande klass, Reading power och Läsfixarna, dessa används och nämns av lärarna trots att alla dessa inte är lässtrategier. Lärarna använder dessa olika metoder för att synliggöra lässtrategierna i undervisningen, inklusive modellering, visualisering och högläsning och genom att använda dessa strategier och metoder skapas en interaktiv och engagerande läsmiljö där eleverna kan utveckla sina läsfärdigheter och använda lässtrategier på ett meningsfullt sätt enligt lärarna. Empirin från enkäten analyserades med hjälp av forskning och annan litteratur samt det sociokulturella perspektivet. Studiens resultat visar att det finns många lärare som tror att de arbetar med lässtrategier i undervisningen men det har visat sig genom studien att lärarna blandar ihop olika ramverk och olika modeller med lässtrategier. / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2023-06-09</p>

This qualitative study was conducted to investigate pupils’ perceptions of silent reading in the classroom and how silent reading contributes to their reading comprehension. This has resulted in the following questions: “how do pupils perceive silent reading in the classroom?” and ”how do pupils believe that silent reading affects their reading comprehension?”. They study is based on interviews to gain a deeper understanding of pupils’ perspectives on silent reading and how silent reading affects reading ability. The target group for the study was pupils in grade three. Initially, a description is presented of what silent reading means and how it can be organized in different ways in school activities. Data collection was then carried out in accordance with a qualitative method where an interview guide was created. Furthermore, the data was analyzed using a model for a thematic analysis, where relevant themes were developed that later formed the basis for the analysis. The analysis was categorized based on concepts linked to the sociocultural perspective.  The results of the study show that pupils generally have a positive perception of silent reading in the classroom. They also agree that silent reading contributes to a calm and relaxing environment. The pupils feel that they get enough time to read silently but that they still wish for more. It appears that the pupils do not have much knowledge about reading comprehension strategies and how to handle difficulties that arise during silent reading. The results also show that there is a lack of support from teachers and that there are no book talks linked to silent reading, which can have a significant role in the student’s reading development. All pupils describe that they experience a clear development in their reading, which they believe has been influenced by the silent reading in the classroom. Finally, the results show that teachers need to organize silent reading in a way that enables support for all pupils to benefit. Enabling support means that the teacher is available and has an active role in clarifying ambiguities during the reading process – for those pupils who need it. This may involve the teacher explaining difficult words to pupils. In addition, the teacher needs to organize the silent reading in a way that gives all pupils equal time because most of the pupils wished for more time. / Denna kvalitativa studie gjordes i syfte att undersöka elevers uppfattningar om tyst läsning i klassrummet, samt hur tyst läsning bidrar till deras läsförståelse. Detta har mynnat ut i följande frågeställningar: ”hur uppfattar elever tyst läsning i klassrummet?” och ”hur anser elever att tyst läsning påverkar läsförståelsen?”. Studien har tagit utgångspunkt i intervjuer för att få en djupare förståelse för elevers perspektiv på tyst läsning och hur den tysta läsningen påverkar läsförmågan. Målgruppen för undersökningen har varit elever i årskurs tre. Inledningsvis presenteras en beskrivning av vad tyst läsning innebär och hur den på olika sätt kan organiseras i skolverksamheten. Datainsamlingen har därefter skett i enlighet med en kvalitativ metod där en intervjuguide har skapats. Vidare analyserades datan med hjälp av en modell för en tematisk analys, där relevanta teman har tagits fram som senare utgjort grunden för analysen. Analysen kategoriserades utifrån begrepp kopplade till det sociokulturella perspektivet. Resultatet av studien visar att elever generellt har en positiv uppfattning av den tysta läsningen i klassrummet. De är även eniga om att tyst läsning bidrar till en lugn och avslappnande miljö. Eleverna upplever att de får tillräckligt med tid till att läsa tyst men att de trots det önskar att läsa mer. Det framkommer att eleverna inte har mycket kunskap kring läsförståelsestrategier och hur de ska hantera svårigheter som uppkommer vid den tysta läsningen. Resultatet visar även på att det finns en avsaknad i stöd från lärares sida samt att det inte genomförs boksamtal kopplade till den tysta läsningen vilket kan ha en betydande roll för elevernas läsutveckling. Samtliga elever beskriver att de upplever en tydlig utveckling i sin läsning, vilket de anser ha påverkats av den tysta läsningen i klassrummet. Avslutningsvis synliggör resultatet att lärare behöver organisera den tysta läsningen på ett sätt som möjliggör stöttning för att samtliga elever ska gynnas. Att möjliggöra stöttning innebär att läraren är tillgänglig och har en aktiv roll i att tydliggöra oklarheter under läsningens gång – för de elever som har ett behov av det. Detta kan innebära att läraren förklarar svåra ord för eleverna. Dessutom behöver läraren organisera den tysta läsningen på ett sätt som gör att alla elever får lika mycket tid till läsningen eftersom majoriteten av eleverna önskade mer tid.

Syftet med denna litteraturstudie har varit att ta reda på vad läsforskningen anser som viktiga faktorer för elevers läsförståelse samt vad läsforskningen anser om läsförståelsestrategier och dess positiva verkan på elevers läsförståelse. Det framkom i denna litteraturstudie att forskningen anser att en lärares kunskap, speciellt i elevers läsutveckling och hur man undervisar i läsförståelse är en viktig faktor för en framgångsrik läs-och skrivutveckling. Resultatet för denna studie visade bland annat att läsforskningen anser att läsförståelsestrategier främjar elevers läsförståelse samtidigt som det i svenska skolor och deras undervisning visade sig att det inte ges speciellt mycket tid för läsförståelse. Att den svenska skolan i sin undervisning inte ger mycket tid till läsförståelse anses bero på lärares okunskap. Detta kan således vara en anledning till svenska elevers allt sämre resultat i de tidigare undersökningarna som PIRLS och PISA genomförde 2000– 2012. / <p>Svenska</p>