Idrottsämnet har förekommit i flertalet former genom historien, dess kriterier och mål av undervisning har också haft en stor variation. Utifrån dagens läroplan klassificeras ämnet idrott och hälsa som ett kunskapsämne och kräver att pedagoger bedömer elevers färdigheter och kunskap. Syftet med studien var att undersöka hur högstadieelever upplevde sitt eget lärande i ämnet idrott och hälsa, samt om detta skiljde sig mellan aktiva och inte fysisk aktiva elever. Studien genomfördes som en kvantitativ enkätundersökning bland 82 elever i årskurs 9. Dess resultat visar att majoriteten av respondenterna upplevde en medel till hög kunskapsnivå inom samtliga kursmål och att idrottsundervisningen således motsvarat ämnets kursmål vilket även överensstämmer med tidigare studier inom ämnet. Enligt studien upplevde de elever som var fysisk aktiva en högre kunskapsnivå i samtliga tre kursmål, än de som inte var fysiskt aktiva. Störst skillnad mellan de två olika grupperna var inom kursmålet “Hälsa och levnadsvanor”. Elevernas upplevda kunskapsnivå av kursmålen kunde relateras till Antonovskys teori KASAM, känsla av sammanhang. En reducerad motivation och meningsfullhet i deltagandet av ämnets undervisning kan upplevas av de elever som inte är fysiskt aktiva, vilket då kan medföra lägre upplevd kunskapsnivå. För vidare forskning i ämnet hade det varit intressant att göra liknande undersökningar men i en större skala och på olika skolor, för att representera Sveriges befolkning.

I denna undersökning är syftet att ta reda på vad det är pedagogen arbetar med utöver elevundervisningen. Delvis gick undersökningen ut på att ta reda på pedagogens fördelning av planerings-timmar, olika arbetsmoment såsom utvecklingssamtal, utvärdering och föräldrakontakter. Enligt våra intervjupersoner handlar deras arbete utöver elevundervisning mycket om barnuppfostran, barnpsykologi och relationer vilket oftast inte framgår i pedagogens arbete. Metoden som vi har valt att använda oss av är en kvalitativ undersökning där vi har intervjuat två pedagoger i två olika kommuner. Genom intervju och samtal med pedagoger, fick vi en bild av pedagogens arbete, att det var utvecklingssamtal, utvärdering och föräldrakontakter som pedagogerna arbetar mest med.Resultatet som vi fick fram i vår undersökning är att pedagogerna lägger ner mest tid på att förbereda utvecklingssamtal samt att genomföra dem. Löpande utvärderar de sina elever i varje moment de går igenom samt håller föräldrarna uppdaterade och finns till hands när de behöver något eller undrar över något som har med skolan att göra. Resultatet visar även att pedagogerna har väldigt mycket att jobba med under läsårets gång med sina elever. Under hela läsåret samlar de information och dokumenterar för att sedan kunna visa detta för exempelvis föräldrarna. Samarbetet med föräldrarna har även under arbetets gång visat sig vara ett mycket tyngre arbete och mer att göra som vi inte ser utåt. Dessa uppgifter är de uppgifter som pedagogerna måste göra hemma enligt våra intervjupersoner.

Det senaste decenniet har matematikundervisningen i Japan fått mycket uppmärksamhetför dess annorlunda och unika sätt jämfört med västerländska motsvarigheter. Dennaundersökning jämför matematisk problemlösning mellan Sverige och Japan. Treundersökningsmetoder användes: analys av läromedel, lektionsobservation ochelevlösningsanalys. Under de svenska lektionerna arbetar eleverna ofta enskilt medmånga uppgifter, då de samtidigt lär sig matematiska begrepp och lösningsprocedurer.På det sättet skaffar sig högpresterande elever en självsökande problemlösningsförmåga.Eleverna föredrar att använda konkreta metoder vid problemlösning. De japanskalektionerna däremot fokuserar mest på genomgångar av nytt stoff med ett fåtal problem.Klassdiskussioner om olika lösningsmetoder ger eleverna en djupare bild av problemen.Elever arbetar med algebra i större utsträckning och är vana vid att uttrycka sig påmatematiskt korrekt språk. Även om det finns traditionella och kulturella skillnader, kanvi ge varandra olika förslag för att förbättra undervisningarna. / In the last decade, mathematics teaching in Japan has attracted much attention becauseof its different and unique methods compared with the Western standard. This is acomparative study of mathematical problem-solving in Sweden and Japan, and threeresearch methods were used: textbooks analysis, lesson observations and analysis ofstudents’ solutions. Swedish students usually work individually on many problems inthe textbooks, while they learn new definitions and procedures to solutions. A highlyachieved student has attained a self-seeking attitude, and the students in general preferconcrete methods in their solutions. On the other hand, a Japanese lesson puts mainlyfocus on new mathematical contents with a few problems. Classroom discussions givestudents a broader picture of the mathematical connections between the problems. Thestudents are used to more abstract mathematics and are able to use correct terms whenexplaining. Even though there are traditional and cultural differences, we can learnalternative ideas and perspectives in order to achieve better mathematics teaching.

Internationella studier som till exempel SAS-studien (Sjöberg, 2000) visar på att det hos elever finns stora skillnader mellan attityden till naturvetenskap och andra skolämnen men också att pojkars och flickors attityder skiljer sig åt. Denna studies syfte var att kartlägga elevers attityder till de naturvetenskapliga ämnena för att kunna göra en jämförelse med tidigare undersökningar. Elever i årskurs 5 och 6 fick besvara ett antal frågor i form av en enkät. Kartläggningen visar på att flertalet elever anser att naturvetenskap är viktigt och nyttigt och att de kommer att ha nytta av sin kunskap i framtiden. Samtidigt vill de flesta inte arbeta inom detta område när de blir vuxna. Vi har i vår kartläggning inte funnit några större attitydskillnader hos de pojkar och flickor som har medverkat i denna kartläggning. Vidare visar resultatet i vår undersökning på delvis andra attityder till NO än vad som framkommit i andra studier. / A survey of students attitudes to science.

Syftet med det här arbetet är att undersöka hur gymnasieelever i grupp formulerar förklaringar av ett naturvetenskapligt fenomen. Förklaringarnas uppbyggnad analyseras med hjälp av en modell för argumentationsanalys. Gruppernas diskussionsförlopp studeras med hjälp av modellen för att undersöka hur eleverna konstruerar argument tillsammans. Även huruvida grupperna lyckas formulera vetenskapliga förklaringar undersöks. Studien genomfördes med hjälp av videoobservationer på smågrupper av elever som diskuterar kring ett experiment med ett tydligt observerbart fenomen de precis fått se. Resultaten jämförs med tidigare forskning på området kring elevers sätt att konstruera argument. Resultaten pekar på att eleverna formulerar enkla vetenskapliga förklaringar på fenomen och ger även hållbara argument i sina formuleringar. Studien pekar dock på att elever, för att formulera starka argument och hållbara vetenskapliga förklaringar, bör tränas i argumentationsteknik. Resultaten bekräftar även vad annan forskning visar kring hur elever konstruerar argument tillsammans. / The purpose of this work is to investigate how high school students in a group formulate explanations of a scientific phenomenon. The structure of the explanations is analyzed using a model for argumentation analysis. The group discussions are studied using the model to investigate how students construct arguments together. Also whether the groups succeed in formulating scientific explanations are examined. The study was conducted using video observations on small groups of students discussing about an experiment with a clearly observable phenomenon they just witnessed. The results are compared with previous research in the area of student’s way of constructing arguments. Results indicate that students formulate simple scientific explanations of phenomena and also provide sound arguments in their formulations. The study, however, suggest that students, in order to formulate strong arguments and sustainable scientific explanations, should be trained in argumentation skills. The results also confirm what other research shows about how students construct arguments together.

Vi ämnar med detta arbete identifiera faktorer som hindrar eller gör det svårare för sex olika gymnasielärare att fritt välja undervisningsmetoder. För att uppnå detta mål har vi valt att utföra kvalitativa intervjuer som sedan har analyserats med hjälp av ramfaktorteori i allmänhet och institutionsteori i synnerhet. Resultatet visar att bland annat elever, kolleger, skolledning samt lärarens didaktiska kunskaper kan spela en viktig roll för vilken undervisning som läraren finner möjlig att genomföra. I slutet diskuteras lärarutbildningarnas, skolledningarnas och de individuella lärarnas ansvar för att matematikundervisningen ska kunna distanseras från den i dag väldigt utbredda traditionella undervisningen.

Biomedicin kan betraktas som den teoretiska grenen av ämnet medicin. Inom ämnet utnyttjas kunskaper inom kemin och biologi, för att studera människokroppens uppbyggnad och funktion såväl vid hälsa som vid sjukdom. Ämnesområdet studerar också alla organisationsnivåer i människokroppen från molekyl till organism. Biomedicin undervisas inom gymnasieskolan som tillval, profilutbildning och/eller som spetsutbildning. Eftersom det ännu inte finns någon nationellt antagen kurs i biomedicin, undervisas ämnet som fördjupningskurs inom kemi och biologi. Föreliggande examensarbete har som huvudsyfte att göra en inventering av ämnet biomedicin, för att på sikt kunna utveckla en ämnesdidaktisk modell ämnad för gymnasieskolan. I arbetet redovisas resultat från en mindre empirisk undersökning avseende en kartläggning av elevernas förkunskaper och förförståelse av några centrala funktioner i människokroppen. Dessutom redovisas en inventering av såväl ämnesspecifik som didaktisk litteratur, av relevans för utformningen av den ämnesdidaktiska modellen. Innehållsmässigt föreslås undervisningen att struktureras upp i sex separata avsnitt – cellbiologi och genetik, utvecklingsbiologi, anatomi och fysiologi, mikrobiologi och immunologi, patobiologi och farmakologi. Den didaktiska delen kommer till stora delar att inkludera många av de tankar och idéer, som är utmärkande för den entreprenöriella lärandemodellen (EPL) med fokus på ett elevstyrt och processorienterat lärande.

Denna uppsats undersöker hur finansiell och icke-finansiell styrinformation i förvärvat bolag påverkar den operationella due diligencen samt vilka grundläggande förutsättningar som krävs för att bedriva en sådan. Anledningen till att undersökningen fokuserar på den operationella delen är, på grund av att det inte finns en praxis som går att applicera på alla företag. Detta eftersom värdeskapande i företag, även de som verkar i samma bransch, ofta skiljer sig åt. Resultatet visade att det i vissa fall finns förutsättningar som behöver uppfyllas för att en operationell due diligence ska genomföras på bästa sätt. Det är kunskap och erfarenhet från den specifika typen av företag som besiktigas, att man är operativt närvarande hos företaget samt att man gör egna bedömningar. Med hänsyn till dessa faktorer förefaller det i vissa due diligence processer att man får en rättvis bild av företagets verksamhet och värdeskapande. Den finansiella styrinformationen skapar en ekonomisk översikt av verksamheten. Med denna information kan man prognostisera kalkyler och bilda sig en uppfattning om hur verksamheten kan utvecklas finansiellt. Med stöd i teorin och resultatet har framtidsutsikterna i företaget visat sig viktiga, då många förvärv verkar ske till följd av det. Den icke-finansiella styrinformationen i företag har genom undersökningen framgått vara svårare att mäta än den finansiella. I denna typ av styrinformation behandlas exempelvis företagskultur, arbetssätt, företagsstruktur och rutiner inom företaget. I de fall där förvärvet ska integreras in i det förvärvade bolagets egna verksamhet eller som helhet i moderbolaget har resultaten visat att icke-finansiell styrinformation är extra viktig. Därför är det i dessa fall av förvärv av extra vikt att göra en grundlig undersökning av HR-aspekter.

The following study aims to examine how multimodal texts are used in English as a foreign language education in a Swedish school. It explores both how multimodal texts occur in learning materials as well as how teachers could use these learning materials when teaching their pupils. The study is based on the theory of social semiotics by van Leeuwen (2005) and uses a model for analysis of teaching materials by Danielsson and Selander (2014). Two methods are used in the study: a think-aloud-method and a teaching material analysis. The result of the study shows that the teachers who were part of the survey showed a deep understanding of how different modes in the teaching materials could be used in meaning-making for the pupils. Furthermore the result also showed that the teachers often used external resources, such as movies, books and Youtube clips in their teaching. The teaching material analysis showed that the two pages in the teaching materials that were used were rich of different modal resources and that these resources were of high quality. Using teaching materials and external resources in a well functioning way creates an opportunity for meaning-making for the pupils. The teachers that were part of the survey used these in a well functioning way, even if they were not explicitly conscious of this. The use of multimodal texts in education is a cornerstone in creating a widened literacy within the pupils and giving them the ability to communicate in the modern world of multimedia.

Elite athletes often risk their health to achieve the highest level of performance, but this might instead result in decreased performance and health over time. Over the last few years, multiple elite athletes have expressed their struggles with mental health (MH), and it seems like the prevalence for mental illness in elite athletes is comparable to the general population. Multiple factors influence the balance between MH and performance, and it is known that elite athletes experience unique stressors in their careers. The purpose of the study is to explore career narratives of Swedish elite tennis players to learn about how, at different periods of their careers, they searched for, maintained, lost, and restored their perceived optimal balance between MH and performance. The methodology used is narrative inquiry with thematic analysis and composite vignettes to analyze and present the data. Three Swedish elite tennis players were interviewed. The findings show five different themes that create a thematic map which demonstrate the stages the athletes faced and experienced as they attempt to balance MH and high-level performance. It is concluded that sport psychology professionals are obligated to understand how athletes can work towards an optimal balance between MH and performance, and this study provides a step towards that goal. / Elitidrottare riskerar ofta sin hälsa genom att göra allt de kan för att uppnå den högsta möjliga prestationsnivån, men det kan tyvärr resultera i försämrad prestation och hälsa i längden. Under de senaste åren har flera elitidrottare uttryckt deras problem med mental hälsa, och det verkar som att prevalensen av psykisk ohälsa hos elitidrottare är jämförbar med den allmänna befolkningen. Flera faktorer påverkar balansen mellan mental hälsa och prestation, och det är även känt att elitidrottare upplever unika stressfaktorer i sina karriärer. Syftet med studien är att utforska karriärberättelser från svenska elittennisspelare för att lära sig hur de, under olika perioder i karriären, sökte efter, bibehöll, förlorade, och återställde sin balans mellan mental hälsa och prestation. Metodiken som används är narrativ undersökning där tematisk analys och sammansatta vinjetter användes för att analysera och presentera resultatet. Tre svenska elittennisspelare intervjuades. I resultatet hittades fem olika teman som tillsammans skapar en tematisk karta, vilket visar de stadier som spelarna stod inför och upplevde när de försökte balansera mental hälsa och prestation på hög nivå. Slutsatsen är att arbetare och forskare inom idrottspsykologi är skyldiga att förstå hur idrottare kan jobba för en optimal balans mellan mental hälsa och prestation, och denna studie tar ett steg i rätt riktning mot det målet.