Bakgrund: Den gynekologiska undersökningen praktiseras vanligtvis i syfte för att bedöma och främja kvinnans reproduktiva hälsa. Den gynekologiska undersökningen omfattas av tre moment. Inledningsvis sker en undersökning av fortplantningsorganets yttre delar, därefter sker en undersökning av de inre delarna samt över buken. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa kvinnors erfarenheter av att genomgå en gynekologisk undersökning. Metod: För att besvara syftet, genomfördes en allmän litteraturstudie med stöd av en enkel form av innehållsanalys. Litteraturstudien efterföljdes genom en strukturerad informationssökning i tre omvårdnadsfokuserade databaser. Efter genomförd informationssökning, genomfördes granskning samt analys av valda kvalitativa och kvantitativa artiklar samt sammanställning av resultat.Resultat: Resultatet fördelades utifrån följande huvudkategorier: (1) Erfarenheter av obehag i samband med den gynekologiska undersökningen och (2) Erfarenheter av befrämjande faktorer relaterat till upplevelsen av den gynekologiska undersökningen. Konklusion: Det framkom att många kvinnor upplevde den gynekologiska undersökningen som obehaglig, där känslor som ångest, oro, rädsla, utlämnande, maktlöshet och misstro belyste en del av obehaget. Förekomst av adekvat information, ett gott bemötande samt god kommunikation var några faktorer som framkom som befrämjande till upplevelsen. För flera kvinnor ansågs det vara betydande att en sjuksköterska närvarade i samband med den gynekologiska undersökningen. / Background: The purpose of the gynecological examination is to evaluate and promote reproductive health among women. The gynecological examination is divided into three different stages, where the first stage includes an examination of the external parts of the female genital organs. Thereafter an examination of the internal parts of the organ and the abdomen are performed. Aim: The aim of the study was to illuminate women’s experiences of the gynecological examination. Method: A general literature study was used, with the guidance of a simple version of content analysis. The literature study was conducted through structured information retrieval in three databases focusing on nursing research. After the information retrieval was completed, a review and analysis was conducted on chosen qualitative and quantitative articles for further compilation of the result.  Result: The result was allocated into the following main categories: (1) Experiences of discomfort associated with the gynecological examination and (2) Experiences of promotive factors related to the experience of the gynecological examination. Conclusion: It was demonstrated that many women experience the gynecological examination as discomforting, where feelings of anxiety, worry, fear, exposure, loss of control and mistrust illuminated some of the discomfort. The incidence of adequate information, a good approach and communication were some factors that contributed to the experience. Some women found the presence of a nurse during the examination as substantial.

I skolans värld sitter det alldeles för många elever under tystnad och observerar sina aktiva klasskamrater under samtal, diskussioner och frågestunder i stället för att själva medverka. Studien är tänkt att ge svar på vad som ligger bakom elevernas bristande deltagande. Eleverna behöver få en insikt i hur viktig kommunikationen med omvärlden är. Studien utgår ifrån pragmatismen och det sociokulturella perspektivet. För att komma tillrätta med problemet så gjordes en empirisk undersökning där utvalda elever fick svara på frågor gällande deras deltagande under lektionerna. Den genomfördes genom kvalitativa intervjuer som sedan analyserades genom konventionell innehållsanalys. Studien visade på att eleverna ofta hänger upp sig på att de inte vet svaret i en specifik fråga och att de inte vågar ta upp det i en diskussion. Eleverna är medvetna om att många tankar, felaktiga eller ej, faktiskt startar upp givande samtal som mynnar ut i korrekta svar på ställda frågor och lösningar på uppkomna problem. Slutsatsen av studien visade på vikten av att arbeta vidare för ett klassrumsklimat där alla känner sig inkluderade och vågar ta plats. Eleverna har i studien visat på förbättringar som kan vara till hjälp och dessa ska implementeras för en mer jämställd undervisning.

Genomförandet av systematiska undersökningar är ett kunskapskrav och utgör en central del av kursinnehållet i de naturvetenskapliga ämnena, flertalet lärare väljer dock bort arbete med systematisk undersökning. Det finns mycket tidigare forskning kring systematiska undersökningar i hög-och lågstadiet, dock är mellanstadiet dessvärre inte lika utforskat. Syftet med studien är således att undersöka vilka lärandemål och utmaningar NO-lärare i åk 4-6 har vid arbete med systematiska undersökningar samt hur de hanterar dem. Studien baseras på en enkätstudie där datan bearbetades via jämförelse för att finna liknelser, skillnader och samband mellan svaren. Genom att dela in svaren utefter tema undersöks huruvida informantsvaren tyder på att utmaningarna i mellanstadiet i någon grad samstämmer med dem som framkommer i tidigare forskning för andra årskurser. Resultatdelen visade på att lärare har liknande lärandemål vid arbete med systematiska undersökningar men att deras formulering kan vara olika. Vidare visade resultaten på att NO-lärare upplever begränsningar och svårigheter vid val av och arbete med systematiska undersökningar. NO-lärare i mellanstadiet utsätts för utmaningar som liknar dem som framkommit i tidigare forskning, bland annat är de mest framkommande utmaningarna dem av tids-, ekonomi-, resurs- och materialbrist. Studien tillförser således läsaren med kunskap kring vilka lärandemål lärare har vid genomförande av systematiska undersökningar, vilka utmaningar som kan stötas på samt olika förslag på hur utmaningarna kan hanteras. Det finns ett fortsatt behov av mer forskning kring årskurserna 4-6, speciellt av den form där lärar- och elevperspektiv lyfts.

Denna litteraturstudie ämnar behandla syftet med att undervisa systematisk undersökning i årskurserna 4–6 i de naturvetenskapliga ämnena samt att lyfta potentiella utmaningar som läraren kan ställas inför vid undervisningen. Systematisk undersökning är en positiv arbetsmetod som leder till att eleverna utvecklar sin förståelse för naturvetenskap samt ökar elevernas intresse och motivation för ämnet. I läroplanen framkommer det tydligt att en av de förmågorna eleverna ska utveckla är att genomföra systematiska undersökningar. Däremot undviker många NO-lärare att arbeta med systematiska undersökningar fastän det är ett krav i läroplanen på grund av brist på kunskap om användandet av laborationer. Därför var det intressant att undersöka potentiella syften och utmaningar som läraren stöter på vid undervisningen av systematiska undersökningar för att underlätta deras arbete. Metodens urval av artiklar har skett målstyrt, artiklarna har även bearbetats och analyserats utifrån den tematiska analysen. I resultatdelen framkom de viktiga syftena som ligger bakom arbetet med systematiska undersökningar såsom; att utveckla elevernas begrepp och fenomen. Vidare framkom det även några utmaningar som läraren ska vara medveten om när hen undervisar i systematiska undersökningar såsom; att få tiden att räcka till.  Studien hjälper läsarna att få en helhetsbild och förståelse för viktiga syften och utmaningar som framkommer vid undervisningen av systematiska undersökningar, för att öka intresse och motivation att undervisa mer i ämnet.

Syftet med denna uppsats är att utifrån ett historiskt perspektiv undersöka tidskriften DramaForum. Med socialkonstruktionell ansats genomförs två delundersökningar, en narrativ och en diskusanalytisk, av tidningens plats i svenska dramahistoria. För det första tar studien del av redaktörens berättelse om omständigheterna runt tidningens start, livsålder och nedläggning. redaktörens berättelse analyseras med narrativ metod och presenteras i form av episk dikt med skaldens kommentarer. För det andra undersöker studien dramapedagogiken ur identitetsperspektiv och undersöker vilken syn på dramapedagogiken som speglas i inledarna till DramaForum. Studien analyserar diskurserna som träder fram i tidskriftens inledare och beskriver/skapar dramats identitet i Sverige 2004-2016. Studien drar slutsats att dramats identitet framstår som en syntes av olika delar: Stridslysten Kämpe, Färgrik Växthus, Allkonstverk och Demokratins Röst. Ämnets mångfalld, starkapersonligheter och förgrundsgestalter, brinnande itresse för demokratiska frågor höjer dramats status och förstärker dramapedagogernas självbild. De framstående diskurserna Dramats kamp, Dramats kraft, Färgrik drama och hinder på vägen kan kopplas till framträdande teman i redaktörens berättelse om svåra utmaningar, starka personligheter, dynamiska tiden, gemensamt arbete och intentionen att förändra världen till en bättre plats. Utifrån Hammaréns och Johanssons begrepp kan diskurser och teman i redaktörens berättelse vävas samman till en enhetlig bild av drama i Sverige under 2004-2016 och blir till "broar" som kopplar drama till den sociala. kulturulla och utbildnings-omvärlden.

Bakgrund: I Sverige drabbas cirka 30 000 personer av stroke varje år. Stroke är ett samlingsnamn för hjärnskador orsakade av blödning eller infarkt i hjärnan. Stroke uppenbarar sig som en plötslig förlust av kroppsfunktion som styrs av hjärnan. En genomsnittlig strokepatient förlorar nästan två miljoner neuroner, 14 miljarder synapser och 12 km myeliniserade nervfibrer varje minut som stroken är obehandlad. För dessa patienter krävs det en snabb handläggning och snabba insatser för att minimera de hjärnskador som uppstår. Det finns olika behandlingsalternativ för att återskapa blodflödet i hjärnan för de patienter som drabbats av infarkt i hjärnan. Innan behandling påbörjas behöver stroke-diagnosen bli bekräftad, och andra sjukdomar uteslutna, med radiologi. Det är ambulanssjuksköterskan som prehospitalt bedömer strokepatienten och beslutar om fortsatt handläggning. Till sin hjälp har ambulanssjuksköterskan skattningsskala för att fortast möjligt identifiera patient som drabbats av stroke. Om ambulanssjuksköterskan bedömer att patient drabbats av stroke och patienten uppfyller vissa förutbestämda kriterier, förvarnar ambulanssjuksköterskan mottagande sjukhus om patienten. Detta för att vårdkedjan skall bli så snabb som möjligt och tid till behandling skall kunna bli så kort som möjligt. Syfte: Syftet var att belysa hur ambulanssjuksköterskan identifierar patienters strokesymptom prehospitalt. Metod: Studien är en forskningsöversikt som baserades på kvantitativa, vetenskapliga, empiriska studier. Litteratursökningen gjordes i databaserna Cinahl och Pubmed. Resultat: Resultatet visade att det fanns flera olika skattningsskalor som ambulanssjuksköterskan kunde använda vid identifiering av stroke. Det fanns även andra undersökningar som kunde utföras prehospitalt som var gynnsam för strokepatienten. Det var av vikt att ambulanssjuksköterskan fortast möjligt kunde identifiera en strokepatient för att sedan transportera patienten till lämplig sjukvårdsinrättning. Slutsats: Tidsfaktorn är den viktigaste aspekten gällande att genomföra en framgångsrik behandling av strokepatienten. För att korta ned tiden till behandling är det viktigt med snabb identifiering av strokepatienten, snabb transport till sjukhus som erbjuder rätt behandling och en effektiv vårdkedja. Eftersom kompetensen i Sveriges ambulanser är hög, med specialistutbildade ambulanssjuksköterskor, skulle de kunna tillämpa NIHSS-skattningsskalan, vilket är en mer omfattande skattningsskala, prehospitalt under transport av patienten till sjukhus. På detta sätt skulle läkare på mottagande sjukhus få ett bättre underlag för sin bedömning som då kan gå snabbare, och på så sätt korta ned tid till behandling. / Background: In Sweden about 30 000 persons suffering a stroke every year. Stroke is a generic name for brain damages caused by a hemorrhage or an infarction in the brain. Stroke appears as a suddenly loss of body function controlled by the brain. There is a loss of about 14 billion synapses and 12 km myelinated nerve fibers in an average stroke patient every minute the stroke is untreated. It takes a fast processing and action to minimize the brain damages that appears to these patients. There are different kinds of treatment possible to restitute blood flow in the brain for those patients suffering an infarction in the brain. Before treatment can be started, the stroke diagnosis must be confirmed and other diseases ruled out by radiology. It is the ambulance the nurse assesses the stroke patient in the prehospital settings. As a support the ambulance nurse can use a rating scale to rapidly identify a patient suffering a stroke. If the ambulance nurse’s prehospital diagnosis is that a patient is suffering a stroke, and the patient fulfills a certain criteria, the ambulance nurse pre-warns the receiving hospital. The reason of that is to make the care chain as fast as possible and the time to treatment as short as possible. Aim: The purpose of this study was to illustrate how an ambulance nurse identifies patient’s stroke symptoms in the prehospital setting. Method: The study is a literature review based on quantive, scientific, empirical studies. The literature search was made in the databases Cinahl and PubMed. Result: The result showed that there were several different rating scales that an ambulance nurse could use in the identification of stroke. There were other examinations that could be performed pre-hospital, which was beneficial for stroke patients. It was important that the ambulance nurse could quickly identify a stroke victim in order to rapidly transport the patient to an appropriate medical facility. Conclusion: Time is the most important aspect regarding the implementation of a successful treatment of stroke patients. In order to shorten time to treatment it is essential for a rapid identification of stroke patients, rapid transport to hospitals that offer the right treatment and efficient health services. Since the competence in Swedish ambulances is high, with specialist trained ambulance nurses, they would be able to apply the NIHSS-rating scale, which is a more extensive rating scale, in the prehospital setting, during transport of patient to hospitals. In this way, doctors at the receiving hospital have better basis for its assessment, which then can be accelerated, and could shorten time to treatment.

Syftet med vår undersökning är att synliggöra hur elevinflytande för elever i årskurs 2-3 kan se ut i svenskämnet ur ett lärar- och elevperspektiv. För att uppnå detta syfte har vi följande frågeställningar: Hur kan elevinflytandet se ut i planering och genomförandet av svenskundervisningen enligt lärare och elever? Hur upplever elever sitt inflytande över svenskundervisningen? Hur kan elevers agerande för inflytande se ut i svenskundervisningen? Vi har utfört en kvalitativ studie på tre grundskolor. Datainsamlingen har bestått av intervjuer med lärare och elever samt observationer av svensklektioner. Våra teoretiska perspektiv har varit Foucaults (1980, 1991) maktteorier, Deweys (1939, 1999) teorier om makt och demokrati samt Fords (1992) motivationsteori. Vårt resultat visar att eleverna sällan agerar för eller erbjuds inflytande vid genomförande och planering av svenskundervisningen. Det framkommer att eleverna har skiftande upplevelser av inflytande över svenskundervisningen. Några elever menar att de får vara med och påverka innehåll och arbetsformer medan vissa elever upplever att de i liten utsträckning kan påverka. Eleverna är dock eniga om att de har litet inflytande över planering. Vårt resultat visar att lärarnas egna redogörelser av hur elevinflytandet ser ut i respektive klasser skiljer sig åt. Emellertid menar samtliga lärare att de tar hänsyn till elevernas intressen vid planering och genomförande av svenskundervisningen. Vi drar slutsatsen att det är nödvändigt att lärare tydligt informerar eleverna om deras inflytande. Eleverna behöver enligt oss få kännedom om vad, hur och när de har rätt att påverka. Dessutom drar vi slutsatsen att eleverna måste få reellt inflytande och det i hela processen samt att lärare behöver få stöd och verktyg för att kunna uppfylla demokratiuppdraget i svenskundervisningen.

SammanfattningSyftet med examensarbetet är att undersöka och ta reda på vad studenten med ekonomexamen 180 hp som basutbildning samt som har en lärarexamen 90 hp i pedagogik, arbetar med idag? Examensarbetet kommer i stort belysa frågeställningar om lärarens bakgrund och arbetslivserfarenheter, tidigare ekonomisk utbildning och lärarutbildningen på Malmö Högskola samt vad den utexaminerade läraren arbetade med efter sin lärarexamen. Studien är en kvantitativ webbundersökning som är uppdelad i tre grupper: Den första gruppen riktar in sig på de lärare som fortfarande är lärare, den andra gruppen de som varit lärare men inte är det längre och den tredje gruppen är de som aldrig arbetat som lärare.Sammantaget kan vi konstatera i undersökningen, att det är jämnt fördelat mellan könen och det verkar vara ett väl övervägt beslut att bli lärare, snarare än ett impulsbeslut. Tiden mellan ekonomexamen och lärarexamen är i genomsnitt drygt 10 år och har ett spann mellan 2 och 28 år. De övervägande skälen till att gå lärarutbildningen är att få en lärarbehörighet och det genuina intresset av att undervisa. Dessutom anser respondenterna att det viktigaste de lärde sig under praktikperioden var att planera och genomföra en lektion samt att samarbeta med kollegor och att använda olika typer av läromedel. Det man främst saknade i utbildningen var konfliktlösning och retorik men även kunskap i att hantera betygssystemet. Respondenternas uppfattningar om stödpersoner under utbildningen varierar och i undersökningen får handledarna på praktikplatsen störst förtroende medan lärarna på Malmö Högskola får minst förtroende. De allra flesta respondenterna fick arbete som lärare inom tre månader medan två respondenter aldrig fick något arbete som lärare. De respondenter som fortfarande arbetar som lärare och de som har arbetat som lärare betonar vikten av den tidigare arbetslivserfarenheten, som är drygt tio år. Erfarenheten anser de sig ha mycket stor nytta av i sitt lärararbete, beträffande ämneskunskap, det höga arbetstempot, förmågan att formulera problem, referera till realistiska exempel från arbetslivet samt konsten att tala inför grupp. De nackdelar dessa lärare upplever är lönen, skolans ekonomiska resurser och arbetsbelastningen.För att ytterligare belysa ämnet kan en studie göras till de som fortfarande är lärare, om varför man är kvar i yrket om man är missnöjd med lönen? En annan studie kan vara till de respondenter som aldrig arbetat som lärare, där man utreder vad som egentligen hände efter lärarexamen?

Minnesskapande, döendeprocesser och genus i Vadstena kloster: En kvantitativ innehållsanalys av dödsnotiser i Vadstenadiariet 1378–1544

Kommunikation inom undervisning är något som genomsyrar styrdokumenten inom skolans värld i takt med ökade krav på samarbete och initiativtagande i samhället. Syftet med den här studien är att undersöka elevers motivation och interaktion i utförandet av matematiska dialoger. Datainsamlingsmetoderna som användes i undersökningen var etnografiska undersökningar samt semistrukturerade intervjuer av elever. Där framkom uppgifter som analyserats med hjälp av grounded theory. Resultaten visar att elever generellt tycker det är roligt att samarbeta. Dels blir det ett avbrott från den enformiga individuella undervisningen i matematikboken, dels känner de flesta att de utvecklas mer genom kollaborativt arbete. Den här undersökningen synliggör också att motivation och gruppindelning har stor betydelse för hur lyckad den sociala interaktionen blir.