Under 2019 uppkom en pandemi som fick en stor påverkan på mediebolag och deras anställda. Denna studie studerar hur mediebolag använder kommunikationsverktygen Zoom och Teams vid digitala förändringar inom verksamheten under Covid-19. Studien innehåller digital transformation, beteendeteori samt hur medarbetares arbetssituation påverkas av att arbeta på distans. Med hjälp av kvalitativa intervjuer med ledare och medarbetare gav det en inblick inom ämnet. Studiens slutsats visar på hur mediebolags ledare och medarbetare påverkas av distansarbete samt vilken påverkan kommunikationsverktygen Zoom och Teams har. Teknisk förmåga, en fungerande kommunikation för samtliga parter och en positiv inställning till förändring är avgörande för en lyckad digital implementering. Valet av kommunikationsverktyg beror främst på en strävan efter kundnöjdheten, kommunikationsverktygets funktioner och säkerhet.

Denna uppsats analyserar länders fertilitet i relation till deras ekonomi och arbetslöshet med anledning av den stora mängd rapportering i media om rekordlågt barnafödande i rika länder. Studiens syfte var att bidra med ökad förståelse kring drivkrafterna bakom trenderna i fertiliteten som förenas med teorin om rationella val där beslut om att skaffa barn antas vara ett resultat av rationella överväganden samt den demografiska transitionsteorin som kan förklara populationsförändringar baserat på historiska skeenden. Sambandet studeras genom linjär regressionsmodell som tillämpas för att undersöka sambandet för år 2020 för att se effekten av länders ekonomiska nivå och nivå av arbetslöshet på barnafödandet, men även över tid för att se effekten av ekonomiska förändringar och arbetslöshetsförändringar från år 2010 till 2020 och dess inverkan på förändringar i barnafödandet. Båda analyserna gjordes först för länderna ogrupperat samt för länderna uppdelat baserat på deras värde på FN:s index för mänsklig utveckling för att undersöka om effekterna skiljer sig. Resultaten av undersökningarna visade att variabeln som bäst förklarar variationerna i barnafödandet år 2020 är ekonomisk nivå medan arbetslöshetförändringar är bättre på att predicera förändringar över tid vilket visas i den longitudinella analysen. Till sist visade studien att effekterna skiljer sig mellan grupperna av länder men att en stor del av resultaten inte kan fastställas statistiskt och skillnaderna bör tolkas med försiktighet.

Vårt examensarbete är ägnat åt att ge en bild av gymnasieelevers uppfattningar om matematikundervisning. Vi åstadkommer detta genom att ta en teoretisk utgångspunkt i en litteraturstudie som sammanställer västerländsk matematikundervisning i tio principer för effektiv matematikundervisning. Som metod valde vi att skapa en kvantitativ enkätundersökning som är baserad på litteraturstudien där vi har frågor och påståenden som fångar in de tio principerna. Vi fick in 214 enkätsvar från tre olika gymnasieprogram från två gymnasieskolor i en mellansvensk kommun. Resultatet från enkätundersökningen visade att elevernas uppfattningar om matematikundervisning till viss del stämmer överens med det forskningen säger men i vissa fall skiljer sig från forskningens resultat. Några noterbara resultat är att gymnasieelever inte visar lika positiva attityder till att vara med och påverka matematikundervisningen som de gör till att ha en relationskompetent matematiklärare. Med hjälp av resultaten analyseras och diskuteras resultaten både i jämförelse mellan de olika gymnasieprogrammen och i jämförelse med tidigare forskning.

Det finns fler än tolv toner. Det här arbetet handlar om mikrotoner i pop- och rockmusik och om hur de spelas/sjungs. Syftet med arbetet har varit att fördjupa mig i melodier av olika band och artister som har mikrotoner, och om hur jag sedan kan använda den analysen för att skapa ett motsvarande musikaliskt uttryck. För att åstadkomma detta så använder jag dessa forskningsfrågor: Hur kan mikrotonala melodier skapa ett musikaliskt uttryck som melodier som endast håller sig inom den tempererade skalans tolv toner inte gör? Vilka olika anledningar finns för att musiker, avsiktligt eller oavsiktligt, använder mikrotonalitet i sina melodier? I metod- och resultatkapitlet analyserar jag sex låtar som har märkbara mikrotoner på ett eller annat sätt. Jag skriver och spelar även in tre låtar med två versioner; en som är tempererad och en som är mikrotonal. Dessa låtar spelar jag sedan för nio personer för att se vad de tycker, och framförallt om de hör skillnad. Arbetets resultat har relevans för den som är intresserad av mikrotonalitet i allmänhet, men också för alla som föredrar musik som inte använder effekten auto-tune.

Denna studies syfte har varit att synliggöra och belysa lärarnas uppfattning och erfarenheter av att undervisa i ämnet matematik när elever i svårigheter närvarar, samt vilka framgångsfaktorer som främjar inkluderande matematikundervisning. Särskilt fokus i studien har varit på när matematikundervisningen kan fungera väl för alla elever i inkluderande matematikundervisning i praktiken, för att alla elever ska kunna delta och utvecklas i den ordinarie undervisningen i matematik.  Studien har varit av kvalitativ karaktär där data samlats in genom passivt deltagande observationer och semistrukturerade intervjuer. Deltagarna i studien har varit tre lärare som är utbildade för att undervisa i årskurserna F-3. Analysmetoden av insamlade data utgjordes av en tematisk analys, där olika teman skapades utefter likheter och skillnader bland resultaten av observationer och intervjuer. Alla informanter hade en positiv inställning till att arbeta inkluderande med matematikundervisningen. De ansåg att lärare måste ha god kännedom om elevers olikheter och hur olika svårigheter påverkar enskilda elevers utvecklingsmöjligheter, för att kunna ge förutsättningar att utvecklas i en inkluderande matematikundervisning. Elever med olika svårigheter ges större uppmärksamhet, vilket i sin tur kan leda till att elever som nått längre i sin kunskapsutveckling inte ges möjlighet till tillräcklig utmaning.

Detta examensarbete har utförts på uppdrag av Posten Scanning AB, ett helägt dotterbolag till Postnord-koncernen, tillsammans med sina systerbolag, Data Scanning A/S i Danmark och Data Scanning Finland AB. Företaget arbetar med scanning, datafångst och dokumenthanteringstjänster. Posten Scanning använde sedan 2013 av ett kundärendehanteringssystem, Customer Information System (CIS), för all hantering av ärenden som berör kunder och/eller intern utveckling. Efter ca 1,5 år som företaget har använt sig av CIS 1.0 önskas nu ett underlag för planering av version 2.0 av CIS. För att kunna planera för CIS 2.0 behövde uppdragsgivaren att undersöka, sammanställa och prioritera de nya krav som olika intressenter ställer på systemet. Utvärderingen har fokuserat på de interna och externa kundernas krav och kända förändringsbehov. Målet var att utifrån utvärderingsresultatet ta fram ett beslutsunderlag i form av en sammanställd, prioriterad och tidsestimerad kravspecifikation som även kan utgöra ett underlag för ett utvecklingsprojekt. Den relativa betydelsen av behoven avgjordes med hjälp av metoden om översättning av kundernas behov till verkställande kravspecifikationer som grundade specifikationen för förändringsarbetet. Resultatet av arbetet visade att kundärendehanteringssystemets kravlistor kunde prioriteras baserad på vad CIS användes mest till och samt efter hur ofta förändringar upprepades av olika användargrupper. / This thesis has been carried out on behalf of Posten Scanning AB, a wholly owned subsidiary of PostNord Group, together with its sister companies, Data Scanning A/S in Denmark and Data Scanning Finland AB. The company works with scanning, data capture and document management services. Posten Scanning has been since 2013 using a client case management system, Customer Information System (CIS) for handling all matters pertaining to customers and/or internal development from 2013. After about 1.5 years that the company has used the CIS 1.0, they wish to develop a gathered basis for planning the version 2.0 of the CIS. In order to plan for the CIS 2.0, they wanted to investigate, compile and prioritize the new requirements imposed by various stakeholders in the system. The evaluation has focused on internal and external customer requirements regarding usage of CIS and known need for changes in the system. The goal has been based on evaluation findings to develop a decision support in the form of a compiled, prioritized and time estimated requirements specification that can also serve as a basis for a development project. The relative importance of the needs was determined using the method of translation of customer needs for managing requirements document based specification for change. The results of this project showed that customer case management system requirements lists could be prioritized based on what CIS were mostly used to and how often changes were repeated by various user groups.

På Saab Dynamics genomförs metodikprojektet MBD ILS & Systemsäkerhet. Metodikprojektet genomförs för att skapa optimala förutsättningar för Concurrent Engineering (CE), som i stora drag handlar om att involvera fler funktioner redan tidigt i designfasen eller konstruktionsprocessen, även kallat integrerad produktutveckling, för att på så sätt inkludera livscykelperspektivet i större utsträckning under utvecklingsprocessen. Examensarbetet utfördes som en del av metodikprojektet och uppgiften var att utföra en nulägesanalys för att undersöka informationsutbytet, som är en förutsättning för CE, mellan disciplinerna Mekanik och ILS (Integrated Logistic Support). Nulägesanalysen genomfördes som en kvalitativ undersökning i form av intervjuer med de anställda på Saab Dynamics för att få fram deras upplevelser och åsikter om det nuvarande informationsutbytet. Intervjumaterialet sammanställdes och analyserades i förhållande till CE, för att ta fram punkter som representerade det nuvarande informationsutbytet och förbättringsbehov. Informationsutbytet ansågs vara bristfälligt i förhållande till CE. De anställda upplevde en avsaknad av beskrivningar och riktlinjer för informationsutbytet i gränssnittet mellan Mekanik och ILS. De förbättringsbehov som identifierades rör behov av återkoppling, ansvarstagande, förståelse och insikt i varandras arbete, som är faktorer som har stor påverkan på CE. För vidare arbete anses en intressant aspekt vara att undersöka olika typer och storlekar av projekt för att se hur informationsutbytet varierar. Även intervjuer med projektledare anses kunna tillföra ett bredare perspektiv på nuläget. / Saab Dynamics is implementing the methodology project MBD ILS & Systemssäkerhet. The project has the purpose of creating the optimum conditions required for Concurrent Engineering (CE). CE generally concerns the early involvement of all necessary functions during the product development process, which makes it possible to include the lifecycle perspective at a larger extent. CE is comparable to, the more common approach, integrated product development. The bachelor thesis was a part of the methodology project to analyse the exchange of information, which is a fundamental prerequisite for CE, between the disciplines Mechanics and ILS (Integrated Logistic Support). The analysis was characterized as a qualitative analysis. Interviews were carried out with the employees at Saab Dynamics to emphasize their opinions and point of view of the current information exchange. The data were collected and analysed relative CE to describe a representation of the current information exchange and the needs for improvement. The detected information exchange were considered to be lacking in compassion to CE. The employees experienced an absence of descriptions and guidelines for the information exchange in the interface between Mechanics and ILS. The need for improvements are concerning the need of feedback, accountability and insight in the other disciplines work, which are factors with great influence on the success of CE. For further studies, an interesting aspect would be to investigate different types and sizes of projects to be able to see how the information exchange varies. Also, interviews with project managers would add a broader perspective of the current information exchange and work flow.

<p>Bakgrund:</p><p>De internationella diskussionerna kring goodwill är och har alltid varit många. Man har bland annat diskuterat huruvida goodwill överhuvudtaget är en tillgång samt hur denna tillgång skall värderas, redovisas och skrivas av. Goodwill har fått allt större betydelse i företagen på senare år, bland annat genom de många IT-företag som uppkom i slutet av 1990-talet och därefter. Goodwill, som utgör den största delen av immateriella tillgångar i den ”nya ekonomins” företag, har varit ett av de största redovisningsproblemen. Från och med 1 jan 2005 är det obligatoriskt för alla börsbolag att övergå till IFRS 3 och detta innebär att goodwill inte får skrivas av längre utan man måste utföra årliga så kallade impairment test för att se om det finns nedskrivningsbehov.</p><p>Problem:</p><p>Övergången till IFRS kommer att leda till stora omfattande förändringar bland annat vad gäller sättet att redovisa och se på goodwill. I och med att dessa regler har trätt i kraft från och med 1 januari 2005 kan man inte veta exakt hur detta kommer att påverka företagen då allt kommer att ske i framtiden. Man har inte heller kunnat enas om dessa regler verkligen kommer att ge en rättvisande bild.</p><p>Syfte:</p><p>Syften med denna uppsats är att undersöka hur värderingsprocessen för koncernmässig goodwill går till vid impairment test i och med övergången till IFRS 3 samt om det finns några modeller för värdering av dessa goodwillposter. Vi vill även undersöka om dessa regler medför några problem för börsföretagen samt om de ger upphov till en mer rättvisande bild av goodwill.</p><p>Metod:</p><p>Enkätundersökning, intervjuer, amerikanska artiklar samt skriftliga källor. Vi har kontaktat 50 företag per telefon och 31 av dessa svarade på enkätundersökningen. Vi har även genomfört 3 intervjuer med ekonomiansvariga inom uppsatsens ämne samt en expert på goodwillfrågor på PWC.</p><p>Slutsatser:</p><p>Värderingsprocessen vid impairment test tillämpas på samma sätt av alla företag. Den mest använda modellen för värdering av goodwill är den diskonterade kassaflödes modellen (DCF). Det har visat sig att impairment test är mer tidskrävande och komplicerat än man hade förväntat sig. Under förutsättning att alla företag använder samma parametrar och avkastningskrav vid beräkning av goodwill kan de nya reglerna ge en mer rättvisande bild.</p> / <p>Background:</p><p>The international discussions around goodwill is and has always been many. People have been discussing whether goodwill is an asset and how it should be valued, calculated and amortized. Goodwill have had more importance among the companies during the last years and that is because of arise of the IT-companies at the end of 90´s. The transition to IFRS 3 will apply as of January 1, 2005 for all exchange-listed companies. The main change is that acquired goodwill is no longer amortized over a set time period. Rather, it is tested for impairment and adjusted as needed.</p><p>Problem:</p><p>The transition to IFRS is going to lead to big extensive changes, among other things the way we will see goodwill. These rules were applied January 1, 2005 and we don’t know exactly how there rules are going to influence the companies because everything is going to happen in the future. People have not yet agreed if these rules really give a correct picture of the reality.</p><p>Purpose:</p><p>The purpose of this thesis is to look into how the valuation process of goodwill comes about after the transition to IFRS 3 and also if there is any models for goodwill valuation. We also want to look into if the new rules will bring along problems for exchange-listed companies. The purpose is furthermore to se if IFRS 3 will give rise to a more correct picture of goodwill.</p><p>Method:</p><p>Questionnaire survey, interviews, American articles and litterateur sources. We have contacted 50 companies by phone and 31 of these companies answered our questionnaire survey. We have also made three interviews with people who have experience of goodwill valuation and one interview with an expert in our thesis’ subject area.</p><p>Conclusions:</p><p>The valuation process of goodwill is applied in the same way by all companies. The most used model to measure goodwill impairment is the discounted cash flow model (DCF). It turned out that impairment test is more time-consuming and complicated then one had expected. Under the condition that all companies will use same parametric and earnings requirement when valuating goodwill, IFRS 3 will give rise to a more correct picture of goodwill.</p>

Bakgrund: De internationella diskussionerna kring goodwill är och har alltid varit många. Man har bland annat diskuterat huruvida goodwill överhuvudtaget är en tillgång samt hur denna tillgång skall värderas, redovisas och skrivas av. Goodwill har fått allt större betydelse i företagen på senare år, bland annat genom de många IT-företag som uppkom i slutet av 1990-talet och därefter. Goodwill, som utgör den största delen av immateriella tillgångar i den ”nya ekonomins” företag, har varit ett av de största redovisningsproblemen. Från och med 1 jan 2005 är det obligatoriskt för alla börsbolag att övergå till IFRS 3 och detta innebär att goodwill inte får skrivas av längre utan man måste utföra årliga så kallade impairment test för att se om det finns nedskrivningsbehov. Problem: Övergången till IFRS kommer att leda till stora omfattande förändringar bland annat vad gäller sättet att redovisa och se på goodwill. I och med att dessa regler har trätt i kraft från och med 1 januari 2005 kan man inte veta exakt hur detta kommer att påverka företagen då allt kommer att ske i framtiden. Man har inte heller kunnat enas om dessa regler verkligen kommer att ge en rättvisande bild. Syfte: Syften med denna uppsats är att undersöka hur värderingsprocessen för koncernmässig goodwill går till vid impairment test i och med övergången till IFRS 3 samt om det finns några modeller för värdering av dessa goodwillposter. Vi vill även undersöka om dessa regler medför några problem för börsföretagen samt om de ger upphov till en mer rättvisande bild av goodwill. Metod: Enkätundersökning, intervjuer, amerikanska artiklar samt skriftliga källor. Vi har kontaktat 50 företag per telefon och 31 av dessa svarade på enkätundersökningen. Vi har även genomfört 3 intervjuer med ekonomiansvariga inom uppsatsens ämne samt en expert på goodwillfrågor på PWC. Slutsatser: Värderingsprocessen vid impairment test tillämpas på samma sätt av alla företag. Den mest använda modellen för värdering av goodwill är den diskonterade kassaflödes modellen (DCF). Det har visat sig att impairment test är mer tidskrävande och komplicerat än man hade förväntat sig. Under förutsättning att alla företag använder samma parametrar och avkastningskrav vid beräkning av goodwill kan de nya reglerna ge en mer rättvisande bild. / Background: The international discussions around goodwill is and has always been many. People have been discussing whether goodwill is an asset and how it should be valued, calculated and amortized. Goodwill have had more importance among the companies during the last years and that is because of arise of the IT-companies at the end of 90´s. The transition to IFRS 3 will apply as of January 1, 2005 for all exchange-listed companies. The main change is that acquired goodwill is no longer amortized over a set time period. Rather, it is tested for impairment and adjusted as needed. Problem: The transition to IFRS is going to lead to big extensive changes, among other things the way we will see goodwill. These rules were applied January 1, 2005 and we don’t know exactly how there rules are going to influence the companies because everything is going to happen in the future. People have not yet agreed if these rules really give a correct picture of the reality. Purpose: The purpose of this thesis is to look into how the valuation process of goodwill comes about after the transition to IFRS 3 and also if there is any models for goodwill valuation. We also want to look into if the new rules will bring along problems for exchange-listed companies. The purpose is furthermore to se if IFRS 3 will give rise to a more correct picture of goodwill. Method: Questionnaire survey, interviews, American articles and litterateur sources. We have contacted 50 companies by phone and 31 of these companies answered our questionnaire survey. We have also made three interviews with people who have experience of goodwill valuation and one interview with an expert in our thesis’ subject area. Conclusions: The valuation process of goodwill is applied in the same way by all companies. The most used model to measure goodwill impairment is the discounted cash flow model (DCF). It turned out that impairment test is more time-consuming and complicated then one had expected. Under the condition that all companies will use same parametric and earnings requirement when valuating goodwill, IFRS 3 will give rise to a more correct picture of goodwill.

C-uppsats kandidat 2011 Title: Media – terroristens medhjälpare? Författare: Christoffer Wiklöw Språk: svenska Instution: JMK, Stockholm Universitet   En kvalitativ studie om New York Times språkbruk kring terrorism. De valda frågeställningarna blev: Hur är New York Times språkbruk kring terrorism och 9/11 2001, respektive 2011? Hur har mass-mediated terrorism-diskursen förändrats mellan året 2001 och året 2011 i New York Times nyhetsartiklar om terrorism och 9/11? Hur ser en reporter på sin roll som skribent om 9/11, och hur kommer detta att indikera på att journalisten kanske faller offer för att vara terroristens medhjälpare? Och materialet för studien blev fyra artiklar från New York Times, och en intervju med en skribent bakom en av artiklarna.   Teorival blev en kritisk teori-inriktad del med en socialkonstruktionisktisk infallsvinkel som stöd. Birgitte L. Nacos (2002) har teorier om ”mass-mediated terrorism” som stöd. Det finns även framing, nyhetsvärdering med i valet. Metodval blev Peter Berglez tolkning av van Dijks strukturerade nyhetsschema, vilket fick stöd av Norman Fairclough’s CDA.   I resultatdelen ser vi hur New York Times språkbruk kring terrorism, och dess val av nyhetskonstruktion gör att de ändrar nyhetsvärdering till allt som kan beröra något av dessa tre: terrorister, makthavare/regering, och samhälle. Helst alla tre tillsammans. En intervju med en reporter fick ge en belysning på hur denna konstruktion av nyhet kan se ut, och även om denne var införstådd med känsligheten att rapportera om terrorism så fanns det tendenser för att han blir terroristens medhjälpare omedvetet.