Hur kan jag som lärarstudent vid en musikhögskola instudera en operaroll? Jag har undersökt denna fråga genom att observera instuderingsarbetet av rollen som kammarjungfrun Adele från operetten Läderlappen av Johann Strauss. Förutom det konstnärliga arbetet och utforskandet av detta har även perspektivet design för lärande använts som teoretiskt utgångspunkt.  Resultaten tematiseras och systematiseras i huvudrubrikerna Resurser och medel samt Processen. I resultatet framkommer instuderingens komplexitet och vilka beståndsdelar som krävdes. Faktorer i resultatet  som till exempel skratt och dess påverkan i utryck och teknik framkom under processens gång. Föreliggande studie skulle kunna ses som utforskning av procedurer kring instudering som förberedelser inför ett framtida yrkesval, parallellt med utforskandet av de pedagogiska aspekterna av samma procedurer. / How can I – as a teacher student at a college of music – study an opera role? I have examined this question by observing the process of studying the opera role as Adele from The Bat by Johann Strauss. My theoretical perspective is partly based on Design for Learning combined with examining the artistic procedure itself. The results is systemazied under the headers Reasources and tools and The Process.  The result chapter shows the komplexitity in studying and learning an opera role. Laughter as a tool in opera was one of the most interseting results. This investigation could be seen as a preparation for a possible future career at the same time as the pedagogical aspects are examined.

Inledning: Andelen äldre personer i Sverige ökar och beräkningar visar att det kommer finnas över en miljon personer i Sverige som är över 80 år 2045. Det är fler och fler äldre personer som väljer att bo i ordinärt boende vilket betyder att det kommer att behövas fler resurser för att bemöta deras behov. Att undersöka vårdtagarnas upplevda matsituation är viktigt för att förstå de hälsomässiga, sociala och samhällsekonomiska risker en bristfällig matförsörjning kan resultera i. Syfte: Syftet är att undersöka och beskriva den upplevda matsituationen bland äldre ensamstående vårdtagare som bor i ordinärt boende med hemtjänst för att få en förståelse för vilka förbättrande åtgärder som behövs. Fokus läggs på måltidsordning, känslorna kring matsituationen och måltidsmiljön. Material och metod: En kvalitativ studie gjordes i form av djupintervjuer med enskilda individer samt observationer av serverad mat och befintlig mat i hemmet. Intervjuerna spelades in samt transkriberades. Informanterna bestod av sex vårdtagare mellan 77 och 96 år från Höör och Simrishamn. Resultat: Resultatet visar att informanterna är nöjda med maten de får av hemtjänsten. Det finns dock ett underliggande missnöje med hur maten serveras, anpassning till hemtjänstens scheman samt brist på sällskap under måltiderna. Slutsats: Utifrån studien har det visats att vårdtagarna är tacksamma för den hjälp de får av hemtjänsten men det finns tecken på att det behövs förbättringar gällande hemtjänstens kunskap och planeringen av måltiderna. Det är inte möjligt att generalisera resultaten på grund av den begränsade omfattningen dock finns det möjligheter för framtida insatser och forskning kring exempelvis äldres speciella behov när det gäller matens innehåll, konsistens och måltidsordning. / Introduction: The number of elderly in Sweden is increasing and calculations show that there will be over one million people in Sweden over 80 years of age year 2045. There are more and more elderly people who choose to live in their own homes which means that more resources are required to meet their needs. Studying the experienced food situation of care recipients is important in understanding the health, social and socio-economic risks that a lack of food intake can result in. Aim: The purpose of this study was to explore and describe the experiences of elderly care recipient’s food situation, whom are living alone with home care in order to gain insight into which improvement actions are needed. The focus was on meal arrangements, the feelings about their food situation and their meal environment. Materials and methods: A qualitative study was implemented in the form of in-depth interviews with individuals as well as observations of served food and existing food in the informant's home. The interviews were recorded and transcribed. The informants consisted of six care recipients between the ages of 77 and 96 from municipalities Höör and Simrishamn. Results: The result shows that the informants are satisfied with the food they receive from the home service. There is an underlying dissatisfaction with how the food is served, adaptation to the home service schedules and company during meals. Conclusion: Based on the study, it has been shown that care recipients are grateful for the help they receive from home care services, but there are indications that improvements are needed regarding home care’s knowledge and planning of meals. It is not possible to generalize the results because of the limited extent, however, there are opportunities for future actions and research on, for example, special needs regarding food content, consistency and meal arrangements for the elderly.

This thesis examines if developers of software can be considered aware of the usage of the product. The study was made to reveal the developers perception about the usage, and comparing their perception with the actual usage. The scope of the study was to investigate a software system used in a contact center, specifically the part of the software where the administration is performed. The first part of the study consisted of interviews with the developers of the software to obtain their perception of the usage. Further, a second study was performed to determine the most important functionalities in the software for the end users, and evaluate the usability of the software. This was achieved by performing a contextual inquiry with end users. The results of the study concluded that the developers could be considered to have a moderate awareness of the usage. Although, the study revealed that the developers had limited understanding of the functionalities that are the most important for the end users. One of the essential functionalities according to the contextual inquiry, was left unmentioned by a majority of the developers. On the basis of Nielsen’s theoretical usability concepts, the usability of the client was evaluated as low, something the developers also were considered aware of. Finally, the study concludes a lack of a profound understanding amongst the developers regarding the difficulties and limitations that the end users face.

Syftet med det här arbetet är att ta reda på vad eleverna i årskurs 4 tänker om att skriva texter tillsammans och hur respons kan skapa ett samarbete när eleverna skriver texter. I undersökningen användes två metoder. Den ena metoden är att genomföra kvalitativa intervjuer med eleverna. Den andra metoden är att genomföra observationer i klassrummet. Syftet med intervjuerna är att ta reda på vad eleverna tänker om att skriva texter tillsammans och vad de tänker om respons. Syftet med observationerna är att se hur respons används i klassrummet och hur eleverna samarbetar när de skriver texter tillsammans. Ett annat syfte med observationerna är att ta reda på hur ett samarbete uppstår i interaktionen mellan eleverna. Resultatet av studien visar att vad eleverna tänker om samarbete och respons skiljer sig från vad som händer i praktiken. I studien går det även att hitta tre faktorer som skapar samarbete och respons mellan eleverna. De tre faktorerna är behovet av bekräftelse, behovet av kunskap och behovet av att jämföra texter. / The purpose of this study is to find out what pupils think about writing texts together and how response can create cooperation between pupils when they write texts. Two methods were used in the study. One method was an interview and the other one was an observation. The purpose of the interviews was to find out what the pupils thought about writing texts together and what they thought about response. The purpose of the observations was to see how response was used in the classroom and in what way the pupils cooperated by writing texts together. Another purpose with the observations was to find out how cooperation and response emerges in the interaction between pupils. The result of the study showed that what the pupils thought about cooperation and response was different from how it was in reality. At the same time three different elements behind the cooperation and response between pupils could be found. The three elements was the need to confirm, the need to know (knowledge) and the need to compare texts.

The aim of this study is to investigate how employees at the Geological Survey of Sweden (SGU) and librarians at SGU and Uppsala university library (UUB) experience challenges and changes in the information provision for geologists at SGU after an organizational change of the library function at the survey. After the closure of the library at SGU in 2015 the survey buys some of their needed library service from UUB, while most of the SGU library collections are left at the survey. To investigate the experiences I conducted interviews with current and former geologists and former librarians at SGU and a librarian at UUB. I also investigated some key documents to provide a framework to the interviewee’s experiences, to compare this with the goals of the coordination between SGU and UUB, and to try and shed light on the role of the library within the survey. The study was based on a constructivist point of view where the interviewee’s experiences of the changes is in focus, giving a deeper understanding of their information needs and how they have been affected by the changes of the library function. I have looked at the changes in information provision for the employees at SGU as a result of changes in SGU’s library activities, that is, changes in the organization of SGU. The results were therefore analyzed using a combination of organizational theories on public administration and business concept approaches, which is motivated by how public administration has changed in recent decades. The results show that geologists at SGU rely heavily on old publications, grey literature and publications about Swedish conditions. This is opposed to what UUB offers in terms of ”hot science” and international literature to meet the needs of the researchers and students at Uppsala university. Also, since UUB only took over a small part of the collections from the SGU library as part of the agreement, the SGU employees have a significant need for help obtaining literature that is left at the former SGU library. As a result of the changes in information provision, the interviewed geologists at SGU feel that the closure of the library at SGU has had a negative impact on their work performance. Because of this they also feel that there is a contradiction between the regulation of the survey, which states that the main focus for SGU is to collect, manage and disseminate information, and the decision to close the library. The conclusions are that although the libraries at SGU and UUB both offer literature in the field of geology there are big differences in the kind of geological literature that the users need and what the different libraries can or could offer. In a larger perspective, this study can contribute to a deeper understanding of the role of special libraries and what can happen to the information provision when a library closes. This is a two years master’s thesis in Library and Information Science.

Akademiska sjukhuset är en stor, samhällsviktig verksamhet som har under de senaste tio åren genomgått flertalet ny- och ombyggnationer. Sjukhusområdet är beläget på Uppsalaåsen och befinns inom en primär skyddszon, vilket innebär en komplex geologi och krav på aktsamhet av grundvattnet som nyttjas för Uppsalas vattenförsörjning. Marken har visats innehålla stora lerkörtlar och drastiska skiftningar av jordarter, vilket har lett till en sättningsproblematik vid sjukhusområdet. Region Uppsala planerar flertalet ny- och ombyggnationer vid Akademiska sjukhuset och på grund av den komplicerade markbilden önskas en utredning av geotekniken och hydrogeologin vid området. Fokuset i detta examensarbete har legat på sättningsbenägenhet och grundvattnets trycknivåer. Fyra delområden av sjukhusområdet har pekats ut av Region Uppsala för eventuella framtida byggprojekt. Dessa områden är vid parkeringshus T3, produktionsköket, NOP-komplexet samt ny cyklotronbyggnad. Genomförandet av detta examensarbete har delats in i tre delar; kartläggning av jordlagerföljd, sättningsberäkningar utifrån CRS-försök, samt utredning av grundvattnets trycknivå. Jordlagerföljd har tolkats i GeoSuite med hjälp av 474 sonderingar genomförda av konsultföretaget Bjerking. Sonderingarnas samtliga jordskikt interpolerades och illustrerades som nivåkurvor med hjälp av Topocad. För att utreda jordlagerföljden vid de utvalda områdena skapades åtta tvärsnitt utifrån en 3D-modell konstruerad i Civil 3D. De jordlager som studerats är fyllnadsmaterial, lera, friktionsjord, berg samt markyta. Sättningskapacitet och dess tidsförlopp har beräknats utifrån två CRS-försök och max-, min- och medelvärden av grundvattnets trycknivå under sjukhusområdet har beräknats utifrån 20 års dagliga data från en av Uppsala Vattens mätbrunnar i Stadsträdgården.   Resultaten bekräftar åsens komplexa geologi av varierande lermäktigheter under sjukhusområdet. Det är sannolikt att flertalet byggnationer kräver djupgrundläggning, exempelvis vid parkeringshuset T3 och produktionskökets norra del. De erhållna resultaten visar även knappa lerlager vid andra delområden, vilket innebär mindre sättningsbenägenhet och kräver troligtvis endast ytgrundläggning. De sättningsberäkningar som utförts indikerar att parkeringshuset T3 kommer sjunka 20 till 70 cm efter 158 till 213 år utan grundläggning, något som liknar den pågående sättningen vid byggnaden. Grundvattnets trycknivå har under de senaste 20 åren haft ett medelvärde på + 2,3 m (RH2000) och kommer sannolikt inte fluktuera framåt på grund av den rådande vattendomen. Detta innebär att byggnationer inom vissa delar av sjukhusområdet, exempelvis vid produktionsköket, kommer behöva tillstånd inför byggnation inom den primära skyddszonen, vilket Akademiska sjukhuset är beläget i. Resultaten ger en god överblick över hydrogeologin vid Akademiska sjukhuset och indikerar hur de utpekade områdena bör projekteras med avseende på grundläggning för hållbart och ekonomiskt bygge. Det krävs dock mer underlag, bland annat fler sonderingar och CRS-försök, för att få en ökad komplexitet av sjukhusområdet i avseende på jordlagerföljd och sättningsbenägenhet. / Uppsala University Hospital is a large institution of vital societal function and many new buildings have been constructed and others rebuild during the past ten years. The hospital area is located on Uppsalaåsen and within a primary protection zone, i.e. there is a complex geology and requirements for the protection of the groundwater used for Uppsala’s water supply. The ground contains large sections of clay and has drastic changes in soil types. This has resulted in a subsidence problem within the hospital area. Region Uppsala has several plans regarding upcoming constructions at Uppsala University Hospital and due to the complicated soil situation is an investigation of the geotechnics and hydrogeology within the area sought for. The focus of this master thesis is on subsidence capacity and the ground water’s pressure levels. Four zones within the hospital area have been pointed out by Region Uppsala for potential future construction projects. The zones are at the parking garage T3, production kitchen, NOP-complex and new cyclotron building. The master thesis was divided into three parts; locating the soil layer sequence, calculation of subsidence based on CRS tests and study of the ground water’s pressure level. The soil layer sequence was construed in GeoSuite based on 474 probes conducted by the consultant company Bjerking. The probs respective soil layer was interpolated and illustrated as level curves using Topocad. Eight cross-sections were made within the zones of extra interest and the sections were made from a 3D-model created in Civil 3D. The soil layers examined throughout the master thesis were filling material, clay, granular soil, rock and ground surface. The subsidence capacity and its time were calculated based on two CRS trials and max-, min- and average values of the ground water’s pressure levels under the hospital area was computed based on 20 years of daily data retrieved from a measuring well in Stadsträdgården facilitated by Uppsala Vatten. The results confirm the ridge complex geology consisting of varying depths of clay under the hospital area. Several buildings will probably require deep foundations, e.g. the parking garage T3. The results also show areas of shallow layers of clay indicating lower risk of subsidence and hence will require a shallow foundation. The conducted subsidence calculations indicate that the parking garage T3 will sink 20 to 70 cm after 158 to 213 years if no foundation is implemented, which is in line with the current subsidence occurring at the building. The ground water’s pressure level has had an average value of + 2.3 m (RH2000) during the last 20 years and will probably not fluctuate in the future due to the existing decision on water management. Hence, some buildings within certain parts of the hospital area will require permission prior to construction within the primary zone.  The results establish a valuable overview of the hydrogeology at Uppsala University Hospital and give indications regarding how the foundations in the zones of extra interest should be dimensioned sustainable and economically. However, more data is needed, e.g. additional probes and CRS trials, to gain an increased complexity of the hospital area in respect to soil layer sequences and subsidence tendency.

I detta examensarbete ville jag undersöka asymmetri och använda det ordet för att formge möbler och objekt. Jag ville undersöka hur asymmetrin skulle kunna te sig och jag lade en stor grund vid litteratur och omvärldsanalys. Med researchen tog jag mig vidare in i en skiss- och modellprocess som därefter ledde fram till två utvalda former som jag skulle tillverka i full skala. Arbetet är förhållet till ett tio veckor långt tidsspann och jag betraktar arbetet i helhet som en skiss och en grund för fortsatta studier på master- och forskarnivå. Jag kom fram till att asymmetri kan te sig på olika sätt i formgivningen – en materiell asymmetri, en asymmetri i formers relationer till varandra och att det krävs en viss symmetri för att kunna urskilja asymmetrin, det avvikande. Resultatet är två möbler som visar hur långt eller hur kort man kan dra asymmetrin och de båda objekten innefattar symmetriska beståndsdelar placerade i en asymmetrisk relation till varandra. / In this thesis I wanted to investigate asymmetry and use that word to design furniture and objects. I wanted to investigate how the asymmetry could manifest itself and I laid a great foundation in literature. With the research I proceeded into a sketch and model process which then led to two selected forms that I would produce in full scale. The work is related to a ten-week long span of time and I regard the work as a whole as a sketch and a basis for further studies at master’s and doctoral level. I found that asymmetry can manifest itself in different ways in design – a material asymmetry, an asymmetry in the relations of shapes to each other and that a certain symmetry is required to be able to discern the asymmetry, the deviating. The result is two pieces of furniture that show how far or how short one can take the word investigated. The two objects comprise symmetrical elements placed in an asymmetric relationship to each other.

Personer med dyslexi har svårt att läsa och stava. Typografi har signifikant visats påverka tillgängligheten för dyslektiska läsare. Syftet med denna kandidatuppsats var därför att utforska läsupplevelsen hos personer med dyslexi avseende olika typsnitt på mobila enheter. För detta genomfördes en kvalitativ studie där data samlades in genom individuella semistrukturerade intervjuer och ett läsupplevelsetest med sex forskningsdeltagare, som alla hade dyslexi. De insamlade uppgifterna analyserades tematiskt och diskuterades med hjälp av relaterad litteratur från forskningsområdet inom interaktionsdesign, läsupplevelse, läsbarhet, dyslexi och typografi inklusive självbestämmandeteori. Forskningsresultaten visade att samtliga typsnitt ansågs både vara enkla och svåra av informanterna som intervjuades. Verdana var det typsnitt som flest ansågs vara enkelt att läsa med. Flera informanter upplevde även svårigheter gällande ord och olika avstånd däribland rad – och teckenavstånd. Studien visar att olika typsnitt och typsnittens tecken- eller radavstånd samt teckenstorlek påverkar läsupplevelsen för dyslektiska läsare. / People with dyslexia have difficulty reading and spelling. Typography has been shown to significantly affect accessibility for dyslexic readers. The purpose of this bachelor's thesis was therefore to explore the reading experience of people with dyslexia regarding different fonts on mobile devices. For this, a qualitative study was conducted in which data was collected through individual semi-structured interviews and a reading experience test with six research participants, all of whom had dyslexia. The collected data were analyzed thematically and discussed using related literature from the research area of interaction design, reading experience, readability, dyslexia, and typography including self-determination theory. The research results showed that all fonts were considered both simple and difficult by the informants interviewed. Verdana was the font that was considered easy to read with. Several informants also experienced difficulties regarding words and different distances including line and character spacing. The study shows that different fonts, font spacing and font size affect the reading experience for dyslexic readers.

Environmental problems are growing, and efficiency and technology improvements have failedto reduce them in aggregate. Sustainable consumption, the alternative to supply-sideimprovements, addresses consumer demand and behavior to reduce environmental impacts. Thisstudy attempts to determine whether the EcoRunner website tool can increase pro-environmentalconsumer behavior. To provide context for this interdisciplinary research question, an extensiveliterature review, focusing on economics and psychology (especially consumer science), wasconducted. The effect of EcoRunner on consumers was empirically evaluated with a survey. Theresults of the survey show no statistically significant changes as a result of using EcoRunner;however, this result may be due to the small sample size (n=6). Since literature review and surveyresults suggest that using the tool increases pro-environmental consumer behavior, rerunning the survey with a larger sample group might yield statistically significant results. / <p>www.ima.kth.se</p>

For a mobile application with focus on search functionality to be able to run smoothly, it is important to provide relevant search result based on user input. This report is to investigate how to implement a search function, to provide appropriate answers. The project consists of developing a recipe application with basic functions. The focus will be towards the search algorithm, how it will be designed. To find out what users consider is relevant, a study is done with 88 participants. The results of the survey were evaluated, and remained as an underlay for what should be searchable and how to implement the search function. Creating a good search function proved to consumes a lot of time and resources. The mobile application was completed with the desired functionality, which was provided from the survey. / För att en mobilapplikation med fokus på sökfunktionalitet ska fungera väl, är det viktigt att sökfunktionen ger relevanta resultat baserat på användarens sökningar. Den här rapporten har i syfte att undersöka sökfunktionen kan implementeras för att ge relevant svar. Projektet består av att utveckla en receptapplikation med grundläggande funktionalitet, där fokus är hur sökalgoritmen ska utformas. För att ta reda på vad användare anser relevant har en undersökning gjorts med 88 deltagare. Resultatet av undersökning har utvärderats och legat som underlag för vad som ska vara sökbart samt hur denna sökfunktion bör implementeras. Att skapa en bra sökfunktion visade sig vara både resurs- och tidskrävande. Mobilapplikationen färdigställdes med önskad funktionalitet, där sökningsalternativen är baserade på vad undersökningen visade.