Historiskt sett har olika undervisningsformer använts parallellt för olika samhällsgrupper i ämnet svenska. Syftet med denna uppsats är att analysera yrkesförberedande och högskoleförberedande läroböcker i svenska 1 på gymnasiet för att se hur ämnet svenska framställs i dessa utifrån olika svenskämnesperspektiv och undervisningstraditioner. Läroböckerna analyseras genom innehållsanalys. För att öka systematiken och objektiviteten i analysarbetet används ett så kallat observationsschema vilket innehåller ett antal frågor som ställs till samtliga läromedel. Resultatet visar att de flesta läroböckerna förmedlar ett ”erfarenhetsämne” och en ”normerande” tradition med inslag av ett ”färdighetsämne” och en ”faktabaserad” tradition. Detta resultat stämmer överens med tidigare forskning. Resultatet visar även att det inte finns någon större skillnad mellan yrkesförberedande och högskoleförberedande läroböcker. Detta går emot tidigare forskning som menar att yrkesförberedande gymnasielinjer representerar ett ”färdighetsämne” medan högskoleförberedande gymnasielinjer utövar ett ”bildningsämne”.

Skolan har förutom kunskapsuppdraget även ett demokratifostrande uppdrag som ska genomsyra alla skolans verksamheter och aktiviteter. Ett demokratiargument motiverar bildämnet i kursplanen vilket i forskning främst lyfts genom bildämnets kommunikativa aspekter. Dock visar forskning att bildlärare, på grund av stoffträngsel och ämnets hotade status, nedprioriterar kommunikativa aspekter till förmån för mer traditionell bildframställning. Flera studier visar på brister i skolans demokratiarbete och att utformningen till stor del baseras på lärares egna engagemang och värderingar. Kollegiala samtal och en gemensam struktur kring demokratiarbetet tycks saknas. Det här arbetet ämnar därför undersöka bildlärares utsagor om sin syn på och arbete med skolans demokratiska uppdrag. Med ett socialkonstruktivistiskt och diskursanalytiskt förhållningssätt samt med Öhmans undervisningstraditioner som teoretiskt ramverk, har vi gjort en intervjustudie med sex bildlärare. Vårt resultat överensstämmer i stor utsträckning med tidigare forskning. I vår analys delas intervjupersonernas utsagor upp i olika diskurser samt olika subjektspositioner som kommer till uttryck. Slutligen delas även utsagorna in i normerande, faktabaserad och pluralistisk undervisningstradition.

Grammatikundervisningen har enligt de flesta en given plats inom svenskundervisningen. Dess exakta roll inom ämnet i sig och som komplement till ämnets övriga delar råder det dock inte samma konsensus kring. Syftet med denna uppsats är att vidga förståelsen för hur svensklärare resonerar kring sin egen grammatikundervisning. På så vis ska uppsatsen bidra med kunskap om hur grammatikundervisningen ämnesdidaktiskt skulle kunna förbättras samt generera kunskap om i vilket utsträckning grammatikundervisningen överensstämmer med skolans läroplaner. I undersökningen intervjuas sex lärare där fem huvudsakliga frågor ställs. Resultatet visar att de deltagande lärarna i hög grad arbetar i linje med hur läroplanen anvisar att undervisningen ska gå till, och lärarna finner även liknande sätt att motivera sin undervisning på. De största förbättringsmöjligheterna inom grammatikundervisningen finns i att i större utsträckning låta grammatiken influera svenskämnets övriga delar.

Hållbar utveckling är ett komplext begrepp som handlar om samhällsfrågor med naturvetenskaplig grund. Det är ett centralt innehåll för kursen Naturkunskap 1b i vilken elever ska lära sig att göra ställningstagande och ha handlingskompetens i frågor om hållbar utveckling. Syftet med denna studie är att öka kunskapen om hur lärare uppfattar sin användning av läromedel för undervisning om hållbar utveckling. Baserat på ett sociokulturellt synsätt på lärande undersöker studien läromedel som medierande verktyg för elevers lärande. Genom en analys av läromedel och intervjuer med naturkunskapslärare undersöks både hur hållbar utveckling framställs i läroböcker samt lärares uppfattning av läromedel för sin undervisning. Det didaktiska begreppet selektiva undervisningstraditionerna används för att identifiera hur hållbar utveckling framställs i materialet. Resultatet visar att läroböckerna framställer hållbar utveckling genom både faktabaserad och normativa undervisningstraditioner och att lärarna uppfattar sina läromedel som stöttande verktyg för både sin egen och elevers förståelse av hållbar utveckling. Studiens slutaster är att lärarnas använder läroböckerna som scaffolding och att böckerna är ett medierande verktyg för att främja faktakunskap om naturvetenskap och normativa värderingar för miljöskydd och mänskliga rättigheter.

Denna uppsats undersöker sambandet mellan läroplaner och läroböcker för samhällskunskap på gymnasienivå över tid utifrån hur hållbar utveckling framställs. Utbildning för hållbar utveckling har fått en mer betydande roll till samhällskunskapsundervisningen utifrån de globala målen för Agenda 2030, specifikt delmål 4.7. Utgångspunkten för uppsatsen är att en behandling av de tre dimensionerna för hållbar utveckling (ekonomi, sociala och miljö) genom en pluralistisk undervisningstradition utgör en utbildning för hållbar utveckling. Metoderna som används är en kvantitativ innehållsanalys och kvalitativ diskursanalys. Det valda materialet är två läroplaner, lpf94 och Gy11, och åtta läroböcker i samhällskunskap på gymnasienivå från 1997–2021. Resultatet från den kvantitativa innehållsanalysen har visat att det finns en skillnad i vilken utsträckning som läroböckerna behandlar de olika dimensionerna samt hållbar utvecklingsbegreppet. Vidare har det procentuella omfånget i läroböckerna som behandlar hållbar utveckling ökat över tid. Miljödimensionen av hållbar utveckling är det som behandlas mest i läroböckerna. Resultatet från den kvalitativa diskursanalysen visar att det inte går att dra en slutsats om det har skett en gemensam förändring i vilken undervisningstradition läroböckerna behandlar över tid. Den pluralistiska traditionen är mer förekommande i de senare upplagorna och generellt behandlar läroböcker från samma bokserie samma traditioner över tid. Läroplanerna, Lpf 94 och Gy11, är lika i den mån att båda förespråkar ett pluralistiskt förhållningssätt. Läroplanerna skiljer sig mest åt i hur ämnet samhällskunskap behandlas där Gy11 är den som behandlar hållbar utveckling som ämnesinnehåll. I resultatet från jämförelsen mellan läroplanerna och läroböckerna så determinerar inte läroplanernas innehåll vad som kommer behandlas i läroböckerna i relation till de selektiva undervisningstraditionerna samt hållbar utvecklingsbegreppet. Undersökningen synliggör de olika läroböckernas brister och styrkor och kan hjälpa lärare att se vad de ska leta efter när de väljer läroböcker för undervisning om hållbar utveckling i samhällskunskap. Angående resultatet så kan inte denna uppsats förklara hur läroboksanvändningen ser ut i praktiken. Däremot går det att göra teoretiska ställningstaganden angående hur läroböcker och läroplanerna påverkar hur lärare kan förhålla sig till undervisning av HU utifrån ramfaktorteori och undervisning som meningserbjudande.

I denna undersökning har sju lärare som undervisar i teknik- och fysikämnena i årskurs 7-9 intervjuats i syfte att undersöka deras syn på lärande för hållbar utveckling inom sina ämnen. Frågorna som ställts i uppsatsen har haft för avsikt att ge insikt om vilka faktorer som påverkar hur hållbar utveckling implementeras i skolämnen. Studien visar att läraren strävar efter att eleverna inte bara ska ta emot information, utan också agera själva utifrån grundläggande demokratiska värderingar. Däremot har det visat sig vara svårt för lärare att involvera hållbar utveckling i deras undervisning när det gäller ämnet fysik eller teknik. I studien har lärarens syn på hur hållbar utveckling ska involveras i ämnen analyserats utifrån de tre traditionerna; faktabaserad, normativ- och pluralistisk vilka genomsyrar undervisningen för hållbar utveckling. Studien visar att lärarnas undervisning har intentionen att utveckla olika förmågor och kunskaper hos eleverna. Till exempel framhåller lärarna vikten av att samla in och utvärdera information självständigt, kunna diskutera och samarbeta, lösa problem och använda kritiskt tänkande samt planera för långsiktiga mål. Ett viktigt perspektiv i lärarnas undervisning är att eleverna ska förstå helheten och sambandet mellan olika vardagliga områden. Dessutom visar studien att skolledningen spelar en viktig roll genom att ge tydligt stöd i de olika skolsaktiviteter som kopplas till hållbar utveckling. Det gör undervisningen för hållbar utveckling mer meningsfull och effektiv. / In this review, seven teachers who teach technology and physics subjects in grades 7-9 have been interviewed in order to investigate their views on learning for sustainable development in their subjects. The questions asked in the study were intended to provide insight into which factors influence how sustainable development is implemented in school subjects. The study shows that the teacher strives for the students not only to receive information, but also to act themselves based on basic democratic values. However, it has proven difficult for teachers to involve sustainable development in their teaching when it comes to the subject of physics or technology. In the study, the teacher's view of how sustainable development should be involved in subjects has been analyzed based on the three traditions; fact-based, normative and pluralistic which permeate the teaching for sustainable development. The study shows that the teachers' teaching has the intention of developing different abilities and knowledge in the students. For example, the teachers emphasize the importance of collecting and evaluating information independently, being able to discuss and collaborate, solve problems and use critical thinking, and plan for long-term goals. An important perspective in the teachers' teaching is that the students should understand the bigger picture and the connection between different everyday areas. In addition, the study shows that school management plays an important role by providing clear support in the various school activities linked to sustainable development. It makes teaching for sustainable development more meaningful and effective.