Bakgrund: Oro, ångest, depression och sömnsvårigheter har fördubblats eller ökat ännu mer de senaste 20 åren bland ungdomar i åldern 15-24 år. Uppgifter tyder på att skolsystemet inte fungerar optimalt, vilket kan ha en negativ inverkan på ungdomars hälsa. Under de senaste decennierna har hälsoperspektivet kommit att påverka skolidrotten, vilket resulterat i en ändring av ämnesnamnet till idrott och hälsa. Detta tyder på ett tydligare fokus på hälsa. Syfte: I denna studie undersöktes hur lärare i idrott och hälsa arbetar för att ge ungdomar kunskap om hälsa. Fokus har legat på "Hälsa och Livsstil", ett salutogent synsätt på hälsa har använts med teorin om KASAM. Metod: En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer användes. Resultat: Lärarna i idrott som intervjuades var av uppfattningen att hälsa och livsstil är viktiga men att de inte har tillräckligt med tid eller resurser för det. Slutsats: Denna studie har gett svar på frågan att det finns möjligheter att arbeta med hälsofrågor från ett salutogent perspektiv i skolan, förutsatt att man kan prioritera värdegrund, delaktighet, samarbete och resurser för ämnet idrott och hälsa. Ytterligare studier behövs för att verifiera dessa resultat. / Background: Worry, anxiety, depression and insomnia has doubled or increased even more the past 20 years among adolescents aged 15-24. Evidence suggests that the school system is not functioning optimally, which may have a negative impact on young people's health. In recent decades, health perspective has come to influence schools physical education, which resulted in a change of the name to physical training and health. This indicates a clearer focus on health. Aim: This study looked at how teachers in physical education are working to give young people knowledge about health. Focus has been on "Health and Lifestyle", a salutogenic approach to health has been used with the theory of SOC. Method: A qualitative approach with semi-structured interviews were used. Results: The teachers of physical education that were interviewed were of the view that health and lifestyle is important but they don’t have enough time or resources for it. Conclusion: This study has provided answers to the question that there are opportunities to work with health issues from a salutogenic perspective in school, provided that sets of values, participation, cooperation and resources for physical education are in place. Further studies are needed to verify these findings.

Syftet med denna studie var att belysa behandlarens roll och syn när det kommer till ungdomar med cannabisproblematik samt deras upplevelse av ungdomars inställning till samma ämne. Den metod som valdes för detta arbete var av en kvalitativ ansats och den empiriska data som samlades in var med hjälp av intervjuer genom strukturering av låg grad, vilket innebär att respondenterna hade stort utrymme att svara med egna ord. Det som har framkommit under studiens gång är hur ungdomar kommer i kontakt med den hjälpen som de behöver och varför de behöver hjälp med att sluta bruka cannabis. Det framgår även hur mycket alliansskapandet betyder när det kommer till behandlingsarbetet. Andra viktiga saker att poängtera är hur behandlare ska förhålla sig gentemot ungdomarna för att uppnå så goda behandlingsresultat som möjligt. Det som framgått i resultatet är hur behandlare förhåller sig till den svåra balansgången i mötet med ungdom samt hur behandlare upplever unga cannabisbrukare.

Den här uppsatsen har haft som syfte att jämföra likheter och skillnader beträffande inriktning mellan kyrkans själavård och ungdomshälsa/barn-och ungdomspsykiatri. Detta arbete har genomförts med hjälp av kvalitativa forskningsintervjuer som spelats in och analyserats enligt intervjupersonernas livsvärld. Det empiriska materialet har kodats och analyserats med hjälp av ett teoretiskt begreppspar som använts i tidigare religionsvetenskaplig forskning Tidigare forskning påvisar att ungdomars psykiska ohälsa har ökat kraftigt de senaste decennierna. Detta är idag ett etablerat samhällsproblem, och just därför ville jag undersöka ungdomars möjligheter till samtalshjälp, och hur denna ter sig. Forskning om ungdomars psykiska ohälsa finns det ingen brist på. Det som däremot är en bristvara är hur samtalshjälpen som erbjuds hos olika verksamheter i samhället, fungerar. Det finns heller ingen svensk forskning som påvisar vart ungdomar helst vänder sig för samtalshjälp, eller varför vissa verksamheter anses vara mer framgångsrika än andra. Något som däremot har påvisats, är ett bristande förtroende för vissa verksamheter.

Syftet med den kvantitativa studien är att undersöka högstadieelevers läsvanor och attityder till fiktionstexter. Mot bakgrund av olika synsätt på svenskämnet, läroplanen, förståelsen av de svenska elevernas sjunkande läsförståelse, forskning om vilka fördelarna med fiktionsläsning är kontra vad som gör fiktionsläsning intressant samt tidigare forskning, har 31 elevers och åtta lärares enkätsvar sammanställts och granskats. Resultatet visar att i den undersökta elevgruppen är intresset för fiktionstexter och läsning av densamma tämligen lågt. Av elevernas enkätsvar kan man utläsa en marginell eller ingen skillnad mellan pojkars och flickors läsvanor och inställning till fiktionstexter. Däremot menade lärarna att flickor var mer positiva till fiktionstexter och även hade en högre läsförståelse. Vidare visar resultatet att fiktionsläsning hos högstadieelever har minskat och intresset för fiktionstexter är lägre än tidigare. Den huvudsakliga anledningen till detta är den digitala revolutionen som gör att eleverna tillbringar mycket tid uppkopplade framför skärmar och väljer att titta på filmer och serier, istället för att till exempel läsa en bok.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur ungdomars liv ser ut i Kiberaslummen, Nairobi, utifrån intervjuer med fem nyckelinformanter. Studien utgår från fyra huvudämnen; att vara ungdom, utbildning, att söka arbete och genus och könsroller. Dessa fyra huvudämnen är högst relevant för att förklara hur unga människors liv ser ut i Kibera. På grund av ungdomars socioekonomiska status har de begränsad tillgång till bland annat utbildning och arbete. Mina informanters syn på unga människor i Kibera har jag valt att knyta samman med en teori av Alcinda Honwana som kallas waithood, där unga människor hamnar i ett ”glapp” mellan childhood och adulthood. / This thesis aims to explore how young people’s life is in the Kibera slum, Nairobi, seen from five key informant’s point of view. The study has four bigger subjects; being a youth, education, seeking for employment and gender/gender roles. These subjects are highly relevant to explain how young people’s life looks like in Kibera. Youths socioeconomically status limits their assets to education and employment, for example. I have tied my informants view on youths living in Kibera to a theory by Alcinda Honwana called waithood, which is a term for the “gap” some youths experience between childhood and adulthood.

Examensarbetet utvecklar en miljö för barn och ungdomar i olika åldersgrupper, där både inne- och uterum är av lika stor vikt. Vidare utvecklar projektet gestaltningen och användningen av en befintlig park i Stockholm.

Around the turn of the century 1800-1900, “youth” became an important concept in politics and society at large. Across Europe political parties and other groups founded their own youth organizations. This also occurred in Sweden. This study examines the fascist and national socialist youth movement Nordisk Ungdom (Nordic Youth), active 1933 until the early 1950s. Nordic Youth was part of the fascist party NSAP/SSS, also known as Lindholmsrörelsen (the Lindholm Movement). This study deals with Nordic Youth’s upbringing of the ‘New Youth’, an ideal youth sharing many similarities with the fascistic theory of the “New Man”. In their eyes, the Swedish youth were destined to become the protectors and defenders of both the nation and the future. The study also takes a closer look on Nordic Youth’s view on gender and the different ways boys and girls were to be raised according to their ideology. Furthermore, this study explores the role of youth in the ideological struggle Nordic Youth advocated for. This ideological struggle was intended to result in a new nation reborn from the ashes of the previous society.

Studien syftade till att undersöka yrkesverksammas arbete med att göra ungdomar delaktiga i planering och genomförande av sin vård på Hem för vård eller boende (HVB). Det som har studerats är hur HVB-personal och socialsekreterare beskriver och resonerar kring ungdomars delaktighet samt vilka hinder och möjligheter som framkommer ur de yrkesverksammas resonemang. Den metodologiska utgångspunkten var en kvalitativ ansats med inslag av hermeneutik där data inhämtats med semistrukturerade intervjuer som sedan studerats. Intervjuerna genomfördes med sex yrkesverksamma, varav tre socialsekreterare och tre HVB-personal. Resultatet visar på att delaktighet utformas i olika nivåer och där delaktighetsprocessen påbörjas genom information. För att utöka ungdomars delaktighet krävs vidare relationsskapande som i sin tur kan motivera och bidra till ökad delaktighet hos ungdomen. Faktorer som hindrar och möjliggör delaktighet visar resultatet ligger på både en organisatorisk- och individnivå. Det krävs att yrkesverksamma har den tid och resurser som krävs och detta är i första hand en organisatorisk fråga. Vikten ligger i att skapa en meningsfull relation till ungdomen för att möjliggöra en högre nivå av delaktighet som kan resultera i ett bättre behandlingsresultat för ungdomen. / Socialt arbete

Abstract Titel:” It's a wonder you've survived everything you've done "- a qualitative study of four young men's stories of going in and out of crime. Authors: Ahmed Abdi & Therese Hildemar Institution: University of Gävle, Department of Social Work and Criminology, VT 2020.   Juvenile crime is a debated topic in society. The purpose of this study was to investigate the experiences of ex-criminals on the factors that have contributed to how they developed and got out of their criminal lifestyle. The study has been conducted by semi-structured interviews with four young men, former criminals. The results of the interviews showed that several factors worked together as to why the men developed a criminal lifestyle: growing up with a single mother, narcotics abuse, defective education and the feeling of wanting to belong to a community. The reason why these young men get out of criminality varies. Factors that did play apart were imprisonment, treatment of substance abuse or that they were no longer able to maintain a criminal lifestyle. The conclusion is that it is not possible to point out a factor as decisive, but there are various factors that play a crucial role in informants' development and termination of criminal behavior.

No description available.