Suicid bland unga 15-24 år ökar och sjuksköterskan har ett ansvar att ta denna patientgrupp på allvar. Suicidnära unga personer har ett stort behov av att bli lyssnade till och känna trygghet men kan ha svårt att våga ta initiativ och söka hjälp. Sjuksköterskor upplever ofta att de inte vet hur de ska förhålla sig till unga suicidnära och kan känna att de saknar kunskap och säkerhet i att möta och inge trygghet till den unga personen.Syftet med detta arbete var att belysa betydelsen av sjuksköterskans förhållningssätt i mötet med unga suicidnära personer för att skapa trygghet och inge hopp.

Att vara barn och få vara med att en förälder får en cancer sjukdom och sedan dör är en av de mest stressade situationer barn och ungdomar kan vara med, dessa händelser skapar många funderingar och frågor. I Sverige ska hälso- och sjukvårdspersonal involvera barn och ungdomar så att de får information, stöd och råd när en förälder blir allvarligt sjuk eller dör. Sjukvårdspersonal träffar dessa barn och ungdomar i samband med att den förälder som är cancer sjuk erhåller vård i allmän eller specialiserad palliativ vård. Syftet med studien var att beskriva barn och ungdomars behov av stöd när en förälder har obotlig cancer. Vald metod var litteraturöversikt. Datainsamlingen genomfördes via artikelsökningar i CINAHL och PubMED. Efter kvalitetsgranskning valdes 16 artiklar ut att ingå i resultatet. Materialet i litteraturstudien har analyserats med en integrerad analys. Resultatet visade att barn och ungdomar har behov av att få information om förälderns cancersjukdom för att deras situation ska bli mer begriplig, hanterbar och för att inte känna sig utelämnade. När barn och ungdomar är informerade har de en möjlighet till förståelse och förberedelse för vad som sker med föräldern under sjukdomsförloppet. Barn och ungdomar kände sig ofta ensamma i situationen och önskade att de hade fått möjlighet att få stöd från andra som förstod deras situation. De behövde få tid för att förbereda sig och ta tillvara på värdefull tid tillsammans med föräldern, men behövde också få behålla en normalitet i vardagen med rutiner och struktur som att gå till skolan, umgås med vänner och ha fritidsintressen. Slutsatsen av studien visar barn och ungdomars behov av stöd när en förälder har obotlig cancer. Barn och ungdomar behöver få uppriktig och anpassad information för att kunna förbereda sig på vad som pågår och vad som förväntas hända med föräldern som har obotlig cancer. När barn och ungdomar får information om cancer sjukdom blir deras situation mer begriplig, hanterbar och de känner sig inkluderade i den nya familjesituationen. Föräldrar behöver få hjälp och stöd av sjukvårdspersonal om hur de kan informera och stödja sina barn. Sjuksköterskor behöver klara riktlinjer och utbildning för att känna trygghet i arbetet med att stödja hela familjen.

Bakgrund Typ 1-diabetes mellitus utgör en konstant närvaro som kräver daglig egenvård hela livet ut. Under ungdomsåren sker stora fysiska och sociala förändringar på kort tid vilket försvårar egenvården. Samtidigt utvecklar ungdomen självständighet från föräldrarna och anammar därmed ett ökat sjukdoms- och egenvårdsansvar. Diabetessjuksköterskan har med sin specialistkompetens och sin kontinuerliga kontakt med ungdomen värdefull kunskap om faktorer som påverkar ungdomens följsamhet till behandling. Syfte Syftet var att beskriva diabetessjuksköterskans erfarenhet av faktorer som påverkar ungdomars följsamhet till behandling vid typ 1-diabetes mellitus. Metod En kvalitativ semistrukturerad intervjumetod. Sju intervjuer med diabetessjuksköterskor genomfördes varav en pilotintervju. Materialet analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat I resultatet framgick att stöd och acceptans från föräldrar och omgivning samt att ungdomen själv accepterade sin sjukdom var faktorer som påverkade följsamheten till behandling. Förståelse för sjukdomen, uppnådd genom kunskap eller mognad var nödvändigt för att kunna utföra god egenvård. Önskvärt var att diabetesvården utformades och anpassades efter ungdomens livsstil och personliga önskemål. Slutsats Faktorer som påverkade följsamheten till behandling varierade från individ till individ och en ungdom individuellt anpassad personcentrerad diabetesvård förbättrade egenvården och därmed följsamheten.

Bakgrund: En autismspektrumstörning [ASS] karakteriseras av allvarliga och genomgående avvikelser i utvecklingen gällande kommunikationsförmågor och sociala interaktionsförmågor samt stereotypa beteenden, intressen och aktiviteter. Spektrumet är brett med ett flertal diagnoser men kan även delas in i låg- och högfungerande ASS. Det är vanligt att individer med en ASS även har andra fysiologiska och psykiatriska sjukdomar och störningar och därmed besöker vården ofta. Ett sätt att strukturera vården och underlätta för personcentrering är med hjälp av dokumentationsmodellen VIPS. En personcentrerad omvårdnad innebär att respektera vårdtagaren som en unik person och bemöta dennes unika behov tillsammans med de närstående och övrig vårdpersonal. Syfte: Att utifrån VIPS-modellen beskriva särskilda omvårdnadsproblem hos barn med ASS. Metod: Studien presenterades i form av en allmän litteraturstudie. Databassökningar gjordes i PubMed och PsycInfo med inklusionskriterierna att artiklarna skulle vara publicerade de senaste tio åren, vara skrivna på engelska och att deltagarna var mellan 0-18 år. Databassökningarna resulterade i att 28 artiklar inkluderades. Ytterligare fem artiklar har inkluderats genom manuella sökningar vilket resulterat i totalt 33 artiklar. Resultat: Resultatet strukturerades under sökord inom VIPS-modellen för att ge en heltäckande bild av de omvårdnadsproblem som barn med ASS har. Många problem uppkom på grund av barnens nedsatta kommunikationsförmågor, deras svårigheter med bearbetning av sinnesintryck samt de repetitiva och stereotypa beteenden som barnen uppvisade. Föräldrarna till barnen spelade en mycket viktig roll i att förmedla vilka rutiner och strategier som passade just deras barn bäst. Slutsats: Barn med ASS har många omvårdnadsproblem vilka ofta är direkt förknippade med de svårigheter som hör till diagnoskriterierna. Dessutom har barn med ASS flertalet svårigheter utöver de som hör till diagnoskriterierna. Tillsammans bildar dessa problem en komplex, sammansatt och ömtålig struktur. Om svårigheter uppstår inom något problemområde kan det skapas en svallvåg inom andra områden som får betydande konsekvenser.Den situation som dessa barn kan hamna i under en sjukhusvistelse kan leda till en mängd problem utöver de svårigheter barnet redan lever med. Genom att dokumentera efter VIPS-modellen kan sjuksköterskan skapa en individuell vårdplan med en övergripande bild av omvårdnadsbehoven hos sin vårdtagare. Om sjuksköterskan arbetar med en personcentrerad omvårdnad kan detta ge möjligheten att bemöta barnet och familjen på ett sätt som gynnar en optimal omvårdnad för just detta barn.

The Coaches influence on whether youths choose to quit their participation in football is scientifically proven. The purpose of this study is to examine how football coaches for teams at ages between 13-15 approach drop-out in youth football. To answer the purpose, two question statements were made. 1: what do coaches do in practice to counteract dropout among girls and boys and 2: According to coaches, what are the main reasons why girls and boys stop playing football. Studies about youth's reasons for dropout in sports are well researched but it is less research on how coaches impact dropout in youth sports. In this study the aim is to cover coaches' perspective in youth dropout and whether there are similarities or differences between them. To answer the purpose, six semi-structured interviews took place with four coaches for teams with girls and two coaches for teams with boys. One major finding in the study was the lack of practical work with dropouts among football coaches, they are aware of it but not sure on how to approach it. Lack of support from the sports associations leaves the coach alone in the matter. Another finding was that both similarities and differences were found compared to previous research.

Syftet med mitt examensarbete är att undersöka ifall införandet av en skoluniform skulle få bort kläders betydelse i dagens skola. Till min hjälp har jag använt mig av fem frågeställningar som alla handlar om kläders betydelse inom skolan. Den metod jag använt är kvalitativ, både observation och intervju. Jag valde, slumpmässigt ut åtta elever i årskurs 9 för intervju. Resultatet av både observationen och intervjuerna vittnar om att kläder har en stark betydelse för vem man är. Det är viktigt att se bra ut och att ha snygga kläder. De som har samma kläder på sig i flera dagar, eller som inte har fina kläder, kan fara illa i form av mobbning och utanförskap. Förvånansvärt många tyckte att införandet av en skoluniform hade varit bra, sett ur ett statusperspektiv.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka en miljö där ungdomar träffas för att lära sig rap, utifrån ett lärandeperspektiv. Denna miljö kan sägas vara alternativ i förhållande till skolans mer formella kontext. Metoderna som jag använt är kvalitativa och etnografiska och jag vill i första hand undersöka vad individer i miljön själva uttrycker om sitt eget lärande.Detta har jag gjort genom observationer och intervjuer. I mina resultat framkommer fleraolika kategorier av lärande och kunskap. Det handlar dels om språk och bättre ordförråd, men också om social kunskap, beteende och att utveckla sin identitet och självförtroende. / It is my intention in this paper to examine a forum where adolescents meet to learn how torap. While not a classic learning environment such as in a formal school context, the "rap"environment offers alternative forms of learning. Through qualitative and ethnographic methods I intend to investigate, from an educational perspective, what some participants experience through their own learning. For this process, I have relied primarily on observation and interviews. The results indicate that the rap environment encompasses different areas of learning, including development of language and vocabulary, social knowledge andbehaviour, and expression of identity and self-confidence.

I januari 2015 genomfördes en ny lag som heter kommunens aktivitetsansvar för ungdomar. I och med lagen är nu kommunerna skyldiga att erbjuda ungdomar 16 – 19 år individuellt anpassade åtgärder. I första hand syftar lagen till att motivera ungdomen tillbaka till studier eftersom att allt pekar på att studier är centralt för att öka sina chanser på arbetsmarknaden. Skolinspektionen genomförde en granskning av hur kommunerna i Sverige arbetar med det kommunala aktivitetsansvaret och granskningen visar att flera kommuner inte uppfyllde de skyldigheter som den nya lagen kräver. Syftet med vår studie är att undersöka hur en kommun arbetar med aktivitetsansvaret samt ta reda på vilka behov tjänstemännen anser att ungdomarna har. Vi vill även ta reda vilken roll SYV:en har i arbetet med aktivitetsansvaret samt att vi vill undersöka på vilket sätt Skolverkets allmänna råd efterföljs av kommunen. Vi anser att detta är angeläget då tidigare forskning visar att ungdomar utan gymnasieutbildning har svårare att etablera sig på arbetsmarknaden. Vi har i vår studie fyra frågeställningar: vad anser tjänstemännen att ungdomarna har för behov? Vilka insatser upplever tjänstemännen är mest meningsfulla för ungdomarna? Vilken roll har studie- och yrkesvägledaren i arbetet med aktivitetsansvaret? På vilket sätt arbetar man efter Skolverkets allmänna råd? Vi har använt oss av en kvalitativ undersökning för att genomföra vår studie. För att analysera informanternas svar har vi använt oss av Linda Gottfredson teori om begränsningar och kompromiss samt Aron Antonovskys KASAM. Vårt resultat visar på det finns ett behov av att utveckla kommunens arbete med aktivitetsansvaret. Ungdomarna är i behov av vägledning samt att stärka sin självuppfattning. SYV:ens roll ser vi kan utnyttjas på fler sätt än vad som görs i dagsläget i kommunen.

Syftet med undersökningen är att studera ungdomars intressen och inställning till samhället, och dess institutioner, samt etiska ställningstaganden, rörande droger, brott och om att få respekt, i förhållande till i vilken miljö ungdomarna spenderar sin fria tid.Undersökningsfrågorna kretsar kring om något mönster kan ses, och hur det i så fallser ut, när det gäller social inställning och intressen bland fritidsgårdsaktivaungdomar i jämförelse med föreningsidrottade, i en mindre stad i jämförelse med en större, bland barn till föräldrar med låg respektive hög yrkeskvalifikationsnivå, separatrespektive sammanboende, med etnisk svensk eller annan bakgrund samt vilket av dessa eventuella mönster som syns vara tydligast.Teoribakgrunden består av definitioner av de centrala begreppen social, prosocial, antisocial, yrkeskvalifikationsnivå,habitus, fält och olika former av kapital, samt teorier och tidigare forskning kring ungdomars attitydsbildning, stadier av moraliskt resonerande, samt fritidsgården och utveckling av antisocialt beteende.Studien har genomförts i form av intervjuer med användande av enkät under ledning. Urvalsgrupperna har bestått av sammanlagt 77 ungdomar, mellan 15 och 19 år, på två fritidsgårdar i södra Sverige (undersökningsgrupper) samt i idrottsföreningar på respektive orter (kontrollgrupper).När det gäller huvudanalysperspektiven syns föräldrarnas yrkeskvalifikationsnivå,efter en kvantitativ analys, ha störst samband med inställningen till polisen ochmopedfortkörning i Lillstad (där arbetarbarnen har en närmast antisocial inställning).I övrigt visar fritidsgårdsaktivitet i jämförelse med föreningsidrottande på tydligast mönster med störst skillnader avseende inställning till polisen i Storstad samt för båda orterna när det gäller inställning till skolan och studieinsats samt intresset för musicerande. Ungdomarna på denna studies fritidsgårdar har en generellt prosocial inställning. I Storstad är inställningen överlag mer prosocial bland de fritidsgårdsaktiva än de lokala föreningsidrottarna i kontrollgruppen. Endagemensamma undantaget är inställningen till polisen.

Barjosef, Rebecka (2005). Andra generationens invandrare och deras uppfattningar om sin vardag i skolan [ Second generation immigrants and their comprehension about thier school situation]. Malmö: Lärarutbildningen Denna uppsats behandlar ämnet andra generationens invandrare och deras uppfattningar om sin vardag i skolan. Området som denna uppsats skrivs inom är ungdom och mångfald. I Lpo 94 står följande; Undervisningen skall anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den skall med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling. I denna uppsats ska jag undersöka om och i vilken utsträckning Lpo 94 genomsyrar skolvardagen. I centrum för undersökningen befinner sig andra generationens invandrare. Uppsatsens syfte är att beskriva och förstå hur andra generationens invandrare uppfattar sin skolvardag. Hur uppfattar andra generationens invandrare sin vardag i den svenska skolan? För att skapa det material som ska ligga till grund för detta examensarbete blev mitt metodval kvalitativa intervjuer. Som urval har jag valt att intervjua elva ungdomar med invandrarbakgrund i åldrarna 13-18 år på tre olika skolor i en medelstor stad i Skåne. Resultaten av intervjuerna blev olika. Olika ämnen berördes i intervjuerna. Intervjun på mellanstadiet handlade om elevernas uppfattning av ”vi och dem” det vill säga svenskar och invandrare. Intervjun på högstadiet handlade mycket om hur eleverna uppfattade lärares tillsägelser och agerande mot de svenska eleverna och de eleverna med invandrarbakgrund. Eleverna jag intervjuade på gymnasiet uppfattade inte att de hade problem med sin vardag i skolan.