Vår rapport bygger på några invandrarungdomars syn på kriminalitet och segregation, vi intervjuade tre tjejer och tre killar, i åldern 18-23, om deras erfarenheter. Vår förförståelse var att invandrarungdomar som lever i segregerade områden oftare ses som kriminella än svenska ungdomar. Analysen av ungdomarna har skett utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv (subkultursteori och stämplingsteori) och objektivistiskt perspektiv (teorin om svaga sociala band). Resultatet visade att utanförskap, identitetsbrist, dålig anknytning till föräldrar och andra vuxna är faktorer som kan leda till att invandrarungdomar begår kriminella handlingar. I vår slutdiskussion uppmärksammar vi kopplingen som ungdomarna känner att det finns mellan segregation och kriminalitet. Anknytningen till föräldrar och andra vuxna är något vi ser har en stor påverkan på ungdomarnas levnadssätt.

Syftet med studien var att utifrån ett könsperspektiv undersöka ungdomars erfarenhet och upplevelse av miljöterapeutisk behandling på institution. Fokus låg på ungdomarnas tankar kring syftet och nyttan med miljöterapin, aktiviteterna i den, relationerna med personalen och de andra ungdomarna på institutionen. Skillnader och likheter inom och mellan könen studerades sedan. Undersökningen byggde på semistrukturerade intervjuer med fyra ungdomar som är eller har varit placerade på institution. Resultaten analyserades i relation till tidigare forskning om ungdomar på institution och Judith Butlers teoretiska perspektiv om kön, performativitet och könslikheter. I studien gav ungdomarna mångfacetterade och målande beskrivningar av hur de upplever miljöterapin och det som ingår i denna. Ibland sågs konsensus inom könen men oftast kunde inga sådana mönster anas. Vanligare var att det fanns lika många likheter mellan könen. Deras berättelser föreföll vara individuella och kön verkade inte i högre grad än någon annan del utav deras personligheter påverka hur de upplever behandlingen.

Syfte med uppsatsen har varit att undersöka vad man kan erbjuda unga arbetslösa i Bräcke kommun, Vi har valt att titta på åldersgruppen 16-24 år. Uppsatsen baseras på tidigare forskning och information om arbetslöshet och dess följder. Vi har använt oss av personliga intervjuer med bl.a. Arbetsförmedling, Socialtjänst och ansvarig personal för verksamheten Vågen. Metoden är därmed kvalitativ då tillfrågade intervjupersoner har svarat fritt utifrån ställda frågor rörande verksamhetens uppbyggnad och arbetssätt. Vår slutsats är att arbetslösa ungdomar uppmärksammats mycket i Bräcke kommun, även på riksnivå prioriteras insatser för att förhindra långtidsarbetslöshet bland unga. Att vara ung och arbetslös medför en ökad risk för en sämre hälsa och ekonomi, jämfört med ungdomar som arbetar eller studerar.

Syftet med föreliggande studie har varit att undersöka vad unga arbetslösa med utomeuropeisk bakgrund anser om sin situation och sina framtidsmöjligheter, för att få en ökad förståelse om deras situation och upplevelser. Undersökningen har byggt på kvalitativa samtalsintervjuer med sex respondenter med utomeuropeisk härkomst i åldrarna 16-25. Studien har utgått från en hermeneutisk ansats och analysen har byggt på tidigare forskning samt socialpsykologiska teorier. Resultaten visar att individerna upplever att de står utanför samhället och dess sociala medborgarskap pga. avsaknaden av ett arbete samt att de anser sig stämplad en negativ social identitet av samhället, både i arbetslivet och på fritiden, vilket följaktligen bidragit till social exklusion och sämre förutsättningar till erhållandet av arbete. Därtill framkommer det en efterlysning från dessa individer av en annorlunda individanpassad arbetssätt för minoritetsgrupper med handläggare med kulturkompetens, för att följaktligen skapa bättre förutsättningar till arbete för dem.

Abstract   The purpose with this essay is to get an understanding of how the christmascalender has evolved throughout the history, and why its shape looks like it does. We have made an analysis of the 21-centurys calendars to get a look on the content and tried to track a target group. Which themes have characterized the 21-century and how can you put these in relation to earlier calendars? To get a greater insight in the design of the christmascalendar, we made an interview with SVT's Susanne Kvarforth. After this it came to our knowledge that they are lacking guidelines besides that their target group is 6-12 year olds. After our analysis we came to the conclusion that the target group could be questioned, because our observations made it clear that the target group differ from what they set it to be. An observation we made is that the calendar tends to bring up very serious subjects like divorce and depression. We've also fund a lack of Christmas traditions. We find ourselves being negative towards the fact that the calendars are in lack of guidelines, with the result of a missing Christmas spirit, something we mean must be a central part of a Christmascalender.

Syftet är att undersöka hur en urvald grupp ungdommar ser på sitt eget sociala liv på internet. Materialet till arbetet består av 20 semistrukturerade intervjuer med ungdomar i åldrar 17 till 19. Teorin innefattar indentiet och globalisering. Resulatetet tyder på att internet fungerar som en förstärkning av respondenternas befintliga sociala nätverk. Respondenterna är starkt förankrade i deras lokala miljö. Den främst textbaserade interaktion respondenterna bedriver via internet är inget substitut för deras sociala interaktion i den fysiska verkligheten. Internet har erbjudit respondenterna ett träningsfält för deras identitetsutveckling.

I de senere årene har det blitt mer fokus på å bruke dyr og gården i arbeid med mennesker. Dette kan sees i forskning og evalueringsrapporter, og spesielt med mennesker med psykiske lidelser, eldre med demens, gårdsbarnehager og skoler som har gårdsaktiviteter. Det er derimot lite forskning på barn og unge som er plassert i tiltak på gårder via barnevernet. Det å kombinere dyr og gårdsarbeid sammen med mennesker har fellesbegrepet Inn på tunet (IPT). Forskningen på IPT hevder generelt at mennesker som har ulike vanskeligheter som psykiske lidelser, demens eller lærevansker kan ha stort utbytte av å ha nærkontakt med dyr og å gjøre praktiske oppgaver på en gård. Dette kan blant annet føre til positive opplevelser, bedre selvtillit og mestring. I forskningen på IPT er det som regel voksne, eller tilbydere av IPT- tjenester som uttaler seg på området, mens det er lite av der hvor barn og unge får sin stemme. Denne oppgaven baserer sin undersøkelse på et kvalitativt semistrukturert forskningsintervju og deltagende observasjon. Deltagerne var 6 ungdommer i alder 16-20 år, som har avlastningstiltak på Buan gård. Det ble utarbeidet en intervjuguide for intervjuene, og lagt til rette for deltagende observasjoner som ble gjort på to helger ungdommene var på gården. Oppgaven innehar et fenomenologisk og hermeneutisk perspektiv for å få tak i ungdommenes opplevde livsverden på gården. Dette gjør at oppgaven har fokus på ungdommenes perspektiv, og søker å få tak i deres meninger og opplevelser av å være i et avlastningstiltak på en gård. Oppgaven har følgende problemstilling: Hvordan opplever ungdommer som er plassert i avlastningstiltak av barnevernet å være på en gård, og hvordan kan disse opplevelsene bidra til mestring? Resultatene viser at de faktorene ungdommene legger til grunn for trivsel på avlastningsgården er det sosiale, opplevelser, dyr, rom for læring og utvikling, samt følelsen av trygghet. Ungdommene gir uttrykk for å trives på gården, og fremhever disse faktorene som spesielt viktig for trivsel. Videre kan disse faktorene for trivsel bidra til å utvikle motstandskraft hos ungdommene ved mestringens vilkår, nemlig dyaden, familien og sosialt nettverk. Faktorene ble satt inn i denne sammenhengen, og det har blitt vist at gården i sin helhet kan bidra til at ungdommene kan ha utviklet motstandskraft og resiliens på gården. / The use of animals and the farmyard environment for treatment of human beings has become increasingly popular during recent years. Evidence of this is apparent in research journals and reports, in particular within research on psychological problems, elderly with dementia and work with kindergartens and schools. A somewhat less explored area is the effect of this way of treatment on children and adolescents currently in contact with child protection. Using animals and farm work in treatment or therapy of people has been termed as green care (in Norwegian: “grønn omsorg” or “Inn på tunet” (IPT). Research within this area indicates that people suffering from psychological problems, dementia or learning disabilities can greatly benefit from close contact with animals and experiencing life on a farm. Benefits include positive experiences, improved self confidence and a feeling of accomplishment and coping. Previous studies have focused on interviewing adults going through this treatment, while the children's opinions are seldom heard. This master thesis is based on qualitative, semi-structured interviews and participating observation. The informants were 6 children in age between 16 and 20, who were visiting a farm to relieve their parents or themselves. In this case the farm is Buan farm. An interview guide was devised and participating observation was carried out during two weekend visits to the farm. The thesis focuses on the adolescents opinions and experiences from visiting the farm. The following research question has been chosen for this work: How do teens in contact with child protection experience life on a farm, and how can these experiences contribute to coping? The results of my study show that the most important factors for the adolescents are the social interactions, the positive experiences, the animals, the feeling of accomplishment and learning as well as a feeling of safety and belonging. The adolescents listed these factors as reasons for enjoying their visits to the farm. I show how these factors can contribute to developing a general resilience in the adolescents through coping in dyad, family and a social network. I argue strongly that visiting the farm helps to improve the adolescents everyday coping and resilience.

The purpose of this study is to examine how adolescents can participate and have influence in the society, by making obstacles and opportunities that are considered central for their possibilities to power visible. National and international research indicates that adolescents opportunities to participation and influence are limited by the structures of society. A qualitative method was chosen, in which group interviews were made with 14 youths in development areas in Örebro. Theories are presented which constitute tools for analysis of the obtained results and has been chosen based on power- and participation perspective. An analytical model has been used to illuminate what kind of participation adolescents have in different parts of the society, where the concepts from the theoretical perspectives, power and participation are inserted. The study shows that the youth today wants to participate and have influence but are limited of obstacles related to their age, ethnicity, socioeconomic status and residential area. The study illuminates these obstacles caused by the existing power structures in society and determines what kind of participation; actual, - sense of- and theoretical, adolescent may obtain at different levels in the society.

Syftet med denna uppsats har varit att förstå hur bilden av ungdomar konstrueras i svensk dags- och kvällspress. Problematiseringen av uppsatsämnet var den verklighet som konstrueras, i det här fallet bilden av ungdomar, som kan konstrueras till ett socialt problem. Den teoretiska utgångspunkten har varit socialkonstruktivistisk. Metoden för att förstå bilden av ungdomar var genom tolkning och analys av text. Två statligt utgivna rapporter valdes ut, därefter söktes via databas efter tidningsartiklar som berörde ämnena ungdom och de utvalda rapporterna. Undersökningen gjordes genom att först lästes, analyserades och tolkades de två statligt utgivna rapporerna och därefter gjordes desamma med tidningsartiklarna. Resultatet och analysen visade att dags-och kvällstidningsartiklarna har problemformuleringsprivilegium vad gäller den skrivna texten. Dels vad som skall skrivas om och på vilket sätt det skall skrivas från de två statligt utgivna rapporterna. I slutdiskussionen har vi skrivit om den ökande förståelsen som vi författare fått om den konstruerande tidningsartikelstexten samt makten som dags-och kvällstidningar besitter vad gäller den publicerade texten i sociala sammanhang.

Att drabbas av cancer är en mycket genomgripande upplevelse i livet och då särskilt för unga som genomgår stora omställningar med utveckling av den egna identiteten. Denna utveckling sker i samspel med omgivningen samtidigt som de genomgår en frigörelseprocess från föräldrarna. En cancerdiagnos kan innebära att mognadsprocessen försvåras med risk för isolering i det dagliga livet från såväl närstående som nära vänner. Behovet av stöd kan därför vara omfattande för unga personer som samtidigt som de är unga är på väg in i vuxenlivet. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vilka erfarenheter av stöd ungdomar och unga vuxna har när de genomgår behandling för cancer. Elva vetenskapliga artiklar analyserades utifrån syftet och resultatet visade att de unga ser familjen, vännerna, gruppstöd och sjuksköterskan som viktiga källor till stöd. De viktigaste erfarenheterna som de unga framhöll var att familj och vänner ska behandla dem som innan de fick sin cancerdiagnos. De önskar även att omvårdnaden genomförs med särskild hänsyn till deras specifika situation som unga individer och att kontakten med vardagen underlättas. De unga framhöll vikten av en ungdomlig atmosfär även i vuxenvården med en ungdomsanpassad miljö som underlättar kontakten med familj och vänner liksom vikten av lättförståelig och åldersanpassad information. Ungas specifika situation och behov av stöd vid vård av cancer behöver synliggöras i utbildning och forskning. / To be struck with cancer is a very profound experience in life, particularly to the young individuals who are undergoing major transitions in the development of their identity. This development works in harmony with their surroundings concurrently while they are undergoing a process of emancipation from their parents. A cancer diagnosis can mean that the maturation process is hampered by the risk of isolation in daily life from both relatives as well as close friends. The need for support can be substantial for young people since they are young but also on their way into adulthood. The purpose of this study was to illuminate the experience of support that adolescents and young adults have while undergoing treatment for cancer. Eleven research articles were analyzed according to the purpose and the result showed that young people see family, friends, group support and the nurse as important sources of support. The most important experiences that the young people pointed out were that family and friends should treat them like before they got their cancer diagnose. They also had a wish that their care should be carried out with particular regard to the specific situation they are in and also that their contact with everyday life is facilitated. The young people also pointed out the importance of a youthful atmosphere in the adult care with an environment that is adjusted for young people, which will facilitate contact with family and friends, and also comprehensive and age-appropriate information. Young people's specific situation and needs for support when receiving treatment for cancer should be made visible in education and research.