Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som påverkar kunskapsutvecklingen och motivationen i matematik hos gymnasieelever i matematiksvårigheter. Forskning som presenteras i denna studie visar att inom motivation finns det flera olika påverkansfaktorer som tillsammans har stor påverkan för en individs lärande. Den teoretiska utgångspunkten som detta arbete utgår ifrån är motivation som delas in i inre och yttre påverkansfaktorer. De inre faktorer som vi utgår från är matematikängslan, självförtroende och de mål med skolgången som eleven sätter upp för sig själv. De yttre faktorer som vi utgår från är skolans lärmiljöer, undervisning och även ett avstamp i relationellt perspektiv, där lärare-elevrelationer är centrala då undervisning och inlärning inte kan ske utan dessa. Som metod användes semistrukturerade intervjuer där totalt åtta gymnasieelever intervjuades individuellt vid ett tillfälle. Samtliga av dessa elever upplevs av sina lärare att de har gjort ovanligt stora framsteg under den tid de har gått på gymnasieskolan, där de gått från att ha stora matematiksvårigheter till att nu klara av och följa med i matematikundervisningen. Då resultaten analyserades framkom tydligt att eleverna nu befann sig i en bättre lärmiljö som i större utsträckning är mer tillgänglig för eleverna, för att de ska kunna ta till sig kunskaperna inom matematik. Undervisningen är nu mer strukturerad, tydlig och även mer vägledande. Flera av respondenterna har nu även en form av målsträvan i matematiken som varierade och gällde högre betyg, högre kunskaper och/eller behörighet att söka högre studier. Samtidigt upplevde respondenterna att de hade bättre relationer med sina lärare och att lärarna uppfattades i högre grad som stödjande, genuint intresserade av att lära ut och att respondenterna skulle lyckas. Läraren hade stor roll för att respondenternas självförtroende i matematik skulle kunna repareras. / The aim of this study is to analyze which factors affects the development of knowledge, and the motivation of mathematic students with difficulties in mathematics in upper secondary school. Studies presented in this work shows that within motivation there are several factors which influence and together they have a huge impact upon students learning. The theoretical perspective which this study use is that motivation can be separated into intrinsic and extrinsic factors which influences individuals. The intrinsic factors we studied are mathematical anxiety, self-confidence and the inner goals which originates from within the student. The extrinsic factors we studied are learning environment, teaching and the relational perspective, where teacher-student relationships are fundamental for all education and learning cannot take place without it. As a method, we used semi structured interviews where a total of eight students in upper secondary school were interviewed individually at one occasion. All of the students are perceived by their teachers to have done remarkable progress in mathematics during the time they have studied in upper secondary school, as they have gone from having mathematical difficulties to be able to participate and to be active in the mathematics education. When the results were analyzed, we understood that students today are in a preferable learning environment which to a greater extent is more accessible for students, therefore their ability to learn mathematics has improved. The teaching now is better structured, distinct and also more formative. Several respondents now also have an achievement goal varying between higher grades, better knowledge and/or to be qualified for higher studies. At the same time the respondents experience better teacher-student relations and perceive their teachers as being more supportive, genuinely more interested to teach and committed to the success of the students. The teachers have had a huge impact to restore the respondent’s self-confidence in mathematics.

Matematisk modellering är en av de förmågor eleverna ska ges möjlighet att utveckla på gymnasiet. Det är dock inte helt självklart bland lärare vad modellering innebär och frågan är om de undervisningsaktiviteter som används i relation till undervisning av modellering idag verkligen är ändamålsenliga. Denna studie undersöker elevernas potentiella utveckling i att modellera inom en lektionsserie, en så kallad modelleringsmodul, riktad mot kursen Matematik 5 på gymnasiet. Elevernas potentiella utveckling studeras utifrån deras involvering i de olika delprocesser som anses utgöra modelleringsprocessen i sin helhet. Resultatet indikerar att modelleringsmodulen tycks involvera eleverna i samtliga dessa delprocesser. Samtidigt visar resultatet att detta inte är en självklarhet och att vissa delprocesser tycks vara svårare att involvera eleverna i än andra. / Mathematical modelling is one of the competences students will have the possibility to develop in upper secondary school. However, it is not entirely obvious among teachers what modelling really means and it is questionable if the learning activities that are being used in relation to modelling education today really are effective. This study focuses on the students’ potential development within a series of lessons, a so-called modelling module, adapted for the course Mathematics 5 in upper secondary school. The students’ potential development is studied based on their involvement in the various sub-processes that are considered to be the modelling process as a hole. The result indicates that the modelling module involves students in all of these sub-processes. At the same time, the results show this is not self-evident and some of the subprocesses seem to be harder to involve the students in than others.

Syftet med detta examensarbete är att studera och bidra med nya insikter om vad som är meningsfull kunskap för eleverna på en gymnasiesärskolas individuella program. Anledningen till att jag vill undersöka detta är att jag i mitt arbete inom denna skolform nästan dagligen möter ett dilemma i frågan om vad som är det viktigaste för den enskilda eleven att lära sig för att ha de bästa förutsättningarna i sitt framtida vuxenliv. Styrdokumenten för gymnasiesärskolans individuella program lämnar ett stort utrymme till individuella anpassningar, både beträffande stöd och kunskapsutveckling, och därmed blir också tolkningsutrymmet stort. Därför vill jag undersöka vilka uppfattningar lärare och elever, bland andra, har kring vad som är meningsfulla kunskaper för eleverna att få med från utbildningen ut i vuxenlivet. För att finna svar på detta har jag utgått från ett fenomenologiskt inspirerat metodval med kvalitativa, semistrukturerade intervjuer. I analysen av resultatet av intervjuerna har jag tagit hjälp av teorier om KASAM och pliktetik respektive konsekvensetik för att belysa och perspektivera empirin. Huvuddragen i resultatet handlar om att meningsfulla kunskaper för eleverna på den undersökta gymnasiesärskolan utgår från elevernas framtidsbehov kopplat till vuxenliv och framtida sysselsättning. Följaktligen är det viktigt att få en bild av hur respektive elevs framtida liv kan se ut beträffande sysselsättning och vuxenliv. Eftersom det flesta eleverna, efter gymnasiet, går vidare till daglig verksamhet framstår det också som viktigt att eleverna i skolan arbetar med kunskaper relaterade till denna sysselsättning. Därmed framträder också en tydlig bild av att samarbetet mellan skolan och daglig verksamhet skulle behöva stärkas, bland annat i syfte att skapa samsyn kring vilka kunskaper som kan vara relevanta för den enskilda eleven utifrån framtida potentiella sysselsättningar. / The purpose of this thesis is to study and contribute with new insights about what is meaningful knowledge for the students who study the individual program on a special needs upper secondary school. The reason I want to investigate this is that I, in my work within this school form, almost daily meet a dilemma in the question about what´s the most important for the specific student to learn to get the best possibilities in their future adult life. The control documents regarding the special needs upper secondary school gives great opportunities to individual adjustments, concerning both support and learning and thereby the interpretation space is large. Therefore, I want to investigate the opinions of teachers and students, amongst others, about what is meaningful knowledge for the students to bring along into the adult life. To find answers to my questions I have used a phenomenologically inspired method including qualitative, semi-structured interviews. In the analysis of the results of the interviews I have applied theories about SOC together with duty ethics and impact ethics to help me illuminate and get perspectives on the empirical. The main results of the study indicate that meaningful knowledge for the students of the concerned special needs upper secondary school depend on the student’s future needs regarding adult life and future pursuits. Consequently, it is important to have an understanding on what the adult life and future pursuits of the specific student may consist of. Since the main part of the students, after leaving secondary school, continues in daily activities it also appears important to work with abilities linked to this kind of employment. Therefore, there is also a clear picture of the fact that the cooperation between school and daily activities would need to be strengthened, for instance to create consensus about what knowledges are relevant to the individual student regarding potential future pursuits.

The purpose with this essay is to investigate how different theories about literary competence can help us understand why Sven Delblanc’s novel Änkan and Mara Lee’s novel Ladies have generated so many various interpretations as they have. To fulfill this purpose a comparative study of book reviews about the two novels Änkan and Ladies has been made. The theories about literary competence that have been used in this study are Joseph Appleyard’s theory about reader-roles, Judith Langer’s theory about imaginary worlds and Magnus Persson’s theory about genre perspectives. The results that are presented in this study are that those book reviews that express expectations about the novels as being genre-typical are often more disappointed about the reading experience than those readers who have expectations about the novels as being genre-transgressing and with deeper meaning. The discussion about genres has therefore given an interesting perspective about the correlation between the readers’ expectations and the many, various interpretations that follow.

Det här produktionsarbetet undersöker hur enligt tidigare forskning erkända differentierade strategier återfinns i  läroböcker som används i kursen Matematik 2b, en kurs där en stor andel elever får underkänt betyg. Många lärare  utgår från lärobokens uppbyggnad när de utformar sin matematikundervisning vilket lägger stor vikt vid hur läroboken  är utformad. Syftet med arbetet är därför att undersöka om läroböcker som används i kursen Matematik 2b är  utformade på ett sätt som hjälper läraren att lyckas med sitt differentierande uppdrag i det inkluderande klassrummet. Resultatet införskaffades genom en kvalitativ innehållsanalys och visade att strategierna struktur, mängdträning,  explicita instruktioner, metastrategier, vardagsmatematik och visuella representationer återfinns på flera olika sätt,  både i lärobokens förklarande text och övningsuppgifter. Slutsatsen är att läroböckerna har potential att ge läraren förutsättningar för att lyckas med differentieringsuppdraget. Dock krävs det att läraren är förtrogen både med  läroboken och elevernas olika behov för att kunna använda läroboken på ett sätt, som möter dessa behov. / This production paper examines how differentiating instructional strategies that are acknowledged by earlier research  are found in textbooks that are used in one of the upper secondary courses in math, a course that a great proportion of students fail. Many teachers base their instruction in mathematics on the textbook, which imposes great significance on how the textbook is designed. The purpose of the paper is therefore to examine if textbooks that are used in the course are designed in a way that helps the teacher to achieve with their differentiating task in the inclusive classroom. The  result was obtained through a qualitative content analysis and showed that the strategies structure, extended repetition, explicit instruction, meta strategies, everyday math and visual representations were found in a variety of ways, both in the  explanatory text and the exercises of the textbooks. The conclusion is that the textbooks have potential to provide the  teacher with prerequisites to succeed with their differentiating task. However, this requires that the teacher is  conversant with the textbook in order to be able to use it in a conscious way which addresses different student needs.

Under år 2015 genomförde en forskargrupp vid Luleå tekniska universitet en landsomfattande undersökning av gymnasielärares arbetsvillkor. Undersökningen bestod av 57 kvantitativa- och två kvalitativa delfrågor (Parding, m. fl., 2018). Den här undersökningen baseras på kvalitativ tolkning av 1.443 gymnasielärares öppna svar på de två öppna kvalitativa del-frågorna. Studien avser att identifiera faktorer som de offentlig- och aktiebolagsanställda gymnasielärarna anser utgör såväl möjligheter som hinder och utmaningar i deras yrke avseende arbetsmiljö och arbetsvillkor. Studien avser även att studera huruvida det föreligger skillnader och/eller likheter mellan gymnasielärares uppfattningar utifrån huvudmannaskap och vilka faktorer som påverkar gymnasielärarnas beslut att stanna respektive lämna yrket. För att bättre förstå och förklara studiens resultat nyttjas Robert Karasek och Töres Theorells (1990) två- och tredimensionella modeller avseende psykosocial arbetsmiljö. Resultatet tyder på att det råder en utbredd samstämmighet kring flertalet uppfattningar om yrket bland såväl offentlig- som aktiebolagsanställda gymnasielärare. Av resultatet framgår att majoriteten av gymnasielärarna, oavsett huvuvdman, upplever kommunaliseringen, friskole-reformen, de högt ställda kraven, de administrativa arbetsuppgifterna och bristen på kring-personal i skolan som yrkets största hinder. Vidare framgår det att de flesta gymnasielärare anser att lönenivån, yrkets status och bristande socialt stöd från skolledare utgör hinder i deras arbete. De anser därtill att det är inom dessa områden som de viktigaste förbättringsmöjlig-heterna finns och faktorerna anges samtidigt som skäl till att lämna yrket. Gymnasielärarna efterfrågar dessutom mer kompetensutveckling och samverkan i allmänhet och inom det egna undervisningsämnet i synnerhet. Merparten av gymnasielärarna anser att undervisningen är det bästa med yrket och är anledningen till att de stannar kvar i yrket. Av resultatet kan inte tydliga skillnader skönjas mellan offentlig- och aktiebolagsanställda gymnasielärares upp-fattningar kring yrket. De skillnader som kan skönjas i resultatet kan snarare tolkas bero på den enskilde gymnasielärarens specifika arbetssituation än på huvudmannaskap. Resultatet stödjer Karasek och Theorells (1990) teorier om att den psykosociala arbetsmiljön påverkas av gymnasielärarnas upplevelse av krav och kontroll i det egna arbetet och socialt stöd från ledare och kollegor. / During the year of 2015, a research group at Luleå University of Technology conducted a nationwide survey of upper secondary school teachers' working conditions. The study consisted of 57 quantitative- and two qualitative sub-questions (Parding, et al., 2018). This study is based on qualitative interpretation of 1,443 upper secondary school teachers' open answers to the two open qualitative sub-questions. The study intends to identify factors that public- and private sector employed upper secondary school teachers consider to be opportunities, obstacles and challenges in their profession, in regards of work environment and working conditions. The study also intends to study whether there are differences and/or similarities between public- and private sector employed upper secondary school teachers' perceptions about their work situation. Moreover the study intends to study what factors affect the upper secondary school teachers' decision to stay or leave the profession. In order to better understand and explain the study's results, Robert Karasek and Töres Theorells (1990) two- and three dimensional models regarding psychosocial work environment are used. The result suggests that there is widespread consensus among the public- and the private sector employed upper secondary school teachers’ perceptions of the profession. The result shows that the majority of upper secondary school teachers experience the municipalization, the free-school reform, the high demands, the administrative tasks and the lack of staff in the school as the greatest obstacle to the profession. Furthermore, most of the upper secondary school teachers in this study consider that the salary level, the profession's status and lack of support from school leaders constitute obstacles in their work. They also consider that it is in these areas that the most important improvement opportunities exist, but also constitute reasons for leaving the profession. The upper secondary school teachers also demand more skill development and collaboration in general and within their own teaching subject in particular. Most of the upper secondary school teachers indicate that teaching is the part of the profession that is the profession's main merit and is the reason why they stay in the profession. In the result, no clear differences can be discerned between public and private sector upper secondary school teachers' perceptions of the profession. The differences that can be discerned in the result can rather be interpreted due to the specific work situation of the individual upper secondary school teacher than to the management. The result supports Karasek and Theorells (1990) theories that the psychosocial work environment is influenced by the upper secondary school teachers' experience of demand and control at work and social support from leaders and colleagues. During the year of 2015, a research group at Luleå University of Technology conducted a nationwide survey of upper secondary school teachers' working conditions. The study consisted of 57 quantitative- and two qualitative sub-questions (Parding, et al., 2018). This study is based on qualitative interpretation of 1,443 upper secondary school teachers' open answers to the two open qualitative sub-questions. The study intends to identify factors that public- and private sector employed upper secondary school teachers consider to be opportunities, obstacles and challenges in their profession, in regards of work environment and working conditions. The study also intends to study whether there are differences and/or similarities between public- and private sector employed upper secondary school teachers' perceptions about their work situation. Moreover the study intends to study what factors affect the upper secondary school teachers' decision to stay or leave the profession. In order to better understand and explain the study's results, Robert Karasek and Töres Theorells (1990) two- and three dimensional models regarding psychosocial work environment are used. The result suggests that there is widespread consensus among the public- and the private sector employed upper secondary school teachers’ perceptions of the profession. The result shows that the majority of upper secondary school teachers experience the municipalization, the free-school reform, the high demands, the administrative tasks and the lack of staff in the school as the greatest obstacle to the profession. Furthermore, most of the upper secondary school teachers in this study consider that the salary level, the profession's status and lack of support from school leaders constitute obstacles in their work. They also consider that it is in these areas that the most important improvement opportunities exist, but also constitute reasons for leaving the profession. The upper secondary school teachers also demand more skill development and collaboration in general and within their own teaching subject in particular. Most of the upper secondary school teachers indicate that teaching is the part of the profession that is the profession's main merit and is the reason why they stay in the profession. In the result, no clear differences can be discerned between public and private sector upper secondary school teachers' perceptions of the profession. The differences that can be discerned in the result can rather be interpreted due to the specific work situation of the individual upper secondary school teacher than to the management. The result supports Karasek and Theorells (1990) theories that the psychosocial work environment is influenced by the upper secondary school teachers' experience of demand and control at work and social support from leaders and colleagues.

Syftet med studien är att ta reda på hur några afroensemblelärare på gymnasiets estetiska program arbetar för att stimulera gruppdynamiska processer i sin undervisning. Tidigare litteratur i ämnet belyser begreppen grupp och gruppdynamik, roller i gruppen, den musicerande gruppen samt att leda en grupp. Tidigare forskning tar upp en av rock- och pop-undervisningen paradoxer, den att en genres utförare enligt tradition varit självlärda men nu institutions-undervisas. Vidare presenteras olika lärartyper. Som metod används kvalitativa intervjuer enligt hermeneutiskteori och halvstrukturerad intervju som tillvägagångssätt för att samla information. Fyra ensemblelärare på gymnasiet har intervjuats. Som teoretisk utgångspunkt har det sociokulturella perspektivet använts, vilket tar upp det sociala samspelet i samband med lärande. Resultatkapitlet förklarar informanternas syn på ledarrollen, vikten av gruppsammansättning och gruppdynamik. Slutligen görs en jämförelse och sammanfattning av resultatet. Vid en rangordning av de faktorer som informanterna anser är viktigast hamnar elevens inställning och drivkraft högst, ledarrollen hamnar på andra plats, därefter kommer nivåanpassade grupper och sist olika socialt utformade och anpassade grupper med förlåtande eller krävande klimat. I diskussions-kapitlet är det ett tydligt fokus på ledarrollen och alla intervjuade har haft olika åsikter om betydelse och ansvar. Även om de inte varit överens om sin egen betydelse har de varit överens om vikten av att vara dynamisk som ledare och ha förmågan att dels kunna anpassa sig efter gruppens inställning och musikaliska förutsättningar, dels de fysiska förutsättningarna så som lokalstorlek antal instrument mm. Det råder också någorlunda konsensus om att en lågpresterande grupp behöver en auktoritär, inspirerande och tydlig ledare, och nästan helt tvättom när det gäller motsatsen. / The purpose of the study is to find out how some aphrodisiac teachers in the upper secondary school's aesthetic program work to stimulate group dynamic processes in their teaching. Previous literature on the subject highlights the concepts group and group dynamics, roles in the group, the music-making group and leading a group. Previous research addresses one of the rock and pop teaching paradoxes, that a genre's performer has traditionally been self-taught but is now institutional-taught. Furthermore, different types of teachers are presented. As a method, qualitative interviews are used according to hermeneutic theory and semi-structured interview as an approach to gathering information. Four ensemble teachers at the upper secondary school have been interviewed. As a theoretical starting point, the socio-cultural perspective has been used, which addresses the social interaction in connection with learning. The results chapter explains the informants' view of the leadership role, the importance of group composition and group dynamics. Finally, a comparison and summary of the result is made. In a ranking of the factors that the informants consider to be most important, the pupil's attitude and impetus end up being highest, the leadership role ends second, then level-adapted groups, and lastly various socially designed and adapted groups with forgiving or demanding climates. In the discussion chapter, there is a clear focus on the leadership role, and all interviewees have had different opinions on importance and responsibility. Although they have not agreed on their own significance, they have agreed on the importance of being dynamic as a leader and having the ability to adapt to the group's attitude and musical conditions, as well as the physical conditions such as the size of the number of instruments, etc. There is also a fairly consensus that a low-performing group needs an authoritarian, inspiring and clear leader, and almost completely laundered in the opposite.

This project investigates the extent to which EFL teachers’ assessment practices of two students’ written texts differ in a Swedish upper-secondary school. It also seeks to understand the factors influencing the teachers regarding inter-rater reliability in their assessment and marking process. The results show inconsistencies in the summative grades given by the raters; these inconsistencies include what the raters deem important in the rubric; however, the actual assessment process was very similar for different raters. Based on the themes found in the content analysis regarding what perceived factors affected the raters, the results showed that peer-assessment, assessment training, context, and time were of importance to the raters. Emerging themes indicate that the interpretation of rubrics, which should actually matter the most when it comes to assessment, causes inconsistencies in summative marking, regardless of the use of the same rubrics, criteria and instructions by the raters. The results suggest a need for peer-assessment as a tool in the assessment and marking of students’ texts to ensure inter-rater reliability, which would mean that more time needs to be allocated to grading.

This essay is focused on gender issues in the film The Kissing Booth directed by Vince Marcello and how it can be used in a Swedish EFL classroom to problematize the stereotypical portrayals of the main characters. Since film is readily available for people in the Western world, including young students, it is important to teach them to be mindful of how media content can influence people in different ways. Even though the movie challenges some gender norms at first glance, an application of the Bechdel test shows that The Kissing Booth actually strengthens the Western world's traditional representation of gender. Because gender was mostly viewed as a binary correlated to sex before, it is easy to stay within those restrictive ways when creating and depicting characters in film. However, theorists have found that gender is not innate but performative and if it is not depicted as such in mainstream media, it may uphold outdated notions of gender and prevent changes in attitudes needed for a more inclusive society. Modern events, such as the Me Too movement, also indicate that there is a need for more conversations about these issues.

This essay aims to investigate which countries and geographical regions are most prevalent in literary texts in coursebooks published before and after the curriculum change in 2011, as well as determining if there is a greater diversity of countries and regions represented in the coursebooks published after 2011. A content analysis was used as well as studies by various researchers to investigate the literary texts in the coursebooks. Ten coursebooks published before and after 2011 were analyzed by using the four categories text origin (i.e. country of original publication), author, setting and character to answer the research questions for this thesis. This study concludes that coursebooks published before 2011 do not meet the requirements for the current national curriculum, whereas coursebooks published after 2011 show a much broader diversity in countries represented and meet the current curriculum requirements. / Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka länder och geografiska regioner som dominerar i litterära texter i kursböcker tryckta innan och efter läroplansövergången i 2011, samt att se om det finns utveckling gällande antalet olika länder som representeras i dessa kursböcker innan och efter 2011. En innehållsanalys har använts såväl som rön från olika forskare för att undersöka ämnet. Tio kursböcker som är tryckta innan och efter 2011 har analyserats i de fyra kategorierna textursprung, författare, miljö och karaktärsursprung som har använts för att kunna besvara frågorna i denna uppsats. Denna studies slutsats är att kursböckerna som är tryckta innan 2011 inte möter målen och kraven i den nuvarande nationella läroplan, medan böckerna som är tryckta efter 2011 visar en mycket bredare mångfald i de länder som representeras och därmed möter gällande mål och krav från gymnasieskolans läroplan.