Syftet med undersökningen är att bidra med kunskap om hur utomhusmiljön kan användas för att främja barns lärande i förskolan. Utomhusmiljöer erbjuder barnen tillfälle att upptäcka och utveckla sin inlärning inom olika ämnen. I studien används också fem vetenskapliga artiklar som lyfter fram förskollärarens roll för barns lärande samt hur utomhusmiljön främjar barnens kommunikativa förmågor. Studien är baserad på empiriskt material med sex förskollärare från södra Sverige. I studien användes intervjuer som undersökningsmetod eftersom det är lättare att ställa följdfrågor och få en djupare förståelse och kunna konkretisera förskollärarnas svar. Materialet har sedan blivit transkriberat, analyserat och rubricerat med forskningsfrågorna i fokus. I analysen lyfts två centrala begrepp fram som vi anser spelar en stor roll för studiens betydelse. De två centrala begreppen är Planerade och oplanerade aktiviteter samt Autentiska situationer. Planerade och oplanerade aktiviteter i en utomhusmiljö främjar barns lärande och ökar barns positiva känslor från naturen. I Autentiska situationer får barnen möjlighet att utveckla sina kunskaper om sin omgivning genom att lärandet flyttas ut i naturen. Resultatet visar att utomhusmiljön ger möjlighet till bland annat ämnesrelaterad kunskap, såsom språkutveckling, naturvetenskap och matematik, genom att knyta an barns upplevelser med deras nyfikenhet och intresse i en utomhusmiljö. Det är gynnsamt om det finns varierande och öppna miljöer som också ger möjligheter för barns samspel med varandra. Förskollärarna som deltog i vår studie såg utomhusmiljön som en plats för lek och lärande.

Syfte: Syftet med vår studie är att undersöka och få en ökad förståelse kring hur pedagogerna använder utomhusmiljön i verksamheten, samt se gårdens betydelse för barns lärande, specifikt i och runt omkring sandlådan. Bakgrund: Det har under utbildningens gång vuxit fram ett intresse kring utomhuspedagogikhos oss båda och därför valde vi att ha det som huvudfokus i vår studie. När vi sedan började läsa tidigare forskning såg vi att det ofta vad hela utomhusmiljön, alternativt flera olika platser, som studerats då. Vi tog även del av forskning som beskrev sandlådan som en plats som barn vistas mest vid. Detta blandat med egna tidigare erfarenheter blev grunden till valet av sandlådan som huvudfokus i vår studie. Metod: Vi valde att använda oss av observationer som metod för vår studie. Observationerna genomfördes på två olika förskolor. Resultat: I vår studie har vi kunnat se att pedagoger använder sandlådan som ett redskap för att få barnen att reflektera över sina tankar och tidigare erfarenheter. Det är även en plats där barnen får testa sig fram genom att prova olika tillvägagångssätt för att uppnå det resultat de önskar och därigenom ett lärande.

Detta utvecklingsarbete syftar till att, i skolans närmiljö under pedagogisk ledning, skapa rastaktiviteter där vill vi öka elevernas chans till motorisk träning. Vårt arbete riktades mot en elevgrupp med barn från förskoleklass till årskurs tre. Skolans förutsättningar att bedriva motorisk träning under den ordinarie undervisningen i Idrott och Hälsa var ett utvecklingsområde som uppdagades under tidigare verksamhetsförlagd utbildning och blev grunden till projektet. Projektet varade under tre veckor och innehöll sammanlagt sex aktiviteter under pedagogisk ledning i skolans befintliga närmiljö. Att delta i projektet var frivilligt och ett erbjudande till motorisk träning, målet var inte att mäta eller bedöma elevernas prestation. Genom hela projekttiden, under planering och förabete samt efter avslutade aktiviteter, hölls intervjuer med både lärare och elever. Intervjuerna dokumenterades tillsammans med våra egna observationer. Rörelseförmågans plats i skolan, utomhusmiljöns effekter på hälsan samt pedagogisk struktur har genomgående varit begrepp vi förhållit oss till. Resultatet av vårt genomförda projekt visar att elevernas rörelseförmåga kopplat till de specifika aktiviteterna förbättrats, att påstå att projektet fått någon större inverkan på deras generella motoriska förmåga kan vi dock inte utifrån genomfört projekt påvisa.

Denna studie syftar till att undersöka förskollärares uppfattningar på användning av utomhusmiljön med tillhörande frågeställningar som besvaras. Den teoretiska utgångspunkten som används i studien är den konstruktionistiska teorin. Undersökningsmetoden som tillämpas är en webbenkät som innefattar kvantitativa och kvalitativa svarsalternativ. Webbenkäten var riktad till verksamma förskollärare runt om i Sverige. Det var 114 respondenter som deltog i studien. Resultatet visar att 61% av förskollärarna arbetar på förskolor utan pedagogiska inriktningar. Av alla respondenter som deltog var 23 % förskollärare med utbildning inom utomhuspedagogik, men 54% hade fritidsintresse kopplad till utomhusvistelse. Deras uppfattningar om och användning av planerade aktiviteter utomhus kan påverka barns tillgång till utomhusvistelse. Resultatet visar även att det sker planerade aktiviteter utomhus, men i olika utsträckning beroende på landsdel.

Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares uppfattningar om vad matematik i barns fria lek i utomhusmiljö är. För att få svar på syftet användes två frågeställningar som handlar om förskollärares uppfattning om vad matematiskt lärande är i barns fria lek utomhus och hur förskollärare nyttjar barns fria lek så att lärande kan ske. Examensarbetet utgår från sociokulturellt perspektiv.   I studien användes intervjuer, en metod med kvalitativ ansats. Resultatet från respondenternas svar, litteratur och tidigare forskning visar att matematiken finns överallt i förskolan. Enligt förskollärarna gäller det att skapa lärande situationer och ta vara på tillfällen som ges. Resultatet visar att barn lär sig matematik genom lek och de lär av varandra i social interaktion. Förskollärarna i studien ansåg sig vara viktiga för barns kunskapsutveckling i matematik. En slutsats är att förskollärarna ser möjligheter att nyttja den fria leken i utomhusmiljön för att göra matematik synlig för barnen.

Denna studie syftar till att undersöka två skilda förskolegårdar och vilka förutsättningar som dessa erbjuder för att barnen ska få möta en stimulerande och utvecklande utomhusmiljö. Studien berör även vilka strategier pedagogerna använder för att erbjuda barnen en utomhusmiljö som ger barnen möjlighet till stimulering och utveckling. För att svara upp till vårt syfte har vi utfört en kvalitativ observationsstudie samt kompletterande fältsamtal på de båda förskolorna. Vårt empiriska material har sedan analyserats utifrån en tematisk analysansats där vi funnit två huvudkategorier, möjligheter och hinder, för att barnen ska få möta en stimulerande och utvecklande utomhusmiljö. Dessa presenteras närmare i olika underrubriker under vårt resultat. Resultatet visar på att det som på den ena förskolan framstår som möjligheter, snarare är hinder på den andra förskolan då den inte alls erbjuder barnen en jämförbar miljö. Vidare blir det tydligt att pedagogens förhållningssätt och roll blir betydande för att komma förbi hindren och kunna se möjligheterna utifrån de förutsättningar de har att arbeta efter. Resultatet diskuteras sedan i relation till läroplanen för förskolan, Lpfö 18, tidigare forskning samt vem blir jag som pedagog i dessa två förskolor.

Studien syftar till att bidra med kunskap om verksamma pedagogers syn på förskolans utomhusmiljö för barns utveckling och lärande. Frågeställningar som hur verksamma pedagoger talar om förskolans utomhusmiljö som en lärmiljö i undervisningen samt vilket syfte pedagogerna har med utevistelse har guidat studien. Föreliggande studie tar sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet där artefakter och mediering är centrala begrepp och som används för att tolka och analysera data liksom det utvecklingsekologiska perspektivet som bidrar med centrala begrepp som mikro-, meso-, exo- och makrosystem. För att få svar på studiens frågeställningar har data samlats in genom ett internetbaserat frågeformulär som består av tre öppna frågor. Formuläret har besvarats av 24 respondenter. Resultatet visar en syn på möjligheter med utomhusmiljön både för barns hälsa och välbefinnande samt skapande av en lärandemiljö. Inomhus- och utomhusmiljön verkar i form av olika mikrosystem som kompletterar varandra genom att pedagogerna flyttar ut det pedagogiska materialet, exempelvis böcker, luppar, papper och pennor så materialet får en ny dimension för barns utveckling och lärande. Genom att pedagogerna möjliggör att artefakter används i olika mikrosystem medverkar det även till att dessa medierar olika aktiviteter och öppnar upp för nya kamratrelationer. Pedagogernas tal om närvaro och delaktighet tycks påverkas av makro- och mikrosystemet där kulturella faktorer och förskolegårdens storlek är aspekter som synliggörs. Däremot visar studiens resultat att exosystemet i form av kommunala beslut där faktorer som bl.a. regler och pengar utgör begränsningar för utvecklande av utomhusmiljön.

Studiens syfte är att synliggöra förskollärares diskurser kring hur de bedriver undervisning tillsammans med barn, i relation till utomhusvistelsen som sker på förskolans gård. För att besvara syftet är frågeställningarna: Hur beskriver förskollärarna förutsättningar att bedriva undervisning på förskolans gård? Och Hur beskriver förskollärarna att undervisning bedrivs tillsammans med barnen på förskolans gård? Socialkonstruktionism och diskursteorin utgör studiens teoretiska utgångspunkt. Det empiriska materialet har samlats in med hjälp av semistrukturerade intervjuer med sex förskollärare. Studiens resultat synliggör komplexiteten i begreppet undervisning. Det finns förutsättningar för att bedriva undervisning utomhus om personalen på förskolan tar tillvara på dem. Resultatet visar att utomhusmiljön inte är erkänd som en undervisningsmiljö i samma utsträckning som inomhusmiljön. Social interaktion och kommunikation mellan barnen och mellan barn och förskollärare är betydelsefulla faktorer för undervisningen utomhus.

Förskolläraren ska ansvara för att undervisning bedrivs i förskolan, men då begreppet undervisning är relativt nytt i den reviderade läroplanen 2018 ställs det högre krav på förskollärarnas yrkeskompetens. Platsen för undervisningen kan variera i förskolans olika miljöer, samtidigt har barns lek och lärande utomhus under senare tid fått ta mer plats. Därför är syftet med denna studie att identifiera vilka diskurser som framträder i förskollärarnas beskrivningar av undervisning samt miljöns betydelse för lärandet. Studiens frågeställningar är: På vilket sätt beskriver förskollärare undervisning i förskolan? Vad framträder i förskollärarnas beskrivningar om utomhusmiljön? Studiens vetenskapsteoretiska perspektiv är socialkonstruktionism och kommer att analyseras utefter diskursanalys, där förskollärarnas beskrivningar ligger till grund i denna studie. Materialet som samlats in består av semistrukturerade intervjuer med sex förskollärare. Resultatet visar språkets och platsens betydelse och lyfts som viktiga komponenter för att bedriva undervisning i förskolan. Resultatet visar även att förskollärarna strävar efter att vara en närvarande pedagog som söker kunskap i interaktion med barnen. Undervisningen i utomhusmiljön framstår inte lika given som den undervisning som bedrivs i inomhusmiljön.

Syftet med denna studie var att analysera hur förskollärare beskriver användandet av utomhusvistelsenoch utomhusmiljön för att skapa goda förutsättningar för barnen, så att utveckling och lärande uppstår.Detta genomfördes via en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer av nio verksamma förskollärare. Till analysen användes en tematisk analys och affordance som analysbegrepp. Utifrån intervjupersonernas beskrivningar framkom det i resultatet en positiv syn på utomhusvistelsen som ett komplement till undervisningen inomhus. Intervjupersonerna förmedlade även en medvetenhet om att utbudet av handlingserbjudanden skulle kunna bidra till förutsättningar för barns utveckling och lärande. Slutsatsen som framkom var att pedagogers inställning till utomhusmiljön och deras medvetenhet om att erbjudandet av olika handlingserbjudanden är viktiga beståndsdelar för att kunna använda utomhusvistelsen och utomhusmiljön för att skapa goda förutsättningar för barns utveckling och lärande. / <p>Betyg inlagt i Ladok 210108.</p>