Svensk hiphop är en växande genre som kan tolkas ha koppling till socialt utsatta ytterstadsområden. Syftet med föreliggande arbete är att kartlägga och analysera innehållet i utvalda svenska hiphoplåtar. I studien analyserades svenska hiphoptexter i form av två delstudier. Den första bestod av en översikt av 100 hiphoplåtar för att kartlägga olika temans förekomst, och den andra delstudien var en fördjupad analys av tio låtar. Empirin analyserades med stöd av tidigare forskning och begreppen territoriell stigmatisering, machokultur och varumärkesbyggande. Resultatet från studien visar att det finns drag av territoriell stigmatisering och machokultur i låtarna, likväl som ett varumärkesbyggande gällande förorten. Studien skulle kunna förstås ge viss inblick i de tematiska drag som återfinns inom svensk hiphop. Diskussion fördes bland annat kring vilka möjliga konsekvenser hiphoptexter kan ha för de unga män som lyssnar på denna typ av musik. / Swedish hip hop is a growing genre that can be understood to be connected with socially stigmatized areas. The purpose of this work is to map out and analyze the content of chosen Swedish hip hop songs. In the study Swedish hip hop lyrics were analyzed in two parts. The first one was an outline of 100 hip hop songs in order to map out the occurrence of different themes, and the second one was an in-depth analysis of ten songs. The material were analyzed with help of previous research and the theoretical concepts territorial stigmatization, macho culture and branding. The result of the study shows that there’s aspects of territorial stigmatization and macho culture within the songs, as well as branding regarding the Projects. The study can be understood to give some insight through the thematic features that can be found within Swedish hip hop. Among other things the possible consequences for the young men listening to this type of music were discussed.

The aim of this study was to examine the perceptions within social services regarding men who are victims of domestic violence based on how gender, sexuality, masculinity and victimhood was constructed in the social workers' statements. Eight qualitative interviews were conducted with nine social workers who work within the social services and meet people who are victims of domestic violence. A social constructionist scientific approach has permeated the study and theories of gender, heteronormativity, masculinity and the ideal victim has served as the study’s theoretical views. The results of the study showed that some of the social workers ascribed men specific characteristics such as strength and fearlessness. This showed how gender and masculinity was constructed in the social workers' statements. Furthermore, the results showed that their statements often based on a heterosexual norm and on the assumption that the woman was the victim and the man the perpetrator of domestic violence. Thus, sexuality and victimization were constructed in relation to gender. This showed that the social workers had certain perceptions regarding vulnerable men, meaning that men often were made ​​invisible as victims of domestic violence in the social workers' statements. At the same time, this may be because of the fact that the social workers mostly or exclusively have met women who are exposed to violence by their male partner. In addition to this, all social workers expressed an openness and awareness that even men are victims of domestic violence in same-sex and different-sex relationships. / Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka föreställningar som finns inom socialtjänsten om män som utsätts för våld i nära relation utifrån hur kön, sexualitet, maskulinitet och offerskap konstrueras i socialarbetares uttalanden. Åtta kvalitativa intervjuer har genomförts med nio socialarbetare som är verksamma inom socialtjänsten och möter personer som utsätts för våld i nära relation. Ett socialkonstruktionistiskt vetenskapligt synsätt har genomsyrat studien och teorier om genus, heteronormativitet, maskulinitet och det idealiska offret har tjänat som studiens teoretiska utgångspunkter. Studiens resultat visade att en del av socialarbetarna tillskrev män specifika egenskaper, såsom styrka och orädsla. På så sätt konstruerades kön och maskulinitet i socialarbetarnas uttalanden. Vidare visade resultatet att socialarbetarna ofta talade utifrån heteronormen och utifrån kvinnan som offer och mannen som förövare av relationsvåld. Detta visade hur sexualitet och offerskap konstruerades kopplat till kön. Socialarbetarna hade således vissa föreställningar om utsatta män, innebärande att män ofta osynliggjordes som offer för relationsvåld i socialarbetarnas uttalanden. Detta kan tänkas bero på att socialarbetarna mestadels eller uteslutande hade mött kvinnor som utsätts för våld av sin manliga partner. Samtliga socialarbetare gav dessutom uttryck för en öppenhet och medvetenhet om att även män utsätts för relationsvåld i samkönade och olikkönade relationer.

Barnfattigdomen är ett samhällsproblem som är högaktuellt i media och i samhällsdebatten. Syftet med studien var att få en ökad kunskap om de fattiga barnens situation i Sverige, detta för att kunna ta fram empowermentstrategier som skulle kunna underlätta för dem, utifrån ett socialpedagogiskt förhållningssätt. Uppsatsen är upplagd som en litteraturstudie och genom textanalys har vi sökt svar på frågorna: Vilken problematik möter de fattiga barnen i hemmet, i skolan och på fritiden? Hur hanterar barnen sin situation? Hur ser barnens behov ut? Kan vi underlätta för barnen och i så fall på vilket sätt? I vår resultatdel tittade vi på vilken problematik fattiga barn möter och hur de hanterar det.  Resultatet visar att de möter begränsningar och upplever känslor av skam, i jämförelse med andra barn. Skolan visade sig vara en central arena där problematiken var tydlig. Barnen bär mycket inom sig och har en ekonomisk medvetenhet. För att hantera problematiken använder de sig av olika strategier som att minska sina behov, dölja sin situation osv. I analysen lyfts barnens behov fram utifrån empowerment och tidigare forskning.  Det framkom att barnen behöver stärkas och få möjligheter till deltagande. Vi avslutar med en diskussion om hur vi kan underlätta för de fattiga barnen. De professionella, t.ex. inom skolan, behöver bli medvetna om strukturer som finns och som skapar ett utanförskap. / Child poverty is a social problem that is highly topical in the media and in public debate.The purpose of this study was to gain a better understanding of the situation of the poor children in Sweden, this in order to develop empowerment strategies that could help them, from a social pedagogic approach. Our essay is written as a literature review and through text analysis we have sought answers to the questions: What problems do the children living in poverty face in their homes, at school and in their spare time? How do they handle their situation? What are the needs of these children? Can we make it easier for them and if so, in what way? In our result we looked at the problems poor children face and how they handle them. The result shows that they encounter limitations and experience feelings of shame, in comparison with other children. The school was found to be a central arena where the problems were obvious. Children bear much inwardly, and have an economic consciousness. To deal with problems they use different strategies to reduce their needs, to hide their situation and so on. In the analysis the children's needs, based on empowerment and previous research, are highlighted. It was found that the children need to be strengthened and given opportunities to participate. We conclude with a discussion on how we can facilitate for the children living in poverty. The professionals, for example at schools, need to be aware of structures that exist and which create a sense of exclusion.

Män utsatta för våld i nära relationer är en målgrupp som får begränsad uppmärksamhet i vårt samhälle. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur män utsatta för våld i nära relationer bemöts av sociala aktörer, som myndigheter, ideella organisationer och kommunala projekt som arbetar med mansfrågor. För att få en djupare förståelse av bemötandet använde vi en kvalitativ metod och genomförde semistrukturerade intervjuer. Respondenterna som intervjuades var aktiva inom ovannämnda verksamheter, och hade varit i kontakt med män utsatta för våld i nära relationer. Den teoretiska utgångspunkten i studien har främst varit Connells teori kring maskuliniteter. Resultaten visar att verksamheterna i denna studie bland annat arbetar individuellt och psykosocialt med målgruppen. Skam och föreställningar kring manligt och kvinnligt samt att maskuliniteten kan utmanas påverkar männens hjälpsöksbeteende. Utbildning kring föreställningar om manligt och kvinnligt samt heteronorm är viktigt för att kunna bemöta målgruppen på ett bra sätt. Vidare visar resultaten att ett inkluderande, förtroendefullt och öppet förhållningssätt, mellan professionell och klient, är viktigt för bemötandet av målgruppen. / Male victims of domestic violence is a group that gets limited attention in our society. The purpose of this study was to examine how male victims of domestic violence are treated by social actors, such as authorities, nonprofit organizations and municipal projects working with male issues. To gain a deeper understanding of attitudes towards this group of men, we used a qualitative approach and conducted semi structured interviews. Respondents, active in above mentioned organizations, who were interviewed, have been in contact with the target group. The theoretical base in this study has been Connell´s theory of masculinities. The results show that the organizations primarily work with the male victims individually, using a psychosocial method. Emasculation, shame and stereotypes of masculinity and femininity can affect men’s help-seeking behavior. Education concerning stereotypes of masculinity and femininity and the heterosexual norm is important to be able to respond to male victims of domestic violence in a good way. Furthermore, the results show that an inclusive, trusting and open relationship, between the professional and the client, is important for the response to the target group.

Assignments and organizations working with exposed women are more and more common in the Swedish society. Both authorities and nonprofit organizations are working actively to strengthen women’s position in the labor market through incentives and other measures. The study shows that the work with exposed women takes place in cooperation between the parties involved. The purpose of this qualitative study was to look into how the professionals were working with exposed women, in different types of organizations. The study focuses on highlighting techniques, qualifications, approaches and cooperation partners within organizations working with exposed women. The study has been related to the Swedish Social law, related reports, Motivational Interviewing (MI) and Constructivist counseling. The study shows that the professionals working with exposed women are using the Motivational Interviewing method and have a Constructivist approach. The study also shows that response when meeting exposed women, education, experience, knowledge of exposed women's vulnerability, and knowledge of women's options in the society are important qualifications. Finally the relevance between the conclusions of the study and the profession of educational counseling and career counseling are discussed. / Uppdrag och verksamheter som arbetar med utsatta kvinnor är alltmer vanligt i det svenska samhället. Både myndigheter och ideella organisationer arbetar aktivt för att öka de utsatta kvinnornas ställning på arbetsmarknaden. Arbetet är utformat genom varierande insatser och åtgärder. Studien visar att arbetet med de utsatta kvinnorna sker i samverkan mellan de inblandade parterna. Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka de professionella som arbetar med utsatta kvinnor i verksamheter, angående deras arbetsätt. Studien fokuserar på att lyfta fram metoder, kompetenser, förhållningssätt och samarbetspartners inom verksamheter för utsatta kvinnor. Undersökningen har relaterats till Socialtjänstlagen, anknytande rapporter, Motiverande samtal (MI) och den konstruktivistiska vägledningen. Studien visar att intervjupersonerna som arbetar med utsatta kvinnor arbetar utifrån samtalsmetoden MI och har ett konstruktivistiskt förhållningssätt. Vidare visar studien att bemötande, utbildning, erfarenheter, kunskap om kvinnors utsatthet samt kunskap om kvinnors valmöjligheter är viktiga kompetenser. Avslutningsvis diskuteras slutsatsernas relevans för studie- och yrkesvägledarprofessionen.

Du är ingen riktig man - En kvalitativ studie om hur socialarbetare arbetar med män som utsatts för våld i nära relationer och hur de hanterar föreställningar som finns i samhället om män Författare: Camilla Andersson Bonnevier och Helena Norström Örebro universitet Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete. Socionomprogrammet Socialt arbete 30-60 hp C-uppsats, 15 hp Vt 2012                                                     Sammanfattning Studien handlar om våld mot män i nära relationer och syftet är att undersöka hur föreställningar om män som finns i samhället påverkar socialarbetares tankar och agerande i mötet med våldsutsatta män. En kvalitativ metod har använts och sex intervjuer har utförts. De teoretiska utgångspunkterna är genus, maskulinitet och det hegemoniska perspektivet. Resultatet framhäver att respondenterna är medvetna om de föreställningar som finns i samhället. Detta är något som de måste förhålla sig till i mötet med de utsatta männen. De föreställningar som finns angående män som blir utsatta för våld i nära relationer är även något som kan påverka män, exempelvis genom att skamkänslor uppstår i samband med att männen ska söka professionell hjälp. Vi har även valt att titta på hur socialarbetarna arbetar och vad det är som primärt styr deras arbete. Nyckelord: genus, hegemonisk maskulinitet, offerrollen, socialt arbete, utsatta män och våld i nära relationer / You're not a real man - A qualitative study of how social workers working with men who are victims of violence in intimate relationship and how they deal with beliefs that exist in society about men Author: Camilla Andersson Bonnevier och Helena Norström Örebro University School of Law, Psychology and Social Work Social Work Program Social Work 30-60 points C-essay, 15 points Spring term 2012                                                                               Abstract This study is about violence against men in intimate relationships and the purpose of this essay is to examine how conceptions of men which exists in society affects social workers thoughts and behaviors in the meetings with men who are victims of domestic violence. A qualitative method was used and six interviews were conducted. The theoretical perspectives are gender, masculinity and the hegemonic perspective. The results demonstrate that the respondents are aware of the conceptions that exist in society. This is something that they must relate to in the meeting with exposed men. The conceptions about men, who become a victim of domestic violence in close relationships is also something that can affect men, for example shame can occur when men seek professional help. We have also chosen to look at how social workers work and what it is that primarily govern their work. Key words: gender, hegemonic masculinity, victimization, social work, abused men and intimate partner

I förskolans uppdrag ingår det att i samspel med barnen främja de grundläggande värden som vårt samhälle vilar på. Dessa är; människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen och solidaritet med svaga och utsatta (Skolverket 2016). I den här studien tittar vi närmare på värdet; "solidaritet med svaga och utsatta". Anledningen till det är att vi i vår egen utbildning till förskollärare, samt på de förskolor vi arbeter på saknar reflekterande diskussioner om vad detta värde innebär i en förskolepedagogisk kontext. Studiens syfte är därför att ur ett didaktiskt perspektiv synliggöra förskollärares beskrivningar av deras värdegrundsarbete med soidaritet med svaga och utsatta.Genom de didaktiska frågorna; Vad (vilket innehåll lärs ut) och Hur (vilka metoder används) söker vi svar på hur förskollärare arbetar med detta värde. För att få svar på detta intervjuar vi sex förskollärare. Resultatet visar att på samtliga förskollärares arbetsplatser finns det inte ett planerat arbete samt att värdet inte lyfts till reflektion om dess innebörd. Dock, framkommer det i resultatet fem olika innehållsområden som förskollärarna kopplar ihop med deras arbete med solidaritet med svaga och utsatta, samt sex metoder som de anser främja detta arbete. Gemensam nämnare för de olika ämnesområdena handlar om att barnen i ord och handling visar att de bryr sig om sina kamrater. Metoder som förskollärare använder sig av är att de i den dagliga verksamheten bäddar i arbetet med solidaritet med svaga och utsatta i de vardagliga situationer som uppstår i barnens samspel.

Andelen barn och ungdomar som befinner sig ett socialt utanförskap halkar efter alltmer i samhället. Att befinna sig ett socialt utanförskap kan medföra en rad negativa konsekvenser för såväl den enskilde individen som för samhället. Det finns ett stort behov av att belysa framgångsrika exempel på sociala innovationer, inriktade på unga i socialt utsatta områden, som kan förbättra deras välfärd och framtidsutsikter. Syftet med examensarbetet var att beskriva verksamheten ”Nattfotboll” utifrån programteori och undersöka dess förutsättningar för att skalas upp utifrån teorier om spridning av interventioner. Studien genomfördes med en kvalitativ studiedesign bestående av en fokusgruppsintervju med initiativtagare och projektledare, semistrukturerade intervjuer med 10 ledare och 21 ungdomar samt tre strukturerade observationer i samband med idrottsaktiviteter i Sandviken och i Örebro. Resultatet visade att konceptet Nattfotboll kännetecknades av flera viktiga kärnkomponenter och nyckelidéer. De komponenter som tillskrevs mycket stor betydelse för utfallet var de unga, utvalda ledare som drev idrottsverksamheten, men även den lokala projektledaren. Verksamheten visade sig främja ett relationsbygge mellan ungdomarna och ledarna som var betydelsefullt: ungdomarna fick tillgång till unga förebilder, medan de unga ledarna kunde växa som individer. Verksamheten erbjuder en träffpunkt som bidrar till att ungdomar breddar sitt kontaktnät, blir mer fysiskt aktiva och erbjuds en väg in i föreningslivet, då många av ledarna själva är idrottsaktiva. Studien visar att Nattfotbollskonceptet innehåller de fem kategorier som är nödvändiga för en framgångsrik uppskalning; Kärnkomponenter & Nyckelidéer, Upplägg, Kommunikation, Resultatmätning & Feedback samt Ledarskap. Ytterligare forskning skulle kunna bidra till att fördjupa förståelsen för vad interventionen har för betydelse för ledarna som individer. / A great number of children and adolescents who are in a social exclusion is lagging behind in society. A social exclusion can lead to a number of negative consequences for both the individual and the community. There is a great need to highlight successful examples of social innovations aimed at young people in socially vulnerable areas that can improve their well-being and prospects. The aim of the thesis was to describe the innovation Night Football on the basis of program theory and also examine its conditions for scaling up on the basis of diffusion theory and a framework for spread. The study was conducted with a qualitative study design consisting of a focus group interview with initiators and project managers, semi-structured interviews with 10 leaders and 21 young participants, as well as three structured observations in connection with sports activities in Sandviken and Örebro. The result showed that the Night Football concept was characterized by several key core components and key ideas. The components attributed to the outcome were the young, chosen leaders who run the sport activities, but also the local project manager. The innovation turned out to promote important relationships between the young people and the leaders: young people gained access to young role models, while young leaders could grow as individuals. The innovation offers a meeting point that helps young people broaden their network of contacts, becomes more physically active and they are also offered a way into sports associations, as many of the leaders themselves are connected to sport clubs. The study shows that the Night Football concept contains the five categories necessary for a successful upscale; Core components & Key ideas, Structure, Communication, Performance Measurement & Feedback, and Leadership. Further research could help to deepen the understanding of the innovations impact on the leaders as individuals.

Already in 1988, different levels of participation in the election between different districts of big cities in Sweden were noticed. The problem with low political participation in specific areas has almost always been theoretically explained through an individual perspective. This study is therefore focusing on the problem from a contextual perspective. The hypothesis for the study is as follows, in the case of Malmö the level of participation in elections are affected by social environment in which segregation will be the single highest factor. The dependent variable, participation in the election was tested by the independent variables representing social environment; origin, education, gainfully employed and income. The results showed that there is a contextual effect on participation and that segregation is the single highest factor to the exceptional low level of participation in the district of Rosengård. The hypothesis was verified. However the study, due to lack of data, could not clarify how high the contextual effects were compared to the individual effects on the level of participation in the election.

The aim of this study aims was to gain a better understanding of how dandelion children (maskrosbarn) in grown age describe their experiences of growing up with at least one parent with substance abuse and mental illness. The study was conducted through a qualitative study on five autobiographies and biographies. The books were analyzed through a text analysis and we used Borges resiliens theory with risk and protective factors to help us see how different factors in the children's lives affect them. Our study shows how the children describes their childhood being effected by their parents substance abuses and mental illnesses. The children describe that their childhood was subject to lack of care and that it was caused both by their parents substance abuses and mental illnesses and the social services lack of help or insufficient help. They grew up with their single mothers in areas with low socio-economic background and felt different from other children. Their most important protective factors were to have someone important in their life, the will to want another life than their parents and to develop a good self esteem. The authors felt unheard and unseen as children even if social services put them in foster care. Through this study it is possible to increase knowledge of how dandelion children in grown age describe their childhood and how it affected them. It also show which help they did or didn´t receive from social services growing up. We propose further research concerning dandelion children closer to our time related to todays laws and regulations.