Ungdomsbrottslighet är just nu högaktuellt i media och politiska debatter i Sverige, där fokus ofta ligger på vilka riskfaktorer som finns, och vilka förebyggande åtgärder som behövs. De risk- och skyddsfaktorer om ungas anslutning till brottslighet är oftast samma variabler. Det som avgör något är en risk- eller skyddsfaktor är vad utfallet blir. För att förstå vad som spelar roll för unga män, som är överrepresenterade i ungdomsbrottslighet, vilka förebyggande åtgärder som gör skillnad i unga mäns liv ämnar studien att identifiera möjliga skyddsfaktorer. Syftet är med uppsatsen är att identifiera skyddsfaktorer hos unga män mellan 18–28 år, vilka som ligger till grund för att de inte ansluter sig till brottslighet. För att sedan jämföra de identifiera skyddsfaktorerna med de skyddsfaktorer som presenteras i teorin om sociala band. Studien är genomförd med kvalitativ metod med semi-strukturerade intervjuer av fem respondenter som aldrig varit brottsligt aktiva, misstänkta eller dömda för brott. Insamlade empirin från respondenterna resulterade i att en kombination av skyddsfaktorer har bidragit till att de inte anslutit sig till brottslighet. Starka och närvarande familjerelationer identifieras som särskild framträdande och viktig skyddsfaktor. De skyddsfaktorer som teorin om sociala band innehåller prövades och resulterade i att de överensstämde med de skyddsfaktorer som identifierades av empirin. / Juvenile delinquency is currently highly topical in the media and political debates in Sweden, where the focus is often on what risk factors exist, and what preventive measures are needed. The risk and protection factors of young adults’ connection to crime are usually the same variables. What determines something is a risk or protection factor is what the outcome will be. To understand what plays a role for young adults, who are overrepresented in juvenile delinquency, what preventive measures make a difference in young adults’ lives, the study aims to identify possible protective factors. The purpose of this thesis is to identify protective factors in young adults between the ages of 18 and 28, which are the basis for them not joining crime. To then compare the identifying protection factors with the protection factors presented in the theory of social ties. The study was conducted using a qualitative method with semi-structured interviews of five respondents who had never been criminally active, suspected nor convicted of crimes. The empirical evidence gathered from the respondents resulted in a combination of protective factors contributing to their non-involvement in crime. Strong and present family relationships are identified as a particularly prominent and important protective factor. The protective factors contained in the theory of social ties we retested and resulted in them being consistent with the protective factors identified by the empirics.

Abstract This study aims to carefully and thoroughly examine how private housing companies in Malmö consciously work towards promoting sustainability within areas facing socio-economic challenges. To gain an in-depth understanding of this subject, a qualitative research methodology was used, collecting empirical data through interviews with representatives from four prominent private property companies in the region. The study was analyzed and evaluated using a theoretical framework thoughtfully designed to encompass the comprehensive aspects of sustainability: social, environmental, and economic. This provided an opportunity to study how these companies actively contribute to and promote sustainability within these specific domains.   The results of the investigation reveal a clear and significant insight - private housing companies in Malmö prioritize ensuring economic sustainability as their primary objective, primarily seeking to maximize returns on their investments. It is evident that the economic dimension dominates the decision-making process and guides the investment strategies of these companies. Social and environmental sustainability receive less attention and are not given the same priority as economic profit. This challenges the overarching goal set forth in Agenda 2030 to provide affordable housing for all, where social and environmental considerations are fundamental components.

Hållbarhet är en förutsättning för att både nuvarande och kommande generationer ska kunna tillgodose sina behov. I fastighetsbranschen omfattas hållbarhet av många ämnesområden, dock är energieffektiviseringar ett återkommande ämne. Det befintliga fastighetsbeståndet behöver renoveras för att uppfylla energidirektiv och andra krav som ställs på fastighetssektorn. Däremot finns det motstridiga intressen hos olika aktörer, specifikt vid bostadsrenoveringar. Energiförbrukningen är hög i flerbostadshus med belägenhet i socioekonomiskt utsatta områden. Det finns problem som hyreshöjningar, stigmatisering och segregation i bostadsområdena.  Syftet med studien är att undersöka privata bostadsföretags förhållningssätt till hållbara renoveringar i flerbostadshus, belägna i socioekonomiskt utsatta områden i Malmö. Undersökningen genomfördes via intervjuer med respondenter från fyra privata fastighetsföretag och deras senaste årsredovisningar. Det empiriska materialet har analyserats och utvärderats utifrån det teoretiska ramverket. Slutsatsen visade att privata bostadsföretag har flera utmaningar för att genomföra hållbara renoveringar i socioekonomiskt utsatta områden. Det finns utmaningar med att inkludera hyresgästerna som berör renoveringen, eftersom det finns särskiljande intressen. Bostadsföretagen har utmaningar med att genomföra renoveringar som gynnar de sociala, miljömässiga och ekonomiska hållbarhetsaspekterna, eftersom det missgynnar företagens intressenter som hyresgäster och samhället. / Sustainability is a condition to the present and future generations to meet their needs. Sustainability enclose many subject fields related to the real estate sector, but energy efficiency is a recurrent subject. The existing real estate stock is in need of renovations in order to achieve the energy directive and other demands in the real estate sector. However, there are contrarious interests of different actors, especially in housing renovations. The energy consumption is high in multi-dwellings located in socio-economic vulnerable areas. There are problems that involve rent increases, stigmatization and segregation in these areas.  The purpose of this study is to investigate the private housing companies approach to sustainability considering renovations of multi-dwelling buildings, located in socio-economic vulnerable areas in Malmö.  The research was conducted through interviewees with four private housing companies and their latest versions of annual reports. The empirical results have been analysed and evaluated in terms of the theoretical framework. The conclusion of this study showed that there are multiple challenges for private housing companies to perform sustainable housing renovations in socio-economic vulnerable areas. There are challenges to include the tenants that concern renovations, since there are different interests. The housing companies challenges to perform renovations that support the social, environmental and economic aspects of sustainability, because it disfavors the stakeholders of the companies as tenants and the society.

Svenska medborgare har anslutit sig till terrororganisationen Daish. Många av dessa individer kommer från Göteborg. Syftet med denna forskning är att undersöka hur det kom sig att göte-borgare är överrepresenterade bland svenska Daish-medlemmar. Många av Daish-resenärerna har återvänt till Göteborg. I denna forskning undersöks också Göteborg stads strategi för åter-vändande Daish-medlemmar och hur radikaliseringsprocessen ser ut för individer som ansluter sig till våldsbejakande extremism. I denna uppsats tillämpade vi kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Materialet i uppsatsen grundar sig på intervjuer med två göteborgare som har anslutit sig till Daish och sedan återvänt till Göteborg. Intervjuer har också hållits med tre poliser och två so-cialarbetare som arbetar mot våldsbejakande extremism i Göteborg. Resultaten visar att Göteborg sticker ut i listan bland Sveriges särskilt utsatta om-råden, och att orsaken till att Göteborg är överrepresenterat beror på segregation och utanför-skap. Resultaten visar att vissa stadsdelar i Göteborg har hög arbetslöshet, låg utbildning och dåliga skolresultat. Klyftan mellan utsatta områden och övriga Göteborg växer. Invånarna i dessa områden upplever detta som orättvist, diskriminerande samt att det väcker frustration. Undersökningen visar att klyftan utnyttjas av individer med religiös, klan eller patriarkal makt som ersätter den demokratiska strukturen i de segregerade stadsdelarna. Terrororganisationen Daish är en av aktörerna som har utnyttjat övriga samhällets frånvaro i utsatta stadsdelar. In-formanterna påpekar att Daish-rekryterare överöser religiös propaganda på individer som redan är frustrerade på samhället.

Syftet med denna studie är att undersöka hur studie- och yrkesvägledare beskriver det förebyggandearbetet med barn och unga som riskerar att hamna i en gängkriminell kontext. För att få en djupare förståelse för problematiken och de arbetsmetoder som tillämpas för att stödja elever i riskzonen förgängkriminalitet, utgår studien från en kvalitativ metod där empirin samlats in genom semistrukturerade intervjuer med åtta studie- och yrkesvägledare som är verksamma på grundskolor i utsatta områden. Resultaten från studien visar att en central del av det förebyggande arbetet sker i form av samverkan med skolans elevhälsoteam, polis, socialtjänst och övriga aktörer inom det samverkande fältet. En viktig slutsats är att en stor del av arbetet utgår från ett relationsfrämjande förhållningssätt. Vidare är deras upplevelse att vägledningsinsatser spelar en betydande roll för att främja framtidstro hos elever som befinner sig i riskzonen för att hamna i en gängkriminell kontext. Tidiga vägledningsinsatser, upplevsdärför vara av betydelse redan i lägre åldrar. Genom att stärka elevers självförmåga, självkänsla och vidga deras handlingshorisont inför framtida val, kan detta få en förebyggande effekt. Detta arbete försvåras dock på grund av bristande förutsättningar för ett långsiktigt förebyggande arbete som tenderar att dels, i vissa fall, stagnera och dels leda till att arbetet istället får ett fokus på att möta det behov som är mest akut. / The purpose of this study is to examine how study and career counselors describe preventive work with children and adolescents at risk of becoming involved in gang-related activities. To gain a deeper understanding of the issues and the methods applied to support students at risk of gang involvement, the study adopts a qualitative approach, collecting empirical data through semi-structured interviews with eight study and career counselors working in compulsory schools in vulnerable areas. The results of the study show that a central part of the preventive work is carried out through collaboration with the school’s student welfare team, police, social services, and other actors in the collaborative field. An important conclusion is that a significant part of the work is based on a relationship-building approach. Furthermore, their experience is that career counselor’s interventions play a significant role in promoting hope for the future among students at risk of involvement in gang-related activities. Early career counselor’s interventions are therefore perceived to be important even at younger ages. By strengthening students’ self-efficacy, self-esteem, and broadening their horizon of action, this can have a preventive effect. However, this work is challenged by the lack of conditions for long-term preventive work, which tends to, in some cases, stagnate and, in others, lead to a focus on meeting the most acute needs.

The question concerning vulnerable EU-citizens has been widely debated in Sweden the last few years. Due to unclear legislation and strong municipal self-determination municipalities act differently regarding vulnerable EU-citizens. The purpose for the dissertation is therefore to analyse how Stockholm and Gothenburg City acts and collaborates with non-profit organisations in the question concerning vulnerable EU-citizens and whether the approaches can, according to the theory of territorial governance, be viewed as effective. The dissertation has showed that Gothenburg City has created a common action plan with surrounding municipalities in order to expand their territory. Gothenburg have also signed an IOP-agreement with several non-profit organisations in order for them to act together. The dissertation has showed that an IOP-agreement can be equated to an effective and sustainable partnership. Stockholm City on the other hand has not expanded their territory, since an equivalent interpretation of the law is important to the municipality. No IOP-agreement has been signed and a reason for this could be that the relationship between non-profit organisations in Stockholm City has historically been characterized by competition instead of trust. Due to the complex question concerning vulnerable EU-citizen, new forms of partnership has though been developed in Stockholm City.

I detta arbete ställs ungdomarnas politiska aspekt i fokus, en marginaliserad grupp i områden med låg socioekonomisk status och socialt utsatthet. Ungdomar idag anser sig inte ha några reella möjligheter till politiskt inflytande trots att de vill vara med och påverka. Idag flödar kriminalitet i förorter, låga inkomster och möjligheterna till högre grad av medborgarskap stryps till hårdare. Syftet i arbetet är att ge ungdomarna i dessa områden en röst att dela sitt perspektiv genom att följa deras demokratiska utveckling mot medborgarskap. Tillvägagångsättet för detta arbete har varit i form av material från forskningsstudien NESLA. Arbetet är en kvalitativt komparativ studie om ungdomars sociala kapital. Teorin som används är formulerad Robert D. Putnam om socialt kapital och etnisk diversitet. Genom analys av invånarnas bakgrund, deltagande, utbildning och inkomst visar att områdena som använts faller under definitionen som utsatt, utanförskap och marginaliserade. Resultaten visar att ungdomarna känner låg samhällskänsla och inflytande, tilliten och samarbeten blir lidande. Resultaten visar även att ungdomarna i det ena området känner högre socialt kapital och att ungdomars sociala kapital inte är direkt relaterat till områdets höga etniska diversitet vilket således inte lett till ungdomarnas låga känsla för inflytande och samhällskänsla.

Abstract - Islamist radicalization – A study of particular exposed areas  Islamist radicalization has emerged in Sweden over the past decade, mainly because of the terrorist attacks in Stockholm in 2010 and 2017, but also because of a strife of individuals who have been radicalized in Sweden and joined various terror networks around the world.  It is only in recent years that Swedish authorities have seriously addressed the problems that radicalization entails. Sweden has since then developed a national strategy with the aim of preventing and counteracting increasing radicalization, especially in vulnerable suburban areas. The authorities concerned have subsequently published a number of different writs with the aim of preventing and counteracting Islamist radicalization in exclusion areas. Since the phenomenon may be considered relatively new from a Swedish perspective, research in the area is limited. It is above all the Swedish National Defense College with its Center for Asymmetric Threats and Terrorism Studies that has driven Swedish research in the field.  This study aims to investigate the radicalization that takes place in particularly exposed areas with a focus on structural factors and their impact, which contributes to the need that Swedish authorities and expertise in the field demanded.  By conducting a qualitative analysis of previous theories in the field of Islamist radicalization, an analysis tool has been designed to indicate whether a specific area is at risk of suffering from islamist radicalization. This analysis tool consists of four structural factors and two criteria. The analysis tool has subsequently been applied through a multiple-case study on four districts in Stockholm, Gothenburg and Malmö.  The result of the multiple-case study confirms the importance of the structural factors for individuals in these areas to be more susceptible to the influence of radical elements. In this investigation, these elements are the criteria’s stated in the analysis tool.  The analysis tool designed can probably be further developed by adding qualitative research methods to capture individual factors, which also affect the conditions for radicalization in an area. / Sammanfattning – Islamistisk radikalisering – En studie av särskilt utsatta områden  Islamistisk radikalisering har aktualiserats i Sverige under det senaste decenniet, framförallt på grund av terrordåden i Stockholm 2010 och 2017, men också på grund av en strid ström av individer som radikaliserats i Sverige och anslutit sig till olika terrornätverk världen över.  Det är först under de senaste åren som svenska myndigheter på allvar adresserat den problematik som radikaliseringen innebär. Sverige har sedan dess utvecklat en nationell strategi i syfte att förebygga och motverka en ökande radikalisering, framförallt i utsatta förortsområden. Berörda myndigheter har därefter utkommit med en rad olika skrivelser med målsättning att förebygga och motverka islamistisk radikalisering i utanförskapsområden. Då fenomenet får anses vara relativt nytt ur ett svenskt perspektiv är forskningen på området begränsad. Det är framförallt Försvarshögskolan med sitt Centrum för asymmetriska hot och terrorismstudier som drivit den svenska forskningen på området.  Denna studie syftar till att undersöka den radikalisering som sker i särskilt utsatta områden med fokus på strukturella faktorer och deras inverkan, vilket bidrar till det behov som svenska myndigheter och expertis på området efterfrågat.  Genom att genomföra en kvalitativ analys av tidigare teorier på området islamistisk radikalisering, har ett analysverktyg utformats för att indikera huruvida ett specifikt område löper risk att drabbas av islamistisk radikalisering. Detta analysverktyg består av fyra strukturella faktorer och två kriterier. Analysverktyget har därefter tillämpats genom en flerfallstudie på fyra stadsdelar i Stockholm, Göteborg och Malmö.  Resultatet av flerfallstudien bekräftar de strukturella faktorernas betydelse för att individer i dessa områden skall vara mer mottagliga för påverkan av radikala element. Dessa element utgörs i undersökningen av de kriterier som anges i analysverktyget.  Det analysverktyg som utformats kan sannolikt utvecklas ytterligare genom att addera kvalitativa undersökningsmetoder för att fånga individuella faktorer, som också påverkar förutsättningarna till radikalisering i ett område.

Med ett kritiskt diskursanalytiskt tillvägagångssätt har denna studien analyserat hur två rikstäckande kvällsmedier, Aftonbladet och Expressen, skriver om begreppet utsatta områden genom sina publiceringar. Studien vill reda ut huruvida begreppet används på ett speciellt sätt. För att analysera materialet som bestod av 30 texter, inklusive debattartiklar, ledartexter, redaktionella artiklar och reportage från de nämnda tidningarna användes Faircloughs tredimensionella modell för kritisk diskursanalys. Dettaresulterade i identifierandet av fyra särskilda diskurser eller teman som vi har kallat: “Vad är utsatta områden?”, “En gärningsperson utan ansikte –konsekvenser av att fråntas agens”, “Politiker på vit häst” samt “Vi och dem”. Dessa diskuterades sedan utifrån Faircloughs teorier om kritisk diskursanalys samt andra sociologiska teorier som bedömdes som relevanta i sammanhanget där stämplingsteori är den mest framstående. Studien kommer fram till att begreppet utsatta områden används på ett sätt som präglas av få ifrågasättanden av begreppet samt att diskursen kan influeras av det som polisen framhåller i sin rapport om utsatta områden. Vidare framhålls utsatta områden som något som skiljer sig från övriga områden i samhället. Det diskuteras även vilka följder diskurserna kan ha på dessa områden och dess invånare samt vilka följder det kan tänkas få för det sociala arbetet. / With a critical discourse analytical approach, this study has analyzed how two nationwide newspapers, Aftonbladet and Expressen, write about the concept of vulnerable areas through their publications. The study wants to find out whether the concept is used in a certain way. To analyze the material that consisted of 30 texts, including letters to the editors, editorials, editorial articles as well as reports from the aforementioned newspapers, Fairclough's three-dimensional model for critical discourse analysis was used. This resulted in the identification of four discourses or themes that we have named: "What are vulnerable areas?", "A perpetrator without a face -consequences of being deprived of agency", "Politicians on a white horse" and "We and them". These were then discussed based on Fairclough's theories on critical discourse analysis and other sociological theories that were deemed relevant in the context where labeling theory is the most prominent. The study concludes that the concept of vulnerable areas is used ina way that is characterized by few questioning the term and that the discourse may be influenced by what the police feature in their report on vulnerable areas. Furthermore, vulnerable areas are emphasized as something that differs from other areas in society. The study also discusses what consequences the discourses may have for these areas and its inhabitants, as well as what consequences this may have for social work.

Hallunda/Norsborg is considered to be an unsafe residential area. Most likely, young people cause adisproportionate high amount of the portion of the insecurity that is related to crime. Therefore it is hereassumed that the insecurity would decrease more with time if society succeeded in motivating more ofthe tenants stay until old age, compared to other possible measures that society can do to improve thesituation. Because the amount of teenager would decline, since we only have teenage children during aperiod of our lives.In this study, longitudinal data regarding the turnover of lease contracts and a number of other factors,have been collected and compared with data regarding the amount of reported crimes committed in thearea.The results show that, measured in the turnover of lease contracts, the tenants stay longer. But despitethis, the amount teenagers and reported crimes has not diminished. However, data from the court forrental issues indicates that the illegal second hand rental of the apartment has increased during theperiod. Thus the conclusion is that the assumption can neither be rejected nor substantiated. Moreoverthe socio-economic status of the residents and the number of police in the area has increased. But thepupils' performance in elementary school has not improved. / Hallunda/Norsborg anses vara ett otryggt bostadsområde. Sannolikt orsakar ungdomar oproportionelltmycket av den del av otryggheten som är relaterad till brott. Om så verkligen är fallet antas här attotryggheten skulle minska mer med tiden om samhället lyckades motivera fler av hyresgästerna till attbo kvar till ålderdomen, jämfört med andra möjliga åtgärder som samhället kan göra för att förbättrasituationen. Eftersom ungdomarna i så fall skulle bli färre, då vi bara har tonårsbarn under en period avvåra liv.I denna studie har data mellan år 2000-2018 rörande ut-/inflyttningen samt ett antal andra faktorer pågruppnivå, som kan ha betydelse för ungdomarnas benägenhet att begå brott studerats och jämförts meddata för antalet brott begångna i området.Resultaten visar att, mätt i omsättningen av hyreskontrakt, bor hyresgästerna kvar längre. Men trots dethar varken antalet ungdomar eller mängden brott minskat. Data från hyresnämnden tyder dock på att denolovliga andra hands uthyrningen av bostäderna har ökat under perioden. Slutsatsen av jämförelsen äratt antagandet varken kan förkastas eller beläggas. Vidare har den socioekonomiska statusen för deboende och antalet poliser i området ökat. Däremot har elevernas prestationer i grundskolan inteförbättrats.