This paper investigates narrative and thematic structures in Damien Echols’ autobiography Life After Death (2012) and Stephen King’s horror novel ’Salem’s Lot (1975). In Life After Death Echols tells the tale of his eighteen-year incarceration on Death Row in Arkansas/USA. He also uses his childhood memories to overcome hardships in the prison system. ‘Salem’s Lot by Stephen King deals with the invasion of vampires in a small town in rural Maine in the North East corner of the United States.  The author of this study discusses if and how Damien Echols was inspired in his writing by the writings of Stephen King. Considering the length of this study the author has chosen to limit the comparison of Echols’ autobiography with Stephen King to only one of King’s novels, ‘Salem’s Lot. One issue of discussion in this study is as to wether it is legitimate to compare two different genres and to what length they correspond with each other on a literary level. Thus the choice of certain narrative tools for the analysis. The author of this study uses theories based on the works of literary theorist Gérard Genette and also discusses autobiography as genre. Themes that are explored in the analysis are memories, horror, evil places and children at risk, the latter especially in the modern American horror genre. The study highlights that Damien Echols frequently read works by Stephen King, both during his adolescence and in prison, and was inspired by a certain “beat” in King’s novels. Furthermore, both authors use themes as the above mentioned memories, horror, evil places and children at risk in their works. This paper concludes with showing that Echols is influenced in his writing by King’s horror novels, both on a narrative level and a thematic level.

En ökande grupp utsatta EU-medborgare ställer krav på att den svenska sjukvården kan möta upp deras behov av vård. Problem uppstår i och med att många utsatta EU-medborgare saknar sjukförsäkring och därmed inte berättigas subventionerad vård i Sverige. Syftet med vår studie är att undersöka erfarenheter från sjuksköterskor i Göteborg som i sitt arbete vårdar utsatta EU-medborgare som saknar sjukförsäkring. En kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerad intervjuform används för att nå syftet. I resultatet framkommer att brist på riktlinjer skapar ett vakuum fritt för subjektiva tolkningar hos vårdpersonal som möter den aktuella målgruppen. Ett tydliggörande kring hälso- och sjukvårdens principer i mötet med dessa patienter är av hög relevans för att möjliggöra ett tillhandahållande av jämlik vård för alla patienter. Vi diskuterar kring alla människors lika värde och tillgång till vård utifrån denna aspekt.

Syftet är att undersöka hur professioner och verksamheter inom socialt arbete arbetar med kvinnor utsatta för prostitution och människohandel för sexuella ändamål. Metoden är kvalitativa intervjuer med sex professionella inom olika verksamheter. Dessa består av en regionskoordinator, en kriminalinspektör, två socionomer inom olika kommunala verksamheter och två verksamma inom olika frivillighetsorganisationer. Resultaten visar att det är av stor vikt att de professionella har en kunskap och förståelse för kvinnornas livsvillkor. Hjälp- och stödinsatser varierar beroende på kommun och det finns en avsaknad av behandling över hela landet, därför har frivillighetsorganisationer en betydande roll. Hjälp- och stödinsatser måste anpassas och utformas utifrån de omständigheter och erfarenheter kvinnor har från tiden innan och under utsattheten i prostitution och människohandel för sexuella ändamål. Det är avgörande att insatser riktas till männen som upprätthåller detta förtryck genom efterfrågan av sexuella tjänster. Det behövs mer forskning och resurser riktat till prostitution och människohandel för sexuella ändamål då fenomenet är ett stort samhällsproblem. Problematiken sträcker sig utöver vad endast socialt arbete har möjlighet att bidra med och det krävs även en förändring på samhällelig nivå. Endast genom jämställdhet är det möjligt uppnå ett samhälle fritt från prostitution och människohandel för sexuella ändamål.

The aim of this study is to describe how children’s literature is included in working with vulnerable children. Six persons in different professions have been interviewed to research this. Three of them are preschool teachers and three of them work in places where they meet vulnerable children. The interviews have been thematically analyzed to answer how they work with children’s literature, which the themes in the books are and why the books are used. The result shows that themes as secrets and rights are included in work both in preschool and in places where they meet vulnerable children. Though it also shows that there are more themes included where they meet vulnerable children, such as violence, feelings and integrity. The ways in which the children’s literature is used includes reading, digital reading, dramatizing, dialogue and drawing in preschool. These ways to include children’s literature is also used where they meet vulnerable children, although not all of them. This study is about a subject that has touched many people and will need to be researched further in the future.

Bakgrund: I Sverige har alla rätt till god hälsa. Faktorer som inverkar på hälsa är individens levnadsvanor och ekonomi. Faktorer som sjukdom, sociala relationer och arbetslöshet inverkar på antalet socioekonomiskt utsatta personer som ökar i antal. Distriktssköterskan har en viktig roll i hälsofrämjande arbete med personer i socioekonomisk utsatthet genom rådgivning, stöd och sätta upp individuella mål så personen hittar sin egen drivkraft till att göra livsstilsförändringar.   Syfte: Syfte med studien var att beskriva distriktssköterskors erfarenhet av att arbeta hälsofrämjande med personer i socioekonomisk utsatthet   Metod: Studien hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Data samlades in med semistrukturerade intervjuer utifrån en intervjuguide med öppna frågor. Nio distriktssköterskor deltog. Analysen genomfördes med kvalitativ innehållsanalys.   Huvudresultat: Distriktssköterskorna beskrev att bemötande, skapa tillit och behandla alla lika var viktigt. De beskrev olika strategier för att nå fram till dessa personer genom att möta personen där den är, göra förändringar i små steg och ha regelbundna uppföljningar för att uppnå ett hållbart resultat i det hälsofrämjande arbetet med livsstilsförändringar.   Slutsats: För att uppnå ett hållbart resultat i det hälsofrämjande arbetet med personer i socioekonomisk utsatthet och livsstilsförändringar var det viktigt att möta personen där den var, göra förändringar i små steg och ha regelbundna uppföljningar. / Background: In Sweden everyone has the right to good health. Factors affecting health are the individual's lifestyle and finances. Factors such as illness, social relationships and unemployment affect the number of socio-economically vulnerable people who increase in numbers. The district nurse has an important role in health promotion work with people in socio-economic vulnerability through counseling, support and setting individual goals so people who have their own driving force to make lifestyle changes.   Purpose: The purpose of the study was to describe the district nurses' experience of working health promotion with persons in socio-economic vulnerability.   Method: The study had a description design with a qualitative approach. Data was collected with semi-structured interviews based on an interview guide with open questions. Nine district nurses participated. The analysis was conducted with qualitative content analysis.   Main result: The district nurses described that attending, creating trust and treating everyone equally was important. They describe different strategies for reaching these people by meeting people where they are, making changes in small steps and having regular follow-ups to achieve a sustainable result in the health promotion work on lifestile changes.   Conclusion: In order to achive a sustainable result in the health promotion work with people in socio-economic vulnerability and lifestyle changes, it was important to meet people where it was, make changes in small steps and have regular follow-ups.

The purpose of this study is to investigate which factors have been important for young men from the Järva-area to not develop a criminal lifestyle. The study also examines what it means for the interviewees to live in the Järva-area. This is to find out if the Järva-area has limited the interviewees or given them skills. This is because the Järva-area has been classified in media as a problem area. Which means that the people of Järva are stigmatized and stamped. The study is qualitatively designed, and the empirical material is collected from six interviews. All participants are young men aged 20–35 who grew up in different areas around the Järva field. The results of the collected empirical evidence suggest that family and friendships are the most important factors for the young men to not end up choosing a criminal lifestyle. The place Järva has meant an incredible sense of community for all participants in the explicit exclusion of society. The participants experience the most stigmatization and stamping when they are in surroundings outside of the Järva community. Growing up in Järva does not mean that all young men become criminals. / Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer som varit av betydelse för att unga vuxna män från Järvaområdet inte ska utveckla en kriminell livsstil. Studien undersöker även vad det innebär för intervjupersonerna att bo i Järvafältet och hur bostadsområdet begränsar och möjliggör olika förutsättningar. Eftersom Järvaområdet inom den mediala sfären klassats som ett problemområde, har detta lett till att Järvaborna stämplats och stigmatiserats av. Studien är kvalitativt utformad och det empiriska materialet är insamlad med hjälp av fem intervjuer. Samtliga intervjupersoner är unga vuxna män i åldrarna 20–35 som växt upp i olika områden i Järvafältet. Resultatet av den insamlade empirin tyder på att familj och vänskapsrelationer är de mest betydelsefulla faktorerna för att de unga vuxna männen inte hamnat i kriminella livsbanor. Platsen Järva har för intervjupersonerna inneburit en gemenskap i det upplevda utanförskapet. Stigmatisering och stämplingen har upplevts som starkast när intervjupersonerna befunnit sig utanför Järvaområdet. Att växa upp i Järvafältet innebär inte att alla unga vuxna män blir kriminella.

Flera studier har uppmärksammat att utsatt EU-medborgare i Sverige många gånger blir offer för hot, trakasserier och våldsbrott till följd av deras sårbara livssituation och nedsatta tillgång till skydd i landet. Denna studie syftar till att undersöka hur utsatta EU- medborgare upplever och hanterar risker för våld, hot och kränkande behandling. Datan består av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sju utsatta EU-medborgare i Umeå kommun. I studien har två teorier använts för att analysera materialet vilka är stigma samt aktiva och passiva copingstrategier. Dessa har använts för att ge en djupare analys av hur copingstrategier sammanhänger med upplevelser av stigmatisering. Resultatet visar att de utsatta EU-medborgarna upplever att de till följd av deras ursprung från Rumänien förknippas med negativa egenskaper och riskerar att bli föremål för diskriminering och kränkande behandling. Det framkommer att gruppen på olika sätt måste förhålla sig till sitt stigma vilket begränsar deras handlingsutrymme och vilka strategier de har tillgång till för att hantera erfarenheter och oro av att utsättas för kränkande behandling. Resultatet visar att hur väl man har lyckats frigöra sig från den egna gruppen får tillgång till fler aktiva strategier. En slutsats från studien är att strategierna gruppen använder bör förstås utifrån dimensionen stigmatisering och förslagsvis benämnas som anpassade strategier, det vill säga där man agerar i en kontext av underordning och på olika sätt förhåller sig till stigmat. / Several studies have noted that vulnerable EU citizens in Sweden often become victims of threats, harassment and violent crimes due to their vulnerable life situation and reduced access to protection. This study aims to examine how vulnerable EU citizens experience and manage risks of violence, threats and abusive treatment. The data consists of qualitative semi- structured interviews with seven vulnerable EU citizens in Umeå municipality. In this study, two theories have been used to analyze the results which are stigma as well as active and passive coping strategies. These have been used to provide a deeper analysis of how coping strategies are associated with experiences of stigmatization. The results show that vulnerable EU citizens feel that they, as a result of their origin from Romania, are associated with negative characteristics and are at risk of discrimination and abusive treatment. It appears that the group must relate in various ways to their stigma, which limits their range of options and the strategies available to them, to deal with experience and fear of being subject to abusive treatment. The results show that people who manage to free themselves from the group get access to more active strategies. A conclusion from the study is that the understanding of strategies used by vulnerable EU citizens should include the dimension of stigmatization and be referred to as adaptive strategies, that is, where one acts in a context of subordination and in different ways must relate to the stigma.

Studiens syfte var att undersöka hur skolkuratorer uppfattar sitt och sina skolors arbete med ungdomskriminalitet i särskilt utsatta områden. För att besvara frågeställningarna så genomfördes tre semistrukturerade intervjuer med fyra kuratorer från tre skolor. För analysen av empirin valdes domänteori, handlingsutrymme, identitet och socialt utanförskap som teoretisk utgångspunkt. Analysen gjordes utifrån forskningsansatsen fenomenografi för att synliggöra deras uppfattningar och upplevelser, där arbetssätten var i fokus. Skolkuratorerna uppfattade brottslighet som en utmaning och att området försvårade arbetet då vissa elever inte känner sig som en del av samhället och riskerar att rekryteras av kriminella nätverk. De främsta arbetssätten för kuratorerna var relationsskapande, psykosocialt arbete, tillgänglighet och sociala kartläggningar. Kuratorerna menade att skolornas främsta strategier är samverkan med andra myndigheter, uppmärksamhet på skolfrånvaro och våldsförebyggande program. Tillgångar kuratorerna upplevde var vuxentäthet, kompetens och starka ledningar men de önskade mer tid och resurser. / This study’s purpose was to examine how school counselors perceive their own and their school’s work with criminality in excluded areas. To answer the study’s questions, three semi-structured interviews were conducted with counselors from three different schools. Domain theory, freedom of action, identity and social exclusion were the theoretical foundation for the analysis which was done with the research methodology phenomenography to highlight the counselor’s perceptions, with focus on their strategies. The counselors perceived criminality as a challenge and that the area made it difficult because of pupil’s risk of recruitment by criminal networks and their sense of not belonging. The counselors focused on relationship building, psychosocial work, availability and social mapping. They expressed that their school’s primary strategies were cooperation with other authorities, attentiveness on school absence and violence prevention. Assets the schools had were grownup density, competence and strong management but they wished for more time and resources.

Uppsatsens syfte var att undersöka unga kvinnors syn på faktorer till välbefinnande och jämföra synen med självskattad KASAM. Åtta unga kvinnor från ett särskilt utsatt område deltog i kvalitativa intervjuer och svarade på ett KASAM-13 frågeformulär. Empirin från dessa analyserades utifrån teorierna salutogenes och systemteori. Resultatet visade på att de unga kvinnorna hade en medvetenhet om vilka faktorer i det särskilt utsatta området som var viktiga för deras välmående. De viktigaste identifierade faktorerna till välbefinnande var relationer, känslan av gemenskap, naturen och vikten av det egna ansvaret. Resultatet från KASAM-13 frågeformuläret var spritt, då tre intervjupersoner låg under det svenska medelvärdet, två intervjupersoner låg nära det svenska medelvärdet och tre intervjupersoner låg över det svenska medelvärdet. Studien visade inte på några entydiga resultat om hur synen på faktorer till välbefinnande och självskattad KASAM påverkar varandra. / The purpose of this study was to explore young women’s perception of factors of wellbeing and compare this perception to their SOC. Eight young women from a socioeconomically vulnerable area participated in interviews and answered a SOC-13 questionnaire. The empirical material was analysed with the Salutogenesis theory and the Systems theory. The results showed that the young women were aware of which factors in the socioeconomically vulnerable area were important for their wellbeing, which were: relationships, sense of companionship, nature and their own responsibility. The results from the SOC-13 questionnaire were mixed, three of the participants were below the Swedish average, two participants were near the Swedish average and three participants were above Swedish average. The study does not show any clear results on how the perception of factors of wellbeing and SOC-13 affects each other.

Denna studie syftar till att studera om teorin kollektiv förmåga går att applicera i en svensk kontext. Mer specifikt genom att undersöka om områden som skiljer sig gällande socioekonomisk status, andelen utflyttningar och nivån av etnisk heterogenitet också skiljer sig gällande nivån av kollektiv förmåga. Vidare syftar studien till att studera sambandet mellan kollektiv förmåga och våldsbrott. Med detta som bakgrund krävs två områden som skiljer sig gällande samtliga aspekter som presenterats ovan. Vid genomgång av statistik ansågs Brommas och Skärholmens stadsdelsområden som lämpliga att inkludera i studien. Studiens primärdata samlas in med hjälp av enkäter, i syfte att mäta kollektiv förmåga i respektive område. Enkäterna analyseras med hjälp av korstabeller och regressionsanalyser. Resultaten visar att nivån av kollektiv förmåga skiljer sig mellan de två områdena. Vidare påvisas ett samband mellan kollektiv förmåga och våldsbrott. Detta samband kvarstår när en rad individbaserade variabler inkluderas i modellerna för att testa det ursprungliga sambandet. Slutsatsen är att teorins grundläggande antagande gällande strukturella faktorers inverkan på kollektiv förmåga kan påvisas i en svensk kontext. Vidare finns det också ett samband mellan högre kollektiv förmåga och lägre nivåer av våldsbrott.