Syftet med denna studie var att ta reda på förskolechefers uppfattningar och erfarenheter om barn som stängs av i förskola pga. obetald barnomsorgsavgift. Kvalitativa intervjuer har genomförts med åtta förskolechefer och resultatet har analyserats med IPA, där tre huvudteman har tolkats fram. Dubbla känslor gentemot avstängning beskriver hur informanterna uttrycker sig för och emot bestämmelsen avstängning av barn. Olika roller och åtaganden handlar om hur förskolecheferna uppfattar sin egen roll och vilka olika befogenheter de tillskriver sig. Stigmatisering som följd handlar om att informanterna upplever att avstängning kan ge stigmatiserande effekter för de barn och familjer som drabbas, då de redan lever i socioekonomiska svårigheter. Studiens slutsatser är att informanternas uppfattningar om sin roll som chef och sina befogenheter påverkar hur de agerar vid en avstängning. En annan slutsats är att barnperspektivet i myndighetsutövandet är bristande. Avslutningsvis ges rekommendationer och förslag på metoder, som barnkonsekvensanalys samt individuell prövning om barnets eget behov till förskolan. Detta för att närma ett barnperspektiv i beslut och värna om barnets bästa.

The aim of this study is to explore what motivates youth from so called “exposed” areas to commit to voluntary work, and how the youth view their own role and the role of the organisation in a context of social mobilization. In order to answer the research questions of this study, the commitment of youth in a non-profit organization has been studied using several different methods of data collection. In order to measure the function of motivation amongst the youth, the survey Volunteer Functions Index (VFI) has been used. VFI is a tool used to measure motivation based on what functions an activity performs in the life of the individual. In order to achieve a greater understanding and be able to explore aspects that the VFI does not cover, four semi-structured interviews were conducted with current and former members of the organization. In order to better understand the context of the organization and to be able to ask more questions during the interviews, a participant observation was done within the work of the organization. The study shows that the youth that participate in the study perceive their commitment in the organization as an important part of their identity and that the identity is an important aspect of what possible actions are perceived to be available and attractive. It also seems as if the commitment to the organization is tied to the opportunity to change the social conditions for one self and others. The study also shows that the organization has been more successful in achieving social mobilization amongst girls than amongst boys, and that some of the participants attribute this to the gender roles that permeate the area / Denna studie syftar till att undersöka vad som motiverar ungdomar från så kallade utsatta områden till att engagera sig ideellt samt hur ungdomarna uppfattar sin egen och organisationens roll i en kontext av social mobilisering. För att kunna besvara studiens frågeställning har ungdomars engagemang i en ideell verksamhet studerats med hjälp av flera olika datainsamlingsmetoder. För att mäta ungdomarnas motivationsgrunder har enkäten Volunteer Functions Index (VFI) använts, ett verktyg som mäter motivation utifrån vilka funktioner aktiviteten har i individens liv. För att skapa en djupare förståelse och kunna fånga upp aspekter som inte täcks in av VFI har fyra semi-strukturerade intervjuer genomförts med nuvarande och före detta deltagare i organisationen. För att skapa förståelse kring kontexten och skapa förutsättningar för att ställa fler frågor under intervjuerna föregicks dessa av en deltagande observation inom organisationens verksamhet. Materialet visar på att ungdomarna som deltar i studien uppfattar engagemanget i organisationen som en viktig del av sin identitet och att identiteten är viktig för vilka handlingsalternativ som man uppfattar som möjliga och attraktiva. Det tycks dessutom som att engagemanget i organisationen är kopplat till möjligheten att förändra de sociala förutsättningarna för sig själva och andra. Studien visar också att organisationen varit mer framgångsrik med social mobilisering bland tjejer än bland killar och att vissa av deltagarna kopplar detta till de könsroller som genomsyrar området.

Information about what it is that prevents young men from vulnerable areas from getting into a criminal way of life shines with their absence. This becomes a problem as these individuals’ risk being stigmatized and stamped. The main purpose of this essay is to find out why young adult men from the Järva area do not end up in a criminal way of life. By highlighting causes that exist, we have also chosen a sub-purpose, as we want to find out what the place Järva has meant to the young and adult men's lifes and upbringing. To achieve the study's purpose and answer to the questions, we have used a qualitative study where we interviewed five young adult men aged 22-26 and a youth leader with 10 years of experience working with youth in Järva. In the result, the young-adult men highlight how factors such as family, area, friends and long-term sustainability have had an impact on not committing criminal acts. This study aims to prove the opposite, when it comes to the negative stigma that occurs with coming from Järva. The study reveals a clear answer as to why young adults from Järva were prevented from getting into a criminal lifestyle and how the place Järva influenced their choices in life. / Information kring vad det är som gör att unga män från utsatta områden inte hamnar in i en kriminell livsstil lyser med sin frånvaro. Detta blir ett problem då dessa individer riskerar att stigmatiseras och stämplas. Huvudsyftet med denna uppsats är ta reda på vad som gör att ungavuxna män från Järvaområdet inte hamnar i en kriminell livsstil. Genom att lyfta fram orsaker som existerar har vi även valt ett delsyfte, då vi vill ta reda på vad platsen Järva har haft för betydelse för de unga-vuxna männens liv och uppväxt. För att uppnå studiens syfte och svar på frågeställningarna har vi använt oss av en kvalitativ studie där vi intervjuade fem unga-vuxna män i åldrarna mellan 22–26 år och en ungdomsledare med 10 års erfarenhet av arbete med ungdomar i Järva. I resultatet belyser de unga-vuxna männen hur faktorer som familj, område, vänner och långsiktig hållbarhet har haft en påverkan till att inte utföra kriminella handlingar. Den negativa stigmatiseringen som uppstår med att komma från Järva, hoppas vi med denna studie bevisa motsatsen. I studien framkommer det tydliga svar om vad som gör att unga-vuxna män från Järva hindrats hamna i en kriminell livsstil samt hur platsen Järva påverkat deras val i livet.

For many years, camera surveillance has been used for crime prevention purposes in public places, but also in vulnerable areas. However, the use of camera surveillance has in many cases been complicated in connection with, among other things; privacy, exercise of power and segregation. This is a study on camera surveillance in vulnerable areas with a demarcation point to the city of Uppsala and Västerås. The purpose of this study is to see how the inhabitants of the vulnerable areas, actually experience camera surveillance in vulnerable areas. The study also aims to see what intentions are behind camera surveillance in the vulnerable areas of Uppsala and Västerås. The choice of method is based on a qualitative study in the form of semi-structured interviews with a total of ten respondents, eight of whom are residents from vulnerable areas in Uppsala and Västerås and two of the respondents are municipal employees from Uppsala and Västerås municipality. The two respondents with municipal employment have different years of experience in surveillance, security and crime prevention. The data analysis has been in the form of both an inductive and deductive analysis where different themes have been used to clarify the results. The selection of the different themes has been based on both the theoretical framework and the collected data. It turned out that for the research question; “How is camera surveillance in vulnerable areas perceived by residents from vulnerable areas in Uppsala and Västerås?” there were varied responses in certain occasions, for different categories. Some of the respondents saw the good of camera surveillance, while others saw it as an offensive and sometimes unnecessary measure. For the supplementary side-to-side question; “What are the intentions behind camera surveillance in vulnerable areas in Uppsala and Västerås?" the two municipal respondents had similar answers; camera surveillance aimed to reduce crime, especially drug sales, which both respondents mentioned. / Kameraövervakning har i många år använts i brottsförebyggande syfte på allmänna platser, men även i utsatta områden. Dock har användningen av kameraövervakningen i många fall varit komplicerad i samband med bland annat den personliga integriteten, maktutövning och segregation. Därmed handlar föreliggande studie om kameraövervakningen i utsatta områden med avgränsning till Uppsala och Västerås stad. Syftet med föreliggande studie är att se hur invånarna i de utsatta områdena, faktiskt upplever kameraövervakningen i utsatta områden. Studien syftar även till att se vilka intentioner som ligger bakom kameraövervakningen i de utsatta områdena i Uppsala och Västerås. Valet av metod grundar sig på en kvalitativ studie i form av semistrukturerade intervjuer med totalt tio respondenter, varav åtta är invånare från utsatta områden i Uppsala och Västerås och två av respondenterna är kommunanställda från Uppsala- och Västerås kommun. De två respondenterna med kommunanställning har olika års erfarenhet kring just övervakning, säkerhet och det brottsförebyggande arbetet. Dataanalysen har varit i form av både en induktiv samt deduktiv analys där olika teman har använts för att tydliggöra resultatet. Urvalet för de olika teman har grundat sig på dels det teoretiska ramverket och dels det insamlade datamaterialet. Det visade sig att för forskningsfrågan; ”Hur upplevs kameraövervakningen i utsatta områden av invånare från Uppsala- och Västerås utsatta områden?”  varierade svaren i vissa tillfällen, för olika kategorier. Vissa av respondenterna såg det goda med kameraövervakningen, medan andra såg det som en kränkande och ibland onödig åtgärd. För den kompletterande bifrågan; ”Vad är intentionerna bakom kameraövervakningen i utsatta områden i Uppsala och Västerås?” gav de två kommunanställda respondenterna liknande svar; kameraövervakningen syftade till att minska på brottsligheten, framförallt narkotikaförsäljning, som båda respondenterna tog upp.

This thesis is a qualitative study based on semi-structured interviews that were conducted with six highly educated young second-generation immigrants from the deprived neighborhood of Bäckby in Västerås. By aiming to understand how the participants portray their substantive citizenship and its impact upon political participation as an essential pillar of Swedish democracy, the author focused upon how the participants described their perceived discrimination, sense of belonging, transnationalism, and political participation. The answers were transcribed using the intelligent verbatim method and coded deductively based on a wide range of relevant literature. Among many findings, the study showed that the participants were aware of the bright barrier framing their place of comfort as well as they were highly attached to Bäckby. However, the majority of the participants considered the homeland to be a country outside of Sweden. Peregrinus citizenship was the outcome of the author's interpretations of the participants' substantive citizenship, which also was a possible explanation of the low interest in politics that the participants illustrated through their answers. Among the study's conclusions was stated that the second-generation immigrants are not only a risk group because of social risk factors present within the deprived neighborhood, but also because of the similar factors present outside of it. / Det här examensarbete är en kvalitativ studie baserad på semistrukturerade intervjuer som genomfördes med sex högutbildade unga andra generationens invandrare från den eftersatta stadsdelen Bäckby i Västerås. Genom att försöka förstå hur deltagarna framställer sitt substantivmedborgarskap och dess inverkan på det politiska deltagandet som en viktig pelare i den svenska demokratin fokuserade författaren på hur deltagarna beskrev sin upplevda diskriminering, känsla av tillhörighet, transnationalism och politiskt deltagande. Svaren transkriberades med hjälp av den intelligenta Verbatim metoden och kodade deduktivt baserat på ett brett spektrum av relevant litteratur. Bland många fynd visade studien att deltagarna var medvetna om den ljusa barriären som inramade sin komfortplats och de var mycket fästa vid Bäckby. Majoriteten av deltagarna ansåg dock att hemlandet var ett land utanför Sverige. Peregrinus medborgarskap var resultatet av författarens tolkningar av deltagarnas substantivmedborgarskap, vilket också var en möjlig förklaring till det låga intresse för politik som deltagarna illustrerade genom sina svar. Bland studiens slutsatser uppgavs att andra generationens invandrare är inte bara en riskgrupp på grund av sociala riskfaktorer som finns inom det utsatta området, utan också på grund av liknande faktorer som finns utanför det.

Polisanställda, som arbetar med utsatta barn, är en grupp som dagligen utsätts för psykiskt påfrestande situationer som kan påverka deras hälsa. Denna studie syftar således till att undersöka hur barnutredare inom polisen uppfattar sitt välbefinnande. Det föreligger i dagsläget en kunskapslucka i Sverige inom detta studerade område, något som motiverar studiens genomförande. Den aktuella studien genomfördes med djupgående intervjuer där sju polisanställda, som utreder utsatta barn, deltog. En tematisk analys genomfördes på det insamlade materialet där kodord identifierades, som sedan bildade fyra övergripande teman; handledning och hjälp, privatliv, arbetsliv och samarbete. Resultatet visade att deltagarna i studien önskade bättre individuellt stöd. De upplevde även att deras arbete influerade deras privatliv genom olika aspekter, och att arbetsbelastningen medförde att de kände sig otillräckliga. Resultatet visade även att vissa delar i arbetsprocessen uppfattades som mer krävande på deras välbefinnande, men att deras samarbete med organisationen Barnahus underlättade arbetsbelastningen något. Denna studie kunde dra slutsatsen att den individuella handledningen var ett viktigt forum för deltagarna att kunna ventilera i, därför bör den återinföras så som den var förr. / Police employees, who work with abused children, are a group that regularly are exposed to mentally stressful situations that may affect their health. This paper aims to study how child investigators within the police perceive their well-being. Currently, there is a knowledge gap in Sweden within this studied area which motivates the present study. The current study was conducted with in-depth interviews in which seven child investigators participated. A thematic analysis was performed on the collected data and codewords were identified. Four overall themes were determined; guidance and help, private life, working life and cooperation. The results showed that the participants in the present study, wished they had better individual guidance. They also felt that their work influenced their private life, and that the workload meant that they felt inadequate at doing their jobs. The results also showed that certain parts of the work process were perceived as more demanding on their well-being, but that their cooperation with the organisation “Barnahus” eased the workload somewhat. This study could draw the conclusion that the individual guidance was an important platform for the participants to be able to ventilate, therefore it should be reinstated as it was before.

The purpose of this study is to investigate how five individuals ended up in a criminal lifestyle and what other factors may have had an impact on the path to a criminal lifestyle. The study is based on qualitative interviews in combination with a thematic analysis method, to find patterns around the respondents statements. As men are generally overrepresented in terms of criminal groups in crime statistics, we have chosen to limit the study to only examining men who have had a previous criminal lifestyle. The study’s theoretical framework and earlier research show that the environment and social interactions have an effect on however a person develops a criminal lifestyle. Earlier research opined that social ties to society, family, friends and school have a major impact on whether a human becomes a criminal or not. The study’s results show four prominent themes that the respondents have described in their life stories; identity, relationships, sense of community and living environment and financial vulnerability. The study concludes that all themes affect and interact with each other, which affects whether an individual develops a criminal lifestyle. The study shows that an individual ends up in a criminal lifestyle due to external factors and thus does not make an active choice to become a criminal. As this study is based on a very small sample group, further research with a larger sample group is relevant in order to better understand the reasons why an individual ends up in a criminal lifestyle.

Denna studie handlar om hur svenska media belyser kriminaliteten i fyra av Sveriges mest omtalade utsatta områden. Med hjälp av tre svenska nyhetstidningar, Dagens Nyheter, Aftonbladet och Expressen är syftet med denna studie att undersöka hur dessa belyser problematiken med kriminalitet i fyra geografiskt sett utplacerade områden i Sverige; Vivalla, Tensta, Gottsunda och Rosengård. Studien syftar även till att undersöka om det går att se att nyhetsrapporteringen kring dessa områden kan påverka samhällets syn på dem. En kvalitativ metodansats, i form av innehållsanalys valdes för att få en djupare inblick i, för studien relevanta nyhetsartiklar. Resultatet från utvalda nyhetsartiklar har analyserats med tidigare forskning och de teorier som studien innefattar, vilket är Beckers stämplingsteori, Wacquants teori om territoriell stigmatisering och McCombs och Shaws dagordningsteori. Resultatet visar på att det framförallt rapporteras om vapenbrott/skjutningar, våldsbrott och explosioner/sprängningar i de fyra utsatta områdena. Nyhetsartiklarna handlar om allt från när brottet begås till när dom faller. Vi har kunnat se att det rapporteras om en social utsatthet och hur gängkriminaliteten har en negativ påverkan i dessa fyra områden. Det framkommer även att det att det främst är polisen som nämns i nyhetsrapporteringen som utomstående aktör, men även socialtjänst, räddningstjänst och politiker nämns i en mindre omfattning. / This study is about how the Swedish media highlights crime in four of Sweden's most mentioned vulnerable areas. With the help of three Swedish newspapers, Dagens Nyheter, Aftonbladet and Expressen, the purpose of this study is to investigate how these illustrate the problem of crime in the problem of crime in four geographically located areas in Sweden; Vivalla, Tensta, Gottsunda and Rosengård. The study also aims to investigate whether it is possible to see that news reporting around these areas can affect society's view of them. A qualitative method, in the form of content analysis, was chosen to get a deeper insight into news articles relevant to the study. The results from selected news articles have been analyzed with previous research and the theories that the study includes, Becker's labelling theory, Wacquant's theory of territorial stigma and McCombs and Shaw's agenda setting theory. The results show that there are mainly reports of gun violence/shootings, crime of violence and explosions in the four vulnerable areas. The news articles are about everything from when the crime is committed to the conviction. We have been able to see that there are reports of social vulnerability and how gang crime has a negative impact in these four areas. It also appears that it’s mainly the police that are mentioned in the news reporting as external actors, but also social services, rescue services and politicians are mentioned to a lesser extent.

Barn som utsätts för brott finner svårigheter med att berätta om vad deblivit utsatta för. På grund av detta är det av vikt att förhörsledaretillämpar förhörsmetoder som enligt tidigare forskning leder till att barnvågar berätta om vad de blivit utsatta för. Syftet med denna studie varatt undersöka vilka förhörsmetoder som används vid förhör med utsattabarn samt vilka metoder som genererar mest svar i form av svarsord.Studien har utgjorts av mixed methods där förundersökningsprotokolloch intervjuer med barnförhörsledare har analyserats. Analysen fann attöppna frågor och expanderande parafrasering genererar mest svarsord,medan öppna frågor och ledande frågor var de metoderna somtillämpades oftast. Förhörsledarna uttrycker i intervjuer att ledandefrågor är förödande och att de inte används i barnförhör, medan deeftersträvar att använda öppna frågor då dessa genererar längst svar frånbarnen. Resultaten diskuteras och likheter och skillnader tas upp. / Abused children have difficulties disclosing the crimes they have beenexposed to. With this in regards, it is important that interrogators useinterrogation methods that, according to previous research, leads tochildren telling about the abuse. The aim of this study was to explorewhich interrogation methods are used in interrogations with abusedchildren and which methods generate the most answers in the form ofamount of words. The study consisted of mixed methods wherepreliminary investigation reports and interviews with childinterrogation leaders were analyzed. The analysis found that openendedquestions and expanding paraphrasing generated the mostanswers in amount of words, while open-ended questions and leadingquestions were the methods that were most commonly used. Theinterrogators expressed in interviews that leading questions wereconsidered to be devastating and that they were not used ininterrogations with children, meanwhile they strived to use open-endedquestions since these types of questions generate the most answers fromthe children. The findings are discussed and similarities and differencesare addressed.

Översiktsplaner är komplexa, innehållsrika dokument och indikationer visar på att de blir än mer innehållsrika och komplexa – översiktsplanerna ska samordnas med fler mål och intressen, vilket gör att styrdokumenten vänder sig till än fler målgrupper och mottagare. När översiktsplaner, som genererar många olika budskap – budskap som indirekt tilltalar många olika mottagare, blir frågan hur översiktsplanerna samtidigt ska vara vägledande för det praktiska arbetet med kommunernas fysiska utveckling. Uppsatsens forskningsdesign består av en fallstudie där sex kommunala översiktsplaner analyseras. De sex kommunala översiktsplaner som undersöks är Arvidsjaurs kommuns, Borås stads, Höganäs kommuns, Sundbybergs stads, Umeå kommuns samt Älvkarleby kommuns översiktsplaner. Översiktsplanerna analyseras med hjälp av Laclau och Mouffes diskursteori. Studiens resultat visar på att kommunerna koncentrerar sina innehållsmässiga prioriteringar kring diskurserna hållbarhet och livsmiljö. Kommunerna framställer planeringen på ett sätt där denna antar formen som normbildande – planeringen ska bana väg för kommunernas praxis, genom att i vissa avseenden vara vägledande och flexibel och i vissa vara styrande och formalistisk. Den dominerande diskursen som framkommer i kommunernas översiktsplaner är den om god livsmiljö. Denna diskurs genomsyras av attraktivitets- och tillväxtsaspekter. De mottagare som framträder i översiktsplanerna är invånare, näringsliv, besökare, tjänstemän, politiker och planerare. En del av invånarna (”de kreativa”), näringslivet och besökarna, får större uppmärksamhet och framställs som eftersträvansvärda, de ska ”lyfta” kommunerna, göra dem attraktiva och skapa tillväxt. Kommunerna ska, genom de attraktiva livsmiljöerna, verka för att dessa ska vilja etablera sig. En annan framträdande invånargrupp, som får mindre uppmärksamhet i översiktsplanerna är ”de socioekonomiskt utsatta”, dessa ska i större utsträckning anpassas till kommunernas tillväxtnarrativ. Kommunerna framställer specifikt näringslivet som en viktig part i planeringsprocessen – de ses som möjliggörare för kommunernas förordade planering. Diskursen om god livsmiljö byggs upp främst genom flytande signifikanter (begrepp utan given betydelse). Utifrån analysen kan konstateras att kommunerna genom att bygga upp denna diskurs på ett allmängiltigt plan troligen upprätthåller en situation där konflikter inte kan uppstå – genom att konsensus kan uppnås på ett generellt plan. Platsmarknadsföring kan antas komma att spela en större roll för översiktsplaneringen när fler kommuner behöver anstränga sig för att locka individer och företag. Kommunerna behöver, för att uppnå tillväxt, fortsätta arbeta för att tillfredsställa de ”eftersträvansvärda” mottagarna – troligen genom mer samverkan med dessa mottagare, eller genom att dessa ges ännu större utrymme som möjliggörare i planeringen. Utifrån analysen kan konstateras att fler mottagare kan komma att bli aktuella för översiktsplaneringen, när näringslivet, som inte är en avgränsad mottagargrupp, får ännu mer uppmärksamhet hos kommunerna. Planerarnas roll blir att verka som en underlättande part i processen – de behöver se till att konsensus uppnås samt att beslutstagandet fortgår effektivt. Översiktsplaneringen plöjer slutligen stigarna med hjälp av en överordnad ”metadiskurs” genomsyrad av ett tillväxtfokus, där mjukare värden inte får samma utrymme, inte heller de mottagare som berörs av dessa mjuka värden. De vaga och diffusa framställningarna kommunerna gör, tillsammans med obalansen i beaktningen till mottagarkretsen bidrar följaktligen till att översiktsplanens vägledande karaktär blir diffusare, i förmån att upprätthålla ett konfliktlöst forum där konsensus kan uppnås, kring områden där praktisk handling inte tydliggörs.