No description available.

No description available.

Purpose: This study is based on one of 60 residential areas in Sweden which is evaluated to have low socio-economic status and where criminals have an impact on the society. Råslätt in Jönköping is referred as an exposed area and this studys aim is to identify, analyze and assist Vätterhem with guidance concerning crime prevention and providing safe design in urban space. The aim of this study is to comprehend how urban spaces can be designed to prevent crime in exposed areas in general and Råslätt in particular. In this way, this study will contribute with knowledge to make Råslätt a secure and safe area. Method: This study’s methods is both qualitative and quantitative. First, a literature research was conducted on where CPTED has been implemented as a tool in crime. A document analysis has been carried out using statistics from the police department regarding reported crimes in Råslätt. Interviews were conducted on people with good knowledge of Råslätt, in order to supplement and compare the document analysis. The questions asked were regarding perceived crime and insecurity. To map Råslätt, an area analysis was then implemented based on the tool Crime Prevention Through Environmental Design (CPTED). Findings: This study shows that parking lots on the outskirts of Råslätt, Havsörnsgatan and Stadsgården with its surrounding areas are common places for crimes within three crime categories: Public acts of violence that risk damaging third parties are found where you can find problems with natural surveillance. Open drug dealing is found where there is a problem with natural surveillance and natural access control. Outward dissatisfaction against society is found in places where there is a problem with natural surveillance and territorial reinforcement. Implications: This study shows that there is a connection between the tool CPTED and the crimes that are reported in Råslätt as well as the perceived feeling of where crimes are committed is in consistent with the reality of where crimes are reported. The conclusion shows that there is some improvement to make when it comes to the built environment and reduce the occurrence of criminal acts. Examples of such measures are better lightning, concealed walking paths and restrict the car traffic in the area. Limitations: This study only includes the residential area Råslätt with its surrounding parking lots and garages. This means that forest areas, outdoor areas and roads that connect Råslätt with nearby residential areas are excluded. This study also focuses on the indirect oppressions in the assignment of exposed areas. The aspect in CPTED regarding the natural access control and segregation from surrounding areas will not be evaluated in this study. / Syfte: Studien har sin grund i ett av de 60 områden i Sverige som bedöms ha låg socialekonomisk status och där kriminella har en påverkan på samhället. Råslätt i Jönköping benämns som ett utsatt område och studien syftar till att identifiera, analysera och bistå Vätterhem med vägledning rörande brottsförebyggande och trygghetssäkrande utformning i urban miljö. Målet med studien är att komma till insikt om hur offentliga platser kan utformas för att preventivt och aktivt förhindra brott i utsatta områden i allmänhet och Råslätt i synnerhet. På så sätt bidra med information för att göra Råslätt till ett säkrare och tryggare område. Metod: Studien innehåller både kvalitativa och kvantitativa metoder. Först genomfördes litteraturstudier om CPTED som verktyg i brottsbekämpning. En dokumentanalys genomfördes sedan av statistisk från polismyndigheten angående anmälda brott som återfinns i området. För att komplettera och jämföra dokumentanalysen gjordes intervjuer på personer med god kännedom över Råslätt. De frågor som ställdes handlade om upplevd brottslighet och otrygghet. För att kartlägga Råslätt genomfördes sedan en områdesanalys utifrån verktyget Crime Prevention Through Environmental Design (CPTED). Resultat: Studien visar på att parkeringsplatserna i Råslätts utkanter, Havsörnsgatan och Stadsgården med omnejd är vanligt förekommande platser för anmälda brott inom de tre brottskategorierna: Offentliga våldshandlingar som riskerar att skada tredje man återfinns i högst grad där problem med den naturliga övervakningen återfinns. Öppen narkotikahandel återfinns där det är problem med den naturliga övervakningen och den naturliga åtkomstkontrollen. Brottshandlingar i form av utåtagerande missnöje mot samhället återfinns på platser där det är problem med den naturliga övervakningen och den territoriella förstärkningen. Konsekvenser: Studien visar att det finns en koppling mellan verktyget CPTED och de brottshandlingar som anmälts i Råslätt. Även att den upplevda känslan om var brott begås, till viss del stämmer överens med verklighetsbilden över var brotten anmäls Slutsatsen visar även att det finns en del förbättringsåtgärder att vidta när det kommer till den bebyggda miljön för att reducera uppkomsten av brottshandingar. Exempel på sådana åtgärder är bättre belysning, mindre avskärmningar vid gångstråk och att begränsa biltrafiken in i området. Begränsningar: Studien innefattas bara av bostadsområdet Råslätt med dess omkringliggande parkeringar/garage. Det innebär att skogsområden, friluftsområden samt vägar som förbinder Råslätt med närliggande bostadsområden exkluderas. Studien har också fokus på de indirekta påtryckningarna i bedömningen av utsatta områden. Aspekten i CPTED rörande den naturliga åtkomstkontrollen och hur segregerat området är från kring liggande områden kommer inte att beaktas i studien.

In recent years media have reported increasing gun violence in what media call “vulnerable areas” (in Swedish “utsatta områden”). This study aimed to analyse the present discourse regarding “vulnerable areas”, with the purpose of highlighting how media produce information about these areas. In this study, the portrait of “vulnerable areas” through news articles from the Swedish newspapers Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet from the last year were analysed. The primary research question was the selection of spokesperson which thereby forms the discourse. Based on discourse theory, social constructivism and the power of language have been used as theoretical tools for analysis. The results indicate that media predominantly portrays “vulnerable areas” with a negative language use. People with authority are often allowed to express themselves and shape the discourse. The three most frequently themes in the articles were: criminality, insecurity, and distrust in authorities. In our concluding remarks we discuss how underlying structural reasons that leads to social consequences in “vulnerable areas” seldom are mentioned and can be better reported by media. Furthermore, we discuss the need of future research. / I takt med det senaste årets intensiva medierapportering om det ökade skjutvapenvåldet har ”utsatta områden” kommit att bli alltmer omskrivna. Denna studie har undersökt den nuvarande diskursen av ”utsatta områden” i syfte att synliggöra hur media konstruerar och framställer dessa områden. Studien hade för avsikt att analysera hur ”utsatta områden” porträtteras i tjugo nyhetsartiklar och reportage från Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet det senaste året. En av studiens mest centrala frågor var vilka som får komma till tals och på så sätt forma diskursen. Med utgångspunkt i diskursteori har socialkonstruktivismen och språkets makt utgjort de teoretiska analysverktygen. Resultatet visar att media övervägande porträtterar ”utsatta områden” i samband med ett negativt språkbruk. Det föreligger till viss del en maktasymmetri där personer med auktoritet ofta får uttala sig samt forma diskursen. De tre mest återkommande temana i artiklarna var; kriminalitet, otrygghet och misstro till myndigheter. Avslutningsvis förs en diskussion om huruvida strukturella orsaker som får sociala konsekvenser i ”utsatta områden” sällan lyfts i media samt förslag på framtida forskning.

Coronapandemin tog världen med storm och med den blev vaccination mot viruset ett faktum. I Göteborg påvisades skillnader i statistik på vilka som vaccinerade sig, där en utmärkande grupp som hade lägre vaccinationsgrad än övriga var boende i särskilt utsatta områden som präglas av en socioekonomisk utsatthet. Det är även konstaterat att socioekonomiskt utsatta grupper lider större risk att bli smittade och även dö av covid-19 än övriga samhällsgrupper. Därför gjordes denna kvalitativa studie med fokus på att se vad Västra Götalandsregionen tillsammans med Göteborgs stad har implementerat för åtgärder för att öka vaccineringsgraden i dessa områden. Syftet med denna kvalitativa studie blev därmed att identifiera vilka insatser som har gjorts, men även att ta reda på varför insatserna ansågs vara nödvändiga. Vidare är syftet även att ta reda på tjänstepersonernas reflektioner kring arbetet. Det teoretiska perspektivet har varit att se hur region och kommun har arbetat för att stärka tilliten utifrån teorin om socialt kapital och effektiva institutioner. För att ta reda på detta har fyra intervjuer skett med företrädare för regionen och kommunen för att få olika synfallsvinklar. Resultatet visade att insatser som införts för att öka vaccinationsgraden har varit med fokus på information och kommunikation med målgruppen där personer med kultur- och språkkompetenser har varit på plats i dessa områden för att informera och skapa tillit. Både region och kommun har skapat arbetsgrupper som arbetar med dessa frågor för att hjälpas åt i ett samverkansprojekt. Regionen anlitade även mobila vaccinatörer som skulle finnas på plats i dessa områden. Respondenternas reflektioner av arbetet var att de varit nöjda med sina insatser men de har även stött på vissa hinder som till exempel tidsbrist och att de mobila vaccinatörerna upphörde att vaccinera under en viss tid. / The corona pandemic took the world by storm and with it, vaccination against the virus became a fact. In Gothenburg, differences were shown in statistics on who was vaccinated, where a distinct group that had a lower vaccination rate than the others were living in particularly vulnerable areas that are characterized by a socio-economic vulnerability. It has also been established that socio-economically vulnerable groups suffer a greater risk of becoming infected and also dying from covid-19 than other social groups. Therefore, this qualitative study was done with a focus on seeing what the Västra Götaland region is together with the City of Gothenburg has implemented measures to increase the vaccination rate in these areas. The purpose of this qualitative study was thus to identify which efforts have been made, but also to find out why the efforts were considered necessary. Furthermore, the purpose is also to find out the employees' reflections on the work. The theoretical perspective has been to see how the region and municipality have worked to strengthen trust from outside the theory of social capital and effective institutions. To find out, four interviews were conducted with representatives of the region and the municipality to get different points of view. The results showed that efforts introduced to increase the vaccination rate have focused on information and communication with the target group, where people with cultural and language skills have been in place in these areas to inform and create trust. Both the region and the municipality have created working groups that work with these issues to help in a collaborative project. The region also hired mobile vaccinators who would be on site in these areas. The respondents' reflections on the work were that they were satisfied with their efforts, but they have also encountered certain obstacles such as lack of time and that the mobile vaccinators stopped vaccinating for a certain period of time.

Bakgrund: Unga som växer upp i utsatta områden löper ökad risk att drabbas av ohälsa och hamna i ett livslångt utanförskap. I den allmänna samhällsdebatten råder starkt fokus på utmaningar i berörda områden med tyngdpunkt på unga män, men det talas sällan om vad målgruppen upplever som stödjande. Syfte: Syftet med studien var att undersöka unga mäns upplevelser av hälsofrämjande faktorer under uppväxten på Gamlegården, som är ett så kallat utsatt område i utkanten av Kristianstad. Metod: Metoden i studien var kvalitativ och datainsamlingen genomfördes våren 2023 genom intervjuer med nio män i åldrarna 22-30 år. Intervjuerna analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat:Analysen resulterade i fyra teman och tio kategorier som framhöll Gamlegården som en egen värld där gemenskap och inkludering bidrog till positiva känslor. Föräldrars engagemang spelade en avgörande roll liksom stödjande miljöer där vuxna intresserade sig för barnen och deras liv. Det framkom dessutom att en stödjande och drivande faktor var, och fortfarande är, önskan om att vara en förebild för yngre i området. Slutsats: Upplevelsen av att känna sig ”hemma” på Gamlegården framträder som hälsofrämjande och betonar värdet av en utemiljö som stimulerar lek och upptäckande tillsammans med jämnåriga. Vuxnas gränssättning framstår som centralt vilket synliggör yttre ramar som en förutsättning för upptäckande som bidrar till en gynnsam utveckling. Ytterligare en slutsats är att unga motiveras att fatta gynnsamma beslut när de betraktar sig själva som förebilder för yngre. Upplevelsen av att vara en förebild är såldes någonting som verkar bidra till en positiv utveckling och därmed potentiellt bättre hälsa / <p>Betyg i Ladok 230530.</p>

The purpose of this study is to increase knowledge about how counselors at youth centers deal with emotional burdens like to working with sexually exposed young people. Previous studies have shown that working with trauma can lead to secondary traumatization. There is a particular risk of secondary traumatization if you encounter repeated trauma stories. Counselors at youth centers meet young sexually exposed people for treatment talks.Through semi-structured qualitative interviews with six counselors from six different youth centers the study has observed several coping strategies that the counselors use. These strategies can be categorized into two different themes; individual coping strategies and coping strategies that the organization offers. The individual strategies can be categorized into emotion focused coping strategies and problem focused strategies. The study showed that the councelors mostly used emotion focused strategies like acceptance, distancing, avoiding and social support. The study also showes that the councelors used problem focused strategies like self care, having meaningful leisure time, demand-reducing strategies and setting limits. The study also showes that counselors don´t know of any target documents or routines for managing emotional stress at work.

Bakgrund Våld mot kvinnor i nära relationer är ett stort globalt och nationellt samhällsproblem där kvinnor oftare utsätts för grövre våld än män. Våld i nära relationer kan bestå av psykiskt, sexuellt, fysiskt, ekonomiskt, digitalt och materiellt våld. Kvinnors fysiska och psykosociala hälsa påverkas negativt. Som sjuksköterska behöver man vara väl förberedd på hur man bemöter kvinnor som drabbats av våld och stödja till att främja hälsa i mötet med drabbade kvinnor. Syfte Syftet med litteraturöversikten var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att möta kvinnor som drabbats av våld i nära relationer. Metod Litteraturöversikten grundar sig på tio utvalda vetenskapliga originalartiklar av både kvalitativ och kvantitativ metod. Datainsamlingen genomfördes i Cinahl Complete, PubMed samt PsycInfo. Resultat Litteraturöversikten ledde fram till tre teman. Det första temat var Brister i organisation och kompetens med tillhörande underteman Tidsbrist, Kunskapsbrist samt Behov av utbildning gällande våld i nära relationer. Tema två speglar Att våga ställa frågan om våld med underteman Relationsskapande, Att fråga om våld som en rutinåtgärd och Underlättande faktorer. Tema tre berör Emotionella aspekter av att möta kvinnor utsatta för våld med underteman Svårigheten att hålla den professionella rollen och Att ställa den svåra frågan. Sammanfattning Resultatet i litteraturöversikten visar att sjuksköterskans kompetens i mötet med kvinnor som utsatts för våld var bristfällig. Det fanns en kunskapsbrist i omvårdnaden och otydliga rutiner på organisationsnivå. I vårdmötet var relationen och dialogen gällande frågan om våld central och därmed var tiden och platsen för samtalet viktig att ta hänsyn till. För att sjuksköterskan i sin profession skall kunna utföra adekvat omvårdnad så behövs det tydliga instruktioner och riktlinjer samt fortlöpande utbildning. Sjuksköterskor påverkas emotionellt i mötet med drabbade kvinnor och omvårdnaden har godare förutsättningar att bli bättre om de har en bredare kompetens gällande när/hur/var de ska ställa frågan om våld. / Background Violence against women in intimate relationships is a major global and national social problem, where women are more often exposed to more severe violence than men. Violence in close relationships can consist of pschological, sexual, physical, financial, digital and material violence. Women`s physical and psychosocial health is negatively affected. As a nurse, you need to be well prepared on how to deal with women affected by violence and support to promote health in the meeting with affected women. Aim The aim of the literature review was to describe how nurses' experiences of encounter women who have suffered violence in close relationships. Method The literature review is based on ten selected original scientific articles and the chosen articles are both qualitative and quantitative method. The data collection is carried out in Cinahl Complete, PubMed and PsycInfo. Results The literature review led to three themes. The first theme was Deficiencies in organization and competence with associated sub-themes Lack of time, Lack of knowledge and Need for training regarding violence in close relationships. The results indicate that further education about violence is needed, as well as guidelines to deal with ignorance and unclear routines. Theme two reflects Dare to ask the question about violence with the sub-themes Relationship building, Asking about violence asa routine measure and Facilitating factors. Theme three concerns Emotional aspects of meeting women exposed to violence with the sub-themes The difficulty of maintaining the professional role and Asking the difficult question. Summary The result in the literature review shows that nurse's competence in meeting with women who have been subjected to violence in close relationships was deficient. There was a lack of knowledge in nursing and unclear routines at organizational level. In the care meeting, the relationship and the dialogue regarding the issue of violence were central, and thus the time and place of the conversation were important to take into account. In order for the nurse in her profession to be able to perform adequate care, clear instructions and guidelines as well as ongoing training are needed. Nurses are emotionally affected in the meeting with affected women and nursing has better conditions to improve if they have a broader competence regarding when/how/where to ask questions about violence.

Syftet med studien var att skildra hur områdespoliser beskriver sitt kunskapsbaserade brottsförebyggande arbete i särskilt utsatta områden, riskområden samt utsatta områden. Detta har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer med områdespoliser stationerade i nämnda områden. En kvalitativ innehållsanalys har tillämpats för att studera datamaterialet. Vidare har materialet analyserats för att skildra om och hur områdespolisers arbetssätt kan kopplas till de kunskapsbaserade brottsförebyggande metoderna community-oriented policing samt problem- oriented policing. En varsam slutledning tyder på att delar av community-oriented policing som förhållningssätt kan kopplas till områdespolisers uppdrag. Utifrån resultatet kan problem- oriented policing som förhållningssätt till viss del utrönas. Däremot saknas essentiella delar från community-oriented policing och problem-oriented policing, följaktligen tyder det på att metoderna inte implementerats fullt ut. / The purpose of the study was to narrate how community police officer ́s describe their evidence-based crime prevention work in particularly-vulnerable-, risk-, and vulnerable areas. This has been accomplished from qualitative interviews with community police  officer ́s stationed in the mentioned areas. A qualitative content analysis has been applied to study the data material. Furthermore, the material has been analyzed to describe whether and how community police officer ́s work can be connected to evidence-based crime prevention methods, community-oriented policing and problem-oriented policing. A cautious conclusion indicates that some parts of community-oriented policing as an approach can be linked to community police officers’ assignments. Based on the results, problem-oriented policing as an approach can to some extent be established. However, essential parts from community-oriented policing and problem-oriented policing are missing, hence, it indicates that the methods are not fully implemented.

Studiens syfte är att undersöka högstadielärares beskrivningar av unga i utsatta områden och det förebyggande arbete som bedrivs på skolor i utsatta områden med unga i riskzon som tenderar att hamna i kriminella nätverk. Studien är en kvalitativ ansats med hermeneutik som vetenskapsteoretisk ingång och det insamlade empiriska materialet utgår från semistrukturerade intervjuer med ett målstyrt urval. Studiens analys har gjorts i förhållande till tre teorier om stigmatisering, sociala band och strainteorin. Intervjuerna genomfördes med åtta yrkesverksamma på olika skolor i utsatta områden runtom i Sverige. Resultatet visar att de unga i utsatta områden påverkas av olika faktorer som medför en exkludering och har därför sämre förutsättningar på grund av sin bakgrund. Vidare framkommer det att relationsskapande och samverkan med föräldrar och andra aktörer är en avgörande faktor för att det förebyggande arbetet ska fungera och hålla unga i utsatta områden som är i riskzon borta från det kriminella.