Syftet med studien var att undersöka hur arbetstagare inom bevakningsbranschen i en storstadsregion i Sverige definierade hot och våld i arbetslivet, hur utsattheten och omfattningen såg ut samt hur det yrkesrelaterade våldet förebyggs och hur det kan utvecklas. Semistrukturella intervjuer har använts som analyserades genom tematisering. Studiens teoretiska utgångspunkter har varit hermeneutisk tillsammans med krav- och kontrollmodellen samt normaliseringsprocess. Resultatet visade att utsatthet för hot och våld var ett förekommande inslag i arbetet, där hot var mest frekvent. Orsaker till hot och våld som beskrevs hade både strukturell och situationell karaktär. Föreslagna åtgärder innefattar dels ökat stöd från ledning men även mer specifika åtgärder som OC-spray och utbildning. Sammanfattningsvis visade studien att anmälningsbenägenheten var låg då hoten och våldet normaliseras genom normaliseringsprocesser där de anställda tenderade att socialiseras i en kultur med förväntningar om att tåla förekomsten av hot och våld. / The purpose of this study was to investigate how workers in the security industry in a metropolitan region in Sweden defined workplace violence and threats, how the vulnerability and extent looked like, how workplace violence is prevented and how it can be developed. Semistructural interviews have been used which have been analyzed through thematization. The study's theoretical ground has been hermeneutic together with the demand and control model and the normalizationprocess. The results showed that exposure to threats and violence was a common feature of the work, where threats were most frequent. Causes of threats and violence were both structural and situational. Proposed preventions include increased support from management but also more specific measures such as OC-spray and education. In summary, the study showed that the propensity to report was low as threats and violence are normalized through normalizationprocesses and employees tended to be socialized in a culture with expectations of tolerating threats and violence.

The public library is said to play an important role when it comes to reducing inequalities in society. According to the Library law, the public library is supposed to be accessible for everyone. The purpose of this thesis is to examine the public library’s relation to users and the public library’s accessibility for different categories of users. It is done through a qualitative text analysis of articles in the library journal Biblioteksbladet, applying an intersectional theorethical framework. The three most frequently occurring categories of users were selected for the analysis: users with norm breaking ethnicity, users in social deprivation and users with norm breaking sexual orientation/gender identity. According to the result of the thesis, problems can be found in parts of the relation between the public library and the selected groups of users. A lack of accessibility, regarding the public library’s activities, exists at some level in at least two of the three categories.

Brottslighet är när individer begår handlingar som inte är accepterade av samhället. När ett brott begås faller ansvaret på rättsväsendet och polisens verksamhet, men när gärningsmannen är ett barn faller hanteringen under socialtjänstens ansvar. Det fanns ett intresse av att undersöka vilka risker som kan leda till att barn begår brott, samt hur socialtjänsten och polisen arbetar i samverkan med varandra. Syftet med denna studie var tvåfaldigt, dels att undersöka socialarbetares och polisers uppfattningar om riskfaktorer för brottslighet bland barn, och dels hur yrkesverksamma samverkar för att förhindra utvecklingen av ett normbrytande beteende i form av brottslighet. Syftet undersöktes genom en kvalitativ metod där sju stycken yrkesverksamma inom polis och socialtjänst intervjuades. För att förstå resultatet applicerades teorin om det sociala rummet, fält och doxa. I resultatet framkom att de främsta riskfaktorerna för brottslighet bland barn uppfattas vara riskfaktorer i familjen, hemmiljön och skolan. Utifrån detta behöver socialtjänst och polis samverka tillsammans med varandra. Den främsta faktorn som försvårar samverkan mellan de två aktörerna verkar vara verksamheternas skilda uppdrag och sekretesslagstiftningar. Den skilda tillgången till information - där socialtjänsten har mer och polisen mindre - påverkar möjligheterna till effektiv samverkan. Polis och socialtjänst tvingas på grund av politisk styrning tillsätta insatser som fungerar kortsiktigt även om det långsiktiga perspektivet vore att föredra. / Crime is when individuals commit actions that’s not accepted by the community. When a crime is committed the responsibility falls to the judiciary and the police force, but when a culprit is a child they fall under the management of the child protective services. There was an interest in investigating the risks that may lead children to commit a criminal offence and also to investigate how collaboration between the social services and the police. The purpose of this study was twofolded, partly to investigate social workers and police officers understandings of riskfactors for crime among children, and partly how working professionals collaborate to prevent normbreaking behaviours in the form of crimes. The studys purpose was investigated through a qualitative method were seven representatives from the social services and the police authorities were interviewed. To understand the results, the theory of “the social space” and the concepts of fields and doxa were applied. The results show that the prime risks for commiting crime among children are perceived to be riskfactors among the family and home environment. The prime factors that complicate collaboration between the two organisations seem to be the organisations different assignments and secrecy legislation. The different access to information - where the social services have more and the police authorities less - affects the possibilities to effective collaboration. The results show that social workers and police officers are forced to appoint short term-working interventions, due to political governance decisions. Even if a long term perspective would be to prefer.

Utifrån tidigare forskning som studerat korrelationen mellan neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och sexualbrott är denna studies syfte att undersöka hur yrkesverksamma, samtalsbehandlande socionomer arbetar med de risker som ungdomar och unga vuxna med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning kan löpa i relation till sexualbrott. Det empiriska materialet består av intervjuer med fyra yrkesverksamma socionomer som jobbar inom olika verksamheter med samtalsbehandlande arbetsuppgifter och möter ungdomar eller unga vuxna med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Intervjuerna utgår från en fiktiv vinjett med tillhörande frågor som möjliggör för socionomerna att samtala om sitt arbete utifrån ett verklighetstroget scenario.  Resultatet från studien visade på att respondenterna lade stor vikt vid sitt bemötande med klienter för att bygga relationer med de ungdomar och unga vuxna de möter i sitt arbete. Resultatet pekade på att det, till följd av en specialisering inom välfärden, krävs en samverkan mellan olika verksamheter och att detta lyfts fram som en framgångsfaktor bland socionomerna. När samverkan brister riskerar klienterna att falla mellan stolarna och blir utan korrekt vård. Sammantaget fann resultatet ingen tydlig praxis i vare sig arbetet med att förebygga sexuella övergrepp, eller i arbetet med brottsutsatta. Det gick till viss del att identifiera återkommande arbetsmetoder som förkom inom verksamheterna, men större delen av arbetet bestod av individuella metoder, bedömningar och beslut.

Ungdomar rapporterar i en högre utsträckning än övriga befolkningen att de har blivit utsatta för brott. Trots detta bygger studier mestadels på att kartlägga vuxnas upplevelser av utsatthet. Detta är en kvantitativ studie som på ett övergipande plan undersöker ungdomars utsatthet för stöld och våld i relation till flera faktorer som är kopplade till olika kriminologiska teorier. Inledningsvis undersöks sambandet mellan ungdomars exponering för kriminogena miljöer samt deras utsatthet för våld och stöld utifrån situationell handlingsteori (SAT). Därefter kontrolleras även om sambandet mellan kriminogen exponering och utsatthet, påverkas av den informella kontrollen från föräldrarna. Detta sker utifrån Hirschis teori om sociala band. Avslutningsvis undersöks även om eventuella samband mellan kriminogen exponering och utsatthet, samt föräldrakontroll och utsatthet, skiljer sig mellan könen. Resultatet tolkas även utifrån ett genusperspektiv. Materialet som används är hämtat från forskningsprojektet Malmöbarn (MINDS) som totalt omfattar 525 ungdomar födda 1995 och bosatta i Malmö. Undersökningen finner inget samband mellan kriminogen exponering och utsatthet för stöld. Däremot visar resultatet ett samband mellan en viss typ av kriminogen exponering och utsatthet för våld. Enligt studien har de ungdomar som uppger att de flera kvällar i veckan spenderar tid i centrala Malmö ett dubbelt så stort odds att utsättas för våld. Detta samband kvarstår även när vi kontrollerar föräldrakontroll och kön. Resultatet visar även att ungdomar som rapporterar en låg föräldrakontroll har ett nästintill dubbelt så stort odds att utsättas för våld, i jämförelse med dem som uppger en hög föräldrakontroll. Dessa samband påverkas inte av kön. Studiens resultat går delvis i linje med Wikström och Hirschis teoretiska antaganden. Den genusteoretiska analysen lyfter dock fram att det kan finns en rad svårigheter när det kommer till att mäta utsatthet. / Young people report to a greater extent than the rest of the population that they have been victims of crime. Despite this, studies are mainly based on mapping adults experiences of victimization. This is a quantitative study that explores young people's vulnerability to theft and violence in relation to several factors that are linked to different criminological theories. Initially the study investigates the relationship between young people's exposure to criminogenic environments, and their vulnerability to violence and theft on the basis of situational action theory (SAT). Subsequently the study controls if the relationship between criminogenic exposure and vulnerability, is affected by informal control from parents. This is derived from Hirschi's social bonding theory. Finally the study examines if the correlation between criminogenic exposure and vulnerability, as well as parental control and vulnerability, differs between the sexes. The result is also interpreted from a gender perspective. The data used is taken from ”The Malmö Individual and Neighbourhood Development Study” (MINDS) covering a total of 525 adolescents born in 1995, living in Malmö. The study finds no link between criminogenic exposure and vulnerability to theft. In contrast results show a correlation between a certain type of criminogenic exposure and vulnerability to violence. According to the study young people who several nights a week spend time in central Malmö has twice as large odds of being exposed to violence. This relationship persists even when we insert parental control and sex. The results also show that adolescents who report a low parental control has almost twice the odds of being exposed to violence, in comparison with those who report a high level of parental control. These relationships are not affected by gender. The study's results are partly in line with Wikstrom and Hirschi's theoretical assumptions. The gender theory analysis shows that there may be a number of difficulties when it comes to measuring vulnerability.

Mellan rusets himmel och abstinensens helvete – En kvalitativ studie om kvinnor som injicerar heroin. Examensarbete i socialt arbete/30 högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för Socialt arbete, 2016.Syftet med studien var att undersöka hur kvinnor som injicerar heroin upplever sin livssituation och sitt handlingsutrymme. Ett centralt tema berör drogens betydelse i deras liv samt vilka möjligheter kvinnorna ansåg sig ha att förändra sin droganvändning och livssituation i stort.Uppsatsen är en kvalitativ studie och empirin har inhämtats med hjälp av semi-strukturerade intervjuer med åtta kvinnor som injicerar heroin. Kvinnorna rekryterades via sprutbytesmottagningen i Malmö, där de är regelbundna besökare.Slutsatserna var att kvinnorna tillhör en mycket utsatt och marginaliserad grupp. Våld, sexuella övergrepp, hemlöshet, kriminalitet och prostitution fyller kvinnornas vardagsliv. Heroinets effekt beskrevs som avgörande när kvinnorna började använda heroin, till stor del på grund av sitt dåliga mående medan de i nuläget jagar pengar och heroin främst för att undvika abstinenssymtom. Kvinnorna har i flera omgångar varit i behandling i såväl medicinsk- som psykosocial form. Sju av åtta kvinnor är ointresserade av de vård- och behandlingsinsatser som är tillgängliga i dagsläget. Deras behov av skadebegränsande insatser är stort och sprutbytet framkommer som en mycket viktig insats för målgruppen. / Between the heaven of highs and the hell of withdrawal – A qualitative study of women who inject heroin. Degree in Social Work/30 credits. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Social Work, in 2016.The purpose with the study was to investigate how women who inject heroin are experiencing their life situation and their action space. A central theme involves the drug´s importences in their lives and what possibilities the women felt they had to change their use of drugs and their situation in the whole.The thesis is a qualtitative study and the empirical evidence has been collected by semi-structured intervjues of eight women who inject heroin. The women were recruited at the reception of needle and syringes exange in Malmoe, where they are regular visitors. The conclusions were that the women belong to a high risk and marginalizad group. Violence, sexual assaults, homelessness, criminality and prostitution fill the everyday-life of the women. The effect of the heroin is being described as crusial when the women started using heroin, largely because they felt bad but now they are chasing money and heroin mainly to avoid symptoms of abstinence. The women have several times been in treatment, both medical and physical. Seven out of eight women are not interested in the care actions or the treatment actions offered today. Their needs of limitations of injuries is high and the exchange of syrings are revealed as very important actions for the target group. Key words: Action space, heroin, intravenous druguse, women, living conditions, exposure, everyday life

Syftet med vårt arbete var att undersöka varför och på vilket sätt flickor som leverunder patriarkala och hederstänkande familjeförhållanden är utsatta. Vi ville tareda på vilka sätt hederskulturen konkret kommer till utryck samt hur denna kulturpåverkar flickors frihet. De frågor vi vill ha svar på är:- Vilka sociala mekanismer ligger bakom förtrycket av flickor i patriarkalafamiljer?- Vilka uttryck kan hederskulturen ta sig?- Varför befinner sig flickor i patriarkala familjer i en utsatt situation?Vissa familjer präglas av sitt ursprung i traditionella patriarkala system och leveräven i Sverige ett liv efter traditioner och normer som stödjer hedersförtryck. Delever efter ett kollektivistiskt och gruppcentrerat system där gruppen kommer föreindividen. Manligt har företräde framför kvinnligt och likaså ålder medför respekt.Om en gruppmedlem bryter mot reglerna skadas kollektivets heder. Då kansläkten straffa vederbörande för att återupprätta hedern. Anledningen till att tjejerär utsatta, är att familjens heder på många sätt är avhängig flickans sexualitet,sexuella beteende och hennes kyskhet. Hedersförtryck har sin grund i kultur ochkan förstärkas av faktorer såsom segregation och religion. För att hjälpa flickorsom befinner sig i en problematisk situation, bör det satsas på strukturellaåtgärder. Från samhällets sida bör man arbeta förebyggande med attitydförändringoch utbildning. Diskussion kring jämställdhet, demokrati och mänskligarättigheter är insatser som vi efterlyser. Det är viktigt med samverkan mellan olikamyndigheter för att kunna hjälpa flickor som lever under hedersförtryck. / An honourable man and awoman of honour - About the life in honour focused families

Denna uppsats skrivs på uppdrag av Polismyndigheten i Karlskrona och ämnar ligga till grund för deras och kommunens framtida brottsförebyggande- och trygghetsskapande arbete. Syftet med studien är att undersöka butikspersonals trygghet, tillit, rädsla, utsatthet och oro för brott samt polisens agerande. Materialet som ligger till grund för uppsatsen består av statistik från Polismyndigheten i Karlskrona och en enkätundersökning. Studiens enkät innehåller 21 frågor och följande sju ämnesområden: bakgrundsfakta, trygghet och konkret otrygghet, rädslan över att utsättas för brott, oron över att utsättas för brott, utsatthet för brott, problem i gallerian samt anmälningsbenägenheten och frågor om polisens agerande. Frågorna är även utvalda utifrån den tidigare empiriska forskningen och i enlighet med de faktorer som påverkar människors trygghet. Det totala antalet enkäter som besvaras är 70, vilket ger en svarsfrekvens på drygt 49 %.I enkätundersökningen undersöks exempelvis hur stor andel av butikspersonalen som känner trygghet i gallerian samt när och var respondenterna känner mest oro. Dessutom undersöks rädslan och oron över att utsättas för brott samt utsattheten för hot och våld. Trots att den internationella forskningen är inkonsekvent bör Karlskronapolisen och Securitas se över möjligheten till fler och synliga fotpatrullerande poliser/väktare/ordningsvakter i gallerian. Butikspersonalen bör även genomföra olika personalutbildningar. Dessa kan innefatta säkerhet, hot, våld, rån eller stöldförebyggande åtgärder. / This essay is written as an assignment of the Police Authority in Karlskrona and intends to be the basis for their future crime prevention and security-building work. The purpose of this study is to examine the store staffs security, trust, fear, vulnerability, worries about crime and police conduct. The material that forms the basis of this essay consists of statistics from the Police Department in Karlskrona and a questionnaire survey. The study's questionnaire contains of 21 questions and following some different areas: background information, security and concrete insecurity, the fear of being exposed to crime, concern about being exposed to crime, victimization, problems in the mall as well as propensity and questions about police conduct. Questions are also selected on the basis of previous empirical research and in accordance with the factors that affect people's safety. The total number of questionnaires answered is 70, which gives a response rate of over 49 %.The survey investigated, for example, the proportion of shop staff that feels safe in the mall as well as when and where respondents feel most concern. Additionally examines fear and concern about being exposed to crime and vulnerability to threats and violence. Although international research is inconsistent should Karlskrona Police and Securitas reviewing the possibility of more and visible police officers/security officers/stewards in the mall. The staff should also accomplish various educations. These may include safety, threats, violence, robbery or theft prevention.

Bakgrund: Våld i nära relation är ett folkhälsoproblem världen över och våldsutsatta kvinnor har olika behov när de söker vård. Sjuksköterskor kan möta kvinnor utsatta för våld inom all hälso- och sjukvård. Ansvaret är att möta kvinnorna på ett personcentrerat sätt genom kommunikation och att skapa ett partnerskap. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att möta kvinnor utsatta för våld i nära relationer inom all hälso- och sjukvård. Metod: En litteraturöversikt med sökningar från två databaser genomfördes. Urval och relevansbedömning skedde i fyra steg och artiklarna kvalitetsgranskades samt analyserades enligt Graneheim och Lundmans (2004) innehållsanalys. Krav på etiskt godkännande eller etiska resonemang fanns. Resultat: Sjuksköterskor upplevde svåra känslor som exempelvis ilska, hjälplöshet och nedstämdhet i mötet med våldsutsatta kvinnor. Upplevelser av deras roll gentemot utsatta kvinnor gällande ansvar och utmaningar i att identifiera kvinnornas utsatthet framkom, de upplevde svårigheter i mötet samt ett behov av mer kunskap och stöd inom ämnet. Diskussion: En medvetenhet om egna känslor och attityder samt hur det påverkar mötet med kvinnor var en viktig aspekt. Sjuksköterskor bör se både psykiska och fysiska symtom för att bli medvetna om individuella behov. Sjuksköterskors möjligheter att skapa en trygg miljö och ge kvinnor tid i mötet var viktigt. Att besitta kunskap och få stöttning genom utbildning ansågs vara en viktig förutsättning. Slutsats: Utbildningsinsatser för att förbättra kunskapsnivån och förändringar i attityder behövs för att uppnå god vård samt en stödjande atmosfär för de våldsutsatta. Fortsatt forskning inom ämnet behövs. / <p>2023-12-20</p>

This thesis is about masculinity and society with a focus on the consequences of masculinity in a culture of honour. The framing questions in this thesis are the following two; - What consequences does the masculine inheritance inherit in the culture of honour for boys and young men who grow up in socially vulnerable areas? - How are their feelings of confidence in the future affected and what ways they see as open in life and in society? I have chosen to use methods of group interviews with five guys and young men in a segregated area in Stockholm. During these interviews, I assumed Yvonne Hirdman's theories about the gender system. I chose to ask questions to express the boys' perception of how they perceive themselves and indirectly their views on honour, equality and sexuality. The interview results showed that young people experience stigmatisation, they lack a future trust and feel that they are excluded from the majority of society. I realised that it was not enough to explain the culture of honour as only a cultural phenomenon, it also lacked a multi- dimensional power perspective.