I den här studien undersöks vilken social och praktisk funktion en ideell verksamhet fyller för personer i social utsatthet. Syftet med studien är att ge en holistisk bild av vad verksamheten betyder för besökarna, och hur den platsen formas av de som är där. Studien ger dessutom en förståelse för vilken roll delar av det civila samhället fyller för både individer, och för samhället i stort. Empirin som ligger till grund för studien baseras på observationer och samtal som gjorts under ett två månader långt fältarbete på en ideell verksamhet i Stockholm. Empirin analyseras med teorier om socialt kapital, sociala nätverk, fiktiv familj, tid, plats och agens. Studien visar att det är sociala behov som motiverar människor i social utsatthet att besöka verksamheten, och verksamheten som undersöks beskrivs som en social plats med specifika normer och regler som besökarna tillsammans upprätthåller. Dessutom ges flera exempel på hur verksamheten kan öka besökarnas sociala nätverk och sociala kapital. Den ideella verksamheten jämförs med en fiktiv familj, eftersom relationerna som formas där liknar biologiska familjerelationer i fler avseenden. Därtill visar studien att personalen på verksamheten går utanför sina officiella arbetsuppgifter och ger en dold hjälp, vilket innebär social och praktisk hjälp som inte är synlig för resten av samhället.

I den här essän utforskas en händelse där en psykoterapeut under ett samtal upplever sig drabbad i förtvivlan av två ögonblick i ett professionellt samtal. Mot bakgrund av den händelsen avtäcks betydelsen och meningsfullheten i att lida, specifikt som en möjlig färdighet hos psykoterapeuten. Det görs genom utforskning av vad att förstå, vara receptiv och erfara förtvivlans utsatthet kan betyda för en psykoterapeuts kunnande med hjälp av filosofen Søren Kierkegaard. I essän lyfts inledningsvis problemet mellan naturvetenskapens strävan att säkerställa våra liv genom diagnostiska termer och det existentiella mänskliga villkoret att lida fram. Genom utforskandet tydliggörs hur den naturvetenskapliga synen på människan subtilt förskjutit ett lidande till något som i vissa fall först och främst ges namn via en diagnos eller med annan terminologi och med det förlorar en egen legitimitet men som även gör oss sämre förberedda att lida. En fråga som ställs och ges svar på är om en psykoterapeuts färdighet att lida indirekt kan legitimera lidande genom just den färdigheten. Kierkegaards texter används för att både förstå och ge lidande dels den legitimitet som lidande bör få dels se lidande som en stilla revolutionär handling genom hans blick. Ett avgörande moment som visade sig ta psykoterapeuten från förmågan att lida till färdigheten att lida var tigande. / This essay explores an incident in which a psychotherapist during a conversation finds herself struck with despair by two moments in a professional conversation. Against the background of that event, the meaning and meaningfulness of suffering is revealed, specifically as a possible skill of the psychotherapist. It is done by exploring what understanding, being receptive and experiencing the vulnerability of despair can mean for a psychotherapist's skills with the help of the philosopher Søren Kierkegaard. The essay initially raises the problem between natural science's endeavor to secure our lives through diagnostic terms and the existential human condition of suffering. Through the research, it is made clear how the natural scientific view of man has subtly shifted suffering to something that in some cases is first and foremost given a name via a diagnosis or with other terminology and with that loses its own legitimacy, but which also makes us less prepared to suffer. A question that is asked and answered is whether a psychotherapist's skill in suffering can indirectly legitimize suffering through that very skill. Kierkegaard's texts are used to both understand and give suffering the legitimacy that suffering should have and see suffering as a quiet revolutionary act through his eyes. A decisive moment that proved to take the psychotherapist from the ability to suffer to the skill to suffer was silence.

Hälften av Sverige befolkning har övervikt eller obesitas och sjuksköterskan kommer möta denna patientgrupp dagligen framöver. De bakomliggande faktorerna till obesitas är multipla och flerdimensionella. Sjuksköterskans roll är att kunna se helheten utifrån kropp, själ och ande och hjälpa patienten till välbefinnande. Syftet med denna litteraturöversikt är att beskriva vuxna personers upplevelse av att leva med obesitas. Metoden som använts är litteraturöversikt där nio artiklar baserat på kvalitativ metod ingår. Resultatet visar att livet med obesitas upplevs som en kamp mot stigma, ofrivillig normprojicering, exkludering i samhället, kroppsliga hinder och svårigheter i att hitta sig själv. Många lider av depression och psykisk påfrestning som kan leda till kontraproduktivt ohälsosamt ätbeteende. Många känner dock hopp och önskar förändring. I slutsatsen lyfts utsattheten och okunskapen om sjukdomens bakomliggande faktorer samt hur livsvärlden med obesitas kan vara tung att bära. Vidare diskuteras om ett samhällsansvar på högre nivå för att råda bot på den ökade prevalensen.

The study is about young women's experiences of prostitution in Sweden. The purpose of the study is to broaden the knowledge of how prostitution is initiated, affected, and managed by the sample group. The empirical data is placed in relation to intersectionality and a feminist approach and is then discussed. The intersectional perspective helps to illuminate how different factors in the lives of individuals interact in both negative and positive directions, including age, class, and gender. The feminist perspective highlights how power structures affect the sex sellers' story. The method of the study is based on an abductive thematic analysis where the empirical data is based on two biographies where three young women with experiences of prostitution tell their stories. Based on the empirical data, themes have been identified. The result presents three main themes with associated sub-themes. These themes are the problematization of the sale of sex, the imprint of the disaster and balancing in the dark. The first theme concerns the individuals' experiences that lead to and maintain prostitution. This includes sexual abuse and family constellations. The second theme deals with the psychological impact of the sale of sex and its consequences, including the women's self-hatred and the men's oppression. The third theme concerns how the women handle their situation in positive and negative ways including self-harm and the support of social networks. / Studien är av kvalitativ karaktär och handlar om unga kvinnors erfarenheter av prostitution i Sverige. Syftet med studien är att bredda kunskapen kring hur prostitution initieras, påverkas och hanteras av urvalsgruppen. Empirin ställs i förhållande till intersektionalitet samt ett feministiskt synsätt och diskuteras därefter. Det intersektionella perspektivet bidrar med att belysa hur olika faktorer i individernas liv samverkar i såväl negativ som positiv riktning, däribland ålder, klass och kön. Feministiska perspektivet belyser hur maktstrukturer påverkar sexförsäljarnas berättelse. Studiens metod utgår utifrån en abduktiv tematisk analys där empirin baseras på två biografier där tre unga kvinnor med erfarenheter av prostitution berättar sina historier. Utifrån empirin har teman identifierats. I resultatet presenteras tre huvudteman med tillhörande underteman. Dessa teman är problematisering av sexförsäljning, katastrofens avtryck och balansgång i mörkret. Under första temat berörs individernas erfarenheter som föranleder till och upprätthåller prostitutionen. Däribland sexuella övergrepp och familjekonstellationer. Under andra temat behandlas sexförsäljningens psykiska påverkan och dess följder. Inklusive kvinnornas självhat och männens maktutövande. Det tredje temat berör hur kvinnorna hanterar sin situation på positiva och negativa sätt, däribland självskadebeteenden och sociala nätverkens stöd. Studiens slutsats resulterade i att alla kan drabbas av prostitution, oavsett socioekonomisk bakgrund.

The purpose of this study is to provide an overview of the development of violent crime in the geographical area belonging to the district courts of Mellersta- and Västra Värends, as well as Växjö Magistrate´s Court, during the period 1960—1970. The questions addressed include: What was the demographic distribution among crime victims and perpetrators in terms of gender, age, possible alcohol influence during the crime, and the relationships between the victim and the perpetrator? To what extent were young people perpetrators? How have the number of judgements changed over time? How can crime history be utilized in high school education? The prime material used consists of judgements from court records, and the theoretical frameworks include social vulnerability, peer influence and socialization, among others. The method employed is primarily quantitative, with the results presented in tabular form. The study confirms previous research on violent crimes, revealing that the majority of those convicted or victimized by violence during the period were men. However, one woman faced charges of rape but was ultimately convicted for assault, a charge outside the scope of sexual offences. The highest average age (31,8 years), including both men and women was found in Växjö Magistrate´s Court and stood out in the study. Concerning youth offenders, the study revealed that in Västra Värends district court, the majority (36,6 %) were in the 15—20 age group. Alcohol emerged as a recurring factor in the study. Of the total cases in Mellersta Värends district court, 65,6 % were influenced by alcohol at the time of the defense. In conclusion, the study confirms that socialization, peer influence and alcohol played significant roles in shaping the characteristics of violent crimes during this period.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur mellanstadielärare upplever att elevers våld mot lärare och lärares utsatthet inverkar på deras yrkesutövande. En kvalitativ forskningsmetod i form av semistrukturerade intervjuer har använts för att besvara forskningsfrågorna. Fyra mellanstadielärare från tre olika skolor intervjuades och empirin analyserades genom en tematisk analys. De teoretiska utgångspunkterna i studien är hämtade från det didaktiska forskningsfältet och har använts för att analysera resultatet av den tematiska analysen ur ett didaktiskt perspektiv. Resultatet av studien visar att elevers våld mot lärare och lärares utsatthet kan medföra negativa konsekvenser för lärares välmående och lärares inställning till yrkesrollen och skapar sämre relationer med elever. Ur ett didaktiskt perspektiv riskerar konsekvenserna medföra försämrad undervisning och minskat lärande för elever. Studiens resultat visar också på hur lärare ser våldet som en del av ett större samhällsproblem. Det framstår som att det finns en samsyn kring detta i samhällsdebatten och hos myndigheter men att utmaningen och riskerna med elever våld mot lärare inte får den centrala ställningen i frågan om skolvåld som den kanske skulle behöva.

Ensamkommande barn som kommer till Sverige kan utifrån deras behov placeras på HVB för att få stöd de behöver. Vi har identifierat ett kunskapsbehov om ensamkommande flickors utsatthet samt behov utifrån brist på tidigare forskning. Studiens syfte är att undersöka och analysera en grupp socialarbetares erfarenheter av utsatthet och behov ensamkommande flickor kan ha inom HVB, samt hur denna grupp socialarbetare kan förhålla sig till aspekter av kön i sitt arbete med flickorna. Studiens metod var kvalitativ och fem semistrukturerade intervjuer med socialarbetare som arbetar eller har arbetat med målgruppen genomfördes. Resultatet visade att respondenterna upplevde att flickor inom HVB kunde vara en utsatt grupp på grund av kön, ålder, trauma samt sexuella utnyttjanden. Respondenterna upplevde även att ensamkommande flickor hade sociala, psykiska, kroppsliga behov således behov av trygghet och integration. Ytterligare huvudresultat var att majoriteten av respondenter upplevde att HVB främst var anpassat för pojkar, att respondenterna upplevde att de inte hade nog med kunskap om kön samt att de inte existerade nog med anpassat stöd för flickornas situation. Studiens viktigaste slutsatser var att flickorna hade en särskild utsatthet som ofta kunde skilja sig från pojkarna utifrån kön, genus samt ålder och att studien kan tyda på att HVB i många fall anpassas mer för pojkar än flickor. Olika förväntningar existerade även utifrån kön bland både personalgrupper samt barnen som påverkade båda grupper. Ytterligare att studien kan tyda på att socialarbetare inom HVB upplevde att de behöver mer kunskap om kön samt anpassat stöd för att kunna möta ensamkommande flickors situation inom HVB.

No description available.

Syftet med studien var att via en kvantitativ webbenkät i ett bekvämlighetsurval av svenska lärare, undersöka förekomst av elevrelaterat direkt våld och indirekt våld mot lärare samt i vilken utsträckning olika aspekter av skolklimatet som kan förklara lärarens upplevelser av direkt våld och indirekt våld. Urvalet bestod utav 143 svenska grundskolelärare (25 män och 117 kvinnor samt en som ej angav kön) i åldrarna 20-65 (M = 40,44, SD = 11,17). Resultatet visade att åtta av tio lärare hade blivit utsatta för någon typ av elevrelaterat direkt våld vid minst ett tillfälle under det senaste året. Den vanligaste typen av elevrelaterat direkt våld var verbala kränkningar följt av lättare fysiskt våld och hot om våld. Det visade sig också att en stor del av lärarna blivit utsatta för flera typer av elevrelaterat direkt våld under de senaste 12 månaderna, vilket indikerar på en multipel utsatthet. Indirekt våld hade i stort sett samtliga lärare upplevt vid ett flertal tillfällen under det senaste året. Vidare fann studien att kvinnliga lärare uppgav sig vara mer utsatta för både direkt och indirekt våld jämfört med männen. Studien fann även att struktur och engagemang tycks vara de viktigaste dimensionerna av skolklimatet för att förebygga elevrelaterat direkt våld och indirekt våld mot lärare. / The aim of the study was to investigate, through a quantitative web survey in a convenience sample of Swedish teachers, the presence of student-related direct violence and indirect violence against teachers and to what extent different aspects of the school climate that can explain the teacher's experiences of direct violence and indirect violence. The sample consisted of 143 Swedish primary school teachers (25 men and 117 women and one who did not specify the gender) at the ages 20-65 (M = 40.44, SD = 11.17). The result showed that eight out of ten teachers had been exposed to any type of student-related direct violence on at least one occasion in the past year. The most common type of student-related direct violence was verbal abuse followed by easier physical violence and threats of violence. It also turned out that a large number of teachers were exposed to several types of student-related direct violence in the last 12 months, which indicates a multiple victimization. Indirect violence had virtually all teachers experienced on several occasions over the past year. Furthermore, the study found that female teachers stated that they were more victimized by both direct and indirect violence compared to men. The study also found that structure and engagement seem to be the most important dimensions of the school climate to prevent student-related direct violence and indirect violence against teachers.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur professionella inom Sveriges kvinnojourer beskriver vad hedersrelaterad utsatthet innebär på individ –och strukturell nivå och hur hederskontexten och samhället påverkar män och kvinnors förutsättningar för integration och delaktighet i det svenska samhället. Individer som lever i hederkontexten lever med en dubbel utsatthet. Detta innebär att dessa individer är dubbelt förtryckta, dels från kontexten de lever i men även samhället har en bidragande roll till utsattheten då vi har kommit fram till att det finns mycket inbäddad diskriminering i samhället. Integrationen för individer inom hederskontexten påverkas också av faktorer som kan relateras till individerna inom hederskontexten och samhällets bemötande av individerna. Hedersrelaterad utsatthet har ofta förknippats med kulturella normer och våld mot kvinnor, den här uppsatsen vill belysa hur problematiken och integrationen av dessa individer kan se ut ur ett individ – och samhällsperspektiv. Uppsatsen kommer att ha en kvalitativ utgångspunkt där vi besvarar syftet genom att intervjua kvinnojourer från sex av Sveriges kvinnojourers berättelser. Intervjuerna har varit semistrukturerade vilket bidragit till att undersökningen fått fylliga berättelser då intervjupersonerna själva kunnat påverka vad de ansetts som viktigt att belysa. Anledningen till att vi valt kvinnojourer var att de kunde bidra med den information som krävdes då de är insatta i hedersrelaterad utsatthet och deras integration.Vi har tagit hjälp av fem stycken teoretiskautgångspunkter för att kunna förklara den problematik som förekommer inom några av Sveriges familjer och för att förstå hur hederskontexten och samhället påverkar integrationen. Dessa teorier omfattar teorin om patriarkatet och genus, ackulitivering, socialisering och teorin om strukturell diskriminering. / The purpose of this paper is to examine how professionals in some of Swedens shelterhomes describes what honor related vulnerability involves on an individual and structural level and how the honorcontext and society affect men 's and women's opportunities for inclusion and participation in the Swedish society. Individuals living in the honourcontext live with a double vulnerability. This means that these individuals are doubly oppressed, both from the context in which they live but also the society has a contributory role of the vulnerability. We have come to the conclusion that there are a lot of embedded discrimination in society. The integration of individuals within the honorcontext is also affected by factors that can be related to the individuals within the context and societies treatment of individuals. Honour related vulnerability has often been associated with cultural norms and violence against women, this paper wants to illustrate how the honorproblems and the integration of these individuals can look like from an individual - and societal perspective. The essay will have a qualitative perspective where we answer the purpose by interviewing professionals from six of Sweden's shelterhomes. The interviews were semi-structured, which contributed to rich stories when interviewees themselves were able to influence what they regarded as important to highlight. The reason we chose sheltershomes was that they could provide the necessary information about honor related vulnerability and integration. We have taken the help of five theoretical bases to explain the problems that exist in some of Sweden's families and to understand how the honorkontext and society affect integration. These theories include the theory of patriarchy and gender, ackultivisation, socialization and the theory of structural discrimination.