The present Bachelor thesis examines the medial representations of ”vulnerable areas” (Swedish:”utsatta områden”) and the people living in those areas. In order to achieve my purpose a qualitative discourse analysis is conducted by applying Ernesto Laclau and Chantal Mouffe's discourse theory. A total of 14 debate articles and editorial pages published in the two Swedish newspapers Aftonbladet and Expressen are analyzed. Three prominent discourses are identified in the analysis: a criminalization discourse, an ethnification discourse and a poverty discourse. The first two are found to be most prominent in the empirical material. The result shows that the construction of the collective identity of people living in ”vulnerable areas” substantially is fixated around ethnicity and criminality. This is believed to have an impact on the public debate about interventions in these areas. / <p>2019-02-19</p>

Unaccompanied boys are at high risk to be exploited through prostitution which the social services are responsible to identify and give support. This study aimed to investigate how social workers in Dalarna understand and handle the issue of unaccompanied boys vulnerability and exploitation through prostitution. The result of the study was analyzed with intersectionality as theoretical frame of interpretation. This essay is based on a qualitative approach and was conducted by semi-structured interviews. The results showed that the respondents had limited experience of unaccompanied exploited through prostitution. A certain deflection of responsibility of the detection to any potential exploited is further noticed and also a stigmatizing perception of prostitution. The result further showed that the perception of intersectional power relations has an impact on the understanding of unaccompanied boys and their vulnerability to be exploited through prostitution. / Ensamkommande pojkar är en högriskgrupp för att utsättas för prostitution vilka socialtjänsten ansvarar för att identifiera och stödja. Denna studie syftade till att undersöka hur socialsekreterare i Dalarna förstår och hanterar frågor om ensamkommande pojkars sårbarhet och utsatthet för prostitution. Resultatet analyserades med intersektionalitet som teoretisk tolkningsram. Uppsatsen utgick från en kvalitativ ansats och baserades på semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att respondenterna har begränsad erfarenhet av att möta ensamkommande pojkar utsatta för prostitution. Även en viss ansvarsförskjutning för uppmärksammandet av en eventuell utsatthet framkom samt stigmatiserande uppfattningar om prostitution. Resultatet visade även att uppfattningen om maktordningar påverkar socialsekreterares förståelse av ensamkommande pojkar och deras sårbarhet för att utsättas för prostitution.

Uppsatsen utgår ifrån hur socialarbetares vittnesmål problematiserar det sociala arbetets struktur gällande ekonomisk utsatthet bland barnfamiljer. Genom kvalitativa intervjuer undersöker studien hur barnfamiljer med svag ekonomi upplever att vardagen påverkas av deras ekonomiska situation, vad de tvingas avstå ifrån samt vilket stöd de erfarit från myndigheter och civilsamhälle. Studiens teoretiska ansats utgörs av Baumans teori om konsumtionssamhället, Goffmans Stigma, Bourdieus kapital samt Beckers stämplingsteori.  Uppsatsens resultat påvisar hur familjernas upplevelser av ekonomisk utsatthet i Sverige 2018 skiljer sig ifrån varandra samtidigt som beröringspunkter kan uttydas; föräldrarnas krympta valmöjligheter att samt deras kamp för att ge sina barn möjligheter att delta i samhället på samma villkor som andra. Familjernas upplevelser av att tvingas avstå från saker som andra har av ekonomiska skäl förklarar den ekonomiska utsatthetens skiftningar och hur deprivationens omfattning varierar mellan studiens deltagare. Familjernas erfarenheter av stöd genom statliga myndigheter i samband med ekonomiska problem kan sammanfattas genom deras negativa erfarenheter av socialtjänstens bemötande. De flesta föredrar att vända sig till civilsamhällets ideella organisationer när de behöver stöd: ekonomiskt såväl som känslomässigt. Innebörden av familjernas upplevelser av att avvika från normen i konsumtionssamhället kan ifrågasätta tanken bakom en skälig levnadsnivå och statliga myndigheters förhållningssätt gentemot ekonomiskt utsatta barnfamiljer.

Den nuvarande studiens syfte var att undersöka om etnisk kontakt och etniska fördomar sammanhänger med att utsätta andra för eller själv bli utsatt för så kallad etnisk mobbning. Vidare undersökte studien om det förelåg någon skillnad mellan elever med utländsk bakgrund och elever med italiensk bakgrund när det gäller att utföra och bli utsatta för mobbning generellt och specifikt för etnisk mobbning. Ålder och kön inkluderades även i studien som kontrollvariabler. Deltagarna bestod av elever mellan 14–21 år, 17 klasser med 239 elever. Av dessa kategoriserades 160 som italienare (67 %) och 79 som utländska elever (33 %), minst en förälder var utrikesfödd. Självskattningsformulär användes för att mäta (etnisk kontakt, mobbning/och viktimisering, rasistisk mobbning/och viktimisering, interetnisk mobbning/och viktimisering samt etniska fördomar). Rasistisk mobbning tillsammans med interetnisk mobbning bildade begreppet som i studien kallas för etnisk mobbning. Resultaten visade att medan elever med utländsk bakgrund i högre grad än elever med italiensk bakgrund var utsatta för rasistisk och interetnisk mobbning (men inte för generell mobbning), var manliga elever i högre grad än kvinnliga elever engagerade i generell, rasistisk och interetnisk mobbning. Enligt regressionsanalyserna var såväl kön som etniska fördomar associerade med både rasistisk mobbning och interetnisk mobbning hos eleverna med italiensk bakgrund medan endast kön kunde associeras med dessa former av etnisk mobbning bland eleverna med utländsk bakgrund. De uppföljande mediationsanalyserna med eleverna med italiensk bakgrund visade att etnisk kontakt tillsammans med etniska fördomar kunde associeras med såväl rasistisk mobbning som interetnisk mobbning. Möjliga förklaringar till resultaten och vidare forskning diskuteras.

<p>The purpose of this essay is to investigate how people can return from a marginalized position and become a part of society. Also how a model for returning from a marginalized position should be formed. The intention is to make a contribution to those in society that are helping people to return from marginalized positions. The survey is based on 5 thematic qualitative interviews on individuals that have returned from homelessness, criminality, drug abuse and prostitution. The main results of the investigation are that those who took part in it started their role exit with a turning point. After that they decided that they had to change their life. They then started their road back to society by separating themselves from the negative things that their former role resulted in. Thereafter they started to adapt to a life in society. To interpret the empirical material I used “The role exit process” made by Helen Rose Fuchs Ebaugh (1988). Since I found that her model could not be used to fully understand stigmatized role changes like the ones that marginalized people go through, I changed the model. This investigation’s empirical material has been interpreted through that modified process of the role exit.</p>

The purpose of this essay is to investigate how people can return from a marginalized position and become a part of society. Also how a model for returning from a marginalized position should be formed. The intention is to make a contribution to those in society that are helping people to return from marginalized positions. The survey is based on 5 thematic qualitative interviews on individuals that have returned from homelessness, criminality, drug abuse and prostitution. The main results of the investigation are that those who took part in it started their role exit with a turning point. After that they decided that they had to change their life. They then started their road back to society by separating themselves from the negative things that their former role resulted in. Thereafter they started to adapt to a life in society. To interpret the empirical material I used “The role exit process” made by Helen Rose Fuchs Ebaugh (1988). Since I found that her model could not be used to fully understand stigmatized role changes like the ones that marginalized people go through, I changed the model. This investigation’s empirical material has been interpreted through that modified process of the role exit.

I Sverige omfattas äldre personer av ett historiskt och internationellt sett generöst offentligt ekonomiskt grundtrygghetssystem. Trots det ökade risken för relativ fattigdom bland unga ålderspensionärer (65 till 74 år) under 2000-talets första decennium. Det nya pensionssystemet, tillsammans med den demografiska och ekonomiska utvecklingen, förväntas bidra till att denna trend fortsätter. Inom ramen för dessa omständigheter undersöker avhandlingen yngre ålderspensionärers relativa ekonomiska utsatthet, vad den får för konsekvenser i deras vardag och hur de hanterar situationen. Särskilt vikt läggs vid hur människors livshistorier inverkar på problematiken. Avhandlingen baseras på 30 intervjuer med ekonomiskt utsatta och 17 intervjuer med ekonomiskt trygga yngre ålderspensionärer. Ekonomisk utsatthet preciseras till att motsvara ekonomiska förutsättningar som återfinns bland yngre ålderspensionärer med bostadstillägg. Ekonomisk trygghet definieras följaktligen som bättre ekonomiska förutsättningar än så. Tidigare forskning förklarar ekonomisk utsatthet i ålderdomen med att socioekonomiska nackdelar samverkar och följer på varandra i en negativ spiral över tid. De ger intryck av att det finns en väg fram till ekonomisk utsatthet i ålderdomen. Denna väg tar sin början i en svår ekonomisk situation i barndomen som sedan förvärras allt eftersom tiden går. I kontrast till det visar denna avhandling på fyra vägar fram till ekonomisk utsatthet i ålderdomen – kontinuitet, sluttning, fall och berg- och dalbana. Tre av dessa inkluderar erfarenheter av relativt goda ekonomiska förutsättningar tidigare under livshistorien. Tidigare forskning visar även att äldre personer som lever med ekonomisk utsatthet har anpassat sina preferenser efter små ekonomiska förutsättningar över tid och därför är nöjda med sina vardagsliv trots ekonomisk utsatthet i ålderdomen. I kontrast till det är målen i vardagen likartade bland ekonomiskt utsatta och ekonomiskt trygga pensionärer i avhandlingen. Ju sämre ekonomiska förutsättningar pensionärerna har, desto mer exkluderas de från möjligheten att nå mål om ett hälsosamt åldrande, oberoende, valfrihet och meningsfullhet. Avhandlingens visa också hur äldre personer hanterar den ekonomiska utsattheten på flera olika sätt – genom att hushålla med resurser, försöka öka inkomsterna, använda tillgångar, acceptera situationen, fokusera på positiva aspekter av vardagslivet och anpassa anspråken efter vad som blivit möjligt att uppnå. Hanteringen framträder företrädesvis som resultatet av yngre ålderspensionärers inlåsning i ekonomisk utsatthet under den resterade förväntade livstiden och inte som resultatet av deras tidigare livshistoria. I avhandlingen diskuteras slutligen hur 40-talisternas eller den så kallade rekordgenerationens ålderspensionering kan komma att påverka den ekonomiska utsatthetens betydelse i ålderdomen. Dessutom lyft standardindexering av den skäliga levnadsnivån för äldre personer samt ytterligare subventioner på utgiftssidan fram som möjliga socialpolitiska insatser mot social exklusion bland yngre ålderspensionärer. / During the first decade of the 21st century in Sweden, inequality and risk rates of poverty have increased among young pensioners (between 65–74 years of age). A new public pension system, combined with demographic and economic developments, is expected to add further to these trends. Following this context, the aim of the present dissertation is to survey and understand patterns of economic hardship and its meaning in young pensioners’ everyday lives. The study design is qualitative and takes “subtle realism” as its philosophical theoretical starting point. Economic hardship represents the economic conditions faced by young pensioners who receive the housing supplement for pensioners. It is examined through a relative perspective on poverty. The empirical data primarily consists of interviews with 30 people who live with economic hardship and 17 people who live with comparatively better economic conditions. The theoretical framework consists of theories of social exclusion, coping and life course. The participants’ life histories show four paths to economic hardship – continuity, slope, fall and roller coaster. The last three have not been explicitly described in research before. In elderly life, young pensioners describe experiences of exclusion from the possibility to achieve healthy aging, independence, freedom of choice and meaningfulness, due to their economic hardship. When combined with psychological illness, social isolation, alcohol misuse, and restricted mobility, this exclusion becomes more severe. By focusing on favourable aspects of life and adjusting preferences to fit what has been achieved, young pensioners manage to feel satisfaction with their lives despite consequences of economic hardship. In conclusion, it was primarily situational factors earlier in life that explained economic hardship among young pensioners. In contrast, the findings indicate that it is the present and future – not the past – which for the most part shape young pensioners’ coping with economic hardship. This last finding is at odds with previous assumptions. Finally, as consumption becomes increasingly central in young pensioners’ everyday lives in general, the consequences of economic hardship become more striking within the age group. / <p>Ett erratablad medföljer avhandlingen, se separat fulltextdokument.</p>

This qualitative study highlights the fact that sexual abuse is considered a social problem. However, few are disclosing their experiences of sexual abuse during childhood, and although children tell, it is difficult to regard them as credible victims. Our aim with this study is to gain an understanding through adults stories about the sexual abuse they were exposed to during their childhood. In order to achieve this purpose, we have analyzed autobiographies written by adults, who during their childhood have become sexually exposed. The study resulted in the problem of considering children as victims, before the abuse's disclosure but also after. The children were seen, in the cases studied, not as credible due to the perpetrator's identity. This study also found that the children did not report their experiences of sexual abuse due to factors such as shame and normalization. The study thus found that sexual abuse against children is complex and so is the view of the children as victims and their silence.

I Sverige är hotell- och restaurangbranschen den bransch där flest anställda utsätts för sexuella trakasserier på arbetsplatsen, där en sexistisk och hård jargong är en betydande faktor. Studiens övergripande syfte är att undersöka hur arbetstagare inom branschen upplever sexuella trakasserier, arbetsgivarens arbete mot detta samt vad som påverkar beslutet att anmäla. För att undersöka detta skickades en webbenkät till arbetsgivare som delade enkäten med sina arbetstagare samt delades på en Facebookgrupp för anställda inom hotell- och restaurangbranschen. Den besvarades av totalt 79 personer, med tämligen jämn könsfördelning. Resultatet visade att 64% av deltagarna har utsatts för sexuella trakasserier på sin arbetsplats samt att kvinnor är signifikant mer utsatta än männen. Deltagare vittnade om att de blivit utsatta för sexuella trakasserier fysiskt, verbalt och icke-verbalt från kunder, kollegor och chefer. Resultatet visade även att upplevelsen av att känna stöd från arbetsgivaren kan predicera en upplevd meningsfullhet att anmäla sexuella trakasserier. Studien ger en bild av en bransch vars arbete mot sexuella trakasserier bör förbättras och stärkas. / The hotel and restaurant industry in Sweden has the highest relative number of sexual harassments occur at the workplace. The harsh, and often sexual, jargon has been identified as a significant contributing factor. The overall purpose of the study is to investigate how employees within the industry are experiencing sexual harassment, how organizations work to counteract sexual harassment and the employee’s decision to report. To investigate this aweb-based questionnaire was sent to employers who distributed it to their employees, andthrough a Facebook group for employees working in the hotel and restaurant industry. The questionnaire was answered by 79 employees, with a gender distribution that was approximately even. The results show that 64.4% of the participants state that they have been subjects of sexual harassment in their workplace. Furthermore, there is a significant difference between women and men, where women are victimized to a larger extent than men. Participants testify that they have been subject to physical, verbal, and non-verbal harassment by customers, colleagues, and managers. The results show that the feeling of support from the employer can predict whether the employee finds it meaningful to report sexual harassment. Moreover, the report indicates that the industry should improve and strengthen its ongoing efforts against sexual harassment.

The main purpose of this study is to investigate how we can understand the correlation between social vulnerability and crime among young men with a foreign background. I intend to highlight the reality of the everyday life of six convicted young men shortly before they committed criminal acts as I aim to understand the influence of socioeconomic risk factors in their lives. The selected research method is a qualitative text analysis based on a true criminal case which occurred in a disadvantaged Stockholm suburb. The selected young men who appear in this study are aged between 17-21 and were among the main suspects. The empirical data consists of verbatim transcripts of interrogation interviews with police investigators and the court verdict. The study’s results have been analyzed based on the theory of dynamics of human behavior and on the basis of risk factors. The results show that all the young men have poor school results, poor communication with their family and that all live in cramped housing conditions that does not offer enough opportunity for private space. Several of the young men lack income and employment and are financially supported by family members. In summary, the results show that the social risk factors that occur in their lives are similar and that their current life situation is a result of the social existence in which they reside.