Coronapandemin tog världen med storm och med den blev vaccination mot viruset ett faktum. I Göteborg påvisades skillnader i statistik på vilka som vaccinerade sig, där en utmärkande grupp som hade lägre vaccinationsgrad än övriga var boende i särskilt utsatta områden som präglas av en socioekonomisk utsatthet. Det är även konstaterat att socioekonomiskt utsatta grupper lider större risk att bli smittade och även dö av covid-19 än övriga samhällsgrupper. Därför gjordes denna kvalitativa studie med fokus på att se vad Västra Götalandsregionen tillsammans med Göteborgs stad har implementerat för åtgärder för att öka vaccineringsgraden i dessa områden. Syftet med denna kvalitativa studie blev därmed att identifiera vilka insatser som har gjorts, men även att ta reda på varför insatserna ansågs vara nödvändiga. Vidare är syftet även att ta reda på tjänstepersonernas reflektioner kring arbetet. Det teoretiska perspektivet har varit att se hur region och kommun har arbetat för att stärka tilliten utifrån teorin om socialt kapital och effektiva institutioner. För att ta reda på detta har fyra intervjuer skett med företrädare för regionen och kommunen för att få olika synfallsvinklar. Resultatet visade att insatser som införts för att öka vaccinationsgraden har varit med fokus på information och kommunikation med målgruppen där personer med kultur- och språkkompetenser har varit på plats i dessa områden för att informera och skapa tillit. Både region och kommun har skapat arbetsgrupper som arbetar med dessa frågor för att hjälpas åt i ett samverkansprojekt. Regionen anlitade även mobila vaccinatörer som skulle finnas på plats i dessa områden. Respondenternas reflektioner av arbetet var att de varit nöjda med sina insatser men de har även stött på vissa hinder som till exempel tidsbrist och att de mobila vaccinatörerna upphörde att vaccinera under en viss tid. / The corona pandemic took the world by storm and with it, vaccination against the virus became a fact. In Gothenburg, differences were shown in statistics on who was vaccinated, where a distinct group that had a lower vaccination rate than the others were living in particularly vulnerable areas that are characterized by a socio-economic vulnerability. It has also been established that socio-economically vulnerable groups suffer a greater risk of becoming infected and also dying from covid-19 than other social groups. Therefore, this qualitative study was done with a focus on seeing what the Västra Götaland region is together with the City of Gothenburg has implemented measures to increase the vaccination rate in these areas. The purpose of this qualitative study was thus to identify which efforts have been made, but also to find out why the efforts were considered necessary. Furthermore, the purpose is also to find out the employees' reflections on the work. The theoretical perspective has been to see how the region and municipality have worked to strengthen trust from outside the theory of social capital and effective institutions. To find out, four interviews were conducted with representatives of the region and the municipality to get different points of view. The results showed that efforts introduced to increase the vaccination rate have focused on information and communication with the target group, where people with cultural and language skills have been in place in these areas to inform and create trust. Both the region and the municipality have created working groups that work with these issues to help in a collaborative project. The region also hired mobile vaccinators who would be on site in these areas. The respondents' reflections on the work were that they were satisfied with their efforts, but they have also encountered certain obstacles such as lack of time and that the mobile vaccinators stopped vaccinating for a certain period of time.

Våld i nära relationer beskrivs som ett stort folkhälsoproblem och rapporter vittnar om ökat våld i hemmen under Covid-pandemin. Alla kan drabbas, men kvinnor utsätts oftare för våld i nära relationer än vad män gör. Andra sårbara grupper finns också identifierade. Våldsutsatta söker sig ofta till sjukvården som den första kontakten utanför relationen, vilket ger vården en unik möjlighet att upptäcka våld i nära relationer. Utsatthet för våld är relaterat till flera aspekter av ohälsa. Våld i nära relationer har fått ökat fokus i jämställdhetspolitiken och i myndigheters styrdokument. Hur dessa styrdokument översätts i vardagliga rutiner på landets akutmottagningar verkar inte vara studerat. Syfte: Att, inom kontexten svensk akutsjukvård, identifiera lokala riktlinjer för våld i nära relationer, beskriva dess innehåll och jämföra om och hur dessa riktlinjer skiljer sig sinsemellan och i relation till nationella styrdokument. Metod: Studien är kvalitativ med en induktiv ansats. Genom kvalitativ innehållsanalys med manifest tolkning beskrivs lokala promemoria (PM) utifrån frågorna ”Vad tar man upp i PM?” och ”Hur skiljer sig olika rutiner från varandra?” Resultat: Innehållet i 34 PM (n=34) från 32 av 67 akutmottagningar (N=67) innehåller 38 kategorier som kan sammanfattas i fem huvudkategorier: kunskap om våld i nära relationer, särskilda grupper som utsätts för eller utöver våld, tecken på våld, omhändertagande av våldsutsatta och dokumentation. PM skiljer i detaljrikedom och i frågan vem som ska tillfrågas om våld på rutin. 3/60 Slutsats: PM är generellt lika vad gäller faktiskt innehåll. Primärt skiljer de sig i detaljrikedom och i balansen mellan att vara informativa och/eller instruerande. Synen på vem som ska tillfrågas om våld på rutin skiljer mellan PM. I övrigt stämmer lokala rutiner väl överens med styrdokument, med reservation för kravet om individuell vårdplan som sällan nämns. / <p>Betyg i Ladok 220204.</p>

The purpose of this study was to examine and to contribute with knowledge about exposed women with substance abuse problems and alcohol abuse problems. Further, our study seeks to examine and understand different dimensions of vulnerability of being a woman with abuse problems, and also to understand the stigma and shame connected to the studied group and the found dimensions. Therefore, our study is based on six different autobiographies containing experiences and interpretations of the Swedish societies, from the women in this field.  The main result of our study shows that the studied women are vulnerable in different dimensions, connected to physical and sexual abuse, authorities, economy and family. Other results show that the exposed women with abuse problems are a stigmatized group, ascribed with negative characteristics, by the norms and values in the Swedish societies. These results reflect our society's lack of knowledge, and normalizes the stereotypes about these women. Due to the norms and values of our societies, a lot of the women in this field have untold stories because of the perceived stigma that we illustrate, which is negative since the subject needs even more attention. They tend not to ask for help, since there is an unwritten rule about this field being shameful and taboo. Goffman’s theory about stigma is a part of our study, which is strongly connected to shame, used to analyze the result of our collected data.

Hot och våld på akutmottagning har visat sig vara ett växande problem världen över. Akutsjuksköterskor arbetar i en arbetsmiljö som inte bedöms vara acceptabel. Syftet var att utforska tillgänglig litteratur gällande hur akutsjuksköterskans vårdarbete påverkas av hot och våld på akutmottagning. Metoden valdes för att besvara studiens syfte var, en systematisk och integrativ litteraturstudie. Datainsamlingen bestod av 17 vetenskapliga artiklar, 11 av dessa var kvalitativa och sex var kvantitativa. Det insamlade materialet kategoriseras enligt två kategorier och sex subkategorier. Kategorierna som valdes var ett vårdmöte som inverkar på hälsa och faktorer som påverkar akutsjuksköterskans vårdarbete. Valda subkategorier var identifiera riskfaktorer vid patientnära arbete, identifiera anledningar till våldsbejakande beteende, utsättas för otillfredsställande bemötande, identifiera stöd från ledning, bristfällig kunskap och utbildning och påverkas av otillräcklig vårdmiljö. Resultatet visade att akutsjuksköterskor drabbas av hot och våld dagligen och samtliga anser att deras hälsa påverkas negativt. Det framkom att få drabbade anmäler händelsen till sjukhusledningen. Samtliga menade att utbildning saknades och efter insatt utbildning upplevdes en förbättring i akutsjuksköterskors konflikthantering vilket ökade välbefinnandet och självförtroendet. Författarna har förhoppningar att den här systematiska och integrativa litteraturstudien används på akutmottagningar i undervisande syfte för att förbättra akutsjuksköterskors arbetsmiljö, mående samt patientens vårdmiljö. Att anmäla hot och våld, förbättrad kommunikation och utbildning i konflikthantering minskar risken för att akutsjuksköterskor utsätts i lika hög utsträckning. / Threats and violence in emergency rooms have proven to be a growing problem world-wide. Emergency nurses work in a work environment that is not considered acceptable. The purpose was to explore available literature regarding how the emergency nurse's care work is affected by threats and violence in the emergency department. The method chosen to answer the study's purpose was a systematic and integrative literature study. The data collection consisted of 17 scientific articles, 11 of which were qualitative and six were quantitative. The collected material is categorized according to two categories and six sub-categories. Categories that were chosen were a care meeting that affects health and factors that affect the emergency nurse's care work. Selected subcategories were identifying risk factors in work close to patients, identifying reasons for violent behavior, being ex-posed to unsatisfactory treatment, identifying support from management, lack of knowledge and education and being affected by an inadequate care environment. The results showed that emergency nurses are affected by threats and violence on a daily basis, all of whom believe that their health is negatively affected. It emerged that few victims reported the incident to the hospital management. All felt that there was a lack of training and after training, there was an improvement in the emergency management of emergency nurses, which increased well-being and self-confidence. The authors hope that this systematic and integrative literature study will be used in emergency rooms for teaching purposes to improve the emergency nurses' work environment, mood and patient care environment. Reporting threats and violence, improved communication and training in conflict management reduces the risk of emergency nurses being exposed to the same extent.

Syftet med denna studie är att undersöka hur väl rustade förskolepersonal känner sig i arbetet med barn som far illa, deras upplevelser av tillgängliga verktyg för detta arbete samt vad de efterfrågar för stöd. Kvalitativa intervjuer har genomförts med sju respondenter och analyserats utifrån ett fenomenologiskt-hermeneutiskt perspektiv. Kombinationen av det fenomenologiska och hermeneutiska perspektivet harmonierar väl med syftet och används i denna studie både som teori och metodologi. Resultatet visar att samtliga respondenter uppgav sig vara väl rustade i att arbeta med barn som far illa. Däremot varierar definitionen av begreppet mellan pedagoger, förskolor och områden. Samtliga respondenter uppgav även att nästintill all kunskap om att arbeta med barn som far illa har erhållits på arbetsplatsen. Studiens resultat visar att rektorsrollen och förskolans område är viktiga faktorer för vilket fokus arbetsplatsen har på dessa frågor. Förskolepersonalens beredskap för arbetet med barn som far illa, visar denna studie, är helt avgörande vilket område förskolan är belägen i.

Forskning har visat att metoder som inbegriper filosofisk dialog i skolan kan varafördelaktig för utvecklingen av en mängd färdigheter hos elever. Endast ett fåtal studier harundersökt effekterna av filosofisk dialog hos socioekonomiskt utsatta elever, och den härstudien syftar till att avhjälpa detta. Mer precist har denna studie fokuserat på utvecklingenav argumentationsförmågor i årskurs 4 (elever med en ålder av ungefär 10 år) i en svenskkommunal skola. Under en period av åtta veckor deltog gruppen av elever på 12 sessionermed filosofisk dialog baserad på Philosophy for Children-metoden. Varje session utom denförsta spelades in (bild och ljud). Datan bearbetades sedan med observationsverktyget Argumentation Rating Tool. Resultatet från tidigt i interventionen jämfördes med resultatetfrån slutet av interventionen, och positiva förändringar i att kunna diskutera kritiskt ochdiskutera tillsammans kunde noteras. Mer forskning om effekterna av filosofiska samtal försocioekonomiskt utsatta elever behövs. / Research has shown that methods of philosophical dialogue in schools can be beneficialfor the development of a variety of skills among students. Few studies have examined theeffects of philosophical dialogue for students who are socioeconomically disadvantaged,and this study aims to help remedy this. More precisely this study focused on thedevelopment of argumentation skills in a fourth year-class (students approximately 10 years of age) in a Swedish municipal school. During a period of eight weeks the group ofstudents participated in 12 sessions of philosophical dialogue based on the Philosophy for Children-method. Every session except the first was recorded (image and sound). The datawas then analysed with the Argumentation Rating Tool. The results from early on in theintervention were compared to the results from the end of the intervention, and positivechanges in ability to discuss critically and discuss together were found. Further research onthe effects of philosophical dialogues for socioeconomically disadvantaged students isneeded.

Våld på arbetsplatser är ett fenomen som har kommit att öka under 2000-talet. Vård och omsorgspersonal är den yrkesgrupp som är mest utsatt av hot och våld på arbetsplatsen och det råder dessutom ett stort mörkertal gällande antal anmälda våldsbrott för denna yrkesgrupp. Därav syftar föreliggande studie till att studera förekomst och skillnader i utsatthet och hantering av våld inom vårdyrket. Studien är skapad med utgångspunkt i Gresham Sykes och David Matzas teori om neutraliseringstekniker, men kompletteras även med Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv. Då studien innehar en kvantitativ forskningsansats, har data samlats in via enkäter som har skickats ut till vårdpersonal som arbetar inom äldreboenden, LSS boenden samt vård i ordinärt boende i Dalarnas och Södermanlands län. Datamaterialet har sedan analyserats i statistikprogrammet IBM SPSS Statistics 26 där univariata, bivariata samt multivariat analys har genomförts för att besvara studiens frågeställningar. Resultatet visade att mer än hälften av studiens deltagare har blivit utsatta för fysiskt eller psykiskt våld i arbetet under de senaste tolv månaderna. Andelen som har blivit utsatt för psykiskt våld var störst bland de yngre deltagarna. Fysiskt våld var dock mer förekommande än psykiskt våld vilket bland annat kan förklaras med den okunskap som råder kring begreppet psykiskt våld. Majoriteten av de deltagare som angett att de blivit utsatta för fysiskt eller psykiskt våld har inte heller vidtagit någon åtgärd. Bland de som dock vidtagit åtgärder för fysiskt våld, var andelen störst bland de yngre deltagarna. Slutligen visade resultatet att den neutraliseringsteknik som tillämpas mest hos studiens vårdpersonal är förnekande av skada.

Despite laws and guidelines, documentation within social work among individuals with disabilities has been subject to continuous criticism due to its inadequacy. Documentation tends to focus on the administration´s need for documentation rather than the professional´s need to describe actual circumstances. Professionals, whether consciously or not, have the power to construct and perpetuate a reality that both colleagues and the individuals with disabilities must navigate. Documentation may not always align with the fundamental principles of the law and principles of social work, which emphasize participation and self-determination.  A qualitative research method has been used to study implementation plans and journal entries written by professionals in work with individuals with disabilities. Through discourse analysis, several conclusions can be drawn. The results have contributed to a broader understanding of how communication difficulties and other circumstances can pose challenges for employees to meet the individual's autonomy. Despite these challenges, it can be seen that different ways of documenting can present the individual as an object of care or a subject of rights. Seeing individuals as care objects risks dehumanization and undermines autonomy, hindering their active participation. Therefore, professionals have a great responsibility in the formulation of documentation and wording to ensure that self-determination and participation are more prominent than expressions of power.

We have investigated social workers' work with women living in dual vulnerability, namely women who are both subjected to intimate partner violence and have substance abuse problems. Through interviews with social workers from Stockholm County, we have gained insights into their perceptions and experiences, as well as the challenges and conditions that affect their work. In our study, we used a qualitative research method focusing on hermeneutics to deeply explore social workers' experiences of working with intimate partner violence and substance abuse. We applied thematic analysis to systematically identify and analyze key themes from the data collection, which facilitated a detailed interpretation of their professional perspectives. The study showed that working with women in dual vulnerability is particularly difficult and demanding. Women in dual vulnerability often have more extensive and severe needs than those who only live with violence or abuse. The social workers emphasized the importance of building trust and creating a safe environment for abused women, as many have previous experiences of betrayal and lack of trust. Long-term commitment and continuity of contact are crucial for providing effective support. Cross-professional collaboration among various actors such as women's shelters, treatment centers, and healthcare proved to be central to offering holistic support. The conditions for providing adequate support are affected by the availability of resources such as time, personnel, and education. Many social workers experience that they have limited resources, which can hinder their ability to provide effective help. Continuous training is also important for addressing the specific needs of women in dual vulnerability. Working with women who are both substance abusers and victims of violence differs from working with women who only experience violence or abuse in several ways. It requires a broader and more integrated approach, a higher degree of flexibility and adaptability, as well as a greater emotional burden. Social workers need to handle multiple problem areas simultaneously and be creative in their solutions. By highlighting the specific needs and challenges that social workers face in their work with women in dual vulnerability, this study has contributed to a deeper understanding of how support efforts can be developed and improved. To enhance working conditions and the effectiveness of support, more resources, better training, and improved collaboration between various actors are required. We hope that our research can contribute to the development of more effective methods and strategies within social work to improve support for this vulnerable group. / Vi har undersökt socialsekreterares arbete med kvinnor som lever i dubbel utsatthet, det vill säga kvinnor som både utsätts för våld i nära relationer och har missbruksproblem. Genom intervjuer med socialsekreterare från Stockholms län har vi fått insikter i deras uppfattningar och erfarenheter, samt de utmaningar och förutsättningar som påverkar deras arbete. I vår studie använde vi en kvalitativ forskningsmetod med fokus på hermeneutik för att djupgående utforska socialsekreterares erfarenheter av arbete med våld i nära relationer och missbruk. Vi tillämpade tematisk analys för att systematiskt identifiera och analysera centrala teman från datainsamlingen, vilket underlättade en detaljerad tolkning av deras professionella erfarenhet. Studien visade att arbetet med kvinnor i dubbel utsatthet är särskilt svår och krävande. Kvinnor i dubbel utsatthet har ofta mer omfattande och svåra behov än de som endast lever med våld eller missbruk. Socialsekreterarna betonade vikten av att bygga förtroende och skapa en säker miljö för våldsutsatta kvinnor, då många har tidigare erfarenheter av svek och bristande tillit. Långsiktigt engagemang och kontinuitet i kontakten är avgörande för att kunna ge effektivt stöd. Tvärprofessionellt samarbete mellan olika aktörer som kvinnojourer, behandlingshem och sjukvård visade sig vara centralt för att kunna erbjuda ett holistiskt stöd. Förutsättningarna för att ge adekvat stöd påverkas av tillgången till resurser som tid, personal och utbildning. Många socialsekreterare upplever att de har begränsade resurser, vilket kan hindra deras förmåga att ge effektiv hjälp. Kontinuerlig fortbildning är också viktig för att kunna hantera de specifika behoven hos kvinnor i dubbel utsatthet. Arbetet med missbrukande och våldsutsatta kvinnor skiljer sig från arbetet med kvinnor som endast lever med våld eller missbruk på flera sätt. Det kräver en bredare och mer integrerad ansats, högre grad av flexibilitet och anpassningsförmåga samt en större emotionell belastning. Socialsekreterarna behöver hantera flera problemområden samtidigt och vara kreativa i sina lösningar. Genom att belysa de specifika behov och utmaningar som socialsekreterare möter i arbetet med kvinnor i dubbel utsatthet, har denna studie bidragit till en djupare förståelse för hur stödinsatser kan utvecklas och förbättras. För att förbättra arbetsförhållandena och effektiviteten i stödet krävs mer resurser, bättre utbildning och förbättrad samverkan mellan olika aktörer. Vi hoppas att vår forskning kan bidra till utvecklingen av effektivare metoder och strategier inom socialt arbete för att förbättra stödet för denna utsatta målgrupp.

Bakgrund: Barn har rätt till en trygg uppväxt. Att befinna sig i en utsatt miljö som barn kan innebära både fysiska och psykiska konsekvenser i framtiden. Det finns en möjlighet att specialistsjuksköterskan kan upptäcka dessa barn. Syfte: Var att beskriva specialistsjuksköterskans erfarenheter av att möta familjer inom barnhälsovården där barnet misstänks befinna sig i en utsatt miljö.   Metod: En kvalitativ metod med induktiv ansats tillämpades. Individuella semistrukturerade intervjuer genomfördes med specialistsjuksköterskor som arbetat inom barnhälsovården i minst ett år. Kvalitativ manifest innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004) användes i analysen. Resultat: Analysen genererade tre huvudkategorier: Betydelsen av kompetens och erfarenhet, Möjligheten att både ge och få stöd samt En känslomässig påfrestning. Erfarenheter beskrevs av att identifiera tecken på barnet, att vara uppmärksam på föräldrarna samt att vara observant i familjens hemmiljö. Det var viktigt att erbjuda stöd till familjen samt att erhålla stöd i sin yrkesroll. Att bli emotionellt berörd i mötet med barnet, att kunna härbärgera olika slags känsloyttringar samt att det fanns en önskan om återkoppling. Slutsats: Det är svårt att identifiera tecken på utsatthet. Stöd till familjen ansågs viktigt i förebyggande syfte, men även stöd till specialistsjuksköterskan för att bidra till att fler orosanmälningar genomförs. / Background: Children have the right to a safe childhood. Being in a vulnerable environment as a child can have both physical and psychological consequences in the future. There is an opportunity for the specialist nurse to recognise these children.  Purpose: The aim was to describe the specialist nurse's experiences of meeting families in child health care where the child is suspected of being in a vulnerable environment.  Method: A qualitative method with an inductive approach was applied. Individual semi-structured interviews were conducted with specialist nurses who had worked in child health care for at least one year. Qualitative manifest content analysis according to Graneheim and Lundman (2004) was used in the analysis.  Results: The analysis generated three main categories: The importance of skills and experience, The ability to both give and receive support, and An emotional strain. Experiences of recognising signs of the child, being attentive to the parents and being observant in the family home environment were described. It was important to offer support to the family and to receive support in their professional role. Being emotionally involved in the meeting with the child, being able to harbour different kinds of emotional expressions and a desire for feedback.  Conclusion: It is difficult to identify signs of vulnerability. Support for the family was seen as important for prevention, but also support for the specialist nurse to help ensure that more concerns are reported.