Under 1990-talet skedde stora samhällsförändringar inom både ekonomiska och politiska områden. Skolan förändrades från en centraliserad till en decentraliserad organisation. Kommunerna fick ta ett större ansvar för den lokala skolan och mål- och resultatstyrning infördes i förskolan, grundskolan och på gymnasiet. Det uppkom en politisk föreställning om att det föränderliga samhället och den ökade internationella konkurrensen skapar nya förutsättningar på arbetsmarknaden, vilket i sin tur ställer nya krav på kunskaper och utbildning. Begreppet livslångt lärande kom därigenom att framställas som lösningen på hur medborgarna ska klara dessa förändringar. Studien belyser arbetet kring livslångt lärande och individuell utveckling samt hur eleverna i grundskolan ska uppnå målen i läroplanen och kursplanerna. Studien syftar till att undersöka vilka styrningspraktiker som kan ligga bakom hur individen ska utvecklas i skolan för att leva upp till och bli en del av det livslånga lärandet. Detta görs genom att studera olika offentliga dokument och utredningar om den svenska grundskolan. Utgångspunkten är en Foucaultinspirerad diskursanalys med inriktning på perspektivet governmentality. Studien har påvisat att det används olika verktyg och teknologier som ska leda till former av självstyrning, självreglering och kontroll av eleven. I analysen lyfts fram olika styrningspraktiker som används för att skapa det livslångt lärande subjektet, där framförallt lärarens och elevens roll belyses. Bland annat diskuteras individuella utvecklingsplaner och utvecklingssamtal för hur elevens kunskapsbildning och lärande ska förbättras.

Den här rapporten handlar om Individuella utvecklingsplaner (IUP). Från 1/1-06 gäller en förordning om att alla barn i grundskolan, särskolan, sameskolan och specialskolan ska ha IUP. Syftet med rapporten är att undersöka vilken information lärare och elever fått om IUP, men också ta reda på deras inställning till och uppfattning om IUP. För att få reda på detta har jag intervjuat fem lärare och fem elever. Lärarna har mellan 3-20 års erfarenhet av skolarbete. Eleverna går i skolår 1-6. Jag har utifrån litteraturen studerat synen på lärande, hur lärare ställer sig till nya utvecklingsplaner och hur det sedan faller ut i praktiken. Resultatet av intervjuerna blev något nedslående med tanke på att förordningen om IUP redan trätt i kraft. Endast en av de fem lärare jag intervjuat hade kommit igång med sitt IUP arbete. Därför kunde de andra fyra inte svara annat än att de inte märker av IUP i skolans vardagliga arbete. Eleverna gav ungefär samma svar. Trots det har jag dragit slutsatsen att samtliga lärare och elever har en positiv inställning till IUP och dess införande. Lärarna uppfattar IUP som ett hjälpmedel och en garanti för måluppfyllelse. Däremot har IUP inte implementerats i det vardagliga arbetet i skolan. Man kan också se att det saknats gemensamma diskussioner om synen på kunskap och kunskapsutveckling. / This report is about Individual Development planes (IUP). From 1/1-06 a new law requires all schools to draw an IUP for all pupils in primary schools; schools for dysfunction, ethnic schools and special schools. The purpose of this study is to examine what information teachers and pupils have about the IUP and find out what their adjustment and comprehension are to the IUP. I decided to interview five teachers and five pupils. The teachers have 3-20 years of experience in teaching. The pupils are seven, ten and twelve years old and go to the regular Swedish school. In the literature I studied different kind of cognitive approaches, how teachers think about new development planes and how it all turns out in reality. The result of my interwjues was rather negative. Only one of the teachers I interviewed has been working IUP inspired for some years. All the others haven’t started yet. Therefore they couldn’t assert that IUP did any marks in the daily schoolwork. The pupils gave the same answers. The IUP has not been realized in the daily schoolwork and you can also see that the teachers miss common discussions about cognitive approaches. Although I have made the conclusion that all the teachers and pupils are positive to the IUP. The teachers think about the IUP as a working tool and a guarantee to attain good results in school.

Syftet med detta arbete var att undersöka hur elevdokumentation så som portfolio, individuella utvecklingsplaner samt loggböcker fungerar i praktiken och dess värde vid överlämnande samt övertagande av elever från år 6 till 7. Undersökningen är grundad på kvalitativa intervjuer genomförda i två olika kommuner med lärare i år 6 och 7 samt rektorer på två F-9 skolor. Enligt skolans styrdokument ska lärarna följa upp eleverna och möta dem där de är genom att anpassa undervisningen efter varje individuellt behov. Olika faktorer som försvårar detta kan vara för få lärare i för stora klasser. Ute på skolorna finns olika verktyg för att hjälpa lärare att uppnå detta mål, men problemet som uppstått är att olika skolor/lärare arbetar på väldigt olika sätt och att innehållet i elevdokumentationen då blir väldigt varierande och därför inte tas tillvara vid övertagandet av elever i år 7. I arbetet har det framkommit att elevdokumentation kan, om den används rätt, vara ett värdefullt redskap i arbetet med att synliggöra elevers sätt att lära och skapa en röd tråd från F-9. Men det förutsätter att lärare som tillämpar arbetssättet är på det klara med syftet och de förändringar som krävs för att sätta elevernas lärande i fokus, den kan i annat fall stjälpa i stället för att hjälpa och tillslut förkastas. Vår slutsats blir därför att det är lärarnas syn på elevdokumentation som avgör om den blir till en ryggsäck eller resurs för både lärare och elever.

Motivering till val av undersökning är att jag efter egna erfarenheter upplevt en stor arbetsbörda kring skriftliga omdömen och ville undersöka den pågående verksamheten kring dem, samt hur man skulle kunna förbättra dess funktion.Syftet är att undersöka lärares och rektorers uppfattningar om skriftliga omdömen, samt deras upplevda betydelse för verksamheten. Syftet är också att undersöka om skriftliga omdömen har påverkat lärares och rektorers uppdrag, samt deras framtidssyn om dem.Den valda metoden är kvalitativa intervjuer vilka konstaterar att fyra lärare samt två rektorer har intervjuats verksamma i grundskolans tidigare år.I studien har jag kommit fram till att skriftliga omdömen uppfattas som något positivt, men att lärarna behöver bättre förutsättningar och mer tid för att omdömena ska vara effektiva. Lärarna och rektorerna har arbetat verksamt med pedagogiska planeringar och skriftliga omdömen, men behöver utveckla metoden kring dem. Lärarna i studien efterlyser bra bedömningsverktyg för att lättare kunna arbeta med skriftliga omdömen. Nyckelord: (i bokstavsordning)Bedömning, formativ bedömning, individuella utvecklingsplaner, pedagogiska planeringar, skriftliga omdömen, summativ bedömning,

Denna studie behandlar elevers uppfattningar om hur det är att arbeta med individuella utvecklingsplaner. En individuell utvecklingsplan är tänkt att syfta framåt och bör ge eleven insikt i det egna lärandet. Den ska också vara ett hjälpverktyg för såväl elev, lärare som vårdnadshavare i strävan mot elevens utveckling i riktning mot de nationella och lokala målen. För att kunna beskriva elevernas uppfattningar har kvalitativa gruppintervjuer med elever i årskurs 4 genomförts. Studien har ett elevperspektiv och utgår från tre teman, varav det första handlar om samspel eleverna emellan och hur arbetet med individuella utvecklingsplaner kan påverka det. Den övergripande slutsatsen, rörande detta tema, är att eleverna uppfattar att arbetet med en individuell utvecklingsplan betonar det enskilda arbetet framför arbetet i grupp. Det andra temat behandlar elevernas målmedvetenhet och hur denna påverkas av användandet av utvecklingsplanerna. När det gäller detta tema är slutsatserna att eleverna inte ser det nära sambandet mellan den individuella utvecklingsplanen och det målstyrda arbetet i undervisningen. Eleverna vacklar även mellan, å ena sidan, att se målen som mer övergripande, något som man slutligen ska nå till, å andra sidan, att se dem som läxor som de inte har uppnått i slutet av veckan. Även elevernas medvetenhet gällande den egna utvecklingen i förhållande till målen varierade. Det tredje och sista temat tar upp elevernas upplevelser kring den individuella utvecklingsplanen och en slutsats är att alla intervjudeltagare har en positiv känsla till den individuella utvecklingsplanen.

Studiens syfte har varit att beskriva hur IUP som fenomen fungerar i skolan. Frågeställningarna för studien har berört vilka konsekvenser arbetet med IUP anses ha för elevernas måluppfyllelse, vilka möjligheter och hinder IUP ger med tanke på elevernas lärande, samt hur attityden kring IUP ser ut för pedagoger och elever. Studien har varit av kvalitativ karaktär och sett ur pedagogernas perspektiv, där sex pedagoger för grundskolans äldre åldrar intervjuats. Resultatet visade att arbetet med IUP är bra på så vis att det möjliggör att alla elever blir sedda samt att eleverna blir medvetna om sitt eget lärande. Till de negativa aspekterna hörde problematiken med formuleringar som kan generera missförstånd, att en del elever inte ser IUP som betydelsefullt, att en IUP inte kan garantera att elever når målen, samt den arbetsbelastning pedagogerna anser att arbetet med IUP kan ge. I studien har även uppmärksammats att pedagoger i sitt arbete med IUP stundtals utgår från ett sociokulturellt perspektiv på lärande, medan inriktningen i Skolverkets allmänna råd i högre grad kan sägas utgå från ett kognitivt perspektiv. Avslutningsvis vill jag tacka alla pedagoger som medverkat, samt min handledare Lena Heindorff.

<p>Studiens syfte har varit att beskriva hur IUP som fenomen fungerar i skolan. Frågeställningarna för studien har berört vilka konsekvenser arbetet med IUP anses ha för elevernas måluppfyllelse, vilka möjligheter och hinder IUP ger med tanke på elevernas lärande, samt hur attityden kring IUP ser ut för pedagoger och elever. Studien har varit av kvalitativ karaktär och sett ur pedagogernas perspektiv, där sex pedagoger för grundskolans äldre åldrar intervjuats. Resultatet visade att arbetet med IUP är bra på så vis att det möjliggör att alla elever blir sedda samt att eleverna blir medvetna om sitt eget lärande. Till de negativa aspekterna hörde problematiken med formuleringar som kan generera missförstånd, att en del elever inte ser IUP som betydelsefullt, att en IUP inte kan garantera att elever når målen, samt den arbetsbelastning pedagogerna anser att arbetet med IUP kan ge. I studien har även uppmärksammats att pedagoger i sitt arbete med IUP stundtals utgår från ett sociokulturellt perspektiv på lärande, medan inriktningen i Skolverkets allmänna råd i högre grad kan sägas utgå från ett kognitivt perspektiv. Avslutningsvis vill jag tacka alla pedagoger som medverkat, samt min handledare Lena Heindorff.</p>

Syftet med den här studien är att bidra med en bild av hur enskilda lärare och lärararbetslag förstår extra anpassningar i matematik. Lärararbetslags förståelse av matematiksvårigheter är avgörande för vilka elever som får extra anpassningar och hur dessa utformas.    I studien undersöks och skapas en bild av den förståelse som vuxit fram under de tre år som gått sedan lagändringen/genomförandet 2014. Studien har en hermeneutisk ansats och bygger på en enkät, studier av elevers skriftliga individuella utvecklingsplaner och två fokusgruppsdiskussioner med lärararbetslag för elever i årskurs 3. Empirin är tolkad utifrån det matematikdidaktiska och specialpedagogiska fältet med extra anpassningar som forskningsområde. Resultatet analyseras utifrån Goffmans teori om det främre rummet och med inspiration av analysmetoden Grounded Theory.    I resultatet framgår att lärarna inte uppfattar någon tydlig gräns mellan ledning och stimulans, och extra anpassningar. Lärarna uttrycker att de möter eleven där den är, anpassar och individualiserar och att det sker inom ramen för ordinarie undervisning. Lärarna ser inte extra anpassningar som något nytt efter lagändringen, utan något som har funnits med i undervisningen långt tidigare. Samtidigt beskriver lärarna att undervisning och material anpassas mer idag. I matematik är de extra anpassningarna tydligt målrelaterade, framförallt färdighetsbaserade, samtidigt som arbetssätten och arbetsformerna för anpassningarna inte tydliggörs.   I elevernas individuella skriftliga utvecklingsplaner är det ibland svårt att utläsa, om insatserna är en framåtsyftande planering eller en extra anpassning. Extra anpassningar dokumenteras och hanteras på olika sätt i de olika lärararbetslagen. Lärararbetslagen upplever dokumentationen som problematisk och tidskrävande.   I studien synliggörs styrkan av arbetslagsarbete. Lärarna i arbetslagen visar på en ambition att vilja förstå och följa skolans styrdokument. / The purpose of the study is to investigate and create a vision of how individual teachers and teams of teachers understand the concept of special adjustments in Mathematics. Teachers' understanding of mathematical difficulties is important for which pupils get special adjustments and how they are designed.   The study examines and creates a view of understanding that has been developed since the amendment of the Swedish School Law in 2014. The approach of the study is hermeneutic and is based on a survey, studies of individual development plans and two focus group discussions with teams of teachers for students in the 3rd grade. The empiricism is interpreted from the mathematic didactics and the special pedagogical area, with special adjustments as the research area. The result is analyzed based on Goffman's theory front stage and inspired by the Grounded Theory analysis method.   The result shows that the teachers do not perceive a clear line between management and stimulus, and special adjustments. The teachers express they support the student in its starting-point. The teachers’ education is adjusted and individualized through the frame of ordinary education. The teachers do not see special adjustments as something new after the amendment of the law, rather as something that has been present in the education for a long time. At the same time the teachers need to modify their teaching and material more today. The special adjustments in Mathematics are explicitly target related, especially mathematic skills.  Working methods for the adjustments are not clarified.   In the individual development plans it is sometimes hard to determine if the input is a forward looking plan or a special adjustment. Special adjustments are documented and handled in different ways. The teachers’ experience the documentation as problematic and time consuming.   In the study it is possible to determine the power of working in teams. The teachers show an ambition of understanding and following the regulatory documents of the school.

Since 2006 there have been two major changes to the Swedish Education Act. In January 2006, the first change, concerning nine-year compulsory school, took effect. The Act now requires that Personal Development Plans (i.e. individuella utvecklingsplaner – IUP) be introduced for students in elementary school, special schools for disabled children, Sami schools and special schools. The second change came into effect in July 2008. The content of the personal development plan was expanded to contain not only plans for future development, but also teachers’ written assessments of students’ knowledge and learning process. To implement the new regulations and support teachers’ work, many schools have turned to digital tools. The combination of new regulations and digital tools has generated new, unexplored circumstances for teachers, students and parents. The aim of this thesis is to provide a greater understanding of the work process with students ́ personal development planning and the role of digital documentation in this process. The aim is also to investigate students’, teachers’ and guardians’ experiences and participation. The main focus is on experience of the work processes associated with the recent reform of methods for communicating students’ knowledge and learning processes. To better understand this new educational situation, students’, parents’ and teachers’ experience of working according to the new regulations has been analysed and problematized. The research questions address how the use of digital tools influences the process, in what ways the process affects students’ and parents’ participation and in what ways the students’ identity work is affected by the communication and work process. The study is based on qualitative semi-structured interviews, a survey study and a document analysis. The material was analysed through an inductive thematic analysis. The analysis draws on activity theory and theories focusing on participation at higher and lower levels, and on social relationships through concepts of power and control, as well as visible and invisible pedagogy. Patterns in the material were analysed using concepts of communicative and strategic communication, negotiation of influence, self-regulation and techniques for disciplining, positioning processes and the individual’s approach to a prevailing norm. The concept of cultural capital has also been used as an analytical concept. Students, parents and teachers all state that the process is now, finally, about the student’s personal learning. Thus, the study shows that students’ goals and personal planning do not significantly affect teaching in schools. Responsibility for achieving the goals is left to the student alone. Students can decide when and how they will work towards the goals in the plan. The follow-up process is concentrated to the discussion on progress with parents each semester where new goals are set for the student. The study also shows that the process with the personal development plans is focused on students’ behaviour and on transforming students into model students who perform at their absolute best. The study also shows that parents are entering as a new player – their child’s representative in negotiation. Teachers on the other hand are trying to manage the work process rationally by copying and pasting written opinions among several students and formulating and adapting students’ goals to suit their teaching. Students’ personal development plans are significant texts where players other than the student and his or her parents or teachers, are able to scrutinize and criticise the content as the student’s plans are public documents. All in all, the study shows that the whole work process with students’ personal development plans requires both awareness and understanding of the importance of language and wording. The work process is not only about learning; it is also about power, control and negotiation. / ”Ja, det blir typ mycket bättre koll på, jag tror det blir bättre så här koll på vad man behöver träna på”, beskriver Ella 11 år. Ella refererar till de ändringar i grundskoleförordningen som gör gällande att alla elever i grundskolan ska ha en individuell utvecklingsplan med skriftliga omdömen och vad hon tror att de nya bestämmelserna kommer att leda till. Vad får de nya bestämmelserna och arbetsprocessen med de individuella utvecklingsplanerna för betydelse för elever, föräldrar och lärare? Vad får användningen av ett digitalt verktyg i sammanhanget för betydelse? Handlar arbetsprocessen med de individuella utvecklingsplanerna med skriftliga omdömen enbart om att synliggöra elevers kunskaper och lärande eller innefattar den även något annat? Den här avhandlingen handlar om den arbetsprocess som sker när elever, föräldrar, och lärare förbereder och genomför utvecklingssamtal samt upprättar individuella utvecklingsplaner för elevernas lärande med stöd av ett digitalt verktyg. Syftet med avhandlingen är att med stöd av aktivitetsteori och teorier om delaktighet och inflytande samt makt- och kontrollprinciper ge en ökad förståelse för arbetsprocessen med de individuella utvecklingsplanerna. Syftet är också att utforska betydelsen av digital dokumentation och hur arbetet inverkar på möjligheterna till delaktighet och inflytande samt elevernas identitetsarbete i arbetsprocessen. Både elever, föräldrar och lärare uttrycker i studien att det nu äntligen handlar om elevens eget lärande och att arbetet med de individuella utvecklingsplanerna möjliggör ett förändrat arbetssätt i den riktningen. Studien visar dock att arbetsprocessen med elevers individuella utvecklingsplaner handlar om mer än enbart elevens lärande. I studien framträder fenomen som makt, kontroll och förhandling. Det framträder också en förestä̈llning om en mönsterelev som förväntas bidra till ett gott arbetsklimat och som presterar sitt allra yttersta. Eleverna, förldrarna och lärarna deltar i skapandet av mönstereleven frå̊n olika perspektiv, med olika motiv och med olika strategier. Elevers individuella utvecklingsplaner med skriftliga omdömen är betydelsefulla texter vars innehåll både kan granskas och kritiseras av andra än eleven, dess föräldrar och lärare i och med att utvecklingsplanen är en offentlig handling. Detta kräver både en medvetenhet och kunskap om arbetsprocessen och vad språket och formuleringarna i de skriftliga omdömena om eleven kan få för betydelse.

Introduction: This is a two years master's thesis in Museum and Cultural Heritage Studies. The purpose of this thesis was to critically examine discourses of sustainable cultural tourism, and how different sustainability dimensions and ideals can coexist and be applied in practice. The starting point was a case study of the World Heritage Site “The Hanseatic town of Visby”, where the relationship between the conservation and the availability of the world heritage site was investigated. The research questions that were formulated were which actors and agendas that cooperate in the production of sustainable heritage tourism, how global and national guidelines for sustainable cultural tourism correspond to the local development work of the Visby world heritage city, which are the prominent discourses in the documents on sustainable heritage tourism in the world heritage city of Visby and how they are described as well as whether there is opposition between the conservation and the availability of cultural heritage, and what potential solutions to such opposition can look like. Theory: Prior to the study, previous research on sustainability, sustainable heritage tourism and the world heritage site Visby has been studied and used as a springboard for the thesis research questions. The theoretical perspectives that were used in the analysis consisted of theories regarding sustainable tourism, posthumanism, system theory and authorized heritage discourse, AHD. Method: The method chosen for the study was Laclau &amp; Mouffes discourse analysis. This enabled a closer examination of the development plans and documents on sustainable heritage tourism produced by local, national and global actors. This was complemented with short interviews with thirteen stakeholders. Results and analysis: The result and analysis showed that several different actors and agendas are involved in the production of sustainable heritage tourism. However, there are difficulties in letting all actors get their voices heard and being part of the decision-making process, such as the local population, which are often disregarded. In addition, interaction between different actors could get better with more clearly defined areas of responsibility. The result also showed that, in particular, the concepts of sustainability and sustainable develop-ment were used in the documents about the development of the world heritage city of Visby, but the concept of sustainable heritage tourism was rarely used. The Swedish National Heritage Board and the region of Gotland are currently working on developing sustainable tourism strategies. At present, however, there is unclear correspondence between global guidelines and local application, where it is up to the municipalities to interpret and apply Unesco’s guidelines themselves, which may be difficult since the guidelines are quite general and vague. The study also showed that there are three clear discourses in the documents about sustainable heritage tourism. Under the overall discourse of sustainable tourism in Visby there is an ecological discourse, an economic discourse and a social discourse. In all documents, sustainable tourism is described as consisting of three discourses, but there is great freedom of interpretation in the use of the term. The discourses are also prioritized and described differently in different documents. Conclusion: The study's conclusion is that there are both oppositions and solutions. Both documents and interviews show that there are oppositions between ecological, economic and social interests in a place like the world heritage site in Visby. At the same time, there are also various suggestions for how the different dimensions can coexist and the actors were generally optimistic. Basically, it is about finding a balance between conservation and accessibility, taking into account both contemporary and future interests. Suggested solutions are to work further with information and knowledge, improve interaction between different actors, work with conservation-based development, productize heritage, better interaction with the local society, develop creative industries in historical buildings, and include visitors in the conservation work. However, most voices agree that the issue is difficult and complex and requires more knowledge and research.