Fokus för denna studie är teorin om att Sverige är statsindividualistiskt. Det pedagogiska problemet är att samhället existerar genom en överföringsprocess där pedagogikens uppgift är att reproducera ett socialt system, att ge det uppväxande släktet tillgång till samhällets grundläggande värderingar. Studien inriktar sig därför på svenskars värderingar och uppfattningar om sitt samhälle. Studien baseras på en enkätundersökning med 170 personer i åldrarna 18–66+. I uppsatsens bakgrund beskrivs hur det svenska samhället utvecklats till en välfärdsstat och följderna av detta som lett till att Sverige betraktas som ett av världens mest individualiserade länder. Tidigare forskning visar på svenskars särart när det kommer till värderingar och effekterna av detta har debatterats i både tidningaroch inom litteraturen. Grunden för att kunna tolka och analysera uppsatsens empiriska material utgår från en tes om varför Sverige kan betraktas som statsindividualistiskt. Därtill används teori om individualiseringsprocessen och det postmoderna samhället. Med utgångspunkt från uppsatsens syfte har en kvantitativ metod använts. Resultaten av det empiriska materialet överensstämmer endast på vissa punkter med teorin statsindividualism. Det senmoderna samhället sägs vara mer individuellt (Bauman, 2002a) och respondenterna i denna studie valde hellre att vara beroende av staten än sin familj. / <p>PE207G. Examinationsdatum: 2023-06-08.</p>

Följande är en kvantitativ studie som undersöker stödet för den svenska välfärdsstaten utifrån faktorer som rör klass och genus. Detta utifrån den svenska datan från 2016 års ISSP-undersökning, som undersökt synen på det offentligas roll. Huvudfynden i denna studie är att kvinnor samt de med lägre klasstatus uppvisar ett högre stöd än män respektive de med hög klasstatus. Detta ligger i linje med den tidigare forskningen på området. Studien avslutas med en diskussion om hur resultaten som framkommit i denna studie kan förstås i förhållande till teori och tidigare forskning. I diskussionen lyfts också förslag på framtida forskning på området fram.

I uppsatsen undersöks svenska myndigheters föreställningar om den romska minoriteten under tidsperioden 1923–1966. Genom att analysera fyra olika myndighetsdiskurser (1923, 1944, 1956 och 1966) har jag undersökt myndigheters konstruktioner av den romska minoriteten i Sverige. Att fastställa vilken kontinuitet respektive förändring som har förekommit i myndighetsdiskurserna har också varit ett mål med uppsatsen. Metoden som använts är en diskursanalys inspirerad av Foucaults synsätt om makt/kunskap, samt att det som framställs som normalt implicerar att det som inte nämns i diskursen är onormalt och avvikande. Resultatet bekräftar tidigare forskning om att romerna betraktades som ett olösligt problem, i en utredning från 1923, eftersom de essentialistiska idéerna var så framträdande. Samtidigt har jag visat att det förekom flera språkliga inkonsekvenser, vilket bland annat berodde på att utredningskommittén var partisk. Det förekom också språkliga inkonsekvenser i myndighetsdiskursen från 1944, även om romerna inte längre betraktades som ett olösligt problem. År 1956 hade moderniseringstanken, om att romerna skulle assimileras och bli bofasta, fått fotfäste i myndighetsdiskursen. Trots att äldre essentialistiska idéer avfärdades av utredningens expert, Carl-Herman Tillhagen, var även denna myndighetsdiskurs fylld av motsägelser, eftersom den bland annat innehöll flera essentialistiska utsagor om den romska populationen. I socialläkaren John Takmans slutrapport från 1966 är moderniserings- tanken än mer framträdande, samtidigt som Takman var noga med att tydligt ta avstånd från äldre essentialistiska tankemönster. Trots detta avståndstagande användes essentialistiska kategorier, såsom ras, både i Takmans slutrapport, samt i den omfattande socialmedicinska studie av den romska minoriteten, som rapporten beskriver. Historikern Ida Ohlsson Al Fakir har visat att orsaken till detta hade att göra med att kategorin ras även hade fått en social dimension inom vetenskapen vid denna tid. Jag menar att också den intertextuella dimensionen hade stor betydelse, eftersom min uppsats visar att det förekom omfattande kontinuitet, gällande begreppsanvändning, mellan de fyra myndighetsdiskurserna. Även om de två yngre myndighetsdiskurserna uppvisade en betydligt mer liberal inställning till den romska minoriteten, framgår det ändå tydligt att man kraftigt åsidosatte den traditionella romska kulturen, till förmån för romernas assimilering, vilket per automatik också innebar modernisering.

In recent decades, there has been a considerable expansion of citizen participation in protests and voluntary advocacy groups. To analyze this development, the social movement literature and the interest group literature have emerged. Yet these two bodies of literature have not communicated with each other and have rarely incorporated knowledge from other fields in political science. As a result, critical questions remain unanswered regarding the political influence of advocacy groups. How do they affect politicians? To what degree do informal groups use lobbying tactics? Are socioeconomically advantaged groups more influential? This thesis endeavors to address the above shortcomings by bridging the literature on social movements, interest groups and political parties. The purpose of the thesis is to explain if and how advocacy groups affect public policy and to analyze which resources that are required to influence political decisions. The focus is on informal and loosely organized social movement organizations (informal SMOs): parental networks, staff networks, and village networks. To test my arguments, I use a unique database on protests and lobbying against school closures in Sweden. Closures of public schools have been one of the most important drivers of political activism in Sweden. The results are presented in three essays. Essay I tests new electoral mechanisms that could condition the political influence of advocacy groups. The results suggest that the political influence of informal SMOs on school closure decisions varies according to the type of voter they mobilize: swing voters or core voters. Essay II demonstrates how informal SMOs use lobbying tactics, such as presenting policy-relevant information, to influence politicians. Social movement scholars often focus on protests and ignore lobbying tactics. However, the results show that SMOs that present policy-relevant information are more likely to stop school closures than SMOs that mobilize large protests. Essay III analyzes which informal SMOs exchange policy-relevant information with politicians. Previous studies on the use of lobbying tactics have ignored activist resources. My results suggest that SMOs mobilizing high-income activists and activists with analytical and civic skills are more likely to present policy-relevant information. This is problematic given normative ideals of equal access to decision-making by all members of society.

This essay analyses the national standard for maintenance aid and if it´s compatible with the standards set in the government mould. As new-liberal ideas get more scope in the Swedish policy the analyses focus consisted in seeing about the social contribution been changed, and if the standards in the government mould have lost their worth. The national standard is not edified on the basis of subsistence levels, but becomes paradoxical when numbers of welfare recipients is the measure used in order to measure poverty, concurrent as the government mould aims to protecting every citizen’s welfare. The study analyses a type of society that has emerged during a period of time. In a normative analysis concepts are set in relation to each other where, the analysis presents standards that are vague. If the standards in the government mould are presented as something valuable and get their worth back in the policy, perhaps also the citizen´s in Sweden change attitude to poverty and welfare contribution.    Social- liberalism justifies social contribution and the welfare State, while new-liberalism has other opinions about what redistribution should contain. An important knowledge to present as Sweden is moving towards more new-liberalistic values.

Social trust is one of the building stones for democratic societies. It builds on mutual understanding of the collective commonly shared norms. However, how it associates to political trust on the individual level is still ambiguous, as such this paper hopes expand the knowledge of how it is related to political trust in Sweden on an individual level.  Aim: This paper aims to explore how political trust in Sweden relates to social trust. Furthermore, it aims to study how the relationship varies by educational attainment. Data and methods: This study has used ordinary least square (OLS) to estimate to what degree political trust associated with social trust. It has also in the regression analysis included an interaction term to see how political trust interacts with educational attainment. Results: It is hypothesized that higher levels of political trust are associated with higher levels of social trust. The result from this study finds significant results that higher levels of political trust are associated with higher levels of social trust. Indicating to a positive correlation. It is also hypothesized that higher educated would express stronger effect of political trust on social trust. The estimations showed no significant interaction term. The relationship between political trust and social trust does not vary by educational attainment. Discussion: This paper found that the first hypothesis was in line with the findings of previous research and theory. As such, it was confirmed. The second hypothesis was not in line with previous findings or theory and suggested that there is no interaction effect, at least not for Sweden. The differences in methods and how the contextual and institutional differences are handled in this study compared to previous studies are discussed and highlighted. These discussions are then culminated into a proposal for future research. / Social tillit är en av byggstenarna för demokratiska samhällen. Den bygger på ömsesidig förståelse för de kollektiva gemensamt delade normerna. Hur det associeras till politisk tillit på individnivå är dock fortfarande tvetydigt, och det är denna studies förhoppning att utöka kunskapen om hur den förhåller sig till politisk tillit i Sverige på individnivå.  Syfte: Denna studie syftar till att undersöka hur politisk tillit i Sverige förhåller sig till social tillit. Vidare syftar den till att studera hur sambandet varierar beroende på utbildningsnivå.  Data och metod: Denna studie har använt minsta kvadratmetoden för att uppskatta i vilken grad politisk tillit relaterar till social tillit. Det har också i regressionsanalysen inkluderats en interaktionsterm för att se hur politiskt tillit interagerar med utbildningsnivå. Resultat: Det hypotiseras att högre nivåer av politisk tillit är associerade med högre nivåer av social tillit. Resultatet från denna studie finner signifikanta resultat att högre nivåer av politisk tillit är associerade med högre nivåer av social tillit. Detta indikerar till en positiv korrelation. Det hypotiseras också att högre utbildade skulle uttrycka starkare effekt av politisk tillit på social tillit. Skattningarna visade ingen signifikant interaktionsterm. Förhållandet mellan politisk tillit och social tillit varierar inte beroende på utbildningsnivå. Diskussion: Denna uppsats fann att den första hypotesen var i linje med resultaten från tidigare forskning och teori. Som sådan bekräftades den. Den andra hypotesen var inte i linje med tidigare resultat eller teori och visade att det inte fanns någon interaktionseffekt, åtminstone inte för Sverige. Skillnaderna i metod och hur kontextuella och institutionella skillnader hanteras i denna studie jämfört med tidigare studier diskuteras och belyses. Dessa diskussioner mynnar sedan ut i förslag till framtida forskning.

Normativt brukar lönearbetet idag ses som ett levnadssätt och en självklarhet. Denna uppsats handlar om de diskursiva uttrycken om lönearbetsnormen mellan 2017-2021. Syftet har varit att synliggöra och förstå hur lönearbetsnormen skapas och reproduceras i den politiska diskursen. Detta har besvarats med frågeställningarna; ‘på vilka sätt framställs lönearbetet och hur stärks lönearbetsnormen i den politiska diskursen’ samt ‘vilka motstånd mot lönearbetsnormen finns i den politiska diskursen ochhur bemöts dessa’. För att genomföra detta har uppsatsen en kvalitativ metod med ett diskursanalytiskt angreppssätt samt använt tematisk analys. Den teoretiska utgångspunkten har varit Ernesto Laclau ochChantal Mouffes diskursteori, vilket kompletteras med Herbert Marcuse begrepp det endimensionella tänkandet. Materialet för uppsatsen består av 43 riksdagsprotokoll samt riksdagspartiernas senaste valmanifest och partiprogram. Uppsatsens resultat visar att lönearbetsnormen diskursivt framställs och stärks genom kopplingar till två huvudsakliga områden. I relation till samhället knyts lönearbetet tillatt vara politikens viktigaste uppgift, samhällskontraktet och integration samt förhindrandet av utanförskap. I relation till människan sägs lönearbetet ge tillfredsställelse, mening med livet, god hälsa och ekonomiska förmåner. Vidare resultat är att motstånd mot lönearbetsnormen motiveras utifrån två avseenden; människor hälsa och miljöns påverkan. Men det är svårt och ovanligt att motstånd ges, samt att dess bemötanden är kraftfulla, undvikande och reproducerande av lönearbetsnormen. En övergripande slutsats är att lönearbetsnormen i det rådande systemet kan förstås som historiskt förankrad, hegemonisk och reflekterande av det endimensionella tänkandet.

No description available.

<p>This thesis studies two different models; the Swedish model and the Rehn-Meidner model. It shows their similarities and differences, and explains why it is inaccurate to put an equal mark between the two of them. An extensive discussion on the models is presented in order to give them each a fair assessment. It is shown how and why the Swedish model has failed, as well as how Sweden has failed to apply the Rehn-Meidner model in a consistent manner.</p><p> </p><p>The paper concludes with a brief discussion on the models’ possible application today and in the future. Also, some requirements for the models’ validity will be recognized. Some important questions concerning the models’ relevance, the influence of multitude on the models, and the issue of globalization and the EU are in this concluding chapter briefly discussed. It is argued that multitude has decreased the relevance of the models significantly, and that the Swedish welfare state which was created based on the ideas of the Swedish model, needs to be reassessed. Welfare municipalities are suggested rather than a welfare state.</p> / <p>Den här studien behandlar de två olika modellerna, den svenska modellen och Rehn-Meidner-modellen. Deras likheter och skillnader visas, och det förklaras varför det är inkorrekt att sätta ett likhetstecken mellan dem. En noggrann diskussion om modellerna genomförs för att kunna ge dem båda en rättvis bedömning. Det visas även hur och varför den svenska modellen misslyckats, samt hur Sverige har misslyckats att tillämpa Rehn-Meidner-modellen.</p><p> </p><p>Uppsatsen avslutas med en kort diskussion om modellernas eventuella tillämpning idag och i framtiden. Några krav för modellernas giltighet är också uppmärksammade. Ett antal viktiga frågor rörande modellernas relevans, mångfaldens inflytande på modellerna, samt globaliseringen och EU:s inverkan är i detta kapitel diskuterat. Det påstås att mångfalden har minskat modellernas relevans, och att den svenska välfärdsstaten, vilken är baserad på den svenska modellen, måste omvärderas. Välfärdskommuner föreslås snarare än en välfärdsstat.</p>

Avhandlingen belyser vad som hänt i svensk integrationspolitik sedan etableringsreformen genomfördes 2010 och ansvaret för flyktingmottagandet överfördes till Arbetsförmedlingen. Utöver förändringen som Arbetsförmedlingens ansvar innebar medförde reformen också ökad marknadsorientering, införande av valfrihetssystem, villkorad aktiveringspolitik samt andra genomgripande organisatoriska förändringar. I fokus står aktörer som på olika sätt har makt att påverka hur integrationspolitiken görs i praktiken. Studien analyserar vad som händer när privata företag bedriver arbetsförmedlande verksamheter där ersättningen kopplas till uppnådda resultat. Vidare analyseras betydelsen av ”svenskhet” i görandet av integrationspolitik. Avhandlingen är etnografisk och det empiriska materialet består av intervjuer och observationer med individer som arbetar på arbetsförmedlingskontor, som etableringslotsar samt samhällskommunikatörer på utbildningsföretag. Genom att syntetisera teorier om gatubyråkratier med en intersektionell ansats visar avhandlingen att görandet av integrationspolitik också är ett görande av ojämlikheter som grundas i stereotypa bilder av ”svenskhet” och ”invandrarskap”. Studien visar vidare hur föreställningen om Sverige som jämställd nation påverkar hur politiken görs. I analysen framkommer att de strategier som arbetsförmedlarna utvecklar för att hantera de krav som ställs på dem, i form av aktivering och resultat, inte leder till att de nyanlända kommer närmare arbetsmarknaden. Studien visar även att privata företag prioriterar resultat, lönsamhet och satsar på de nyanlända som de lättast kan nå resultat med. / This dissertation examines how Swedish integration politics have been affected by the Establishment Reform 2010 and the transfer of responsibility for refugee reception to the Swedish Employment Service. In addition to the changes wrought by the transfer of responsibility, the reform also brought an increase in market orientation, the implementation of systems of choice, a conditional activation policy and other fundamental organizational changes. The focus is on actors who, in different ways, have the power to influence how integration policy work is done in practice. The study analyzes what happens when private companies run employment service activities where financial support is contingent upon results, as well as the significance of “Swedishness” in the shaping of integration policy. The dissertation is an ethnographic one, and the empirical materials consist of interviews with and observations of individuals who work as employment service officials, establishment pilots, and civic orientation guides. By synthesizing theories on street-level bureaucracies with an intersectional approach, the dissertation shows that the making of integration policy is also a making of inequalities which are based on stereotypical images of “Swedishness” and “immigranthood”. Moreover, the study shows how policy-making is influenced by the perception of Sweden being a gender-equal nation. The analysis makes it clear that the strategies developed by the employment service officials, in order to live up to the requirements imposed upon them regarding activation and results, do not lead to newly arrived immigrants getting closer to entering the labour market. The study also shows that private companies prioritize results and profitability, and focus on the new arrivals with whom they can easiest attain results.