This paper aims to investigate the public art in the city center of Västerås, the area the citizens commonly call “Cityringen”. The intent is to search for a possible differentiation between how the art created by female artists and the art created by male artists are placed in relation to important buildings and institutions. The quantity of the artworks are also taken into consideration. The study is based on gender theory, a theory that recognizes the power structures and hierarchies between genders. It also takes the aspect of site specificity and size into the analysis.    Research shows that out of the 67 public art pieces, only seven are created by female artists. Most of them are scattered through out the city with no relation to other artworks or important places and buildings. The fact is that the art around and on the exterior of the City hall is all created by male artists, while only one out of six artworks in the botanical garden were created by a female artist.    This creates a problem in that the representation does not coincide with the idea of gender equality. The public space is meant to accommodate everyone regardless of gender, sexual orientation, ethnicity and religion. This study has shown that, because of the overrepresentation of male artists, the public space in Västerås does not communicate the equality that is desirable.

ABSTRACT During the last decades, environmental impacts have increased significantly, much due to the great traffic flows within cities. Therefore, to reduce these impacts and encourage a healthy way of living, it has in recent years become vital to generate safer and more sustainable and flexible modes of transportation. In order to do so, authorities and physical planners must work together to find viable solutions to incorporate in the infrastructure and offer alternative transport modes – such as walking, cycling and public transportation.  The purpose of this thesis is to examine the development of the cycling infrastructure in the city of Västerås and whether it is possible to expand bicycle commuting alongside public transportation. The thesis consequently aims to study how different physical planners within Västerås municipality work with traffic related questions. The thesis is based on interviews with relevant physical planners, data from scientific literature and different strategy documents intended for Västerås municipality.  The results are based on a thematic coding system to analyse specific categories frequently mentioned during the interviews. These results have later been put into context with related literature regarding sustainable cycling infrastructure.  The results show that there is a common goal for traffic planning within the municipality, even if the authorities express different actions concerning its development.

I denna studie undersöker vi fyra lärares upplevelser av fortbildningarna Matematiklyftet och Räkna med Västerås samt om dessa har påverkat lärares planering och undervisning inom ämnet matematik. Vi undersöker om lärarna upplever att de får användbara verktyg samt stöd av fortbildningarna. Denna studie genomförs via kvalitativa intervjuer där fyra lärare beskriver deras upplevelser genom att svara på våra konkreta frågeställningar.

Gruppbostäder och andra boenden för handikappade är ofta försummade av arkitektoniska värden, rationellt och billigt byggande har varit drivande genom åren. I min gruppbostad handlar det om individen och de aktiviteter denna typ av arkitektur borde främja. Att placera en gruppbostad i en social kontext ökar inte bara kunskapen om olika handikapp i samhället utan ökar också livskvaliteten för de boende.

Västerås town hall was built in several different stages between 1953-1988, the building was designed by the architect Sven Ahlbom who also designed several other buildings in the city among them thepublic library. The town hall contains different works of art by artists such as Edvin Öhrström, Tadeusz” Teddy” Sempinski and Erik Idar. The building has gone through different updates and changes toamong other things meet today’s demands for safety and fire safety, accessibility etc. As a result, from this loose furnishing, fittings and furniture can possibly have been lost, removed or replaced. This thesis is focused on the building’s artistic decoration, furniture, loose and fixed furnishings. The purpose of this is to possibly answer the following questions: which of the original loose furnishings,fixed furnishings and furniture remains in the building today? How has the building’s interior been affected by the implemented changes? How is the building affected by the business that is conducted?What risk is there that valuable culturally historic and artistic furnishings are lost? The thesis method is primarily comprised of archive studies for the reason that there is a large numberof documents concerning the town hall with everything from lists of purchases, protocols, newspaper clippings and drawings. Except for archive studies the thesis will also make use of literature studies to discuss the values of loose and fixed fittings, furniture, and artistic decoration. Except for the afore mentioned methods an ocular inspection will also be performed, in the purpose of comparing this with archive material, archive pictures and lastly if possible answer the questions. The result of this thesis demonstrates that a large part of the furniture, loose and fixed furnishing in building B is original and can also be found in archival material. Furthermore, it has also been established that the foremost supplier of furniture to the town hall was Nordiska kompaniet. Other than that,the thesis has also shown the conflict of interests that can arise when managing a public building.The goal of this thesis is to partly map the town hall’s remaining original loose and fixed fittings, furniture, and artistic decoration. Could this study possibly come to some use for future examination and/or survey of the building?

Läns- och lokaltrafikens branschorganisation Svensk Kollektivtrafik har som mål att år 2020 ha fördubblat kollektivtrafikresandet från 2006 års siffror. En sådan förändring kommer inte att ske av sig självt utan ett målmedvetet arbete kommer att krävas för att göra kollektivtrafiken mer attraktiv. En alltmer aktuell utveckling av kollektivtrafiken är att flera svenska städer har mer eller mindre långtgångna planer på att införa spårvagnstrafik.     Detta examensarbetes syfte är att utreda förutsättningarna för en spårvägsetablering i Västerås Stad.  Arbetet delas in i litteraturstudie, fallstudie, enkätstudie samt intervjustudie. I den inledande litteraturstudien sammanställs allmän information avseende spårvägens utformning, anläggning, kostnader samt finansieringsmöjligheter. Den knyter även an till tidigare studier inom området för att tillvarata nyttiga erfarenheter. I fallstudien undersöks Västerås förutsättningar för spårvagnstrafik. Förutsättningarna används sedan till att upprätta ett systemförslag avseende ett stomlinjesystem för spårvagn med tillhörande drift- och investeringskostnader. I enkätstudien redogörs Västerås invånares inställning till ett hypotetiskt förslag om införande av spårvagnstrafik som en del av stadens kollektivtrafikssystem. Intervjustudien resulterade i att litteraturstudien kunde kompletteras med en i spårvagnsbranschen aktiv aktörs erfarenheter.   Vidare analyseras samtliga studier var för sig och sedan som en enhet. Slutligen presenteras våra egna slutsatser. / County and local traffic trade association Swedish Public Transport Association's goal by 2010 is to double the travel by public transport from 2006 years figures. Such a change will not happen by itself; a systematic effort will be required to create an attractive public transport. A more recent development of public transport is that several Swedish cities have more or less advanced plans to introduce trams.This thesis work aims to investigate the preconditions of a tram establishment in Västerås. The work is divided into literature study, case study, questionnaire survey and interview. The initial literature study summarizes general information regarding light rail design, construction, costs and financing options. The study also ties in with previous studies in the area to gain useful experience. The case study examines Västerås conditions for trams. The conditions are then used to establish a system proposal of a line system for tram with the associated operational and investment costs. The questionnaire study describes Västerås residents attitudes to a hypothetical proposal for the introduction of light rail transit as part of the city's public transport system.  The interview study resulted in the literature study being supplemented by experiences from an active actor within the tram industry. The thesis analyzes all of the studies individually and then as a unit. Finally, the authors’ own conclusions are presented.

För att förebygga klotterbrott upprättade Västerås år 2012 och Norberg år 2002 varsin laglig graffitivägg. Denna studie undersöker med hjälp av klotterbrottsstatistik huruvida en minskning i antal anmälda klotterbrott har skett i kommunerna efter att väggarna upprättades. Datan har analyserats genom Z-tester. Västerås har delats in i tre områden med olika avstånd till väggen. Indelningen har gjorts då hypotesen i denna uppsats är att det har skett en minskning i antal anmälda klotterbrott i Område 2 och Område 3. Resultaten för Västerås visar en signifikant minskning i antal anmälda klotterbrott i Område 2 och 3, men däremot ingen signifikant minskning i väggens närområde. I Norberg har det skett en signifikant ökning i anmälda klotterbrott de första fem åren efter att graffitiväggen upprättades, men ingen signifikant ökning de senaste fem åren. Slutsatser som kan dras är att den lagliga graffitiväggen i Västerås möjligtvis har fyllt sitt syfte som brottsförebyggande föremål i Område 2 och 3 men inte i väggens närområde. I Norberg verkar väggen inte ha gett någon klotterförebyggande effekt de första fem åren efter att väggen upprättades. / For crime preventive purposes the municipality of Västerås and Norberg put up legal graffiti walls in 2012 and 2002, respectively. The present study examines whether there has been a decrease in number of reported graffiti crimes after these walls were put up. Data were analyzed using Z-tests. Västerås was divided into three areas with different distance to the wall. This was done because the hypothesis in this study is that there has been a decrease in reported graffiti crimes in Area 2 and 3. The results for Västerås showed a significant decrease in Area 2 and 3, but no significant decrease in the area closest to the wall. In Norberg the results showed a significant increase in number of reported graffiti crimes the first five years after the wall was put up but no significant increase the last five years. In conclusion, the legal graffiti wall in Västerås seems to have had a crime preventive effect in Area 2 and 3 but not in the area closest to the wall. In the municipality of Norberg it does not seem to have had a crime preventing effect the first five years after the wall was put up.

Purpose: This study aims to identify the problems and challenges within the building permit process specifically for new constructions, changes to existing constructions and extensions. Method: The chosen method for this study was literature study and a case study. Furthermore, the case study covered an interview with business coordinator Robin Eklund Olsson and a survey which was sent to people who has been involved in a building permit process. Results: The results presented shows how the municipality of Västerås handles the digitalization of the building permit process. An analyze of how digitalization can countermeasure the problems and challenges within the building permit process was presented. Furthermore, the results show how well the E-service is experienced by the users applying for a building permit. Lastly the results presented different kinds of suggestions for how to improve the building permit process in Västerås municipality.  Conclusions: The conclusions are that the building permit administrators in Västerås are well equipped with digital tools to handle the building permit process. Advanced studies of existing and potentially new digital tools will help increase the digitalization of the process for the building permit administrators.

Arbetet kom till av att det genom samtal med boende uppmärksammats problem i form av en sämre fungerande trafik i området Öster Mälarstrand i Västerås. Eftersom dessa problem kan anses ha en koppling till miljömässig hållbarhet, vore det intressant att undersöka hur lösningar kan bidra till en mer hållbar samhällsutveckling för detta område. Syftet är att finna lösningar på de problem som hittades, och att dessa lösningar ska bidra till att skapa ett mer miljömässigt hållbart bostadsområde.  Som metod för detta arbete genomförs ett antal intervjuer, studiebesök och en enkätundersökning. Dessa utförs dels för att höra inblandade planerares åsikter, boendes åsikter och för att med egna ögon se området. En litteraturstudie genomförs också, främst för att undersöka hur andra arbetat med hållbarhetsfrågor i trafikplaneringen och för att se hur utvecklingen av hållbara transportlösningar i dagsläget ser ut. Resultatet visar vad respondenterna tycker om området och vilka önskemål de har gällande förändringar i trafiken. Här visade det sig att delen flest boende var missnöjda med var kollektivtrafiken. Många av de tillfrågade ansåg att kollektivtrafikens planering hade hamnat i skymundan och att busslinjen i området hade för låg turtäthet. En annan del som några av de boende var missnöjda med var parkeringssituationen i området. Av de tillfrågade i intervjuerna hade alla respondenter egen parkering, men några hade svårigheter att förse sina besökare med parkering. Som en del i arbetet presenteras även lösningarna här. Dessa lösningar består av förändringar i trafiken i delar som gång- och cykeltrafik, kollektivtrafik, biltrafik och parkeringar. Lösningarna som presenteras är bland annat uppdelade gång-/cykelbanor, insättningar av kortare elbussar i området, ett större utbud av bilpool, samt fler elbilsparkeringar och cykelparkeringar. I diskussionen tas bland annat faktorer som osäkerhet i studien upp, samt skillnader i utveckling av hållbara transportlösningar mellan Sverige och andra länder. Även framtida problem i form av ökad elförbrukning vid större användning av elbilar, och högre trafikflöde i området då den nya skolan byggts klart tas upp här. Slutsatsen blir att åsikter gällande hur ett område planerats kan skilja sig åt beroende på om frågan ställs till planerare eller boende. Enligt intervjuer och enkäter är de flesta som bor i Öster Mälarstrand nöjda med sitt boende, men många har någon synpunkt på hur trafiken planerats. Fortsatta studier kunde visa om liknande problem även finns i andra städer och hur dessa städer arbetat med frågorna. / Purpose: The purpose of this degree project is finding sustainable solutions to problems regarding the traffic planning in a residential area called Öster Mälarstrand, in Västerås. These solutions are meant to help with sustainable societal development by presenting changes that favour environmentally friendly modes of transport. Method: For making this study interviews and a survey was made to perceive problems that was experienced within the area. These were made with a planner involved in the area, and with people living in the area. Study visits were also conducted as part of the study. For creating solutions, a literature study about how to develop sustainable traffic alternatives has also been performed. Results: The results show a summary of what the respondents think about Öster Mälarstrand and their wishes of things that could be changed within the area, regarding traffic. Residents are mainly dissatisfied with the planning and performance of public transport in the area. Regarding their dissatisfaction with public transport the reasons are low frequencies and long distances to bus stops. Solutions to problems that was experienced is also presented, with emphasis on making these solutions more environmentally sustainable alternatives. These solutions show changes in the planning of walking and cycling, public transport, motor traffic and parking spaces. Conclusions: The conclusion of this study is that the opinions of planners of a residential area and of the people living there can be quite different. When creating a new area for people to live it’s not easy to make everyone satisfied, but regarding traffic planning, some parts, like public transport, are essential to make the infrastructure work in the best way possible. Further studies in other cities could show if similar problems exist elsewhere and what could be made there to improve them.

Den gemensamma utemiljön är viktig för de boende i flerbostadshus, framförallt för de som inte har egna privata uteplatser i bostaden. Utemiljön måste dock utformas så att den ger så många önskvärda funktioner som möjligt till den stora heterogena skaran boende som kommer att bo här under husets livstid. Speciellt då olika åldersgrupper kan ha varierande krav och önskemål gällande vad som önskas och prioriteras på den gemensamma bostadsgården. Brister i den gemensamma utemiljön kan ha stora konsekvenser för de boendes trivsel, men också för hur bostadsområdet uppfattas, och hur lätt det är att hyra ut bostäderna och vad hyresgästerna är villiga att betala. Då få bostadsområden planeras strängt med endast en samhälls- eller åldersgrupp i åtanke genom byggnadernas långa livslängd så blev det en fråga om att prioritera. Vilka funktioner ansågs viktigast och vilka var önskvärda? därefter kunde platstillgång och kostnader bedömas och slutligen val göras. Arbetet ämnade granska hur den gemensamma bostadsgården upplevdes och användes i tre stycken flerbostadshus fastigheter i de östra stadsdelarna av Västerås. Granskningen omfattade också vilka funktioner som hade prioriterats och vilka som var de mest brukade. Därmed så hade också eventuella förslag till ändringar skapats, vilka av dessa som kunde tänkas vara överförbara och applicerbara till liknande objekt undersöktes. Som en grund utfördes en litteraturstudie för att skapa grund i redan gjorda undersökningar gällande utemiljön inom olika områden och för olika grupper. Arbetet genomfördes sedan som fallstudier av de olika områdena. Områdena undersöktes med ett stort antal platsbesök och observationer där utemiljön i områdena dokumenterades noggrant. Anteckningar fördes över vilka funktioner som brukades vid olika tidpunkter, både i fråga om veckodag och klockslag. Vidare så granskades de olika områdenas arkivmaterial för att ge en tydligare och mer komplett bild över grundläggande fakta som till exempel: byggår, hur många lägenheter och omfattning av lägenheterna som har privat uteplats i form av antingen balkong eller uteplats i markplan. En grundläggande skillnad när det gällde önskemål och användande av bostadsgården var individens ålder. Barn ville ha en utemiljö där de kunde springa runt, leka, cykla och klättra, deras föräldrar ville ha en trygg närmiljö där de inte behövde oroa sig för att barnen skulle behöva utsättas för farlig trafik och oönskade människor. Vuxna ville dessutom ha en utemiljö som fungerade genom att det gick att komma fram till porten med bil efter större inköp, och där räddningstjänsten kunde komma till ifall något hände. Det var också önskvärt med en vacker och trivsam närmiljö att betrakta från fönster och uteplatser. Tryggheten var viktig också för de vuxna, här handlade det framförallt om att bostadsgården skulle vara väl upplyst på kvällen och att den var lätt att överblicka. Många önskade sig gemensamma uteplatser även ifall de hade egen balkong, det kunde till exempel handla om grillning som inte var tillåten på de egna balkongerna eller att kunna vistas i solen när denna stod i ett annat väderstreck än vad balkongen gjorde. De äldre som frågades i litteraturstudiens undersökningar uppgav att viktiga faktorer var jämna och lättframkomliga vägar, samt möjlighet att själva kunna vara med och sköta planteringarna. De äldre tillsammans med föräldralediga vuxna var också de mest flitiga brukarna av de gemensamma uteplatserna. Avgörande för hur flitigt dessa brukades var faktorer som: tillgång av sol och skugga, betraktningsvärd utsikt och möjlighet till samtal och umgänge. En ytterligare faktor gällande gemensamma uteplatsers nyttjande som nämndes i litteraturstudien och observerades vid besöken var huruvida uteplatsen låg i andra grannars synfält. Det upplevdes svårt att slappna av när vi kände oss betraktade av människor som vi kände delvis, inte helt främmande men inte heller familj eller nära vänner. Område 1 Timmerkojan hade en stor och öppen bostadsgård som var väl överblickbar men tom och dåligt utnyttjad. Gården erbjöd flera uppskattade funktioner som: två lekplatser, en grillplats, en boulebana, paviljong och ett antal utspridda fasta bänkar. De flesta av dessa funktioner var väl använda och fungerande, undantaget var vissa av de fasta parkbänkarna som låg i väl många synfält eller saknade något ytterligare som motiverade valet av just dessa. Det skulle kunna varit något att se på eller tillgången till ett bord och kanske fler bänkar i grupp för lättare umgänge. Bostadsgården saknade också karaktär eller utmärkande drag, förslag för detta var att till exempel låta fastighetsnamnet Timmerkojan vara inspiration för en större lekplats utformad för att ha något att erbjuda barn i alla åldrar. Denna borde i så fall också utformas så att den utgör ett spännande blickfång. Gården saknade bommar till en del av infarterna, detta bidrog till att minska trafiksäkerheten på bostadsgården. Vissa andra funktioner från de andra studerade områdena skulle också kunna brukas här: den öppna dagvattenleden och dammen från område 2A kombinerat med lite större höjdskillnader och mer skyddade uteplatser med bersåer skulle göra den här gården mer egen. Område 2A hade en bra storlek samt också ett bra förhållande för gårdens format. Bostadsgården lyckades väl med att skilja den halvprivata gårdsytan från den allmänna. Tillträde till gården skede via tre avstickare från omgivande cykelvägar eller områdets parkeringsområde. Gården karaktäriserades av den öppna dagvattenkanalen och dammen samt tre stycken stora ekar som tillsammans med gårdsmarkens kupering hade sparats från det ursprungliga naturliga. Denna gård erbjöd följande funktioner: lekplats, grillplats och bänkar grupperade i en halvcirkel för umgänge. Av dessa var det huvudsakligen grillplatsen som behövde förbättras med lite häckplantering som ökar avskildhet och vindskydd. Område 2B hade en långsmal form centrerad runt en central väg, gårdsytan blev mer spridd i form av ett antal mindre gårdsytor som skapades i anknytning till denna. Det fanns dock vissa mindre grönytor mellan de olika avgreningarna som skulle kunna nyttjas bättre, förslag på användning av dessa är mindre bersåer, planer för mindre utrymmeskrävande bollspel och liknande. Det fanns här ett antal fasta bänkar med omotiverad placering och som därmed användes dåligt, även dessa ytor skulle kunna planeras om enligt föregående förslag. Området hade två lekplatser med ett tydligt fokus på de yngre barnen, de äldre barnen erbjöds andra funktioner i direkt närhet till bostadsgården, dessa var: grönområde med skog och bollplaner samt skolgård med lekplatser. / The outdoor environment of multifamily dwellings should be carefully planned to accommodate the large number of different dwellers, that are to live there through the lifetime of the building. Different groups of residents have different needs and wishes, and all these must be considered. Failure to achieve a working courtyard where all these needs was met would result in low usage of shared outdoor spaces, and discontentment among the residents. This thesis has strived to catalogue the courtyards of three multifamily housing estates in the Swedish city of Västerås. It has also compared the shared features among the three case studies, according to where the single feature was best implemented and why it worked better there. That comparison gave an indication to what could be considered best practice for similar projects. The initial literature study gave good insight on what matters including: children’s play areas, public seating, different age group’s views and wants. Of universal importance was also the significance of feeling secure in the courtyard. One major difficulty was getting the residents to use the public seating in their area. Studies have suggested that the problem is that they feel observed by their neighbours. This could be solved by providing optional seating out of sight, the compromise with this solution became in making sure that these secluded seating areas was not thought of as possible places for hiding miscreants. Another solution was to make use of non-stationary furniture, which introduces the possibility of the furniture being stolen. Lockable storage for the resident’s private outdoor utensils was then a good suggestion.