No description available.

Flertalet studier har gjorts på vad som motiverar volontärer. Inom det postkoloniala fältet har volontärarbetet ofta kritiserats för att vara en del i att reproducera generaliseringar om lokalbefolkningen. Inom organisationsteorin finns det färre antal studier på volontärarbete i allmänhet och på hur västerländska värderingar och normer påverkar volontärernas arbete i synnerhet. Syftet med denna studie är att belysa hur styrning av volontärernas arbete skapas i den organisationskultur, som volontärerna befinner sig i och hur västerländska normer och värderingar är en del av denna organisationskultur samt hur dessa normer och värderingar formar volontärernas förväntningar och upplevelse av styrningen från organisationen. Fokus ligger på hur volontärarbetarnas upplevelse av styrning från organisationen ser ut och vad volontärerna själva upplever styr dem i deras arbete. För att förstå volontärernas upplevelse av styrningen i deras arbete används här teorier om Kulturstyrning. För att lyfta in västerländska värderingar och normer används teorier om Orientalism, för att se hur volontärernas delade världsbild speglas i den kulturella kontext som volontärerna befinner sig i. Resultatet och analysen är begränsad till de intervjupersoner som deltar i denna studie, inga generaliseringar görs. Kvalitativa tematiskt öppna intervjuer med fyra svenska volontärarbetare i Sydafrika och en observation av deras volontärarbete ligger till grund för det empiriska materialet. Resultatet visar att volontärerna inte upplever någon styrning från organisationen. Snarare är det en kulturstyrning som får volontärerna att utföra sitt arbete som de bör, där västerländska värderingar och normer att hjälpa andra människor är centrala. Analysen indikerar att volontärerna styrs av kulturstyrning där västerländska normer och värderingar är en del av volontärernas gemensamma världsbild. Volontärerna är hela tiden fria att lämna sitt volontärarbete, men gör det inte då det skulle leda till skam och skuld och ett dåligt samvete skapat av västerländska normer och värderingar.

Kina är en av de snabbast växande marknaderna idag. Västerländska företag ser stor potential i att etablera sig på den stora marknaden. Uppbyggandet av affärsrelationer är en av de viktigaste nyckelfaktorerna till framgång på den kinesiska marknaden. Syftet med denna uppsats är att få en ökad förståelse i hur västerländska företag skapar och underhåller affärsrelationer i Kina. Genom en abduktiv forskningsansats har vi utfört kvalitativa intervjuer med anställda på Purac och Applied Biosystems. Vi har utgått från relevant litteratur som behandlar internationalisering, etablering samt affärsrelationer. Genom analysen har vi kommit fram till utfallet av vår studie, som visar att det mest kritiska är att närvara lokalt med inhemsk personal, ha en unik och attraktiv produkt samt stort engagemang och tålamod.

<p>Kina är en av de snabbast växande marknaderna idag. Västerländska företag ser stor potential i att etablera sig på den stora marknaden. Uppbyggandet av affärsrelationer är en av de viktigaste nyckelfaktorerna till framgång på den kinesiska marknaden. Syftet med denna uppsats är att få en ökad förståelse i hur västerländska företag skapar och underhåller affärsrelationer i Kina. Genom en abduktiv forskningsansats har vi utfört kvalitativa intervjuer med anställda på Purac och Applied Biosystems. Vi har utgått från relevant litteratur som behandlar internationalisering, etablering samt affärsrelationer. Genom analysen har vi kommit fram till utfallet av vår studie, som visar att det mest kritiska är att närvara lokalt med inhemsk personal, ha en unik och attraktiv produkt samt stort engagemang och tålamod.</p>

Syftet med examensarbetet är att undersöka om och hur läromedel i svenska på gymnasiet ger möjligheter att bemöta läroplanens krav kring kulturell mångfald i samband med undervisning om och läsning av skönlitteratur. Metoderna som har använts är kvantitativ innehållsanalys och kvalitativ textanalys. Materialet som har undersökts är tre läromedelsserier (nio läroböcker) för kurserna svenska 1, 2 och 3. Examensarbetets vetenskapsteoretiska ansats är socialkonstruktivismen. De teoretiska perspektiven är postkolonialism med begreppen eurocentrism och vi och de, kulturell identitet samt strukturellt och funktionellt perspektiv inom läromedelsforskning. Resultatet av den kvantitativa innehållsanalysen visar att förekomsten av icke-västerländska författarskap är begränsad och utgörs av mellan två och femton författarskap och att inget författarskap är återkommande i samtliga undersökta läromedelsserier. Utmärkande drag för författarskapen är att de domineras av genren epik, är skrivna av män och att majoriteten av författarna är födda på 1900-talet. Vidare att den icke-västerländska skönlitteraturen företrädesvis består av kortare utdrag snarare än hela verk och att det finns en snedfördelning gällande författarnas geografiska härkomst. Resultatet av den kvalitativa undersökningen visar att de skönlitterära icke-västerländska författarskapen i läromedlen framför allt används som exempel på språkliga fenomen inom arbetsområdet litteraturanalys. Studiens samlade resultat påvisar att lärare behöver komplettera sin undervisning med icke-västerländska författarskap inom samtliga genrer för att bättre bemöta läroplanens krav kring kulturell mångfald.

In the subject of history, a canon can be identified, which refers to the knowledge that is seen as desirable and immortal. This knowledge is what is perceived as general education and thus worth remembering. This means that the knowledge that falls outside of the canon is perceived as less important and therefore can be forgotten. The depiction of history that is often reproduced in textbooks and teaching can be called Western Eurocentric history telling or the Western canon. The Western canon in education has been identified and established previously by historians and can be identified in the central contents of both the fundamental courses in history offered in the Swedish upper secondary school. The aim of this study is to illustrate history teachers’ thoughts on planning work, with a special focus on how teachers relate to the Western canon in the subject of history. This is done through semi-structured interviews with five history teachers, all working in the same midsize city. Three of the five teachers work at the same public school, the other two teachers work at two different vocational schools in the city.  The results of the interviews are then analyzed through an analysis tool developed by the historian Laila Nielsen, composed of four strategies for teaching in a multicultural society. The strategies are based on different theories in previous research in the same scientific area. The meaning of each strategy has been adapted to the purpose of this study. The results of the interviews are presented based on three subheadings. The results are then analyzed through on the four strategies presented in the theoretical approach, integrated in the analysis are comparisons with results from previous studies. The four strategies for teaching in a multicultural society are expressed in different ways in the interviewed teachers' planning work and approach to the Western history canon. In addition, none of the five teachers is based solely on one strategy. A conclusion drawn from the results of the study is that it is not always desirable to problematize the Western canon, but that it can be a tool for teachers to ensure that the most important material is included in a course. In the finishing part of the essay, I reflect over results and give examples of further research.

Syftet med denna uppsats är att undersöka förekomsten av icke-västerländska texter i svenskundervisningen på två olika gymnasieskolor samt att ta reda på hur de fem svensklärare vi intervjuar med hjälp av texter arbetar för att vidga elevers perspektiv. Empirin i uppsatsen baseras på kvalitativa intervjuer med lärare med olika bakgrunder. Vårt resultat visar att de flesta av informanterna motiverar sina textval med att undervisningen ska vara engagerande för eleverna. Begreppet icke-västerländska texter nämns endast självmant av en av informanterna medan tre av dem visar intresse inför att lära sig mer om ämnet i syfte att vidga sina egna och elevernas perspektiv. Vår slutsats är att flera av informanterna aktivt arbetar för att hos eleverna främja en förståelse för människor med olika bakgrund. Ett arbete med icke-västerländska texter i skolan skulle kunna vara ett av flera hjälpmedel som bidrar till en ökad förståelse mellan människor i det mångkulturella samhälle vi lever i. / The purpose of this essay is to examine the representation of texts from non western societies in the teaching of Swedish in two different colleges, and to find out how the teachers that we interview use texts to broaden the students' perspectives. The empirical data in the essay is based on qualitative interviews with five teachers from different backgrounds. The results show that most of the teachers base their choice of texts on what is engaging for the students to read. The term non western text was only spontaneously mentioned by one of the participants. Three of the other teachers showed an interest in learning more about the subject in order to broaden their students' as well as their own perspectives. Our conclusion is that the teachers we interviewed are actively working to create in their students an appreciation of people from different backgrounds. We believe that working with texts from non western societies can be beneficial for increasing the understanding between people in our multicultural society.

Due to a recent increase in usage of the concept of intimacy within social scientific research, the overarching aim of this work is to investigate its meaning and significance in contemporary social life. The first part of the thesis reviews research on intimacy. Intimacy is perceived as being vaguely defined as a concept, leading to insufficient discussions concerning the significance of intimacy both as a social concept and as a social phenomenon in contemporary western society. In order to become more clearly defined as a social concept to use in future research, intimacy needs to be investigated as a social phenomenon. The second part explores and analyses intimacy as a social phenomenon by way of three partly phenomenological and partly theoretical analyses: the phenomenology of intimacy, the arithmetic of intimacy and the dark sides of intimacy. The three analyses result in a definition of intimacy understood as a kind of sociality, or mode of social being, characterized by an oceanic experience, mutual and complete directedness between the ones being in relation, an experience of mental as well as physical closeness, and an experience of time as “durée”. The third part discusses the proposed definition of intimacy as sociality in relation to contemporary social theory. In relation to an understanding of contemporary western society as late modern or radicalized modern, intimacy as sociality is discussed as a radicalization of a rational sociality, characteristic for modern society. The discussion takes the form of a dialectic critique of modern dualistic theories, proposing a triadic (dialectic) alternative for understanding basic forms of sociality and social relations. The vague notion of intimacy as a concept suited to characterize social life in contemporary western society is supported by this proposition.

I Sverige finns det en underrepresentation av ett antal befolkningsgrupper, bland annat, kvinnor och utlandsfödda kopplade till VD-rollen. Tidigare forskning visar att just dessa befolkningsgrupper kan utsättas för negativa stereotyper och glastaket vilket skulle kunna vara en förklaring till varför de är underrepresenterade bland VD:ar. Till denna studie intervjuade vi fem olika VD:ar som tillhör en eller flera av dessa befolkningsgrupper med syfte att förstå vilka utmaningar och fördelar de kan ha stött på på grund av deras befolkningsgrupptillhörighet. Vi fann att respondenterna tycks ha stött på en del utmaningar men noterbart fler fördelar i deras avancemang till att avancera på karrriärstegen hela vägen till VD.

Minoritetsgrupper har fått allt större uppmärksamhet i samhället, likaså har diskussioner om diskriminering på grund av hudfärg, etnisk eller kulturell bakgrund och jämlikhet fått större plats i media. Dock visar statistiken på att hatbrotten och diskrimineringen mot dessa människor ökat i Sverige. Svensklärarnas utmaning blir därför att i enlighet med Lgy11 bidra till förändringen av detta, vilket kan göras genom skönlitteraturläsning. Syftet med studien är att undersöka vilken skönlitteratur eleverna inom kurserna svenska 1 och 2 läser samt hur lärarna tolkar och tillämpar det centrala innehållet om skönlitteratur med fokus på minoriteter och mångkulturalitet. Undersökningen bygger i huvudsak på en kvalitativ intervjumetod där fyra svensklärare inom den gymnasiala utbildningen och en skolbibliotekarie intervjuats. Vidare har en kompletterande kvantitativ elevenkät implementerats i studien där endast gymnasieelever deltagit. Resultaten visar på att lärarna främst arbetar med västerländska författarskap. Inslagen av kulturer utanför väst är få i skönlitteraturundervisningen och likaså är inslagen av de nationella minoritetsgrupperna.