Trötthet är en av de vanligaste orsakerna för en hög sjukskrivning och jobbfrånvaro inom vård - och omsorgsbranschen (Arbetsmiljöverket, 2018). Enligt forskning är extrem trötthet (fatigue) också en faktor för en högre olycksrisk i arbetet. Fatigue risk management hjälper till att hantera riskerna i samband med extrem trötthet genom att förebygga, säkerställa samt minska trötthet hos de anställda. I den aktuella kvalitativa studien undersöktes dessa strategier hos de sex anställda på tre olika typer av omsorgsverksamheter: ett HVB/stödboende för ensamkommande flyktingbarn, ett genomgångsboende för tidigare missbrukare samt två äldreboenden. Resultatet av tematisk analys av data från semi-strukturerade intervjuer visade att de anställda använde sig av både trötthetsminskande samt fatigue-proofing strategier i sitt arbete för att minimera riskerna med trötthet under långa arbetspass. Dessa strategier verkade vara en del av den informella praxisen inom varje arbetsgrupp snarare än en komponent av verksamheternas formella hanterande av riskerna med trötthet.

Syftet är att undersöka Läns-SLAKO, samrådsorganet inom vård- och omsorgsområdet mellan kommunerna och landstinget i Östergötland. Målsättningen är att ge kunskap om de bakomliggande orsakerna till uppbyggnaden av Läns-SLAKO, att ge kunskap om hur samrådet fungerar idag samt möjliga förklaringar till varför samverkan fungerar eller inte. Fokus ligger på att undersöka vilken betydelse tillit mellan de ingående parterna har, för att åstadkomma en fungerande samverkan. Syftet är också att undersöka huruvida graden av tillit påverkar legitimiteten för Läns-SLAKO som politiskt organ.   Studien har utförts som en fallstudie med Läns-SLAKO som enda undersökningsobjekt. Det är en lämplig metod när syftet är att undersöka en nutida företeelse på djupet och i dess verkliga sammanhang. Den empiriska undersökningen bygger på skriftlig dokumentation, huvudsakligen sammanträdesprotokoll, och på samtalsintervjuer.   Undersökningen visar ett klart samband mellan parternas ömsesidiga förtroende för varandra och en fungerande samverkan som kommer medborgarna till del. Nödvändigheten av att nå konsensus i Läns-SLAKO försvåras av att såväl kommuner som landsting är komplexa organisationer med sinsemellan olika styrlogiker. Statliga beslut inom vård-och omsorgsområdet påverkar såväl vilka uppgifter Läns-SLAKO arbetar med som hur väl samrådet fungerar och detta har varierat över tid. För närvarande står frågan om överflyttning av hemsjukvården från landstinget till kommunerna på agendan. Om Läns-SLAKO misslyckas att finna en konsensuslösning kan det få allvarliga följder för den fortsatta samverkan. Om tilliten försvinner mellan parterna kan processen att återuppbygga den bli både lång och mödosam. / The purpose was to examine Läns-SLAKO as a model for cooperation in healthcare issues for municipalities and the County Council of Östergötland, Sweden. The study aimed at increasing the knowledge concerning the forming and development of Läns-SLAKO. The study also aimed at finding relevant factors to explain why or why not the cooperation is successful. The study focuses on evaluating if the      organization of the network   the      degree of trust and reciprocity the      link between trust and legitimacy are factors of relevance. The study was designed as a case study. The method is suitable for an empirical study investigating a contemporary phenomenon in depth and within its real-life context. The empirical study is based on interviews with key-persons and mainly on meeting protocols.   The study suggests a clear connection between reciprocity and trust and successful cooperation. The influence of the precondition to reach consensus highly increases complexity. The participants need to have the same weight of mandate within their own organizations. With a lower degree of trust and reciprocity the cooperation may be at risk although the participants know they may benefit. The trust and reciprocity is currently under pressure by the central decision to transfer part of the responsibility for the home based care from the county council to the municipality. The government has left the organizations to find an agreement. If Läns-SLAKO fails a severe lack of trust may result. This may impact future cooperation. To loose trust may be a quick process. To regain trust takes time.

Rapportens syfte är att i en fallstudie undersöka vilka effekter personalen på ett vård och omsorgsboendeti Filipstads kommun upplever i sin vardag, efter att ett nytt IT-system implementerats, för att bedöma om upphandlingsprocessens genomförande ligger till grund för effekterna personalen upplever. Detta ämne är aktuellt, då digitalisering inom vården ingår allt mer i personalens vardag inom vård och omsorg. Effekter efter en implementering av ett IT-system uppstår alltid, men frågan är om effekterna påverkar vård och omsorgspersonalens vardagliga arbetssituation på ett positivt eller negativt sätt. Detta är en fallstudie med kvalitativ inriktning, där metodvalen är semistrukturerad intervju och deltagande känd observation. Utifrån den insamlade teorin utformades de intervjufrågor som användes vid intervju med säkerhetssamordnare (SS ) och upphandlingschef (UC) för Filipstads kommun som är IT-systemets beställare. Efter intervjun med SS och UC i sammanhållning med teori utformades de intervjufrågor som ställdes till gruppledaren för vård och omsorgsboendet samt fem stycken personal på vård och omsorgsboendet, varav fyrast jobbar dag och en jobbar natt. Resultatet av fallstudien visar att upphandlingsprocessen och implementeringen av IT-systemet utförts utan några större brister, men IT-systemet har en hög dysfunktionalitet. Respondenternas och gruppledarens syn är att kraven sett annorlunda ut om de fått medverka vid kravinsamlingen, denna syn stöds inte av det som framkommit under rapportens skrivande.Dock har personalens vardagliga arbetssituation försämrats efter det nya IT-systemet implementerats. Syftet med det nya IT-systemet var att personalen skulle känna sig tryggare och ha bättre koll över brukarna. Detta har inte uppnåtts då IT-systemet har en så hög dysfunktionalitet att en slutbesiktning varit omöjlig att genomföra.

Although healthcare information systems improve healthcare and efficiency they are often complex and provide a limited service. For these and other similar reasons, users often take it upon themselves to create their own solutions. These user created solutions are called feral information systems. It is not always that these feral information systems meet the standard requirements of healthcare information systems and as a result of this they have the potential to create risk that might put the patient, management and the organization at risk. This is an undergraduate thesis that aims to research the risks that can rise when feral information systems fail to meet the standard requirements of healthcare information systems. The report is an interpretive case study that focuses on three different feral information system within a regional healthcare organization. Ten standard requirements of healthcare information systems are described and written from three distinctive divisions – Technique oriented, information oriented and user oriented requirements. Information is gathered using a semi-structured interview with the developer of the three systems, a user of one of the systems and two managers from the maintenance department of the organization. The data gathered about the feral information system is then interpreted and analyzed using the ten requirements of IT system in healthcare from the perspective of the three different divisions. As a result of the research we have come to the conclusion that the failure to meet the user and information and technical oriented requirements have the potential to create certain risk in some aspects but not all. Feral information systems in health care services can pose a risk to patient safety and that there are probably several of these systems that violate the patient data act or personal data law. Failure to handle data integrity and follow the patient data law in feral information systems often results in lacking user traceability. In addition, there is an extra cost to maintain systems that are usually not analyzed by the operations. We see that feral information systems often uses self- defined healthcare terminology which obstructs the ability to integrate with other systems. The lack of documentation obstructs the use of the system without a special training. These trainings take time, resources and are often not free. Making the organization more and more dependent on the experienced users. Furthermore, the lack of documentation also obstructs the possibility of further developing the system.  However, the potential of feral information system to cause risk is often neglected and underestimated. This is because feral information systems often fulfill only a small and particular need within a certain division of the organization. / IT-system inom hälso- och sjukvård förbättrar vården och effektiviteten. De är dock ofta komplexa och ger en begränsad service. Av detta och andra liknande skäl skapar ofta användarna egenutvecklade IT-system. Dessa användarskapade IT-system kallas feral information systems. Det är inte alltid så att dessa feral information system uppfyller de krav som ställs på IT-system inom hälso- och sjukvård och som ett resultat av detta har de potential att skapa risker för patienten, förvaltningen och organisationen i helhet. Denna kandidatuppsats syftar till att undersöka de risker som kan uppstå när feral information systems inte uppfyller de krav som ställs på IT-system inom hälso- och sjukvård. Studien är en tolkande fallstudie som fokuserar på tre olika feral information systems inom en regional hälsovårdsorganisation. Vi har tagit fram tio kriterier som vi anser IT-system inom hälso- och sjukvård bör uppfylla. Dessa kriterier beskrivs och uttrycks från tre kategorier: teknikorienterade, informationsorienterade och användarorienterade krav. Vårt empiriska material samlas in med hjälp av semistrukturerade intervjuer med utvecklaren av de tre systemen, en användare av ett av systemen samt två chefer från organisationens förvaltningsorganisation. Insamlade data om dessa feral information systems tolkas och analyseras sedan med hjälp av de tio kriterierna vi tagit fram för IT-system inom hälso- och sjukvård och summeras i de tre kategorierna. Feral information systems i vårdverksamheter kan innebära risk för patientsäkerheten och att det troligen är flera av dessa system som bryter mot patientdatalagen eller personuppgiftslagen. Brister i att hantera dataintegritet och patientdatalagen leder till att feral information systems ofta saknar spårbarhet. Dessutom finns en kostnad för att underhålla systemen som oftast inte är analyserade av verksamheterna. Vi ser att feral information systems ofta följer sina egna definitioner av begrepp vilket försvårar integrationen med andra system. Avsaknaden av dokumentation leder till svårigheter i att använda systemen utan utbildning. Utbildningen tar tid, så denna resurs är oftast inte gratis. Detta gör att verksamheten blir beroende av de mer erfarna användarna. Avsaknaden av dokumentation skapar även svårigheter i övertagandet av existerande feral information systems samt vid behovet av vidareutveckling. Eftersom feral information systems oftast uppfyller små och nischade behov inom en verksamhet, försummas och underskattas systemets potential att skapa risk.

Chefskapet medför ett stort ansvar för att medarbetarna ska må bra. Samtidigt är chefspositionen inom vård och omsorg en svår och utsatt situation att arbeta i. Det är flera olika faktorer som gör rollen som chef inom vård och omsorg mer komplex än inom andra organisationer. Forskning visar att dessa chefer är i behov av både socialt och organisatoriskt stöd för att lyckas i sitt chefskap. Studien utforskar vilken roll det organisatoriska stödet spelar för det hälsofrämjande ledarskapet. Syftet var att undersöka hur det organisatoriska stöd enhetschefer inom vård- och omsorgssektorn får påverkar det stöd de ger sina medarbetare samt resursers inverkan på det stöd chefer ger. Kvantitativ forskningsmetod användes i form av en tvärsnittsstudie där en webb-enkät skickades ut till vård- och enhetschefer i Västra Götalandsregionen. Deltagarna som besvarade enkäten var 52 chefer (45 kvinnor, 6 män) mellan 35 och 65 år. Data har analyserats med hjälp av en serie enkla regressionsanalyser. Resultaten visade att chefer som inte upplevde brist av stöd från specialister (såsom IT- och personalavdelning) upplevde i högre grad att de kunde göra sin medarbetare mer delaktiga. Även att inte uppleva brist på resurser var associerat med att enhetscheferna upplevde sig kunna erbjuda sina medarbetare utvecklingsmöjligheter, som är sammankopplat med arbetsengagemang. Dålig insyn i medarbetargruppen eller anse sig ha otillräcklig tid korrelerade med uppfattningen att anse sig inte kunna strukturera upp sina medarbetares arbete. Således fann författarna fog för att det stöd och resurser chefer inom vård och omsorg har tillgång till, påverkar hur de har möjlighet att arbeta med hälsofrämjande insatser.

Introduktion: Det är väl känt världen över att god handhygien är en av de enskilt mest effektiva insatserna för att hindra smittspridning. Trots detta visar flera studier på låg följsamhet till denna viktiga företeelse och orsakerna för försummandet varierar. Syfte: Denna studie kartlägger kunskaper om basal hygien samt uppskattar hur följsamheten uppfattas av personal med ett vårdnära arbete inom kommunal vård och omsorg. Metod: Personalen fick i en tvärsnittsstudie svara på kunskapsfrågor om basala hygienrutiner och uppskatta sin egen följsamhet till dem i en webbaserad enkät. Prestationerna på varje fråga bedömdes individuellt i fyra svarskategorier. Respondenterna tilldelades sedan gruppen låg, mellan eller hög nivå på kunskapsblocket. Resultat: Studien visar att de allra flesta uppskattade sig ha bra eller mycket bra kunskaper i basal hygien, samt ha en hög följsamhet till rutinerna. Personalens egen uppfattning om följsamhet är dock högre än vad den senaste prevalensmätningen visar (73 % jämfört med 54 %). Respondenternas svar visade på tydliga kunskapsluckor. Nära hälften av respondenterna uppger till exempel felaktigt att handskar ska användas vid all patientkontakt. Samma resultat gäller för användning av visir. Det finns dock goda kunskaper om reglerna kring arbetskläders utformning och hantering. Det förekommer vidare en signifikant skillnad i kunskaperna mellan personal inom de olika boendeformerna särskilda boenden [SÄBO] och andra särskilda boenden som omfattas av lagen om stöd och service [LSS], (58 % respektive 44 % uppvisar en hög kunskapsnivå). Följsamheten uppges dessutom vara lägre på LSS, och de största hindren enligt personal verkar vara tidspress och placering av hygienmaterial. / Introduction: It is widely known that good hand hygiene is one of the single most effective efforts to prevent spread of infection. Despite this, several studies show low compliance to this important practice and causes vary. The aim: The study maps knowledge of and compliance to hygiene routines among health professionals at close-to-care jobs in municipal health care. Methods: Via a cross-sectional study the respondents answered questions of basic hygiene routines and compliance to them via a web-based questionnaire. Quiz answers were assessed over four levels per question and respondents were assigned one of three categories of understanding for the entire block of basic hygiene routine awareness. Results: The majority consider themselves having good or very good knowledge of basic hygiene and representing high level of compliance. However, compliance levels were perceived higher than the most recent prevalence survey conveyed (73% vs 54%). There is an apparent knowledge gap around hygiene routines. Around half of the participants for example reported unjustified use of gloves and visors during all contact with patients. There is, however, good perception of routines around design and handling of workwear. Furthermore, level of knowledge was quite different for health professionals employed in nursing homes [SÄBO] versus those employed in group homes for persons with certain functionals impairments [LSS, Swedish entitlement law] (58% and 44% were assigned to a high level of knowledge respectively). Compliance was also lower in LSS, and the major obstacles according to the employees seems to be time constraints and placement of hygiene material.

Intentionen med denna studie har varit att genom en kvalitativ metod undersöka huruvida personer som arbetar inom hemtjänsten i Malmö stad upplever och uppfattar mötet med äldre där det uppkommer problem för personalen i deras arbete på grund av att den äldre har konsumerat alkohol. Detta genom att intervjua åtta hemtjänstpersonal angående deras förutsättningar att leva upp till lagen och den nationella och den lokala värdegrunden i Malmö stad. Vi vill även utröna om de anser att de har tillräckligt med kunskap inom området för att leva upp till dessa intentioner. Den insamlade empirin har bearbetats utifrån Aristoteles kunskapsteori med hjälp av de tre begrepp episteme, techne och fronesis samt utifrån teorin om handlingsutrymme. Det framkom i studien att intervjupersonerna inte främst uppger att det är deras kunskap som begränsar dem i att uppnå de intentioner som finns i lagar och värdegrunder, det som uppges vara de begränsande faktorerna är den äldres självbestämmande och organisationens resursbrist. Intervjupersonerna uppger att kunskapen de har och vilken de använder sig av i sitt arbete kommer främst från deras arbetslivserfarenhet vilket också styrks av tidigare forskning. När det i studien beskrivs hur det kan vara i mötet med de äldre som åsyftas i studien beskrivs detta att det kan se väldigt olika ut, där en del av intervjupersonerna beskriver att det i kan vara en tuff miljö att arbeta i. Då där det har förekommit rädsla för att utsättas för övergrepp. / The intention with this essay has been to study through a qualitative method whether or not people who is working in the homecare in Malmö city experience and perceive the meeting with elderly where there are problems for the staff in their work due to the fact that the elderly have consumed alcohol. By interviewing eight homecare staff regarding their prospects of living up to the law and the national and local value base in Malmö city. We also wanted to find out if they think they have enough knowledge in the area to live up to these intentions. The collected empiric has been processed from Aristotle's theory of knowledge using the three concepts episteme, techne and fronesis, and from the theory of “handlingsutrymme”. It was found in the essay that the interviewees do not primarily state that it is their knowledge that limits them in achieving the intentions contained in laws and the values, which is said to be the limiting factors, is the self-determination of the elderly and the organization's lack of resources. Interviewers state that the knowledge they have and which they use in their work comes mainly from their work experience, which is also supported by previous research. When it in the essay describes how it may be in the meeting with the elderly as referred to in the essay, this may look very different, some of the interviewees describe that in some cases it may be a tough environment to work in. Where they have occurred fear of being subjected to abuse.

Ett gott ledarskap är en nyckelfaktor för att bedriva en fungerande vård. Chefer inom vård- och omsorg är en av de yrkeskategorier som har flest antal underställda per chef, det vill säga bredast kontrollspann. Det hälsofrämjande ledarskapet bygger på att ledaren kan skapa förutsättningar för sina medarbetare att bevara det som fungerar väl i verksamheten och kunna stärka och främja en hälsosam arbetsplats med välmående medarbetare. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka hur ett brett kontrollspann kan påverka förutsättningarna för ett hälsofrämjande ledarskap inom vård och omsorg. Valt tillvägagångssätt är systematisk integrativ litteraturöversikt. Ur den inkluderade studierna framkommer att breda kontrollspann överlag påverkar ledare och dess medarbetare negativt. Ett stort antal anställda skapar minskade möjligheter för ledaren att kommunicera med och finnas till för medarbetare och därmed försvåras det hälsofrämjande ledarskapet. Ett brett kontrollspann minskar också effekten av ledarskapsstilar som annars generellt visar positiv inverkan på mindre arbetsgrupper, såsom ett transformativt och transaktionellt ledarskap. Resultaten öppnar upp för en diskussion kring huruvida breda kontrollspann bidrar till sämre förutsättningar för ledare inom vård och omsorg att skapa en hälsofrämjande arbetsplats. Det finns studier som visar att stödfunktioner kan hjälpa en ledare med ett brett kontrollspann genom att avlasta ledaren med administrativa uppgifter. Alternativet är att minska kontrollspannet, men svaret på vad som är det optimala kontrollspannet råder det delade meningar om. Snarare bör fokus istället läggas på att skapa en hälsofrämjande arbetsplats för personalen och dess ledare. / A good leadership is a key factor to provide for a functional health care. Leaders of health and social care hold among the widest spans of control, with other words number of employees per leader, than most other professions generally. Health promoting leadership is built around the leader’s ability to help create conditions for the employees to preserve the aspects that are well-functioning, whilst strengthening and promoting a healthy workplace with healthy employees. The purpose of this literature review is to investigate how a wide span of control can affect the conditions for a health-promoting leadership in health and social care. Method of choice is a systematic integrative literature review. The included literature reveals that a wide span of control negatively affects leaders and employees. A wide span of control reduces the leader’s opportunities to interact with the employees, which in return complicates a health promoting leadership. A wide span of control also diminishes the effects of leadership styles that has proven having positive effect in smaller work groups, for example a transformational and transactional leadership. The results make way for a discussion whether a wide span of control contributes to worsening the conditions for leaders in health and social care in the making of a healthy workplace. Studies show that support functions can help a leader with a wide span of control , by relieving the leader from administrative tasks. The alternative is to reduce the span of control, but there are different opinions to the answer to what is an optimal span of control. Focus should rather be put in creating a health promoting workplace for the employees and their leader.

Forskning visar att 20 procent av första linjens chefer inom äldreomsorgen slutar på sin arbetsplats inom två år. Arbetet som chef är komplext och en stor del av arbetstiden innefattar möten och administrativa arbetsuppgifter. Verksamhetsutveckling är en ständigt pågående process i äldreomsorgen där första linjens chef arbetar för resultat av en god vård- och omsorg. Forskning kring hållbart ledarskap visar att tillgången till stöd i arbetet har påverkan på det egenupplevda arbetsförhållandet. Syftet med studien är att undersöka om första linjens chefers arbete med verksamhetsutveckling påverkas av chefsbyten. I studien valdes en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer för att lyfta fram första linjens chefers upplevelser och erfarenheter. Totalt deltog åtta chefer i studien som alla är verksamma inom äldreomsorg. Intervjuerna analyserades i en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet redovisar ett huvudtema: hur verksamhetsutveckling påverkas av chefsbyten. Huvudtemat redovisas vidare i tre underteman: förutsättningar i arbetet som chef, kvalitetsarbete och ökad arbetsbelastning. I diskussionen framkommer likheter och skillnader i relation till tidigare forskning och chefers upplevelser. Chefsbyten och tillgång till stöd påverkar arbetet med verksamhetsutveckling och visar sig vara betydelsefullt för såväl arbetsmiljö, organisationens hållbarhet och utveckling. Arbetsbelastning ökar för chefer och arbetsgrupper blir otrygga och saknar stabilitet. Tillgången till stöd ser olika ut och är ytterligare en faktor som påverkar arbetet med verksamhetsutveckling.

Syftet med studien är att undersöka om och i så fall hur enhetschefer på vård- och omsorgsboenden beaktar äldre människors sociala välbefinnande samt redogöra för vad enhetschefer i deras chefsroll uppmärksammar som viktigt för de äldres sociala välbefinnande. Frågeställningarna berör hur enhetschefer på vård- och omsorgsboenden arbetar för att främja de äldres sociala välbefinnande och vilka utmaningar avseende de äldres sociala välbefinnande som enhetschefer på vård- och omsorgsboenden identifierar. Studien utgår från ett kvalitativt metodval och resultatet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med enhetschefer på vård- och omsorgsboenden i en mellanstor kommun i Sverige. Studiens resultat belyser hur enhetschefer på vård- och omsorgsboenden arbetar med att främja de äldres sociala välbefinnande genom att skapa förutsättningar för trygghet, gemenskap och självbestämmande. Enhetscheferna identifierar utmaningar förenade med de äldres sociala välbefinnande och lyfter att hitta arbetssätt för att bidra till minskad ofrivillig ensamhet hos de äldre och bistå med stöd för att tillgodose de äldres individuella behov och öka deltagandet på de sociala aktiviteterna. / The purpose of this study is to investigate whether, and if so how, unit managers at nursing homes take the social well-being of older people into account and describe what managers in their position recognize as important for the social well-being of the elderly. The research questions are based on how unit managers at nursing homes work to promote the social well-being of the elderly, and which challenges regarding the social well-being of the elderly that unit managers at nursing homes identify. The study is based on a qualitative choice of method and the results have been collected through semi-structured interviews with unit managers at nursing homes in a medium-sized municipality in Sweden. The study's results highlight how unit managers at nursing homes work to promote the social well-being of the elderly by creating conditions for security, community and self-determination. The unit managers identify challenges associated with the social well-being of the elderly and find ways of working to contribute to reducing involuntary loneliness among the elderly.  The unit managers also assist with support to meet the individual needs of the elderly and increase participation in social activities.