Syftet med denna uppsats är att undersöka om det finns en förändring över tid i Inspektionenför vård och omsorgs styrning. Följande frågeställningar ligger till grund för genomförandet av analysen: Är en tydlig övergång till tillitsbaserad styrning synlig i verksamhetsplanerna över tid? Hur gestaltar sig spänningen mellan utfallsbaserad och tillitsbaserad styrning? Studien i uppsatsen har utförts i form av en fallstudie av Inspektionen för vård och omsorg. För att analysera det insamlade materialet har en kvalitativ textanalys använts. Materialet har utgjorts av verksamhetsplaner. Resultatet visar att en tydlig övergång till tillitsbaserad styrning är synlig över tid, i Inspektionen för vård och omsorgs verksamhetsplaner. En övergång som går att koppla samman med Tillitsdelegationens åtta principer. Någon generell slutsats kan dock, på basis av studiens storlek, inte dras. Hur spänningen mellan utfallsbaserad och tillitsbaserad styrning gestaltar sig är en frågeställning som bara delvis kunde besvaras, vissa motsättningar identifieras i studien men en grundligare analys med ett större material krävs för att frågan skall kunna betraktas som besvarad.

Syftet med denna studie var att undersöka sambandet mellan de psykologiska behoven autonomi, kompetens och samhörighet i Self-Determination Theory [SDT] och intentionen att sluta [ITQ] hos vård- och omsorgsanställda inom en svensk kommun. En tvärsnittsstudie genomfördes och 79 sjuksköterskor och undersköterskor på den specifika kommunen deltog i en enkätundersökning som mätte deras psykologiska behov och intention att sluta. Data analyserades i SPSS genom en multipel regressionsanalys och en korrelationsanalys. Resultaten visade ett signifikant negativt samband mellan de psykologiska behoven i SDT och ITQ, vilket betydde att ju högre upplevelse av de psykologiska behoven desto mindre var intentionen att sluta. Autonomi var det behovet som förklarade störst del av variansen i ITQ, följt av samhörighet och kompetens. Uppfyllandet av alla psykologiska behov var således av vikt för att uppleva lägre intention att sluta hos vård- och omsorgsanställda.

Syftet med examensarbetet är att undersöka första linjens chefers upplevelse i deras ledarskap, utmaningar samt med koppling till könsroller. Vi har valt att intervjua fyra kvinnliga första linjens chefer, detta för att kunna jämföra likheter och olikheter i deras ledarskap. Denna studie bygger på kvalitativ metod med hjälp av halvstrukturerade intervjuer. Vi har använt oss av tematisk innehållsanalys för att bearbeta data och på så vis se helheten och få fram ett resultat. Resultatet visar linjechefernas upplevelser av vad ett bra ledarskap handlar om. Egenskaper som lyftes fram var att vara en bra förebild, delaktighet, coachning, tillit, tydlighet, att vara transparant med uppsatta mål samt relationsskapande. Chefernas största svårighet var att engagera medarbetarna i deras arbete och få dem att arbeta mot samma mål. Som chefer har de upplevt stereotyper när det gäller både könsroller och löneskillnader, samt att ledarskap än idag anses vara en könsnorm i samhället. Studiens slutsats är att kombinera transformativt ledarskap med medkännande ledarskap samt situations anpassat ledarskap är en framgångsrik metod för en ledare. Ett sätt att möjliggöra detta är att cheferna ständigt uppdatera sina kunskaper genom ledarskapskurser för att utveckla sitt ledarskap. Detta kan främja ett bättre hälsoläge genom att skapa en bra kultur och arbetsmiljö för medarbetarna, samt bidrar till att bibehålla deras engagemang till arbetet. Vilket kommer i slutändan att gynna både ledaren, medarbetaren samt verksamheten.

Denna studie har utifrån fokusgruppsintervjuer undersökt hur undersköterskor i Skellefteå kommun ser på sina möjligheter till ett hållbart arbetsliv. Att arbeta inom vård och omsorg upplevs meningsfullt, vilket utgör en stark drivkraft till att stanna i yrket även när arbetsvillkoren upplevs otillfredsställande. Men när erfarna kollegor väljer att lämna yrket ökar belastningen på de som är kvar, inte minst när nya medarbetare ofta saknar yrkeskunskaper och erfarenhet och därtill i många fall har bristfälliga språkkunskaper. När andelen undersköterskor blir färre påverkas möjligheterna att utföra de arbetsuppgifter man utbildat sig för, vilket i sin tur också påverkar yrkesstoltheten. Genom att skapa bättre balans mellan krav och resurser, tydliggöra yrkesrollerna och möjliggöra dialog kring både problem och lösningar skapas bättre förutsättningar för ett hållbart arbetsliv inom vård och omsorg.

Bakgrund: Fler äldre vårdas i hemmet, ofta med ett stort omvårdnadsbehov. För att vården ska vara säker i kommunal vård och omsorg behöver flera professioner samarbeta i team runt patienten. Syfte: Att beskriva specialistsjuksköterskan inom vård av äldres upplevelse av teamets betydelse för patientsäkerheten inom kommunal vård och omsorg. Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ metod med induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes till datainsamlingen där åtta specialistsjuksköterskor inom vård av äldre som arbetar inom hemsjukvården ingick. Kvalitativ innehållsanalys med en manifest ansats användes för att analysera det insamlade materialet. Resultat: Resultatet ledde fram till tre kategorier vilka var att samordna resurser, att fokus är på patienten och kommunikation och information når alla professioner runt patienten.  Slutsats: Det framkom att specialistsjuksköterskan inom vård av äldre anser att samordna resurser, att ha fokus på patienten och att kommunikation och information når alla professioner runt patienten. En ökad förståelse och kunskap om olika professioners samarbete betydelse för patientsäkerheten behöver omsättas i verkligheten.   Nyckelord: Kommunal vård och omsorg, patientsäkerhet, samarbete, kommunikation, specialistsjuksköterska inom vård av äldre / Background: More elderly people are cared for at home, often with a great need of care. For care to be safe in municipal care and social care, several professions need to collaborate in teams around the patient. Aim: To describe the specialist nurse in the care of the elderly's experience of the team's importance for patient safety in municipal health and social care. Method: The study was conducted as a qualitative method with an inductive approach. Semi-structured interviews were carried out for the data collection where eight specialist nurses in care of the elderly who work in home health care were included. Qualitative content analysis with a manifest approach was used to analyse the collected material. Results: The result led to three categories which were to coordinate resources, that the focus is on the patient and communication and information reaches all professions around the patient. Conclusion: It emerged that the specialist nurse in the care of elderly considers coordinating resources, focusing on the patient and that communication and information reach all the professions around the patient. An increased understanding and knowledge of the importance of the cooperation between different professions for patient safety needs to be applied in reality.  Keywords: Municipal health and care, patient safety, collaboration, communication, specialist nurse in care of the elderly

Bakgrund: Under de senaste åren har behovet av vård och omsorg förändrats. Detta på grund av den demografiska utvecklingen och övergång från främst sjukhusvård till insatser i primärvården. Det finns många studier som beskriver upplevelser av vårdpersonal inom vård och omsorg i hemmet, men färre studier som belyser vårdtagarens upplevelser. Syfte: Den här studien beskriver äldre personers upplevelse av professionell vård och omsorg i ordinärt boende vid kronisk sjukdom. Metod: 20 artiklar valdes ut och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier: Känslan av att inte få vara delaktig, Känslan av ouppfyllda behov, och Känslan av ökad trygghet i vardagen. Resultatet visar att personer som tar emot vård och omsorg i sina hem kan uppleva otillräcklig delaktighet i sin egen vård och omsorg, men att denna upplevelse minskar ju mer vårdpersonalen jobbar utifrån ett personcentrerad arbetssätt. Slutsats: Detta förtydligar vikten av personcentrerad vård även när det gäller vård och omsorg i ordinärt boende, och att fortsätta utvecklingen av rutiner och organisationsformer som stödjer detta arbetssätt. För att säkerställa adekvat och personcentrerad vård och omsorg i denna miljö kommer det krävas nya mått för kvalitet som även tar hänsyn till patientupplevelser och -delaktighet.

Gymnasieskolans program är könssegregerade vilket kan resultera i att individer begränsas i sina val på grund av könsroller. För killar ses gymnasievalet som mer begränsat om de tenderar att upprätthålla samhällets maskulinitetsnormer. Syftet med undersökningen är att synliggöra killars upplevelser av att göra ett normbrytande val. Genom att lyfta fram de påverkansfaktorer som finns kan studie- och yrkesvägledare få en ökad medvetenhet för normbrytande val och stötta elever i att göra välgrundade gymnasieval. Undersökningens frågeställningar är: Vad upplever killar låg bakom valet av vård- och omsorgsprogrammet?, Hur upplever de valet idag? samt Hur upplever de att de blivit bemötta i sina val utifrån könsföreställningar och könsnormer?  För att besvara frågeställningarna har vi använt en kvalitativ metod där vi genomfört sju semistrukturerade intervjuer med killar som går eller nyligen har gått Vård- och omsorgsprogrammet. För att analysera det empiriska materialet har vi använt oss av följande teorier och teoretiska begrepp: Habitus, Careership, Maskulinitetsteorin samt teorin om begränsningar och kompromisser. Ett resultat i undersökningen är att killarna valde VO för att de ville hjälpa människor vilket har sitt ursprung i deras uppväxt. Samtliga upplever idag att de är nöjda med sitt val av gymnasieprogram. Resultatet visar att förväntningarna på de som killar har varierat och att de upplevt både positivt och negativt bemötande utifrån könsföreställningar och könsnormer.

Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns någon skillnad i självskattad hälsa hos arbetstagare med en tidsbegränsad anställning respektive tillsvidareanställning, samt om det fanns någon skillnad i självskattad hälsa mellan yngre och äldre beroende på anställningsform. Urvalsgrupperna var timanställda samt tillsvidareanställda på en enhet för vård och omsorg i en kommunal verksamhet. Deltagarna i båda urvalsgrupperna var kvinnor och män i åldrarna 20–69 år. Enkäten i föreliggande studie utformades i Google Forms och bygger på delar av the Copenhagen Psychosocial Questionnaire (COPSOQ) som mäter hälsa och olika dimensioner av den psykosociala arbetsmiljön. Enkäten skickades ut till 1013 timanställda samt 200 tillsvidareanställda och resulterade i sammanlagt 74 enkätsvar, 51 svar från gruppen timanställda samt 23 svar från tillsvidareanställda. Det sammantagna resultatet visade ingen signifikant skillnad i självskattad hälsa mellan tillsvidareanställda och timanställda, däremot visade analysen en signifikant skillnad i hälsa och anställningsform med ålder som oberoende variabel där yngre i gruppen timanställda påvisar sämre skattad hälsa. / The purpose of this study was to examine whether there was any difference in perceived health among temporary employees and permanent employees, and whether there was any difference in health between younger and older workers depending on the type of employment. The sample was hourly employees and permanent employees working for a health care unit in a communal organization. The participants in both selection groups were women and men in the ages between 20-69 years. The survey in the present study was constructed in Google Forms and was based on parts of the Copenhagen Psychosocial Questionnaire (COPSOQ) that measured health and different dimensions of the psychosocial work environment. The survey was distributed to 1013 hourly employees and 200 permanent employees. The survey generated a total of 74 responds, 51 responds from the selection group hourly employees and 23 responds from employees with a permanent contract. The result all together showed that there was no difference in perceived health between hourly and permanent employees, however the analyses did show that there was a difference in perceived health between these two types of employment when adding age as an independent variable.

I den föreliggande kvantitativa studien var syftet att undersöka om det fanns någon skillnad gällande den inre arbetsmotivationen för vård- och omsorgspersonal i en mellanstor kommun i Sverige beroende på vilken verksamhet (sjukhus eller äldreboende) och yrkesutbildning (undersköterska eller sjuksköterska) personen hade. Enkäten bestod av sex bakgrundsfrågor och 21 påståenden om inre arbetsmotivation utifrån Self-determination theory (SDT). Den inre arbetsmotivationen mättes utifrån tre beroendemått: autonomi, samhörighet och kompetens. Resultatet visade på en signifikant huvudeffekt av verksamhet oavsett yrkesutbildning. Personalen verksamma på sjukhus skattade högre på påståendena gällande kompetens än personalen verksamma på äldreboenden. Resultatet kan bero på att personal på sjukhuset har ett mer varierande arbete än personal inom äldreboende, vilket stimulerar deras upplevda kompetens. / The purpose of the present quantitative study was to investigate whether there was any difference regarding the internal work motivation of health care staff working in a medium-sized municipality in Sweden, depending on the operation (hospitals or nursing homes) and the professional education (assistant nurse or nurse) of the employee. A questionnaire that consisted of six background questions and 21 statements about internal motivation (based on the sub-categories autonomy, relatedness and competence) was administered to health care staff at both hospitals and nursing homes. The results showed a significant main effect of the operation regardless of professional title. People working at the hospital estimated higher on the claims regarding competence compered to people that worked in nursing homes. This result may be due to that working at a hospital offers more diverse work assignments compared to working at a nursing home.

Denna avhandling handlar om förändring av kommunal ledning, specifikt inom vård och omsorg. I Sverige finns inte mindre än 15 000 chefer inom kommunal vård och omsorg. De kan hantera budgetar som överstiger en miljard kronor och mellanchefer inom samma verksamhet kan leda ett hundratal medarbetare. Syftet med avhandlingen är att beskriva organisering av kommunal ledning samt att förklara varför kommunala ledningsorganisationer förändras. Den bygger på litteraturstudier samt på longitudinella fallstudier i Linköpings och Norrköpings kommuner. Studien visar att förändrade omgivningsförhållanden och spänningar som finns i kommunernas övergripande uppgifter, det vill säga medborgarnas intresseorganisation, att vara serviceleverantör, myndighet och samhällsaktör driver på aktörer till att förändra kommunala ledningsorganisationer. Nya idéer växer fram som en effekt av bakslag av tidigare fattade beslut. Bakslagen och nya idéer leder till krav på ledningsförändringar för att kunna hantera uppgifter på ett mer önskvärt sätt. För att få till stånd förändring hänvisas till kommunernas övergripande uppgifter och legitima institutioner som är förknippade med rättvisa, effektivitet, öppenhet och utveckling. / This dissertation deals with municipal management and especially municipal management of eldercare. In Sweden there are at least 15 000 managers in public service managing eldercare. Some managers of them are responsible for budgets of more than one billion SEK. Middle managers in municipal care can be responsible for up to one hundred co-workers. The purpose of the dissertation is to describe the organising of municipal management and explain why it changes. The dissertation is based on studies of literature and longitudinal case studies in Linköping and Norrköping. Changed circumstances and tensions within the municipality’s organization, specifically related to the overall assignments of the municipalities are conditions that influence agents to want to change their management. The overall assignments of the municipalities are democracy, supplier of service, authority and being a society actor. New ideas grow as an effect of organisational setbacks of earlier decisions. The setbacks and new ideas contribute to a demand of management changes. In order to change the management of a municipality, actors have to refer to the overall assignments and institutions such as justice, efficiency, openness and development.