Syfte: Syftet med studien är att öka förståelsen för om hög arbetsbelastning bidrar till ohälsa ochsjukfrånvaro bland anställda inom vård och omsorg i hemmet. Vidare kommer olika faktorersinverkan på arbetsbelastning och hälsa att kartläggas för att åstadkomma förslag som kan inverkapositivt på medarbetarnas upplevda hälsa. Metod: Studien har utgått från en kvantitativ metod med en deduktiv forskningsansats. Empiriskdata har samlats in med hjälp av två olika frågeformulär där det ena riktar sig till enhetscheferoch det andra till anställda inom vård och omsorg i hemmet. Den teoretiska referensramen utgårfrån vetenskapliga artiklar och litterära källor. Slutsats: I studien konstaterades det att hög arbetsbelastning delvis har negativ inverkan påmedarbetarnas hälsa. Vidare framgick det att obalans mellan krav och kontroll samt avsaknad avhälsofrämjande åtgärder påverkar medarbetarnas upplevda arbetsbelastning samt hälsa i negativ aspekt.

I Sverige pågår en förändring av pensionssystemet där pensionsåldern fortsatt förväntas att höjas. Samtidigt har demografiska förändringar med en åldrande befolkning medfört en ökad arbetsbelastning på vård och omsorgssektorn, inte minst äldrevården. Detta har skapat ett växande behov av att bibehålla äldre arbetskraft och värna om kompetensförsörjningen inom yrket. För att möta denna omställning behöver personalchefer inom vård och omsorgssektorn använda HRM- praxis som ett led i att arbeta hållbart och nå ett förlängt arbetsliv, för äldre arbetskraft. Studien har haft för avsikt att undersöka vård och äldreomsorgens personalfunktion och linjechefers (personalchefers) perspektiv på hållbart arbete, genom att söka svar på forskningsfrågorna: 1.) Vilka perspektiv har personalchefer på möjligheter och utmaningar gällande demografiska förändringar i åldrandet, samt på ett förlängt arbetsliv? 2.) Vilka perspektiv har personalchefer angående arbetet med policy och HRM-praxis, för att hantera bristen på mänskliga resurser, samt för att bevara betydelsefull kompetens och äldre arbetskraft inom vård och omsorgssektorn? Data från nio respondenter med personalansvar utgjorda av semistrukturerade intervjuer, analyserades genom tematisk analys. Resultatet visade i korthet att personalchefer beskrev utmaningar med en växande äldre befolkningsandel och med förhöjd pensionsålder. Samtidigt framhölls möjligheten att nyttja äldre arbetskraft längre i yrkeslivet. Vidare beskrevs brister i användandet av HRM-praxis, där individ/ålderspecifika HRM-praxis uttrycktes vara extra utmanande. Dock påtalades att vissa delar av HRM-praxis hade nyttjats, så som att tillmötesgå äldre medarbetare med fysiska hjälpmedel, samt viss kompetensutveckling och möjlighet att reducera tjänstegrad. Samtidigt framkom utmaningar med kompetensförsörjning, psykosociala hjälpmedel och möjligheter till bilateralt nyttjande att arbetskraft. Även om dessa fynd inte går att generalisera kan resultatet innebära viktiga insikter för såväl användandet av HRM-praxis inom vård och äldre omsorgen samt vidare forskning. / In Sweden, a change is taking place in the pension system where the retirement age is still expected raise. At the same time, demographic changes with an aging population have led to an increased workload in the health- and welfare sector, especially within elderly care. This has created a growing need to retain older workers and safeguard the supply of skills in the profession. To meet this change, HR managers in the health care sector need to use HRM practice, as part of working sustainably and achieving an extended working life for older workers. This study aimed to examine the line managers (HR managers) perspectives on sustainable work within the elderly care sector, by seeking answers to research questions: 1.) What perspectives do HR managers have on opportunities and challenges regarding demographic changes in aging, and on extended working life? 2.) What are the perspectives of HR managers regarding the work with policy and HRM practice, to deal with the lack of human resources, and to preserve significant skills and older workforce in the health care sector? Data from nine respondents with personnel responsibilities, consisting of semi-structured interviews were analyzed through thematic analysis. The results showed in short that HR managers described challenges with a growing older population and with an increased retirement age. Nevertheless, the possibility of using older labor longer in working life was emphasized. Furthermore, shortcomings in the use of HRM practices were described, where individual / age-specific HRM practices were expressed to be extra challenging. However, it was pointed out that certain parts of HRM practice had been used, such as accommodating older employees with physical aids, as well as some competence development, and the opportunity to reduce the degree of working hours. At the same time, challenges arose with the supply of skills, psychosocial aids and opportunities for bilateral use of labor. Although these findings cannot be generalized, the results may provide important insights for both the use of HRM practice in care and elderly care as well as further research.

Våld i nära relationer klassas som ett folkhälsoproblem och studier visar att arbetsplatsen kan ha en viktig funktion att hjälpa och stötta våldsutsatta personer (Charlott, Cleroux, Lopez & Scott, 2021; Holmgren & Grünbaum, 2021, s. 45; Strand, 2022, s. 51). Mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck innebär att våldet utövas av en person som finns i den utsatta personens närhet. Kvinnor är i högre grad utsatta för våld än män. Inom vård- och omsorgsverksamheten är cirka 80 procent av de anställda kvinnor (Strand, 2020, ss. 27-28; Hydén, Överlien, Ericson, Wiman & Grönberg Eskel, 2016, s. 3; SKR, 2016). Att vara utsatt för våld i nära relationer kan ha negativ inverkan på arbetsförmågan (Skoog Waller, 2022). Jämställdhetsmyndigheten (2022) uppmanar arbetsgivare att arbeta aktivt med att identifiera och förebygga våld i nära relationer hos medarbetare. Arbetsplatsen kan agera som en fristad för personer som är utsatta för våld i nära relationer vilket belyser arbetsplatsens viktiga funktion (Katula, 2012). Därav är det intressant att undersöka hur första linjens chefer inom den kommunala vård- och omsorgen arbetar med våld i nära relationer. Syftet med studien är att öka kunskapen om hur första linjens chefer inom kommunal vård- och omsorg arbetar med våld i nära relationer om medarbetaren är utsatt för våld. Studien har genomförts med en kvalitativ metod och urvalet bestod av tio första linjens chefer inom kommunal vård- och omsorgsverksamhet från nio olika kommuner i Sverige. Semistrukturerade intervjuer genomfördes och en kvalitativ innehållsanalys användes för att bearbeta texten. Utifrån studiens syfte att öka kunskapen om hur första linjens chefer arbetar samt vilka faktorer som kan påverkar första linjens chefers arbetssätt om medarbetare är utsatta för våld i nära relationer. Detta för att kunna ge stöd åt medarbetare som är utsatta för våld. Då det är arbetssätt som ska studeras förefaller det sig lämpligt att tolka innehållet i intervjuerna med hjälp av begreppen Förstå, Vilja och Kunna från Lundquist (1992, ss. 75-77) implementeringsteori. Dessa tre begrepp är en förutsättning för att införa arbetssätt därför har dessa begrepp använts som tolkningsstöd i analysarbetet. I resultatet visade det sig att ledarskapsstilen har betydelse i mötet med personer som är utsatt eller har varit utsatta för hot och våld i nära relationer. Ytterligare framkom att nio av tio chefer saknar rutiner kring stöd för medarbetare som är utsatta för våld i nära relationer. Några faktorer som framkom i studien var en rädsla för att fråga om våld i nära relationer, kunskapsbrist samt otillräckliga resurser. En annan faktor som framkom var att samtliga deltagare visar både på vilja och engagemang att lyfta frågeställningar om hot och våld i nära relationer i samtal med medarbetare. Resultatet visar att cheferna upplevde en kunskaps- och resursbrist inom verksamheterna kring frågan om våld i nära relationer. Studiens resultat indikerar att det finns förbättringsmöjligheter och att denna frågan borde vara högre prioriterad inom den kommunala vård- och omsorgen. / Domestic violence is classified as a public health problem, and studies show that the workplace can have an important function in helping and support people exposed to violence (Holmgren & Grünbaum, 2021, p. 45; Strand, 2022, p. 51; Charlott, Cleroux, Lopez & Scott , 2021). Men's violence against women and domestic violence means that the violence is perpetrated by a person who is in the victim's vicinity. Women are more exposed to violence than men. Health care is abusiness where approximately 80 percent of the employees are women (Strand, 2020, pp. 27-28; Hydén, Överlien, Ericson, Wiman & Grönberg Eskel, 2016, pp. 3; SKR, 2016). Being exposed to domestic violence can have a negative impact on the ability to work (Skoog Waller, 2022). Jämställdhetsmyndigheten (2022) calls on employers to work actively to identify and prevent domestic violence among employees. The workplace can act as a haven for people exposed to domestic violence, highlighting the important function of the workplace (Katula, 2012). Hence, it is interesting to examine how first-line managers in municipal health and social care work with domestic violence. The purpose of the study is to increase knowledge about how first-line managers in municipal health and care work with domestic violence if the employee is exposed to violence. The study was carried out using a qualitative method, and the sample consisted of ten first-line managers in municipal care and social care operations from nine different municipalities in Sweden. Semi-structured interviews were conducted, and a qualitative content analysis was used to process the text. Based on the purpose of the study to increase knowledge about how first-line managers work and which factors can affect the way first-line managers work if employees are exposed to domestic violence. This is to be able to provide support to employees who are exposed to violence. Since it is working methods that are to be studied, it seems appropriate to interpret the content of the interviews using the concepts of Understanding, Willing and Knowing from Lundquist's (1992, pp. 75-77) implementation theory. These three concepts are a prerequisite for introducing working methods since the purpose of the study is to investigate the working methods of first-line managers. These concepts were used as interpretation support in the analysis work. The results showed that the leadership style is important in meeting with people who are exposed or have been exposed to threats and domestic violence. Furthermore, it emerged that nine out of ten managers lack routines regarding support for employees who are exposed to domestic violence. Some factors that appeared in the study were a fear of asking about domestic violence, a lack of knowledge, and insufficient resources. Another factor that appeared was that all participants have both a willingness and commitment to raise questions about threats and domestic violence in conversations with employees. The results show that the managers experienced a lack of knowledge and resources within the operations regarding the issue of domestic violence. The results of the study indicate that there are opportunities for improvement and that this issue should be a higher priority within the municipal health and care system.

Denna studie har undersökt vilka förutsättningar en chef upplever sig ha för att tillämpa ett stödjande ledarskap inom den offentliga förvaltningen Vård och omsorg. Bakgrunden till denna studie bygger på att det finns ett behov av att personal som arbetar inom den offentliga förvaltningen Vård och Omsorg att utveckla sin kompetens. Detta behöver ske på grund av att personalens kunskapsbrister inom dessa verksamheter har medfört att brukare utsätts för risker om missförhållanden på grund av personalens kunskapsbrister. Studien har belyst vilka behov av stöd som de anställda inom Vård och omsorg kan tänkas behöva ha för att kunna utveckla sin kompetens. Det framkom att det kan finnas ett behov av stöd för eventuella kognitiva nedsättningar som kan beskrivas vara ett dolt funktionshinder. Efter detta har chefer som arbetar inom Vård och omsorg blivit intervjuade för att beskriva sin upplevelse av sina förutsättningar för att kunna ge sina medarbetare de stöd som kan tänkas behövas. Resultatet visade att det kunde ske om cheferna upplevde sig ha rätt förutsättningar för att arbeta med syfte, metod och ledarskap i relation med att det tydligt att det var brukarfokus som var syftet. Syftet förtydligade vad som skulle göras och varför det var viktigt med brukarfokus. Det gav också metodiska förutsättningar inför att kunna planera och utvärdera arbetet i verksamheten samt för medarbetarens utvecklings. Om brukarfokus var ett tydligt syfte kunde deras ledarskap liknas vid ett verktyg för att ge ett individanpassat stöd till medarbetaren. / The study has examined the conditions a manager feels he or she has for applying supportive leadership within the public administration Health and care. The background tells that there is a need for the employers in the public administration Health and Care to develop their skills. This is happened because the employers insufficient knowledge has affected the residents who need their support being exposed to risks of misconduct due to the staff's lack of knowledge. The study has highlighted the need for support that employees in Health and Care may need to be able to develop their skills. It emerged that there may be a need for support for any cognitive impairments that can be described as a hidden disability. After this, managers who work in Health and Care have been interviewed to describe their experience of their conditions to be able to give their employees the support that may be needed. The results showed that it could happen if the managers felt they had the right conditions to work with purpose, method, and leadership in relation to the fact that it was clear that it was the user focus that was the purpose. The purpose clarified what was to be done and why user focus was important. It also provided methodical conditions for being able to plan and evaluate the work in the business and for the employee's development. If user focus was a clear purpose, their leadership could be likened to a tool to provide individualized support to the employee.

Utifrån att samhället genomgår stora förändringar   och står inför nya utmaningar finns ett behov av förmåga att möta framtiden   på ett nytt sätt. Det ställs nya krav på hur organisationer behöver jobba med   utveckling då transformationen skapar nya beteenden hos oss människor.   Offentlig sektor utmanas precis som andra myndigheter och företag. Ambitionen   med examensarbetet har varit att utforska och beskriva en förändring i stor   skala utifrån ett helhetsperspektiv. En kommunal verksamhet, som i två års tid arbetat   med att åstadkomma en storskalig förändring, har varit föremål för denna   fallstudie. Fallstudien har genomförts genom bland annat djupintervjuer,   workshops och semistrukturerade intervjuer. Analysen har hämtat inspiration   från Kuipers, Higgs, Kickert, Tummers, Grandia, och van der Voets (2013)   rekommendationer till forskning om förändring i offentlig sektor.   Rekommendationerna handlar om att inkludera förändringens kontext, innehåll,   process, resultat och ledarskap. Den förändring studieobjektet genomgår   inkluderar värderingar och kultur, arbetssätt och verktyg och drivs med målet   att öka professionaliseringen, öka graden av personcentrering och för att   etablera ett kontinuerligt lärande. Studiens resultat har visat att flera händelser och   insatser är avgörande i en storskalig förändring mot offensiv   kvalitetsutveckling som stämmer överens med tidigare forskning som   rekommenderar att flera olika modeller och strategier bör användas beroende   på situation. Studiens resultat visar också att framgång kan uppnås genom att   bedriva flera förändringsprocesser parallellt och på kort tid. Tidigare   forskning talar istället om att förändring behöver ta tid. Flera upplevda framgångsfaktorer har identifierats   och de flesta framgångsfaktorerna är inte desamma som lyfts i den tidigare   forskning som studerats. De framgångsfaktorer som är unika för fallstudien   är: modigt ledarskap, systemtänkande, att utgå från kundens fokus istället   för kunden i fokus, användning av teoretiska förändringsmodeller för att   förankra förändringsarbetet, att driva flera förändringsprocesser parallellt   i högt tempo och att inkludera organisationens kontext och historia. Studiens resultat har visat att fallorganiastionens   förändringsprocess kan beskrivas i fjorton steg. Vissa av stegen återfinns i   de teorier som studerats och vissa återfinns inte. Att stegen skiljer sig åt   kan bero på att detaljnivån skiljer sig mellan studiens resultat, som mer   specifik och de teoretiska förändrinsmodellerna, som är mer generella. Hörnstenarna i hörnstensmodellen har utifrån   studiens resultat kunnat sekvenseras i en viss ordning och beskrivas med   olika tyngdpunkt och betoning. Hörnstensmodellen skulle enligt studien kunna   användas som en värderingsmodell i ett storskaligt förändringsarbete men   också utifrån arbetssätt och verktyg. / Society is going   through rapid change and social transformation is taking place. This is a   result of mega trends such as individualization and digitalization. People   are behaving in new ways and our future desires are harder than before to   predict. New business models need to develop both within the private and the   public sector. The ambition with this master thesis has been to take a whole   system perspective and explore and describe a large scale transformation   taking place within a large organization. A case study at   the elderly care within public sector has been made to accomplish the   ambition. The organization which has been studied has purposely been working   with a large scale change program for two years with the determination to   achieve a higher level of professionalism and customer orientation. The   research design has included in-depth interviews, workshops, observations and   semi-structured interviews. The analysis has been inspired from Kuipers,   Higgs, Kickert, Tummers, Grandia, och van der Voets (2013) recommendations to   include context, content, process, result and leadership in change-oriented   research within the public sector. The results from   the case study shows that many different efforts and activites are crucial to   achieve a large scale change implementing TQM. This finding is in line with   previuos reasearch. Another finding from the case study, that differs from   previous research, is many simultaneously initiatives and efforts managed in   a relatively short time seems to be a success factor for large scale change   in large organizations and complex systems. Previous research says in   contradiction that change needs time. Many more perceived   success factors was identified. Some of them are slightly similar to previous   research but many of the findings are not found in theories studied. Critical   success factors uniqe for this case study are: courageous leadership, systems   thinking, a perspective taken from the customers point of view instead of a   customer oriented perspective, the practical use of theorethical change   models, many change projects simultaneously driven in a fast speed and the   organisations history of change projects included as well as the   organisations unique context. The findings from   the case study also shows a change process that can be described in fourteen   steps. Some of these steps are found in the change management theories and   others are not. The descpription of the steps from this case study are   somewhat more detailed and related to the context whereas the theoretical   change models have a more general characteristic. The change   process was also viewed through the TQM-model named The corner stone model,   and this showed that the cornerstones can be sequenced in a certain order   based on the results of the study. The stones can also be described with   different highlighting due to the change context. Different emphasis and   content among the cornerstones could also been seen. The corner stone model   could, accoring to this case study, could therfore be used as a value model   in large scale change, but also as a change model for working ways and tools. / <p>2017-06-28</p>

No description available.