Äldreomsorgen står inför stora utmaningar med en befolkning där andelen äldre i behov av vård ökar och det råder rekryteringsbehov av medarbetare. Implementeringen utav välfärdsteknik inom äldreomsorgen kan ses som ett sätt att hantera utmaningen. Regeringen har en digitaliseringsstrategi för Sverige med höga ambitioner. Studien riktar sig till första linjens chefer inom äldreomsorgen som är några av de som förväntas implementera strategin i den dagliga verksamheten.   Syftet med studien var att studera möjligheter och hinder utifrån första linjens chefer upplevelser samt hur de upplever medarbetarnas kompentens kopplat till implementeringen av välfärdsteknik inom äldreomsorgsverksamhet. Metoden som användes var en kvalitativ studie med induktiv ansats och semistrukturerade frågor. Sex första linjens chefer intervjuades inom kommunalt vård- och omsorgsboenden. Innehållsanalysen resulterade i fyra huvudkategorier och åtta subkategorier. Huvudkategorierna berör områdenas behov och utmaningar kring välfärdsteknik, ekonomiska förutsättningar, teknisk kompetens samt välfärdsteknikens möjligheter.   Slutsatserna författarna drar från studien är att första linjens chefer upplever goda möjligheter att utveckla och förbättra vården för de äldre, samt att förbättra arbetsmiljön och hålla budgeten på lång sikt. Dock är arbetet med implementering av välfärdsteknik i sin linda och det krävs utökat samarbete, kompetensutveckling och kompetenscentra samt långsiktiga ekonomiska strategier för att lyckas.

Befolkningens åldrande och brist på vårdpersonal kommer kräva innovativa lösningar inom hälso-och sjukvård. Brist på vårdpersonal samt att fler äldre bor kvar hemma längre kommer ställa höga krav på vård och omsorgen. Att bli äldre kan innebära att självständighet, autonomi och värdighet drabbas. För att stödja äldres självständiga liv i hemmet och effektivisera vården har svenska kommuner arbetat med att införa olika typer av välfärdsteknik För att införandet av välfärdsteknik ska vara individanpassat behövs mer kunskap om aspekter som är viktiga utifrån användarperspektivet. Syfte: Syftet med arbetet var att belysa den äldres och anhörigas upplevelse av välfärdsteknik i hemmet inom vård och omsorg. Metod: Tio artiklar analyserades och bearbetades genom en integrativ analysprocess utifrån Whittemore och Knafl. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier: Trygghet och säkerhet, självständighet och autonomi samt delaktighet och ansvar. Kategorierna beskrev den äldres och anhörigas upplevelser med välfärdsteknik i den äldres hem. Slutsats: I denna studie har det framkommit flera olika faktorer som har betydelse för användandet av välfärdsteknik i den äldres hem. Införandet av välfärdsteknik måste ske med hänsyn till den äldres enskilda behov och önskemål. Individanpassad information och utbildning om hur tekniken fungerar spelar väsentlig roll för korrekt och säker användning av välfärdsteknik. Detta kan bidra till att minska oro och stress och öka delaktighet hos den äldre och dess anhöriga. / Background: The aging population and shortage of healthcare professionals will require innovative solutions in healthcare. A shortage of care staff and the fact that more elderly people are staying at home will place high demands on the care for elderly. Getting older mean that independence, autonomy, and dignity can be affected. To be able to extend the elderly's independent in their home and to make care more efficient, Swedish municipalities have worked to introduce various types of welfare technology in care for the elderly. In order for the introduction of welfare technology to be individually adapted, more knowledge is needed about aspects that are important from the user's perspective. Aim: The purpose of the work was to shed light on the experience of the elderly and their relatives when using welfare technology in home of the elderly and their relatives when using welfare technology in home care. Method: Ten articles were analyzed and processed through an integrative literature review based on Whittemore and Knafl. Results: The analysis resulted in three categories: Safety and security, independence and autonomy, and participation and responsibility. The categories described the experiences of the elderly and their relatives with welfare technology in the elderly's home. Conclusion: In this study, several different factors have emerged which are important for the use of welfare technology in the elderly´s home. The introduction of welfare technology must consider the individual needs and wishes of the elderly. Individualized information and training how the technology works play an essential role for the correct and safe use of welfare technology. This can help to reduce anxiety and stress and increase the participation of the elderly and their relatives.

År 2016 tillsatte regeringen med stöd av riksdagen en tillitsdelegation med syfte att reformera styrning och ledning av den svenska välfärden. Detta som ett svar på att den svenska välfärden under en längre tid hade detaljstyrts vilket gav ett begränsat utrymme till professionernas expertis. Tillitsbaserad styrning och ledning förordas sedan dess av staten, att införas brett inom kommuner och regioner, trots att det finns lite forskning om dess effekter. Forskare har den senaste tiden ifrågasatt reformens begriplighet och om den tillför något nytt. Syftet med studien var att få kunskap om hur enhetschefer inom vård och omsorg tolkar tillitsbaserat ledarskap samt om och hur enhetscheferna har anpassat sitt ledarskap efter införandet. Den här kvalitativa studien har undersökt forskningsfrågan med hjälp av kvalitativa intervjuer. Totalt sju enhetschefer inom vård och omsorg har intervjuats, där tillitsbaserat ledarskap har införts. Intervjuerna har sedan analyserats utifrån en fenomenografisk ansats. Det resultat som framkommer är att enhetscheferna gör sina egna tolkningar av tillitsbaserat ledarskap utifrån tidigare erfarenheter. Få eller inga anpassningar har gjorts i ledarskapet sedan tillitsbaserat ledarskap har införts i organisationen. Det framkommer att enhetscheferna saknar tydliga ramar kring det tillitsbaserade ledarskapet och strukturer för uppföljning vilket skapar en otydlighet kring ansvaret. Det framkommer att  enhetscheferna ökar kontrollen när de har mindre tillit till sina medarbetare och för att skapa tillit krävs förutsättningar för att kunna bygga relationer. Slutsatsen är att lite har förändrats i enhetschefernas sätt att leda samtidigt som införandet av tillitsbaserat ledarskap har skapat en otydlighet kring ledningen och styrningen. / In 2016, with the support of the Swedish Parliament, the government appointed a trust delegation with the aim of reforming the governance and management of Swedish welfare. This was in response to the fact that the Swedish welfare system had been micromanaged for a long time, leaving limited room for the expertise of the professions. Since then, trust-based governance and management has been recommended by the government to be introduced widely in municipalities and regions, although there is littler esearch on its effects. Researchers have recently questioned the comprehensibility of the reform and whether it adds anything new. The purpose of the study was to gain knowledge about how unit managers in health and social care interpret trust-based leadership and whether and how the unit managers have adapted their leadership after the introduction. This qualitative study has investigated the research question using qualitative interviews. Seven unit managers in health and social care have been interviewed, where trust-based leadership has been introduced. The interviews have then been analyzed based on a phenomenographic approach. The result that emerges is that the unit managers make their own interpretations of trust-based leadership based on previous experience. Few or no adjustments have been made in leadership since trust-based leadership has been introduced in the organization. It emerges that the unit managers lack a clear framework for trust-based leadership and structures for follow-up, which creates a lack of clarity regarding responsibility. It appears that the unit managers increase control when they have less trust in their employees, and to create trust, conditions for building relationships are required. The conclusion is that little has changed in the unit managers' way of leading at the same time as the introduction of trust-based leadership has created a lack of clarity about management and governance.

Föreliggande studie ämnade att undersöka vilka jobbattribut studenter på Jönköpings Tekniska Högskola (JTH) samt Hälsohögskolan (HH) i Jönköping värderade i valet av framtida arbetsgivare. Vidare undersöktes även huruvida kön och skola påverkade hur studenter värderade jobbattribut. Forskningsstrategin har utgått från en deduktiv ansats och grundade sig i kvantitativ design där en enkät valts som undersökningsmetod som distribuerades vid föreläsningar vid de båda högskolorna. Urvalsmetoden bestod i huvudsak av ett slumpmässigt klusterurval med inslag av ett bekvämlighetsurval vilket genererade 346 enkätsvar. Envägs ANOVA, Mann-Whitney U samt Univariat analyser utfördes för att analysera data. De fem högst värderade jobbattributen bland studenterna var arbetsuppgifter jag tycker om, trevliga kollegor, en säker och trygg anställning, bra arbetsförhållanden och möjligheten till att använda mina färdigheter. En signifikansnivå på p= .05 tillämpades och signifikanta skillnader visade sig i hur både kön och skola värderade enskilda jobbattribut. Vid kategorisering av jobbattribut visade det sig att inre jobbattribut värderades högre av studenterna än de yttre jobbattributen. Resultatet av studien bidrar med värdefull information om hur studenter i Jönköping värderar olika jobbattribut i valet av framtida arbete och kan användas av organisationer för att kunna rekrytera den målgrupp som efterfrågas. / The aim of this study was to examine what job attributes students at The School of Health and Welfare (HH) and The School of Engineering (JTH) in Jönköping preferred in the choice of their future employer. Furthermore, it was investigated whether sex and the choice of school influence students’ job attribute preferences. The study had a deductive research approach and quantitative data were collected by a delivery and collection questionnaire, which was handed out in classes at JTH and HH. The selection method consisted mainly of a random cluster sample with some elements of a convenience sample and the findings in this thesis are based on 346 students preferred job attributes conducted through a survey. One-way ANOVA, Mann-Whitney U and Univariate analysis was made to analyze collected data. The top five job attribute preferences among students was “work I like doing”, “friendly people to work with”, “a secure job”, “good working conditions”, and “opportunities to use my abilities”. A significant level at p= .05 was applied and showed significant differences in separate job attributes for both sex and school. By categorizing the job attributes the results showed that the internal job attributes was more preferred than the external job attributes. The result of this study contributes valuable information by which job attribute students prefer in their choice of their future employer and could be used by organizations to identify the target group which is inquired for.

Syftet med denna studie är att utifrån ett chefsperspektiv undersöka upplevelser av erfarenheter och uppfattningar av deras arbete med den organisatoriska och sociala arbetsmiljön inom sina respektive verksamheter. Vidare studeras även chefers upplevelser av hur sociala medier idag skulle kunna påverka medarbetarna med fortsatt utgångspunkt från den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Studien är av kvalitativ karaktär och utfördes med hjälp av semistrukturerade djupintervjuer på chefer inom vårdsektorn. Studiens resultat redogör att cheferna har olika erfarenheter i sitt arbete med den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Alla chefer beskriver faktorer som exempelvis rekrytering, hälsa, bemanning och mobbning som centrala områden, både positivt och negativt påverkningsbara, för medarbetarnas organisatoriska och sociala arbetsmiljö. Vidare beskrivs av vissa chefer, upplevelser i användandet av sociala medier kunna påverka resultat och effektivitet inom respektive verksamhet också här både positivt och negativt.

Care of the elderly is frequently debated in the Swedish media. Pensioners, who are often ill and lonely, need help with social care, such as cleaning and cooking, and health care, such as taking medicine and treatment of injuries and wounds. They are aided by home helpers from the home helper unit and assistant nurses and nurses from the health centre. How does control operate in this intimate and private situation, and what influences the home helpers? What is the relation between control and the delivery of care to the pensioners? These are the questions explored in this dissertation, based on an empirical study of domestic elderly care in a large city in Sweden. The thesis explores the conflict between the productification of care, manifested in administrative controls, and the needs and desires of the pensioners in specific care giving situations, manifested in self controls. It is seen that even during periods of high financial pressure, the home helpers are influenced by the pensioners. The home helpers are flexible and do extra things not included in the pre-specified social care contract for some pensioners. Flexibility is shown to be important for the pensioners, but the increased financial pressure makes it harder and harder for the home helpers to be flexible. It is therefore suggested in the thesis for social care service purchasers to put in some unspecified time in the social care decisions and not just pre-specified operational activities. In this way some flexibility will be built into the administrative system. The importance of cooperation between the health centre and the home helper unit is also stressed in the thesis. There is a need to issue administrative controls for cooperation. A joint task group, with members from the health centres and the home helper units, meetings between the home helpers and the nurses and specified guidelines for cooperation tasks can act as controls which would sustain significant and positive effects on the cooperation. Finally, a problematic underlying financial process for the home helper units is identified. The home helper units are not often compensated for yearly salary increases. The problems of the moment receive significantly more attention, but this thesis points to the need for discussing the ongoing, underlying and problematic financial process in the elderly care. / <p>Diss. Stockholm : Handelshögskolan, 2007</p>

Svårigheter som anträffas inom vård- och omsorg är den arbetsmiljö som bedöms vara en stor risk för medarbetarna. Arbetsmiljöverket belyser organisatorisk och social arbetsmiljö i sin föreskrift AFS (2015:4), de påpekar att det är arbetsgivarens ansvar att ha kunskap om föreskriften innehåll. Det är viktigt för ledare inom vård- och omsorg att arbeta förebyggande och främjande för att bevara och utveckla medarbetarnas hälsa. Syftet med denna uppsats är att utifrån ett pedagogiskt perspektiv belysa hur ledare inom vård- och omsorg förebygger ohälsa och främjar hälsa med fokus på organisatorisk och social arbetsmiljö. För att kunna ta fram empiri har sju individuella intervjuer genomförts. Empirin transkriberades och en innehållsanalys utförde för att tydliggöra resultatets innehåll. Resultatet som synliggjordes är att ledarna upplever att deras resurser för att förebygga ohälsa och främja hälsa hos sina medarbetare är betydande för den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Ledarna använder sig av bland annat handledning, medarbetarsamtal, riskbedömningar tillsammans med skyddsombud och tar även hjälp av andra aktörer i syfte för att bemöta medarbetarnas behov. Det kompetensbehov ledarna ansåg medarbetarna behöva för att förebygga ohälsa och främja hälsa var genom olika utbildningar. Hinder ledare påpekar står emot att föreskriften följs är bland annat, budget, tidsbrist samt bristande kunskap. Slutsatsen är att ledarna bör fördjupa sig i föreskriften AFS (2015:4) om organisatorisk och social arbetsmiljö i stöd för att de inte kunde redogöra för dess innehåll och hur det implementeras i arbetsmiljön. Vi vill med hjälp av studien belysa samt inspirera ledare till att utveckla större engagemang till föreskriftens betydelse för medarbetarnas hälsa.

Syfte - Syftet med studien är att undersöka hur kvalitet inom sektorn för vård och omsorg påverkas av tjänsteköp jämfört med tjänst i egen regi för att uppnå hög kostnadseffektivitet. För att besvara syftet kommer nedanstående frågeställningar att besvaras: -          Vilka fördelar och risker gällande kvalitet kan identifieras vid tjänsteköp respektive tjänst i egen regi inom sektorn för vård och omsorg? -          Ger inköpt tjänst eller tjänst i egen regi högst kostnadseffektivitet inom sektorn för vård och omsorg? Metod - För att besvara frågeställningarna och uppfylla studiens syfte skapades ett teoretiskt ramverk genom litteraturgenomgång och en fallstudie genomfördes på Nässjö Socialförvaltning där datainsamling skedde genom intervjuer, enkäter och dokumentstudier. Insamlad empiri analyserades tillsammans med teoretiskt ramverk vilket genererade studiens resultat. Resultat - Studiens resultat visade att inköpt tjänst genererade fler fördelar gällande kvalitet jämfört med tjänst i egen regi och därmed utgjorde ett mindre riskfullt alternativ. Inköpt tjänst skapade även högre kvalitet till en lägre kostnad och var därför det mest kostnadseffektiva valet då kostnaden per kvalitetseffekt blev lägre. Rekommendation - Vård- och omsorgsverksamhet rekommenderas att se över möjligheten att köpa in tjänster istället för att utföra i egen regi, i synnerhet tekniska tjänster som inte tillhör kärnverksamheten. Begränsningar - Studien begränsades av att samtliga kostnader för tjänsten som undersöktes inte kunde identifieras, vilket ledde till att kostnadseffektiviteten endast beräknades utifrån direkta personal- och servicekostnader. Studien är en enfallsstudie vilket kan begränsa generaliserbarheten till andra vård- och omsorgsverksamheter. Nyckelord - Inköpt tjänst, tjänst i egen regi, kvalitet, kostnad, kostnadseffektivitet, sektorn för vård och omsorg. / Purpose - The purpose of this study is to investigate how quality is being affected by service purchasing and service in-house within the care and welfare sector to achieve high cost-effectiveness. The research questions stated below will be answered in the study to fulfill the purpose: -          What benefits and risks regarding quality can be identified in case of service purchasing and service in-house within the care and welfare sector? -          Is service purchasing or service in-house the most cost-effectiveness choice for the care and welfare sector? Method - To answer the research questions and thereby fulfill the purpose of the study a theoretical framework was created by literature review and a case study conducted at the Social Services in Nässjö. Empirical data was collected by interviews, questionnaires and document studies and then analyzed with the theoretical framework which generated the study’s result. Findings - The study’s findings showed that purchased service generated more benefits in terms of quality compared to service in-house and therefore represented a less risky alternative. Purchased service also created higher quality at a lower cost which meant it was the most cost-effective choice as the cost per quality effect was lower. Recommendation – The care and welfare sector is recommended to look at the possibility of buying services instead of performing services in-house, in particular technical services that do not belong to the core operations. Limitations - The calculation of cost-effectiveness in the study was limited by the fact that all costs for the investigated service not were able to identify, which meant that cost-effectiveness was only calculated based on personnel and service costs. The study is based only at one case company which may restrict the generalization of other organizations in the sector of care and welfare. Keywords - Service purchasing, service in-house, quality, cost, cost-effectiveness, care and welfare sector.

The aim of this dissertation is to describe and critically discuss the literacies apprentice-students in the Health and Social Care Programme in the upper secondary school in Sweden are given access to during the workplace-based learning part of the education. The study draws on sociocultural understandings of learning and knowing, and on perspectives developed in the field of new literacy studies of literacies as situated social practices. Ethnographically inspired methods consisting of participant observation, interviews and study of textual artefacts in both the work and school domain are used to generate data. Literacy events and literacy practices students are given the opportunity to participate in are explored as a part of tasks in the work or school domain. Additionally, the literacies students do not gain access in these workplaces but are crucial in health care and social work are explored.  The results indicate that literacies in the work domain are to a large degree embedded in other work tasks. This contributes to making a large part of the reading and writing invisible for the students and their supervisors. Access to literacies at the workplace is not discussed between teachers and supervisors. A major finding is that students’ access to digital literacies in the work domain depends on the local culture of each workplace and on individual supervisor’s decisions, bringing questions of equality in the apprentice-education to the forefront. The digital literacies support central activities in the workplaces; not getting access to these practices raises questions about what kind of working life the apprentice-students are being prepared for. Thus the meaning given to the term employability, which is central in policy-documents for the apprentice education, seems to be enacted as preparing the students for a job in one position, rather than offering broad competences for advancement or changes in working life. School tasks can function in a compensatory way by introducing central texts in Health and Social care work for students, but writing these kinds of texts in the school domain are part of different literacy practices than when writing them in the work domain. Furthermore the schools have no possibilities to offer students access to the kinds of digital systems that are used in the work domain.

Bakgrund: I Sverige beräknas det finnas närmare 54 000 vårdchefer, och behovet av nyrekryteringar förväntas öka markant. De flesta utav dessa är förstalinjechefer. Hur väl en förstalinjechef klarar av balansen mellan de olika kraven är avgörande för såväl organisationens verksamhetsutveckling, arbetsmiljön samt konkurrenskraften. Det är dock problematiskt att denna chef, som har ett så brett ansvar, med vanligtvis begränsade resurser, förväntas uppnå positiva resultat vid sidan av alla de krav som ställs på denne. Genom att undersöka förstalinjechefers egna upplevelser av sin arbetssituation så är vår önskan att få en ökad kunskap och medvetenhet om hur det förhåller sig i verkligheten. Syftet: Syftet med studien är att bland första linjens chefer inom vård och omsorg studera upplevelser av förutsättningarna för att utöva ett för dem hållbart chefskap. Metoden vi har använt oss av är empirisk studie baserad på en kvalitativ ansats. Totalt utfördes fyra semistrukturerade intervjuer med hjälp av en intervjuguide, formulerad utifrån Gulicks organisationsteori. Resultatet visade fem återkommande teman: tid, planering, tillgänglighet och kommunikation, styrning, samt ledighet och återhämtning. Slutsats: Tidspress och tidskonflikt mellan olika arbetsmoment var en gemensam nämnare i vardagen för förstalinjecheferna. Vidare fanns en känsla av att det fanns höga krav och förväntningar uppifrån. I planeringen av vardagen föredrog cheferna en grov, flexibel, men även långsiktig planering. Tillgänglighet framför allt gentemot medarbetarna eftersträvades kontinuerligt. Den hade högt värde, och förknippades som ett av de viktigaste uppdragen som en chef har. Kommunikation beskrevs ha betydelse genom tydliga budskap, i chefens synlighet, i dess delaktighet och i respekten till andra. Det var varierande uppfattningar av balansen mellan det privata och arbetet. Hur medvetna cheferna var kring att koppla av på sin fritid verkade ha samband med hur de fördelade sitt arbete, och i vilken grad de också tog jobbet med sig hem till det privata.